Tillgänglighet

    
 För ett antal år sedan var jag tjänstledig från mitt lärarjobb i Upplands Väsby för att under tiden januari till mars resa jorden runt. (Fick inte av rektor tjänstledigt bara en termin utan var tvungen att ta hela året.) Jag behövde ett jobb under höstterminen och blev genom en god vän tillfrågad om jag ville ha ett vikariat i en klass för rörelsehindrade elever i Solna.
Riktigt utbildad för detta var jag inte, men jag hade gått en del fortbildningskurser eftersom jag  i mitt arbete som speciallärare och klasslärare arbetat med elever med både neuropsykiatriska och fyska funktionshinder.
Jag var på intervju och jobbet var mitt.
Klasslärare för en grupp med 10 elever i klass 1-3 och där alla hade större eller mindre fysiska funktionshinder.
Några elever hade egna assisternter med sig och andra delade på assisternter som skolan anställt. Så i klassrummet var vi nästan lika många vuxna som elever och då inkluderat talpedagoger, arbetsterapeuter och ibland även sjukgymnaster.
Allt detta nytt för mig. Alla elever i klassen hade en cpskada och oftast ytterligare en funktionsstrning så att få till en undervisning var en utmaning i sig. All undervisning i svenska och matte skedde individuellt (några hade även hörsel och synsvårigheter) och alla elever hade personliga genomgångar. Där så var möjligt försökte jag samla eleverna runt ett stort runt bord för ämnena historia, religion, teknik, geografi och  biologi.
Det var en sann glädje när eleverna förstod men också en stor utmaning att få till det.  Den svenska grundskolans läroplan gällde,  målen skulle uppnås  och vägen dit kunde skifta och ta tid.  (Inom särskolan fanns då en egen läroplan och hur det är idag vet jag inte, men denna klass tillhörde den vanliga grundskolan. )
Att läsa och via en dator få fram orden genom att blåsa, att skriva med en handprotes eller att inte kunn ahålla i en penna p.g.a ryckningar i handen krävde samarbete med arbetstreapeuter som utprovade hjälpmedel och sjukgymnaster som hjälpte till med träning och så var det jag då som var läraren.
Denna termin som mitt vikariat varade gav väldigt mycket och jag så vikten av adekvata hjälpmedel för att eleverna/barnen skulle få vardagen att fungera.
 I sammanhanget blev detta med tillgänglighet väldigt påtagligt och extra påtagligt när vi skulle göra utflykter och ka kommunalt i Stockholm. 
Smala rulltrappor, små hissar med smala dörrar,  att komma på ett tunnelbanetåg eller en buss med en elrullstol...
Och ibland fick det bli att ta barnens färdtjänst vid utflykter för det var enda sättet att förflytta sig.
 
Vår fina bloggvän Bosse Lidén har i det tjugosjunde uppdraget gett oss i uppgift att fokusera på hjälpmedel som underlättar vardagen om man har någon form av rörelsehinder och jag har samlat mina bilder till en redovisning.
En uppgift har jag inte lyckats med och det var att finna en synskadad person med en ledarhund i sele.
 
En granne som går med käpp.
 

Röd rollator i två olika nyanser.
En från ett äldreboende och en på ett café.
(Personen på äldreboendet ville inte bli fotograferad.) 
 
Rollator i annan färg. Här en svart.
 
"Vanlig" manuell rullstol
 
Elrullstol
 
En permobil på väg över gatan.
 
En person som behöver krycka och en annan behöver en vit käpp.
 
 Tillgänglighet i vad det än vara månde tycker är viktigt i alla  avseenden och det utan att ålder och fysiska eller psykiska funktionshinder spelar in.
Oftast är det enklast att med ögat se vad som gör något mer lätttillgänglig eller i varje fall hyfsat tillgängligt och underlättar för någon med ett fysiskt funktionshinder som kan vara  större eller mindre.
Här i Torrevieja finns många goda exempel på detta men det finns också klara utvecklingsområden.
(Får just nu räkna Torrevieja som min hemkommun, i alla fall för ett tag.)
Vad  jag särskilt lagt märke till som tre goda exempel är:
 
- Ramper och trätrallar vid de stora stränderna i Torrevieja
som möjliggör för fler att få tillgång till bad i havet.
 
Räcken och stolar i vattnet och sluttande ramp för att komma i havet
finns vid Playa del Cura, en av stränderna inne i stan.
Dessa stolar är speciellt avsedda, står det skyltat, för de som har "reducerad rörlighet".
Mycket gott initiativ!
 
Många trottoarer i stan har väldigt höga kanter och för att underlätta så finns i många korsningar 
en sluttande  kant. Strax före kanten är också stenarna mer räfflade/upphöjda så att synskadade
ska veta var det sluttar när de känner sig fram med ev. käpp-
och att där finns en gatukorsning.
 
Strandpromenaden, "paseon", i Torrevieja är lång och här möts alla. Den är bilfri och det är lätt att ta sig fram både med rollator, rullstol och permobil.
Gott om bänkar finns utplacerade och ett stort gratisnöje är att slå sig ner och titta på folk eller havet.
En riktigt socila samlingspunkt.
 
(Bilden är ej med i utmaningen/leken utan är  mer en illustration)
 
Vad kan då förbättras för att öka tillgängligheten för alla? Något som saknas....
En hel del blir mitt spontana svar, men jag stannar vid höga trottoarkanter som finns på många ställen i stan.
Trottoarerna är dessutom ofta smala på flera ställen och då kan inte en rullstol eller rollator och en annan person mötas utan att gå ner på gatan. 
Ett förbättringspmråde skulle vara med. 
 
På skylten har jag skrivit;
" Lägre trottoarkanter skulle verkligen underlätta".
Här är det svårt att ta sig både upp och ner även för de som inte har några rörelseproblem.
Lappen blåste hela tiden iväg och jag fick jaga den...)
 
                                                                                             
OBS!  Jag fick denna bild av en bloggläsare och bilden är inte med i utmaningen.
Synskadad med hund i sele och vit käpp.
Här i Torrevieja är detta med ledarhund mycket ovanligt.
Släkt och vänner hjälper till eller så anställer man hjälp privat.
 
 
                                                                                 
FREEDOMtravel

Tillgänglighet är viktigt! Bra när det finns handikappanpassade badplatser. Man ser rullstolsramper ibland, men alltför sällan. Jag skrev ju också om tillgängliga semesterboenden igår. Annars tänker jag oftare på tillgänglighet för den som har en intellektuell funktionsnedsättning, alltså att det t.ex. finns information på lättläst svenska.

Svar: Jag tyckte det var ett bra inlägg du skrev igår om semesterboenden för de med funktionshinder och hade när jag läste det då förberett mitt inlägg till idag. I Spanien tror jag det är mycket vanligare med ramper för de med fysiska funktionshinder och de finns på många platser bara här i Torrevieja. Jag gillar också tanken på de blå stolarna ute i vattnet så att det går att sitta där. Finns också stänger att hålla sig i.
LIka viktigt tycker jag ju det är att stötta de med ett psykiska
och intelektuella funktionshinder, men det får komma en annan gång.
Där tror jag att många länder har ett digert arbete framför sig.
Ditte

Ami

Så lärorikt det måste ha varit att arbeta med funktionshindrade elever! När man själv inte behöver några hjälpmedel tänker man oftast inte på hur jobbigt det måste vara för dem som till exempel sitter i rullstol att ta sig upp eller ner för dessa höga trottoarkanter!
Ett tänkvärt inlägg som du klarade väldigt bra!
Kram

Svar: Tusen tack! Nej, man tänker ju oftast inte på hur knepigt vissa saker kan vara för någon som har ett funktionshinder. Och det är ju klurigt att klara sig hemma också med rullstol och rollator. Tänk vintertid när snömn ligger på trpttoarerna som inte skottas...Puh!Kram och tack för idag!
Ditte

Susan

Hola! Bra och tänkvärt inlägg! Vi som inte har något funktionshinder tar ju liksom tillgängligheten för självklar. De enormt höga trottoarkanterna reagerar man ju direkt på som svensk. Har man upplevt några skyfall "live" förstår man dock varför de är byggda som de är. Saknas ju tillräckligt med brunnar så dagvattenavrinningen funkar inte som den ska - gatorna blir som floder...

Här har det städats, promenerats, handlats och lagats mat. Nu blir det strax Idol!
Kram

Svar: Tack! Jodå, jag färstår de höga trottoarkanterna men kanske kunde man få till fler brunnar för det äär ju ganska sällsynt med regn, men regnar det så är det ofta skyfall och det mesta rinner bort. Lpter som om du har gjort ett mycket gott dagsverke!Allsidig träning dessutom. Vem behöver gym?
Ser fram emot lunch i Stpckholm i oktober.
Kram från terrassen, +26.
Ditte

Musikanta

Har också vikarierat på både särskola och följt en CP-skadad pojke från mellan- till högstadium. Det var mycket lärorikt och jag hade mycket nytta av mina erfarenheter från särskolan när jag blev färdig lärare. Ett fint och intressant inlägg om ämnet.
Kram från Ingrid

Svar: Tack! Ja, man lär sig mycket även om sig själv när man som lärare och annan personal arbetar med barn/ungdomar med både fysiska och psykiska funtionshinder.Jga förstår verkligen att du haft nytta av dina erfarenheter från särskolan när du blev färdig med din lärarutbildning.
Trevligt att vi har läraryrket gemensamt.
Kram!
Ditte

Emma, Sol som sol?

Ja, man svär över de där höga kanterna även om man inte har något handikapp (oftast när man ska parkera bilen och skrapar i) men som Susan ovan skriver - ända tills det regnar. Herregu så det kan regna!

Vilken otrolig utmaning det måste vara att kunna hjälpa dem som behövere mer hjälp än vanligt. Men jag tror också att man får ännu mer tillbaka, att det stärker läraren enormt. Jag undrar om jag skulle ha tålamod till en sådan uppgift även om jag anses vara pedagogiskt lagd.

Jag tror aldrig att jag har sett så måga permobiler som sedan vi flyttade hit. Jag hoppas att de alla är människor som behöver dem (missförstå mig rätt nu!) och att det inte är lata (engelska) turister som lägger ölen i korgen framför. Det har vi tyvärr också sett.

Svar: De höga kanterna är ju jobbiga för alla och har man batnvagn med, som jag hade förra veckan går man hellre i gatan. Här är i princip varannan gata enkelriktad så man får välja gator efter det. Jag lärde mig väldigt mycket när jag arbetade med dessa barn och fick så mycket tillbaka. Även om jag arbetat tidigare med elever med fysiska funktionshinder så hade dessa elever en anpassad miljö och anpassade verktyg för att kunna utföra sitt skolarbete.
Men tålamod måste man ha och rejäl kunskap, både ämnaeskusnkap och metodik och den har jag förvärvat under årens lopp-
Visst finns det de som inte orkar röra sig och som använder permobilerna för ros skull och man kan ju hyra dem lite varstans. Mycket lättja finns!
Känner igen det du skriver i din sista mening, men jag har nog sett mer av det i Benidorm och jag läste att polisen ville begränsa framfarten med "bilarna" där. Finns nog en anledning.
Ditte

BP

Vilket maratoninlägg! Intressant att läsa att du har egen erfarenhet av att ha jobbat med funktionshindrade, vilket måste ha varit väldigt lärorikt!

Tycker du har gjort ett enastående jobb till temat. Även i Sverige ser man faktiskt sällan människor med ledarhundar. Kan bara minnas ett enda fall då en blind kvinna skulle kliva på tåget. Så det är nog inte så vanligt här heller.

Trottoarkanterna är betydligt högre i Spanien än här, vilket ju inte är så bra. Däremot tycker jag att tillgängligheten vid stränder och på restauranger är minst lika bra i till exempel Benidorm, där jag har sett hur det ser ut.

Än en gång - grattis till ett suveränt utfört uppdrag!

Svar: Mången tack! Ja, det fick bli ett mastodontinlägg denna gång för jag tycker ämnet är viktigt och engagerar mig och har gjort det länge. Jag har gått långt för att få tilll bilderna och en del möten och samtal med människor har det blivit. Spännande det också. Jag såg också i Benidorm att dessa ramper finns längs stränderna och det är ju toppen.
Stolarna här i vattnet är också väldigt bra och jag ser dem användas då och då. Kan tänka mig att ramper och stolar finns på många ställen i Spanien, men i Sverige är de ganska sällsynta.
Ditte

Marja

Återigen har du löst uppgiften perfekt. Tillgängligheten är mycket viktig. Jag åker ju buss nästan varje dag och ser personer med rollatorer, barnvagnar, rullstolar... Bussarna brukar 'niga' så att de hamnar i trottoarhöjd och så finns det ramper för rullstolar. Busschaufförerna är bra på att hjälpa till där.
Den lilla badstranden nedanför mig är en handikappstrand med en ramp ner i vattnet.
Ha en skön helg!
Kram!

Svar: Mången tack! Jag tycker att tillgängligheten är viktig men vet också att det hemma kan göras mycket mer, de flesta bussar fungerar, men oftast inte för elrullstol och att komma in på ett tunnelbanetåg med en elrullstol går knappast, är glapp mellan perrongen och tåget. Vad bra att Umeå fokuserat på att göra staden och det som finnns omkring tillgängligt. Viktigt tycker jag.
Här gillar jag extra de blå stolarna ute i vattnet där man kan sitta och det finns järnstänger att hålla sig i.
Önskar dig också en fin helg.
Kram!
Ditte

Znogge

Tillgänglighet är verkligen A och O och jag tycker det blir bättre och bättre på den fronten.. Men än återstår det en bra bit tyvärr. Tacksamt i alla fall att hjälpmedlen utvecklas och blir mer och mer effektiva.

Grattis och snyggt jobbat. Än har jag inte allt i hamn men passande nog är det en aktivitetsdag på svärmors boende på söndag så kanske där...

Kram

Svar: Tack! Hoppas nu att dina pusselbitar droppar in efter hand och det finns ju tid kvar. Visst går det framåt på fronten för utvecklande av hjälpmedel och för olika an/avpassningar, men mycket finns kvar att göra.Önskar dig en fin lördag!
Kram!
Ditte

Anette

Här har vi mycket att lära och ta efter. I Bangkok fungerar det varken med rullator, rullstol eller ens med barnvagn.
Hiss finns bara på hotell och tjusiga shoppingmall. Trottoarkanterna är ibland så höga att inte ens vi som är fullt rörliga klarar av dem, om det nu går att gå på trottoaren överhuvudtaget. Ofta finns det inte plats för oss gående, utan vi måste gå på gatan. Vid rejäla skyfall går det inte att se var trottoarkanten är pga allt brunt smutsvatten.
Det måste vara hopplöst att vara handikappad här.
Tror bara jag sett en enda person i rullstol och han fick vackert sitta där han satt. 😔

Svar: Känner helt igen det du skriver om tillvaron i Bangkok för någon med fysiskt funktionshinder och det behöver man inte ha för att ha svårt att ta sig fram på gatorna. Barnvagn går ju inte alls och själv kan man få klättra upp och ner från trottoarkanterna. Känner igen dett från fler stora städer i Asien. Peking är klart bättre, men kan bli än bättre. Har förstått att de höga trottoarkanterna ska ge skydd vid skyfall men kanske kunde fler gatubrunnar ordnas för bättre avrinning.
Ditte

Malin

Det är verkligen en utmaning många gånger för de funktionshindrade att ta sig fram. Sådant som vi tycker är självklart är många ggr inte självklart för dem, vilket det borde vara även för dem.

Och jag tror när de gäller läroplanen för särskolan är beroende på vad vårdnadahavare valt att sitt barn ska gå under för läroplan. Med grundsärskolans läroplan och betygen de får via den så kan de inte söka till gymnasiet utan bara till gymnasiesärskolan. Går du under "vanliga" läroplanen så har du möjlighet att söka både till gymnasiesärskolan samt "vanliga" gymnasiet på dina betyg. Så var det för ett par år sedan när jag skrev min C-uppsats om grundsärskolan.

Svar: Har ju sett och upplebt i Stockholm svårigheter att förflytta sig om man har funktionshinder och här är det också svårt. Skönt att det idag i alla fall finns goda hjälpmedel. Vad gäller läroplanerna har jag också för mig att det är som du skriver. Tack för info!
Men en elev bör ju också ha de teoretiska möjligheterna att få godkända betyg och nå målen inom den "vanliga läroplanen" och så är det inte alltid trots vårdnadshavares önskemål.
Önskar dig en fin helg!
Ditte

Leffe

Gomorron Ditte! Det var ett bra inlägg, vi kan behöva tänka efter lite ibland. Själv brukar jag irriteras över trottoarerna i Spanien som går som en berg och dalbana. Ska sluta med det nu. Det ligger mycket i att: "En frisk har tusen önskningar medan en sjuk bara har en"

Svar: God förmiddag Leffe!Tack för värmande ord. Känns alltid trevligt. Varmt ute har vi förstås...
Jag irriteras också över trottoarerna här men än så länge klarar jag dem. Men som Susan påpekade så är de höga kanterna en fördel de gånger det ösregnar men kansk eskulle kommunen satsa på fler brunnar för avrinning i stället.
Di sist mening instämmer jag helt i.
Önskar er en bra helg.
Ditte

Eva`s blogg

Oj kände mig nästan som på jobb hi hi ja du det finns massa bra hjälpmedel. Men tyvärr lika dåliga kanter i Grekland inte alls anpassat för dem som sitter i rullstol eller svårt att gå. Du är så duktig på dina uppdrag :) stor kram å fin lördag

Svar: Tack! Jag kan förstå att du kände dig som på jobbet. Jag har ju jobbat med barn med olika funktionsstörningar så engagerrad i ämnet är jag. Höga trottoarkanter finns här också och de behövs när det kommer störtskurar, men kansk ekunde fler gatubrunnar ordnas i stället för avrinning av vatten.
Önskar dig också en trevlig lördag.
Kram!
Ditte

Anonym

Jag bugar och tackar för ett mycket intressant intro, om ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Vad mycket spännande du verkar ha varit med om i ditt yrkesliv. När jag tänker på helheten går tankarna till att du skulle kunna skriva böcker om väldigt många skiftande ämnen.
"Västhunden" var tydligen det svåraste. (jag har ju bara sett två svar). Jennifer gjorde ett gymnasiearbete om dessa utbildade hundar. Hon fick gräva i alla mina Diabetestidningar som jag sparat sedan 1990 och fick en bas vid sidan om all ny information.
Jag önskar en trevlig helg. Om det är samma väder om tre timmar blir det fikakorg och promenad längs med havet. Vi kan ha bara armar och ben om vi vill. Underbart just nu.
Kram Bosse

Svar: Hej Bosse!
Tack för fina ord! Ja, detta ämne ligger som du förstår mig också varmt om hjärtat. Och det blev ett väl långt inlägg men så får det bli ibland. Jag har upplevt en del i livet, är ju till åren kommen, och mycket har satt sina spår. Engagerad är jag i mycket. Förstår att "västhundarna" var svåra att hitta även hemma.Jag har hört mig för här och man tycks ha vänner eller anhöriga som stöd när man går ut. Önskar er fortsatt fint väder och en trevlig utflykt. Och dessa dagar är så njutbara. Kram!
Ditte

Comsi Comsa



Jättebra utfört uppdrag.

Önskar dig en fin lördag och ger dig en kram ♥

Svar: Tack! Här strålar solen och sommaren är kvar så jag sitter i skuggan, men varmt är det där också.
Trevlig lördag!
Kram!
Ditte

Kersti

Tillgänglighet och delaktighet är ju sånt jag jobbat med i 30 år snart och ännu finns mycket att göra på området även om det går framåt. Gillar verklgen de blå badstolarna något att ta efter här hemma kanske.
Kram och trevlig lördag

Svar: Visst finns det mycket kvar att göra och att det går framåt är positivt. De blå badstolarna är väldigt bra och gör att fler får tillgång till sköna bad. Absolut något att ta efter hemma. Trevlig helg önskar jag dig också.
(Två auberginer är uppätna och det är två till som kommer.)
Den trivs bra här i solen.
Kram!
Ditte

Lena i Wales

Intressant att höra om din erfarenhet, vad mycket man kan lära av andra människor och hur annorlunda man kan börja se saker och ting med en viss erfarenhet och kunskap i bagaget. Ha det bra i värmen!

Svar: Visst finns det mycket att lära av andra och man lär sig vidare genom livet och får ofta användning för den kunskap och livserfarenhet man har med sig. Varmt är det här förvisso, men jag fösöker vara i skuggan.
Önskar dig en bra helg.
Ditte

wiolettan

Så intressant att få en liten inblick i ditt "föregående" liv, det du har jobbat med förut. Det visste jag inte, Förstår att det var nyttig inblick i andra människors liv, de som har det mycket svårt och tufft på olika sätt.
Grattis till ett väl utfört uppdrag. Du klarade detta galant ju. Hund med sele, det har jag inte sett någon gång, vad jag kommer ihåg, mer än på TV. Det var ett mycket svårt moment i tävlingen.
Skönt om dig.
Varm kram till dig i varma södern.

Svar: Vad roligt att du uppskattade det jag berättade. Jag har varit lärare inom olika skolor och stadier i drygt 40 år så mycket erfarenhet har jag från skolans värld. Och denna termin när jag arbetade med elever som alla hade ett fysiskt funktionshinder gav mycket och jag fick nya erfarenheter av hur viktigt just tillgänglighet är.
I övrigt har jag ofta haft elever med olika funktionsnedsättningar i mina klasser men här var det alla elever som hade det och svårigheter av skilda slag.
Visst var hund med sele och en person som den ledde ett svårt uppdrag och jag fick en bild av en bloggläsare som fick vara med som bonus.
Här finns nog inga ledarhundar...Och de är nog inte alltför vanliga hemma heller.
Varmt är det så det blir skugga och en promenad längs havet med lite svalka.
Stor kram till dig och jag önskar dig en fin söndag.
Ditte

Eva

Grattis!!! Bra jobbat. Inget lätt uppdrag men det väcker många tankar och känslor. Önskar dig en skön vecka och varma lekkramar 🙂

Svar: Tackar! Nej, uppdraget var en utmaning i själv och man fick ta sig en funderare under tiden. Några fina möten blev det också.Önskar dig också en bra vecka!
Lekkramar!
Ditte

Ethel

Ett gediget och väl genomarbetat svar på Bosses uppgift! Och från Spanien! Kul! Kram från Ethel

Svar: Tack! Det passade extra bra nu att se lite extra på hur det ser ut här med olika hjälpmedel som kan öka tillgänglighetet och förenkla det för de med funktionsnedsättningar. Kram och trevlig vecka.
Ditte


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: