I lekens tecken

    
 Det har varit en weekend i lekens tecken och jag och barnbarnan Max (6år) och William (snart 3 år) har tillbringat den tillsammans. Och visst håller man sig i form i lekens virvlar. För Max är det roligt att spela "Pokémon Go" och i detta ämne ä rjag ganska obildad, för att uttrycka mig snällt.
Jag laddade ner spelet för att se vad det var och provade på att spela, men jag förstod det inte, mer än att man skall fånga dessa rörliga små varelser. Av misstag lyckades jag få till några, men spelet är raderat och jag promenerar som vanligt.
I övrigt är det stor risk att kollidera med vuxna som spelar under det att barnen brukar kunna se åt fler håll samtidigt.
Och när jag för en tid sedan såg en man i trettioårsåldern här utanför vara så koncentrerad på spelet att han föll i kanalen, ja då kan man ju undra. (Han hade tur och blev uppdragen av en båtägare och det var tur för kajen är hög och inte planerad för att Pokémonspelare ska drutta i. Och Pokémon finns det gott om längs kajen...)
Max förklarad etålmodigt och pedagogiskt öfr mig hus spelet går till men konstaterade samtidigt att det nog inte var så bra för just mig. Men jag var välkommen att gå med honom och leta.
Jag tackade och har insett min begränsning. Tänker inte vara envis här.
 
Max leder oss i rätt riktining, en Pokémon av något slag ska finnas här i närheten.
(William har en låtsastelefon och letar han också.)
                                                                                  
"Mormor, jag har fångat en!"
 Vintertullstorget på Södermalm, nära Hammarbykanalen, var ett bra fångarställe och här pryder
  skulpturen"Vinterfågel", av  Göran Lange torget och har fått sällskap av en lite Pokémon.
 
Och föutom en promenad på några kilomertrar och att leta bollar och annat som behövs till dessa populära figurer så har det byggts ocjh konstruerats.
Stora duploklossar kan bli vad som och endast fantasin begränsar och det går utmärkt att kombinera med räls och tåg. 
William bygger ett högt utsiktstorn.
 
Vill till att det blir stabilt...
 
Tornet kan i nästa stund bli till tunnelbana som samverkar med tågrälsen och
här är Max konstruktören. I nästa ögonblick byggdes tunnelbanan om till ett Tallinkfartyg som trafikerar Stockholm -Tallin.  Där är konstruktionen av fartyget viktig, berättar Max, särskilt bogområdet
(fartygets öppning i fören) så att fartyget inte tar in vatten genom bogvisiren.
(Öppnngen i fören på fartyget där bilar kör ombord.)
Max har rest flera gånger till morfar i Estland och vet hur viktigt ett fartygs konstruktion är.
 
William ler och är glad att få leka med storebror ett tag.
 
Jag gläds, iakttar och är med i leken och tar den roll jag ibland tilldelas. Pojkarnas lek och deras fantasi
är stor och ibland är jag helt överflödig och när den fysiska leken tar över så känner jag mig både glad och nöjd.
Kanske gammalmodigt, men jag står för det. Och gammal är jag ju till åldern i varje fall.
Här finns det även plats för böckernas och sagornas värld. Väldigt viktigt tycker jag.
 
 
                                                                                    
Znogge

Böcker och högläsning är så viktigt för barnen så det kan man inte få för mycket av. Tyvärr läser barn inte lika mycket längre vilket jag tycker är ett bekymmer... Underbara bilder på pojkarna!

Kram

Svar: Visst är det trist att barn inte läser så mycket för det digitala kan aldrig ersätta en bok. Och idag verkar inte föräldrar ge barnen tiden att läsa för dem. Så trist! Pojkarna tycker om böcker och det finns många favoriter. Jag läser ju gärna för dem när de är här och "Mamma Mu" är en av favoriterna.
Pojkarna är så fina och ger mig så mycket glädje.
Kram!
Ditte

Torrebloggen

Vilken underbar lekdag du haft idag med dina gulliga barnbarn!
Lek kan man aldrig bli för gammal för!
Ha det så bra så ses vi snart!
Stor kram!

Svar: Jag har haft två fina lekdagar med övernattande pojkar. Mina absoluta favoriter!
Ha det bra ni också och varmt lär det bli. Jag hoppas på svalare.
Stor kram!
Ditte

BP

Först gapskrattar jag, sedan tycker jag att början av ditt inlägg är aningen "deprimerande". Alltså en sexåring vet hur man spelar Pokémon! Du lyckas fånga några varelser och avinstallerar spelet. Själv har jag spelet kvar och har inte den blekaste vad jag ska göra. Å det retar mig nå't så oerhört kan jag säga;-)

Barnen är otroligt söta och dina bilder på "konstruktörerna" enastående. Den sista bilden på William är en höjdare.

Svar: Jo, att en man faller i kanalen och är så upptagen av att spela att han har noll koll. Dessutom blev han av med telefonen, den stannade i vattnet. Ser ju många som inte ens tittar var de sätter fötterna. Undrar när ett barn ska ramla i. men de yngre verkar ha bättre koll. Jag håller mig itll att gå med Max och han förklarar, men jag är inte säker på att jag förstår trots att han är bra på att öfrklara och tålmodig.
Ett förslag är att du frågar någon "junior" hur du ska göra och tar det stregvis för det är många moment. Men du klarar det.
Pojkarna ger mig så mycket glädje och jag är så glad för att de finns.
Bilden på William blev väldigt lyckad tycker jag och det är ibland svårt att få med båda på samma foto men roligt när det lyckas och blir spontant. (Bilden på William var det.)
Ditte

helen

Grymt fin bild på willis i slutet :)

Svar: Visst är det! Och visst är killarna fina! Lycka både dem, du och Liv. DEt bästa jag har. Kram!
Ditte

kolonilotta

Ramlade han på allvar ner i kanalen??!
Förlåt. Men lite roligt är det ändå nu när han inte skadade sig.
Men mysigt att du fick en så fin dag med barnbarnen.
Du har två riktigt vackra pojkar där! ❤
Stor kram.

Svar: Jodå, mannen föll ner i kanalen och jag stod på kajen och så detta. Ingen kamera med...Hade blivit en lyckad bild. Nej, han skadade sig inte, men telefonen sjönk och lika bra var nog det. Jag har haft två fina dagar med pojkarna och man håller sig i form.
Stor kram!
Ditte

Comsi Comsa


Skrattar, tror du klarar dig gott
utan pokémon. 🤗

Vilken söt rackare denna William!

Kram ❤

Svar: Visst klarar jag mig utan Pokémon, men det är roligt att var ute med Max och hur han tålmodigt förklarar för mormor och lille William letar med sin leksaksmobil. Vill bara som storebror. Kram!
Ditte

Susjos

Men så fina pojkar! Vilka härliga och säkert intensiva dagar du haft med dem. Så roligt att Max förklarar för mormor hur man spelar "pokémon go", tänk att folk till och med ramlar i vattnet tack vare spelet, mamma mia!!!

Än en gång tack för ditt tips om Forsbacka wärdshus, det var verkligen en annorlunda utflykt, som vi alla tyckte om! Maten och miljön var fantastisk! Johan som driver stället undrade hur jag "hittat dit",och jag berättade om dej, och han kom minsann ihåg dej!!!
Må så gott! Kram

Svar: Pojkarna är verkligen mina favortiter på alla plan och de leker verkligen . Inte bara med telefon och "padda", utan fantasilekar och det är så roligt att vara delaktig. Jag brukar bli tilldelad en roll som kan bytas ut när det passar. Mannen som föll i kanalen blev nog själv förvånad och jag kunde inte riktigt hålla mig från skratt. Det var komiskt.

Vad roligt att helgen på Forsbacka blev bra och både ägaren Johan och hans föräldrar är ju måna om sina gäster.
Kul att han mindes mig.
Ha det bra du också.
Kram!
Ditte

Susan

Hola! Pokemongo fick den 21-åriga sonen att "gå i barndom" nere i Torre i somras. Det ligger ett poke-stopp precis utanför vår lägenhet på Avenida Paris och till sonens stora glädje nås det från vårt sovrum. "Fatta vilket fett bra läge vi har på vår lägenhet mamma!". :D Det hade vi ingen aning om när vi köpte för 5 år sedan... ;) Och i Petancaparken utanför ligger det ett gym som sonen och novian lyckades ta över flera gånger. De tillhör enligt uppgift det gula laget och sonen är nu på "level 24". Det här är så långt mina kunskaper sträcker sig... Madre mia... Måste dock tillstå att det verkligen har givit spelandet en ny, social dimension. Man såg grupper av ungdomar av olika nationaliteter röra sig runt med sina mobiler, prata med varandra och hitta nya kompisar. Kul och betydligt bättre än att sitta ensamma framför datorn i timmar.

Idag har vi firat yngsta barnbarnet som fyllde 6 år i måndags. Fick spelkulor och "dankar" (som tydligen är hett i skolan nu) samt en bok om trolleri. Han älskar när hans gudfar (L) trollar för honom. :)

Kram//Susan

Svar: Här var det också ett gym inblandat igår som Max tog över men när han pratade om det så trodde jag han menade ett "riktigt gym". Men icke!!Även här hemma från balkongen var det bra läge för fångst.
Jag hängde i övrigt med till fots, men kanske inte riktigt med att förstå vitsen av spelet.
(Undrar när det kommer ett där man ska skjuta sina på varnandra eller på figurer....)
Roligt med en sexåring, vi har ju en och där är det mycket nu på G med det mesta. Kul! Och trolleri är roligt! Även att ha en gudfar som trollar förstås.
kram!
Ditte

Ama de casa

Haha! Jag har inte testat spelet, skulle garanterat falla i kanalen utan att fånga en enda... ;-)

Vilka härliga bilder du har tagit! Speciellt den sista är helt fantastiskt fin :-)

Svar: Tack! Nej, du klarar dig bra utan dessa figurer. Promenera och röra sig kan man göra ändå. Jag tror inte ens att mannen som föll i kanalen hade fångat sin. Men han hade tur att det fanns folk hemma i husbåten, för det är högt upp till kajen....
Ditte

Anette

Stötte på folk som letade Pokemon tom i vår lilla italienska by, tror dock inte de hittade någon.
Heja William som hittar sina via låtsastelefonen.
Vilka underbara lekbilder på dina barnbarn.

Svar: Här i stan är det gott om dem och särskilt i Gamla stan, men vi höll oss på Söder , räckte bra. En leksakstelefon är bra till mycket. Och lek berikar! Det gör barnbarnen också.
Ditte

Ann-Kristin

Hola!
Så trevligt att få "äga" de fina barnbarnen i 2 dagar. Förstår att du hade trevligt och njöt av tillvaron. De är ju så otroligt söta, var och en på sitt sätt?
Mitt äldsta barnbarn försökte också förklara hur Pokémon fungerade, men gav upp.
Farmor fattade nada 😊.
Tänk att vara så koncentrerad på spelet så man trillar i kanalen. Undrar om han fortsätter spela efter denna händelse?

Svar: Vi had ejätttemysiga dagar, verkligen och pojkarna är så lätta att ha här. Kanske ska vi satsa på lite Pokémon jakt i Torre? Men vi kan nog klara våra promenader utan att jaga dem. Eller?
Jag fattade inte heller så mycket, men hade spelet nerladdat och provade i fyra dagar. Men jag rensade bort det.
Mannen som drösade i kanalen var en komisk syn och om han har slutat spela vet jag inte. Har i alla fall inte sett till honom på kajen.
Kram och trevlig måndag.
Ditte

Ami

Förstår att du och barnbarnen har haft en rolig helg tillsammans! Att fånga Pokémon har jag ännu inte provat, men häromdagen mötte vi ett barn som gick med mobilen framför sig. Och precis när han passerade mig ropade han till sin mamma: Jag har fångat en pokémon.....Satt den på mig tro? :D
Kram och trevlig dag!

Svar: Jodå, den lilla Pokémonen kanske satt på dig.Man vet ju inte var de finns....Vi har haft en fin helg och haft väldigt roligt. Och så mycket man lär sig av barn.
Önskar dig också en fon måndag.
Kram!
Ditte

Mia

Leta Pokémon har inte lockat mig, men ett sådant fint sällskap hade nog fått mig på andra tankar. Det är ljuvliga stunder, de man tillbringar med underfundiga små barn. Klossbyggen var länge populärt här hemma. Vi byggde torn så höga att vi fick ställa oss på pall för att nå upp. Så var givetvis det roligaste när de rasade, tyckte somliga. Nu ligger klossarna sedan länge nerpackade, men de där små mysiga stunderna när vi sitter ner tillsammans, utbyter tankar och idéer, de består - guld!
Varm kram till dig!

Svar: Nej, själv letar jag inga figurer, men visst följde jag med Max och det är roligt att se hur bra han både hittar här stan (för man måste ha visst lokalsinne för att hitta dem) och hur tålmodigt jan förklarar för mig. Och visst är dessa klossar bra och så många olika saker de kan förvandlas till och i leken blir det också fina samtal.
Kanske kommer klossarna fram en gång och då kommer de säkert att var lika uppskattade som de en gång var.
Njut av dessa stunder när tankar utbyts. Så värdefulla.
Stor kram!
Ditte

marga

Men det är ju otroligt! Falla i kanalen! Ingen Pokemonfigur lär ha kunnat rädda honom! Tur att
hjälpen ändå var nära! Fatta hur man kan gå upp i detta så totalt! Typ!! Men när Max letar tycker jag det är jättegulligt. Nu är det du som är eleven. Haha! Undrar vilket betyg du får? Underbara klossar som kan bli så mycket med fantasi. Och det har de, prinsarna! Instruktionen om bogvisiret var häftigt. Så mycket roligt som kan komma ur en barnamun. Du måste haft väldigt trevligt och mysigt med dina goa småkillar. Underbara bilder, Ditte! Kram!

Svar: Tack! Jag har haft fina dagar med "prinsarna" och väldigt roligt. Tror inte Max vet att man kan betygsätta....Fantasi har de och de är verkligen bra på att leka och hitta på saker. Klossarna kan bli vad som helst endast fantasin begränsar.
Ja, mannen i kanalen var en syn. Jag lovar och jag kunde inte låta bli att skratta.
Stor kram och trevlig måndag.
Ditte

Marja

Vilka underbara små killar! Att få spendera en dag med dem måste kännas som en ynnest. Jag förstår din tveksamhet inför pokemonjakt... jag tror inte att jag heller skulle ha tålamod till det. Då är det mycket mer stimulerande att jaga med kameran.
Skrattade gott när nu berättade om mannen som föll i kanalen. Det var ju lustigt, men det har ju hänt att folk blivit påkörda i trafiken då de inte sett sig för.
Ha en trevlig måndag! Kram!

Svar: Pojkarna är så fina och Max har du ju sett sedan han var liten. Vi hade ett dygn tillsammans och det var verkligen roligt. Men det vill till att hänga med i svängarna.
Och Max ledde vig in i Pokémon jakten och förklarade, men inte blev jag så mcyket klokare. Jag håller mig nog även i fortsättningen till kameran.
Mannen i kanalen hade tur att det var någon hemma på husbåten, annars hade han fått sig en längre simtur. I och för sig har vi sjöräddningen några hundra meter bort men de komme rju inte per automatik.
Här är det förkylt idag, men en prommis har det blivit.
Kram!
Ditte

Bosse Lidén

Vad mysigt ni tre verkar ha det ihop. :)
Kram Bosse

Svar: Vi had en väldigt fin helg med lek, klossar och böcker. Pojkarna ger mig så stor glädje.
Kram!
Ditte

Birgitta

Underbara bilder på dina fina underbara barnbarn! Förstår att ni har haft det skojsamt tillsammans och njutit alla tre!
Kram!

Svar: Tack! Vi har haft det jättebra! Och pojkarna ger mig så stor glädje. Tacksam!Kram!
Ditte

Tove Olberg

Lekfull närhet, fyller själen och kroppen blir glad genomlyser inlägget och det väcker lekminnen från mina barnbarn. Härliga tider att få vara delaktig. Blir helt varm i hjärtat då jag tänker på det Läste mycket för Moa gjorde jag. Pontus inte lika förtjust i det. Pokémonjakt har jag följt med Pontus på, han försökte lära mig - men sa häng bara med farmor, det gillar jag. Men visst är det faror med denna leken, så jag är skeptisk jag med.
Med stor delat barnbarnsgläde kram!!

Svar: Visst är det fint att spendera tid med barnbarnen och roligt så länge de vill. Max gav nog upp lite när jaginte förstod vitsen i Pokémon, men det var trevligt att försöka förstå. Och han var glad.
Stor barnbarnsdelar kram!
Ditte


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: