Tankar på väg

    
 Himmel och hav går ihop i horisonten, det är helt molfritt och jag njuter av resan över Ålands hav.
Många tankar rör sig i huvudet. Vi är på väg till Åland på begravnig. För ett par veckor sedan var det en annan begravning, döttrarnas farmor hade avlidit efter en tids sjukdom.
Livet har sin gång och det är inte oändligt och mitt eget pågår här och nu.
 
 För någon vecka sedan blev jag intervjuad av tidningen Skaraborgsbygden där en journalist  skulle skriva en artikel om min pappa. (Han var ursprungligen från Skaraborgstrakten i Västergötland)
Jag var först lite tveksam för det har skrivits en del artiklar och en av de senaste var skriven av Arne Lapidus, journalist på Expressen, och han skrev den i samband med att den norska tv-serien "Kampen om det tunga vattnet", där medlemmar av det norska kompanie Linge sprängde tungvattenfabriken samt ett fartyg för att förhindra att tyskarna skulle få tillgång till det tunga vattnet. (Pappa var med vid sprängningen)
Men den här artikeln i tidningen Skaraborgsbygden skulle ha en annan infallsvinkel, där jag var den "andra vinkeln. "
Intervjun fick mig att fundera. Fundera mycket.
 
"Tonåringen Benedikte i Solna är inte bara ointresseradav andra världskriget. Hon är less på allt som har med det att göra och tycker det är bättre att lägga fokus på det pågående Vietnamkriget."
Detta är inledningen på en artikel från tidningen Skaraborgsbygden, hemvist Skara, publicerad den 22/4-2016 och skriven av journalisten Charlotte Kristensom och baserad på en intervju med mig. 
 
 Dessa tankar vände under mitt sista år i gymnasiet och det gick sakta upp för mig att min pappa var ett stycke levande historia från krigsåren 1939 -1945.
Att ta ställning, inte ge upp, kämpa för det man tror på, ödmjukhet inför livet och människor och att det mesta är möjligt; är något jag fått med mig hemifrån och som på gott och ont påverkat mig genom och i livet. 
Jag ser tydligt min envishet här. På gott och ont.
 
Vad ska jag tro på? Vad har präglat mig? Och hur mycket?  Svåra frågor och svaren är inte direkt enkla att hitta.
Men pusselbitarna har under årens lopp och kanske främst i mitt vuxna liv fallit på plats. Åtminstone delvis.
Man präglas på olika sätt, mer eller mindre, av sin bakgrund. Ibland tydligare och ibland mer otydligt, men man har med sig en del av sin historia vidare i livet. På ett eller annat sätt.
En resa i sig.
 
Motorcykelbilden är tagen i Skottland 1945. Pappa Allan på en brittisk motorcykel.
Året innan hade han övergått till tjänst inom brittiska SOE, Special Operation Executive,
men sedan 1940 arbetat både för britter och norrmän.
 
 
 
                                                                               
 
 
Pappa Allan såg sig aldrig som en hjälte utan gjorde det han tyckte var rätt. Att kämpa för frihet.
                                                                                                                                                

 
 
Inlägg 66/100 i utmaningen #Blogg100.
 
 
 
 
 
 
                                                                                        
                                                                                                    
                                                                               
wiolettan

Så intressant. Läste ju förut då du skrev om "kampen om det tunga vattnet" och att din pappa var med där, vid sprängningen.
Visst var han en hjälte din pappa, det går inte att förneka, han gjorde många fina insatser, kanske många gånger med fara för sitt eget liv.
Förstår att han inte ville tala om för sina föräldrar att han skulle till Finland och hjälpa dom, de skulle bli så oroliga.
Roligt detta med id handlingarna och texten på dom.
Du har rätt. Visst präglas vi av våra föräldrar och det arv vi får av dom, men även det som vi själva har varit med om i livet sätter sina spår och gör oss i någon mån till dom vi är.
Du har ett sån´t fint namn Benedikte.
Förstår att det är många tankar som flyger runt i ditt huvud på din resa över havet. Att vara med på två begravningar av nära och kära, så tätt inpå, det är tufft. Det kan inte hjälpas om de är gamla, det blir en stor saknad och tomhet i alla fall.
Ta väl vara på dig och varm kram.

Svar: Tack för värmande och stöttande ord. Verkligheten kommer i kapp och när två nära och kära avlidit på kort tid passerar många tankar på nytt genom huvudet. Min pappa skulle imorgon också ha fyllt 94 år, dessa tre har alltså varit årsbarn men för min pappas del blev det altzheimers sjukdom som tog hans liv då 84 år gammal. Och det blev en lättnad för honom att få somna in. För mig också...Stor, varm kram till dig.
Ditte

Ann-Kristin

Vilken otroligt fin man din pappa var!
Du har all anledning att vara stolt över honom.
Tack för fin historik.
Hoppas att all går bra idag.
Mina tankar är med er.
Kram/A-K

Svar: God sen kväll! Tack för ditt stöd! Vi är just hemkomna efter dagens resa och allt har gått bra och var så ljust och fint. Nu är kroppen och huvudet är ganska trötta. Men i morgon är det en ny dag.
Pappa var en sann idealist och tog ställning och det gjorde han genom hela livet.
Stor kram!

Ditte

Fia

Jag blir varm i hjärtat varje gång jag påminns om din pappa! Roligt att tidningen ville få din vinkling! Ler när jag läser och tänker på "tonåringen Benedikte"!
Kram och många tankar till er idag.
Fia & Lasse

Svar: Tonåringen Benedikte, jag kan också le när jag tänker på den tiden. Men jag fick göra mycket och reste redan som 15 åring med tåg till Schwiez med en väninna för att läsa franska. Att vi fick åka...Men mina föräldrar visste jag hade skinn på näsan och jag hade rest en hel del med dem innan.
Vi är just hemkomna efter en lång dag, men allt har gått bra och det blev en ljus och fin stund. Och begravningar är så känslofyllda och man fylls med så många tankar.
Tack för er omtanke,
Kramar från oss båda.
Ditte

Znogge

Vilken fantastisk man din pappa var på många vis! Därför är det verkligen roligt att tidningarna vill skriva om honom och dessutom få din vinkling. Nog så intressant måste jag säga!

Kram

Svar: Det är tur han inte vet om skriverierna för han var inte så intresserad av sådant.Men det är ju ett stycke historia och pappa Allan bidrog till mycket gott.
Han var ju bara 18 år när han reste till Finland och fyllde 25 år den 5/5 , på fredsdagen. Mycket att uppleva i så unga år.
kram!
Ditte

gittan

Hej vi är också på väg till Åland med cinderella men ett trevligare
"Ärende"" vilken båt åker ni med. Kram.

Svar: Vad trevligt att ni är på väg. Vi åkte bussen tidigt i morse upp till Kapellskär och sedan över med Rosella. Och nu sent i kväll är vi hemma igen. Förstår att ni har en härlig resa idag ut genom Stockholms skärgård för vädert är ju så fint.
Njut och hoppas ni har det riktigt bar på alla sätt.
Kram!
Ditte

Tove Olberg

Livets uppkomst och det vi får med oss är en resa i sig, vi har våra gener och de ideal som i en tid är på sitt sätt, vi växer upp med de våra och präglas. Vi uppfattar, ställer frågor i egna tankar, ibland får vi svar ibland inte. Det kändes fint att läsa om din infallsvinkel och så roligt för dig! Allvarligt och svårt levde din far och "gänget", vilken fantastisk insats! Alla dessa pass, ett med adress Dasshålet 4711 - det var inte brist på humor heller.
Ära och heder åt din far - och dig! Du är också ödmjuk och ger inte upp min fina vän!
Stor kram och tankar med tanke på resans ändamål till dig och Bosse!

Svar: Tack Tove för kloka ord. Och jag insåg under den här långa intervjun med journalisten hur präglad jag blivit och på olika sätt. Jag vet att humorn hos pappa och hans vänner var stor och att retas med de tyska soldaterna som inte förstod vad det stod i passen tyckte de var extra skojigt.
Nej, jag ger inte upp förrän jag måste. Helst...
Stor karm!
Vi är nu hemma igen efter en fin och missesvärd resa till Åland. (Reste 06.30 i morse och klev in genom dörren 21.30.)
Ditte

Veiken

Det är så intressant att läsa om din pappa. Självklart präglas vi under barnaåren och under uppväxten av de vuxna som vi har omkring oss. Du har definitivt haft en bra förebild! Kramar

Svar: Nu är ju alla mina närstående "gamla" borta och det gör att tankarna far runt i ystra språng. Och visst har vi påverkats av vår uppväxt och de nära personer vi haft omkring oss. Kram!
Ditte

Susjos

Tur man har sina minnen som lever vidare. Ha det så bra ni kan på Åland! Varm Kram

Svar: Minnen är fina att haoch de bär vi ju med oss. Vi har haft en vacker och solig dag på Åland, men dagen blev väldigt lång och väldigt fin på alla sätt.
Kram!
Ditte

BP

Även om du åker till Åland av en tråkig anledning så kunde du inte valt en finare dag för resan. Drygt 20 grader och sol... Det kanske blir även en solig begravning, vilket jag hoppas för dig.

Nej, din pappa ville inte vara hjälte. Han ville bara göra det han trode var rätt och som han kunde stå för. Personligen tycker jag dock som Charlotte Kristensson.

Självklart formas man av ens föräldrar, åtminstone gjorde vi det som är såpass gamla och inte växte upp med Facebook, andra sociala media, grupptryck etc.. Respekt då var nå't helt annat än nu.

Sedan finns det ju karaktärsdrag som går i arv också, eller så var föräldrarna förebilder på olika sätt. Undrar om just det inte var bättre förr - alltså att man formades på ett mera "realistiskt" sätt än idag...

Svar: God sen afton! Vi har haft en väldigt bra dag på Åland och det blrv en solig och ljus begravning och mycket minnesvärd.Det blev en lååång dag och vi är just hemmkomna. Inget nattsudd h'r i kväll.
Nej, någon hjälte ville inte pappa vara, absolut inte och talade i princip aldrig om vaf som hänt. Han var den han var ändå. Trygg och med båda fötterna påmarken.
Visst formas man av sina föräldrar och andra viktiga i närheten och påverkan av det yttre fanns ju inte. Och visst var respekten något helt annat.
Ett karaktärsdrag som jag ärvt av båda mina föräldrar är envisheten och att kämpa för det jag tror på.
Ditte

marga

Så intressant att läsa! Vad mycket din pappa varit med om och fantastiskt att han klarade sig genom alla äventyr. Har tidigare konstaterat att du har ärvt dina äventyrsgener från din far. Men inte bara dem, utan även hans andra goda egenskaper. Ja, visst formas vi av våra föräldrar och uppväxten. På ont och gott precis som du säger. Hoppas dagen på Åland blev en fin och minnesvärd dag. Kram!

Svar: God afton! Ja, det var ett under att pappa överlevde. Men det gjorde han ju, dock med minnen med sig som ibland påverkade honom om nätterna. Jag är ganska lik båda mina föräldrar och de i sin tur var väldigt olika, men envisheten går igen och till
viss del även den äventyrliga sidan.
Dagen på Åland blev vacker och mycket minnesvärd på alla de sätt.
Stor kram!
Ditte

Marja

Förstår av kommentarerna att det blev en fin dag på Åland, men det måste vara tröttsamt att bara åka över dagen.
Det är så många olika komponeneter och omständigheter som formar oss och det är ganska naturligt att de tankarna kommer när man blir påmind om livet ändlighet. Din pappa och hans arbete har självklart format dig och gett dig redskap att hantera livet.
Kram! :)

Svar: DEe blev en väldigt fin och vacker dag men också väldigt vemodig och med många tankar. VIsst är det mycket som formar oss och det på både gott och ont och vissa saker har påverkat mer än andra. Ibland är jag heller inte helt medveten om dessa.
Kram!
Ditte

Ama de casa

Hoppas ni fick en fin och minnesvärd stund.
Kram

Svar: Tack, det fick vi och i ett underbart försommarväder. Kram!
Ditte

Lena i Wales

Jag förstår att det är många tanker.
Intressant ang din far. Vi har ju pratat en delom detta tidigare. Intressant att läsa.
Hoppas allt går bra för er!

Svar: Många tankar blev det, de liksom samlar ihop sig. Vår Skottlandsresa med dig som guide gav en del svar på några frågeteckenoch jag vet att jag har besök i london att göra på krigsarkivet. Får nog sätta lite fart....Tack, allt gick väldigt bra och vi är åter hemma i Stockholm.
Ditte

Piedra

Fantastiskt intressant det här! Min mormor och morfar jobbade båda vid underrättelsetjänsten, men det fick ingen av oss reda på förrän 50 år efter kriget. Inte ens då berättade de särskilt mycket, men då hade de inte full tystnadsplikt längre.
Kram <3

Svar: Då vet du ju varför jag inte visst så mycket och i ungdomen var jag inte heller ett dugg intresserad, men det blev jag. Och pappa jobbade hela sitt liv i "underrättelsetjänsten" ...Kram!
Ditte

Comsi Comsa


Så bra läsning om en stor själ.
Förstår att det blev en ljus och fin begravning, begravningar kan
vara så vackra och man känner sig så nära, nästan som om allt vore ett
skådespel och det kanske det är, tänk allt bara är en illusion?

Stor kram ♥

Svar: Tack! Ja, en stor själ fanns det här och med ett hjärta som brann för sin sak både i Norge , Finland och i resten av Europa. Och en vacker och ljus begravning blev det.
Kram!
Ditte

Eva`s blogg

Blir stilla sittande & inne i läsningen & din pappa är one i a million att du är stolt över att vara hans dotter förstår man :) allt bra han gjort & stått för det är oerhört viktigt att inte bara följa strömmen utan stå upp för sina egna värderingar stolt!!!! ja och va roligt att det inte heller glöms bort Ditte :) hoppas dagen blir bra tänker på dig o de dina stor kram

Svar: Visst är det viktigt att inte bara följa med utan att själv ta ställing till det man tycker är rätt. Men sedan är det ju många som tycker annorlunda...Och Sverige var ju inte direkt neutralt denna tid även om man sa sig vara det. Tack för din omtanke!
Stor kram!
Ditte

torrebloggen

Har läst i kapp, har ju haft fullt upp hela tiden sen vi kom ner hit till Torre i måndags.
Vilka vackra somriga bilder från Stockholm och en härlig läsning om pappa din och dig som tonåring.
Vi ses snart!
Ha en riktigt trevlig Kristi himmelsfärds dag!
Stor kram!

Svar: Ja, visst har man fullt upp och det känns som om det är så var man än befinner sig. Stockholm är så vackert nu, baar att njuta och det känns nästan trist att lämna stan nu när det är så fint. Men jag vet ju att dte blir bar i Torre också, men är våren /försommaren fin här så finns det inte så mycket bättre tycker jag.
Strålande sol idag också och inte ett moln.
Önskar er en fin dag.
Stor kram!
Ditte

biggeros

I mina ögon var han en hjälte och kämpade i Finland mot fienden. Man får inte glömma alla dessa soldater som gjorde sen uppoffring och ville skydda sitt land genom att offra sitt liv. Väldigt intressant inlägg Ditte. Nu är du även för mig en kändis som har fått möjlighet att synas i tidning. Ha nu en trevlig helg. Kram😚😙

Svar: Jag tycker att budskapet som artikeln förmedlar är viktigt, särskilt i dessa tider när många har glömt en del av svenska modern historia och när man talar om neutralitet. Neutralitet har också från svenskt håll varit att vända kappan efter vinden och det gjorde aldrig pappa.
Önskar dig också en trevlig helg.
Strålande sol i Stockholm och hos oss +21 i skuggan. Härligt!
Kram!
Ditte

Annukka

Härligt att pappa har fått uppmärksamhet i media! Jag som finländare känner lite extra tacksamhet mot honom.

Svar: Han var ju väldigt förtjust i Finland och det i hela sitt liv och reste dit nästan varje sommar för att besöka sina vänner.
Ditte


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: