Att segla fram

 Man kan segla fram på olika sätt och det gemensamma är att vinden är behjälplig. Fåglar, alltså de som kan flyga, har dessutom ett skelett som är väldigt lätt och med luftrum inuti och de har även en muskulatur som gör att de är anpassade för flygning och till detta kommer fjädrarna. Fjädrarna är satta på kroppen i ett speciellt mönster som både är tätt och släpper igenom luften. Vad gäller fiskmåsarna så är deras vingslag ganska långsamma och utnyttjar ofta uppåtgående vindar, de liksom segelflyger fram  och "rider" på luften.

På "njutflykten" till ön Tabarca så vi stora mängder fiskmåsar  som jag nu vet är gråtrutar och de höll sina vakande ögon på  besökarna.

Många hade  fått ungar och en del ruvade fortfarande på sina ägg så visst var de på sin vakt.

Bloggvännen BP skrev i mars på sin blogg om tusentalas måsar som fanns när hon besökte Isla de Benidorm, så de verkar trivas här i trakterna.

OBS! Nu i kväll fick jag veta av bloggvännen AMA att de fåglar jag trott var fiskmåsar i själva verket är gråtrutar.

Inte så konstigt att de då är större...

 

En gråtrut seglar fram. Och att det är en gråtrut har jag nu lärt mig.

Ett klart lännetecken är den röda fläcken på näbben.

 Gråtrutar tillhör familjen måsfåglar och merparten av dem är flyttfåglar. De häckar både  i större kolonier

och som par 

Måsarna lägger oftast tre ägg och bland måsarna råder viss jämlikhet för både hanen och honan hjälps åt med att ruva.

 

Gråtruten till vänster är en juvenil, en yngre upplaga med spräcklig dräkt.

Denna dräkt ruggas i omgångar och efter ca. fyra år får gråtruten sin "vuxendräkt".

                                                           

 Här en gråtrut som  funderar på om den ska ställa till det lite...

Jodå....

 

Fram med vattenflaska och handduk för att torka...

Illa!

 

Här uppe på taket bland kyrkklockorna hade några gråtrutar sina ägg 

och de vaktades noga. Tänkbara inkräktare fanns.

 

Jag tyckte mig se att de spanska fiskmåsarna här på Tabarca är större än de hemma

vid kajen i Stockholm. Men kanske är det mest skarttmåsar jag ser där och de är mindre.

Nu fick jag veta att de fåglar jag trott vara fiskmåsar i stället är gråtrutar. Och de är större.

En gråtrut kan ha ett vingspann på mellan ca. 140 och 155cm och vara 55-67 cm långa.

 Tidigare har jag inte direkt tänkt på skillnanden mellan en skrattmås, en fiskmås och en gråtrut,

men nu kommer jag absolut att göra det.

 

Nu är det inte bara fåglar som utnyttjar vinden för att ta sig fram utan också segelbåtar. Den här catamaranen

var verkligen "fylld till bredden" och satte sina segel fram på eftermiddagen. Och en katamaran, en segelbåt som är byggd med  två parallella skrov, pontoner, är förhållandevis snabba, lätta och stabila just för att de har två skrov och då blir bredare än en båt med enkelt skrov.

 

Catamaranen är välfylld.

 

Jag tycker också om att segla, men både båt och segling (under längre tid) är nu ett minne blott.

Mitt skinn ska inte vara i solen och även om det är mulet till på sjön så är solens stålar ändå väldigt straka och skadliga för mig. Men känslan av friheten med att segla finns förstås kvar.

 

 

 

Här i Stockholms skärgård tittar jag inte efter måsar av något slag.

Det är havsörn som gäller.

 

 

Inlägg nr 90/100 i utmaningen #Blogg100. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Usch och fy för att få ett sådant visitkort från ovan! Jag har fått det en gång och eleverna tyckte det var riktigt smålustigt men jag kunde hålla mig för skratt... Nåja, imponerande och vackra fåglar många av dem men de behöver inte segla fram över mitt huvud;-)

Kram

Jag tycker att dom är himla vackra, måsarna. Men läbbiga när dom kommer i stora gäng, skränar och attackerar.

Att dom där "fiskmåsarna" är så mycket större än dom hemma i Stockholm beror på att dom i själva verket är gråtrutar. Det ser man på den karaktäristiska röda fläcken på näbben. Och på att dom är så stora. :-)

Jag tycker fisk och skrattmåsar är sommar jag. så mysigt det är trots de skitar ner och lever loppan där uppe i Det blå.

Jättefina bilder och vetande. Tänk så klok man blir av att läsa bloggar.

Ha det jättegott och stor varm SKRATTMÅSKRAM....*Skratt*

Ja det var några stora rackare, nerbajsat av en fågel blev jag här om året, som tur var hade jag nära till duschen. Vem den skyldiga var hamn jag inte se.... :-)

Kvällskram ❤

Visste väl att AMA skulle rätta dig. Det gjorde hon nämligen hos mig med, när jag kallade dom för fiskmåsar. Hon kan sina måsar vår AMA:-) Å nu har även du lärt dig nå't - hahaha:-)

Hursomhelst så verkar Tabarcas fauna vara mycket lik den runt Benidorm.

Å när jag såg din bild på "fiskmåsen" som gjort en "number 2" så minns jag hur "nerskiten" jag blev av en duva en gång. Fy f*n så äckligt det var. Det var en duva och hennes avföring var visserligen i min favo färg limegrön, men nej usch...

1 000 tack för länken förresten:-)

Usch ja det har jag med råkat ut för inte kul alls men vackra bilder :) ja dem passar sina ägg o ungar så man förstår dem ju :) ha en fin kväll kram

Trutar, just det ja. Jag kallar nog alla för måsar, ha ha. Utom då möjligen albatrossen.
Kram <3

Gomorron!
Även om jag nu fått en lektion om olika måsarter så förblir det ändå bara måsar för mig.
Fy för att bli träffad av en mås avföring blä 😊
Spanienvärme här hemma.
Kram/A-K

Vad bra att du fick namn på fågeln, det hade jag inte kunnat vara behjälplig med. Lite speciellt med måsfåglar kan jag tycka. Dels för att det är fint att se hur de seglar fram, men jag kan också tycka om att höra dem, det får mig nästan att känna doft av salt hav, att vara kustnära - mysigt! Det kan vara härligt att ta en skärgårdstur ibland, men allra mest tycker jag om att ha havet runt om mig utan att vara mitt i det.
Önskar dig en riktigt skön helg.
Kram Mia

Visst kan måsarna vara fina att titta på...men de har en förmåga att bajsa ner allt och alla! Patrik och också råkat ut för dem ett par gånger!
Kram och trevlig fredag