Två solröda segel

 Gårdagens kväll var vacker och vi satt ute på balkongen med ett par vänner innan det var dags för middag.

Hammarbyslussen öppnar sig och först kom ett par båtar med riktiga "muskelpaket". Här kan/får ingen köra fort eftersom hastighetgräns på fem knop råder. Att brumma på med motorerna är tillåtet och kanske här ett bra tillfälle, i den annars tysta kvällen, att verkligen visa "muskelkrafterna". Så att ingen ska udgå detta...

 

Utflykt på gång? Passagerarna såg i varje fall nyfikna ut när de passerade oss.

 

Kanske hörde båtarna ihop? Nyfikna var dessa också.

Blickarna var vända mot vår balkong så vi vinkade.

 

Det blev tyst och på väg ut ur Hammarbyslussen gled tyst en segelbåt i trä, helt klart modell Ä.

Vinden var svag men båten kryssade på i kanalen och närmade sig sakta "vår kaj."

 

Vi tittade intresserat på manövrarna. (Har ju haft segelbåt.)

 

Lite vind fanns så båten gled sakta framåt. Ingen motor här...

 

Tänkte genast på en gammal bit av Nat King Cole från slutet av 1970 talet. Minns att jag hört den många gånger.

 

 

 

Vill till att fånga de svaga vindpustarna.

 

Vi vinkade glatt och mannen ombord vinkade tillbaka.

Döm om vår förvåning då vi såg att han tog fram en gammal vevgrammofon och vevades igång den.  Bland sina  gamla "stenkakeskivor" valdes en ut. Hugo Alféns "Midsommarvaka" från 1903 lades på grammofonen och han spelade den bara för oss. (Och sig själv förstås)

Musiken ljöd över vattnet och det hela kändes nästan overkligt.

 

Grammofonen är igångvevad och den gamla "stenkakan" läggs på.

"Stenkakan " är en gammal grammofonskiva som började tillverkas i slutet av 1800 talet

och så sent som 1958 tilverkades den sista "stenkakan i Sverige. Skivan kallades också för 78 varvare, men det ar inte givet att den snurrade 78 varv/minut. Varvtalen varierade mella 70 och 85 så en fördel för att få till det hela var att vevgrammofonen hade en justerbar varvsinställning. Att skivorna kallades just "stenkakor" berodde på att de tillverkades av ett hårt material som lätt gick sönder, sprack.

(Bauxit var ett vanligt material som ingick på senare tid.)

 

 

Lugn och avstressad tillvaro....

Och tusen tack för musiken.

 

Wow, vilken kväll o upplevelse m stenkaka o dess musik👍
Ha en go helg❤️

Vilken härlig kväll ni fick där på balkongen, med underhållning alldeles utanför knuten :)
Önskar er en fin fredag
Kram

Oj, vilken kväll ni fick på balkongen! Härlig musik som du lagt in här också! Trevlig helg önskar jag dig och din man! Kram!⛵️

Vilket fint segel! Och vad coolt med den musiken i skymningen :-)

Nu efteråt känns det nästan som en magisk upplevelse. Tack för en fantastiskt god middag.
Kramar till er båda.

Vilken tur att du tog bilder som bevis annars låter det för bra för att vara sant.
En otrolig upplevelse med båt och musik modell Ä.
Kram

DEn sista bilden var ju bara för vacker!

Ni har verkligen lägenhet med det bästa läget, det ser så mysigt och rofyllt ut.

Så härligt med musik under balkongen, vilken upplevelse! Vi är nu hemma igen, rätt kyligt må jag säga, inatt behöver man nog inte svettas, saknar redan Torre!!
Kramar
Fia

Men så festligt att han stannade just nedanför er balkong och spelade låten bara för er.
Det måste ha varit en häftig njutupplevelse att få lyssna till en denna gamla stenkaka.
Trevlig helg!
Kram

Nostalgia!!!! Nej, inte det röda seglet, men grammofonen.
Min bror och jag fick en grammofon i julklapp, när jag var ca 12 år.
Den mest underbara julklapp jag nånsin fått! En svart låda, lika den som
seglaren hade ombord. När jag gick i realskolan, och vi had hippor hemma
hos varandra, drog jag med mej min grammofon och sköra skivor. Det var
inte många som hade grammofon "på min tid". Om vi var par, turades varje par
om att sköta grammofonen i 15 minuter. Den måste ju vevas upp. :)

Jag kommer i synnerhet ihåg vår realexamen. Vi hade ordnat middag på
Smedjebackens Hotell (föräldrarna hade ingenting med det att göra). Vi träffades
på torget i Ludvika och cyklade till Smebacken; jag med grammofonen på
pakethållaren och andra med grammofonskivor. MIN grammofon!

Grammofon spelades också de få ggr vi hade sock-hopp i gymnastiksalen.
Glenn Miller, Glenn Miller - hela tiden. "In the Mood", etc.

Förutom de 78-skivorna hade vi de små 45orna, vilket tog mej till en hylla med
musik, där jag fann en Polydor-skiva med Alice Babs och Bengt Hallbergs orkester.
Gustav Torrestad; "Så länge skutan kan gå". Favoriten, Postflickorna, som sjunger
FIOLEN MIN och GÄRDEBYLÅTEN. Öjebokören med TROLLEBOSCHOTTIS och
DANSEN DEN GÅR PÅ SVINNSTA SKÄR. Som barn av Grangärde Finnmark har
jag en stark känsla för Dan Andersson. Hittade en 45a med Gunde Johansson, som
sjunger bl.a. HELGSDAGSKVÄLL I TIMMERKOJAN och en av mina favoriter,
TILL MIN SYSTER.

"Red sails in the sunset" är en av mina favoriter, och Nat King Cole absolut favorit.
Don och jag brukade ibland tända ljus och lyssna på och
dansa till hans sånger. Romantiskt!

Ditte - din kväll på balkongen var en otrolig upplevelse. Om jag inte sett fotona,
vore det svårt att tro, att det verkligen hände. - Din balkong måste vara väldigt
låg, om du kunde prata med seglaren?

Tack för en jättetrevlig upplevelse!

Härligt med närheten av vatten. Den bästa utsikten. Kanske t om finare än åkrarna.

Vilken härlig idé med träsegelbåt och vevgrammofon!
Fin kavalkad nedan!
Ha en bra helg!

Vilken kväll och vilken upplevelse! Jag riktigt känner och hör hur magiskt det måste ha varit!

Kram

Otroligt vilka fina bilder och vilken upplevelse att få musik under balkongen ( fast från vattnet) .
Jag har nog några gamla stenkakor kvar från mitt föräldrahem. Måste nog kolla vad det är för musik. Kommer ihåg en strof nu - Ann-Caroline öppna din dörr, möt mig i porten nu liksom förr.
Men vem sjöng den?
Kram till er båda/A-K

Så underbart! I högsta grad underbart! Båtliv och balkongliv!
Två solröda kramar i Alvéns takt!