Språket som nyckel?

 Språk av olika slag kan många gånger vara en nyckel till att låsa upp till synes stängda dörrar och språke som kommunikationen behöver ju inte alls handla om det talade språket utan kan innefattar så mycket annat mer.

För mig är resandet  och har resandet alltid varit ett sätt att leva. Ett sätt att ta del av något,  möta människor, uppleva/se saker och företeelser på nära håll, lära mig och att vidga både vyer och tankar.

Resandet har i alla tider berikat mig och det  hoppas jag det kommer att fortsätta  medi många år framöver.

Språk har alltid roat mig och det gällde både svenska och norska, de två språk som jag växte upp med.

Engelskan gjorde entré i mitt liv ganska tidigt, både som ämne i skolan och genom ord som jag plockade upp på mina första utlandsresor.

 Och för att lära mig snabbare skaffade jag i 10 års åldern flera utländska brevvänner och lärde mig mycket. 

I klass sju gjorde tyska språket entré i mitt liv, inte någon favorit men säkert bra att kunna så jag tragglade på. Lätt uttal och en grammatik som ändå var hyfsat konsekvent. Dock många undantag, men det skulle ju engelskan också visa sig ha.

I nionde klass kom även franskan in i mitt liv och vi möttes med stor entusiasm och ömsesidigt tycke uppstod raskt.

Så ömsesidigt att jag efter ett år med franska  per tåg reste på  språkresa till Lausanne, Schweiz, för att i en månad bo i familj och plugga franska.

En givande och väldigt rolig månad och denna resa kom att följas av fler, både till Schweiz och Frankrike.

(Men jag ordnande då resorna på egen hand och satt som 16 åring tillsammans med en väninna på tåg genom Europa till utländska språkskolor som vi luskat reda på.  Roliga tider och givande. Ja, även språkmässigt...

I gymnasiet provade jag ett år med latin, tyvärr uppstod inget tycke, så latinet lämnades till förmån för fler timmar franska och tyska. Även en introduktionskurs i spanska fick plats, men kunskaperna där blev minimala.

Åren har gått och jag har varit glad för alla de dörrar och möjligheter som öppnats för mig under tiden jag försökt att hålla språken levande.

Men det skulle bli ytterligare ett språk, kinesiska, (mandarin) som skulle försöka få plats i mitt huvud och såsmåningom kanske få  fler dörrar att öppnas.

 

Några kinesiska läroböcker...

 

Jag bestämde mig efter att ha bott och jobbat ett år i Peking för att börja plugga kinesiska (mandarin) och fick genom vänner möjlighet att få en privatlärare, Sofia. En ung lärare på 25 år som kämpade med mig två gånger i veckan under några års tid.

Eftersom jag jobbade full tid så bestämde vi att jag skulle fokusera på att prata, förstå och lära mig "pinyin". Pinyin är en ljudskrift för det talade kinesiska språket, "hanyu". Pinyin återger standardkinesiskt uttal av kinesiska skrivtecken,.

Men det var ändå en stor utmaning eftersom de fyra "tonerna" (accenterna) är så viktiga för det kinesiska uttalet och de markeras på vokalerna; tonen kan gå upp, ner, upp och ner och lika plant.

 

Här finns både pinyin och tecken samt de svenska orden (till höger.)

 

Bara kinesiska tecken.

                                                                                                                                                

  

Språkkurs på Starbuck´s Coffee.

 

För min del blev det så att när kinesiskan skulle få plats i huvudet så trängde den undan franskan, det var loksom fullt i huvudet. när jag försökte kommunicera på franska så saknades plötsligt de orden och framhoppandes kom de kinesiska. Mycket märkligt och så är det fortfarande till viss del. 

Att använda språket i praktiska sammanhang  ger mycket och orden får en helt annan innebörd.

 

Matlagning under en kinesisk lektion. Sofia leder och fördelar arbetet.

 

Dumplings! Väldigt gott! Men jag måste jobba på att få dem snygga.

Hade fullt upp med att förtså instruktionerna på kinesiska.

 

Riktig, kinesisk mat är så gott.

 

I mitt tycket är det bästa sättet att lära sig ett nytt språk eller utveckala ett språk, att vistats i länder där det talas, höra språket, omges av det och om så är möjligt läsa det. (Tyvärr kan jag inte det på kinesiska...)

Och om man försöker prata några ord på språket i landet där man vistas så öppnas verkligen nya och helt andra möjligheter.

Nu håller jag så smått  på att få plats  för lite spanska i huvudet. "Sommarstugan" i Spanien gör att vi är där en del och jag vill i alla fall göra ett försök att kunna ta mig fram på spanska rent praktiskt . Det är lång väg kvar och jag får nog öka takten, men visst vill jag även prova de spanska nycklarna.

Vad gäller språk måste inte grammatik och uttal vara rätt utan det är viljan att försöka som kan ge oss nycklarna till något vi inte ens visste fanns.

 

 

 

Håller helt med! Språk öppnar många nya dörrar, även om man bara lär sig några fraser på det språk där man är!

Att resa och gärna lära sig nya saker är fantastiskt roligt.
Vad gäller språk så läste jag ett par i "vanliga" skolan och ett par terminer spanska tillsammans med min mor på en kvällskurs. Tyvärr var det så länge sen att jag inte minns många ord.
Kanske läge att ta upp det igen - sen ....
Kram

Du är så himla duktig och energisk!
Jag skulle vilja vakna en dag och bara kunna spanska - poff - sådär. Tyvärr går det inte till så :-)

Att åka ut i småbyar på landet är ett bra sätt att tvinga sig att praktisera spanska. Hemma i Torrevieja "kommer man undan" alltför lätt.
:-)

Hur intelligent har DU blivit egentligen med alla upplevelser som du samlat på dig och alla språk som du kan..?? Så klart är det mycket roligare att resa om man förstår och kan lite av språket i det land man reser till och så mycket roligare om man kan ta del av landets egna kultur också. Gillar att du delar med dig så frikostigt! Tack och många kramar.

Jag är verkligen imponerad av att du gav dig i kast med kinesiskan, att både lära sig ett nytt, så annorlunda, språk och dessutom dessa vackra tecken.... Där går nog min gräns. Har aldrig varit bra på teckning....
Intressant det du skriver, att franskan trängdes undan....jag minns en gång när vi bilat genom Frankrike och jag ansträngt mig så till den milda grad med franskan, att när jag kom över spanska gränsen fick jag först inte ett spanskt ord över läpparna, allt var som borta. Det kom bara franska. Och ändå talade jag spanska rätt så flytande. En märklig känsla, tur att det släppte!
Kram
Fia

Hej Ditte!
Ja det är kul med språk absolut. Jag har tappat alla :-) Ja utom spanska då...fast jag är ju ingen hejare på det heller :-)
Tyckte jag var bra på engelska förr...nu står jag som en fån om nån frågar nåt :(
Bara spanska ord dyker upp...Trist :( Skriva går för då har man mer tid att "tänka" :)
Tyska läste jag ett år eller nåt men det var ingen hit. Fast uttalet kunde jag, alla ich-ljud hahaha...det sitter i. Ich liebe dich tex :-) Kram P ♥

Det är inte lätt att lära sig ett nytt språk. Och absolut inte kinesiskan. Det verkar jättesvårt!
Men du är duktig och snart kommer du prata flytande spanska!
Kram

Jag läste också tre språk i flickskolan när jag var ung - tyska, engelska och franska. På en senare kurs i spanska träffade jag min man, sen blev det inte så mycket spanska för min del. Läste lite italienska också med mindre framgång. Vad beträffar mina studier i mandarin kan ju läsa om dem här http://musikanta.blogspot.se/2010/08/lite-av-varje-fran-min-kinesiska-parm.html

Min yngsta dotter - Mirren - talar (talade) mandarin nästan flytande när hon gick på Beidauniversitetet i Peking och efter det jobbade på det stora bilföretaget ett år. Men det är inte lätt att hålla språket levande när man inte hör det talas dagligen omkring sig.

Latin har jag läst, också med mindre framgång. Maken har plockat fram sina gamla latinbrev från Hermods så jag tänker faktiskt börja fräscha upp mina kunskaper i detta ädla språk. Jag tror det blir lättare nu när jag har helt annan koll på grammatiken än jag hade när jag gick i skolan. Jag tog en fil.kand. i engelska och franska efter att jag gick i pension så jag har väl lite nytta av de kunskaperna också, antar jag.
Kram

Det låter som om Ditte är en riktig språkbegåvning. Så roligt och så mycket mer man får ut av landet och dess kultur om man kan språket. Det är nog som du skriver inte så viktigt med grammatiken utan det viktigaste är att man verkligen vågar att lära sig språket och bjussa på de fel som kan uppstå. :-)

Godnattkram finaste du ♥

God morgon ,,,,rena grekiskan det där ...ja skolan var inte min starka sida o då inte heller grammatiken så att lära mig grekiska är svårt då jag inte kan o kommer inte kunna heller grammatik i grekiskan men jag lyssnar bara på grekisk musik o på folk som pratar ...du är otroligt duktig som ens ger dig på språket o tecken ja det ser jag som omöjligt hi hi hi men du fixar det skall du se ;) kram ha en fin dag

Jag tycker också att det är roligt med språk, men ändå pratar jag inte så många (engelska och isländska). Har läst franska och spanska i skolan, men har aldrig använt det och därför har det förpassats långt bak i hjärnan... Har självklart haft nytta av det på resan, men min nivå ör extremt basic tyvärr. Gillar franska och skulle görna lära mig det ordentligt! De franska R:en är väldigt naturliga för mig som skåning ;) Kinesiska verkar mycket svårt. Imponerad! Det där med tonerna verkar sååå svårt. Ändå har vi ju lite toner i svenska, vilket är ovanligt ( jmf tomten och tomten eller tanken och tanken eller stegen och stegen ;))

Vad duktig du är som har lärt dig flera språk. Att du klarade av att lära dig mandarin och de kinesiska tecknen, det ser ju så jobbigt ut.
Jag ska också ta tag i spanskan nu när jag kommer ner.
Hälsa och GRATTA Bosse!! från oss (har för mig att han fyller år idag)
Kramar!
//Carina & Horst

Språk öppnar verkligen många dörrar men jag tycker det blir svårare och svårare att lära. Tidigare har jag haft lätt för språk men med portugisiskan går det så där. Men jag ger det en termin till i alla fall...

Kram

Beundrar dig Ditte som har så mycket begåvning. Jag behärskar nog engelska i tal, värre med att skriva numera. Tyskan är totalt bortglömd och spanskan har tagit paus ett tag. Har väl några månader kvar på Babbelkursen, men för mig känns det som överkurs nu. För svårt för mitt trötta huvud.
Hälsa och gratta Bosse.
Kram/A-K

Vår grund är lika - norskan och svenskan. och vilka möjligheter ger inte det? Tyska läste jag mot alla odds, det gick mycket bra att tala .... grammatiken tog kål på mitt skrivande :) idag är den obefintlig.
Engelska bara hjälpligt - vet inte riktigt varför t - fick mycket skäll då jag började lära in det -
Språket är en ingång till allt i mitt tycke, så även teckenspråket. Träffade i helgen en liten ljuvlig 3 årig varelse och vi fick god kontakt - hon lär sig tecken och så visade hon flera till mig som inget förstod - men föräldrarna jublade!

Du har språklig fena det märks på ditt språk i bloggen --- sagt av en icke expert dock men ... ja, du vet

Einen gekramen ges!

Jag lärde mig mera italienska som au pair på 3 månader än vad jag läst mig tyska under hela gymnasiet! Det är viktigt att använda språket, och roligare också. Du är duktig som lärt dig kinesiska, det känns smått omöjligt faktiskt...

Du är modig du som vågar att ge dig på sådana saker! Jag är på tok för rädd för att göra bort mig... Två ord kinesiska minns jag från resan, "ni haw" (hej, egen stavning) och "tche-tche" (tack, egen stavning igen).
Men den där matlagningskursen hade jag gärna gått på, om jag förstått något. Vill lära mig laga mer asiatisk mat!

Kul att du också har språk som intresse! Man träffar inte på så väldigt många språkintresserade under livet. Jag läste engelska, tyska, italienska och latin i skolan. Läste in franska på egen hand. Har nosat på både walesiska, polska, mandarin och finska. Läste in spanska som vuxen. Och hade jag inte blivit utbränd så har jag säkert fortsatt med språk. Men tyvärr är min hjärna väldigt påverkad av min utbrändhet, och jag har tappat det mesta av mina forna språkkunskaper, vilket är till enormt stor sorg för mig.

Kram

Visst är det så att språkets alla uttycksformer lever i oss även tystnaden ..
Stilla kram!