MITT I ... MÖTEN OCH BETRAKTELSER -

"Ljuva nostalgi"

31/5 2015, 09:41 ● ● 18 kommentarer

Åren tickar på och jag försöker se framåt för det finns så mycket som är ogjort och så mycket jag vill göra och i vissa stunder tycker jag att jag kommit av mig.

Ofta har jag under åren tagit till vara de möjligheter jag fått men i ungdomens dagar fick väl en och annan nödlögn tilll föräldrar slinka igenom för att jag skulle kunna ta till vara de chanser och roligheter som fanns att tillgå. Och de var ganska många.

Under gymnasietiden, i innerstadsskolan i Stockholm, hade jag en del klasskamrater som var ett eller ett par år äldre, bodde i stan och var mer "världsvana" än vad jag var som kom från Solna. Det var dessa vännner som introducerade mig både till Stockholms vis och jazzvärld.

Under slutet av 1960-talet var vispråmen Storken, The Stork Club, ett centrum för svenska vissångare där bl.a. Cornelis Vreeswijk, Fred Åkerström och Ann- Louise Hansson uppträdde om kvällarna. Även vissångarna Finn Zetterholm, Marie Bergman, Sid Jansson och Evert Ljusberg tillhörde inventarierna.

"Storken" låg på Kungsholmen, Smedslätten och det var uppträdanden där varje kväll.

Fred Åkerström började jobba i garderoben på "Storken " och det var också där han upptäcktes som vissångare.

En av till "Storkens" ägare var Bosse Stenhammar, som när den såldes 1969, kom att driva Mosebacke Etablissement och belv efter Storken Stockholms viktigaste scen för visor.

Och här, på vispråmen Storken, tillbringade jag ett par kvällar i veckan och hade lyckan att få lyssna till och få sjunga med (trots avsaknad av sångröst) i alla härliga bitar.

Tänk kombinationen Cornelis, Fred och Ann-Louise! Den ville jag inte missa. Och en sen hemkomst, med rökluktande kläder var svår att förklara...

Jag ler än idag åt dessa minnen och är så glad för att jag fick och tog chansen att hänga på Storken när jag kanske borde ägnat mig åt studier. (Men plugga gjorde jag på nätterna, för bra betyg vill jag ha. )

Och att ha upplevt dessa kvällar på Storken under åren 1967 och våren 1968, det är också en del av min historia.

Bild från Google

Från You Tube

(Inlägg nr 97 i #Blogg100)

18 kommentarer

Stockholm, Upplevelser

● ● ● ● ● ●

Moi

31/5 2015 ● ● 09:45

Inte utan att man blir lite avundsjuk. Ungdomsåren i Eslöv bjöd inte på såna möjligheter. Göingeflickorna i Skytteskogen var kanske ingen magnet för min del.
Men med stigande ålder kom Lund närmare och där fanns det att välja attraktioner!
Kram

Svar: Ja, härliga ungdomsminnen är det!Göingeflickorna minns jag, men det var ju en annan genre, om man säger så.
Förstår att Lund var mer spännande .
Kram!

Ditte

Ami

31/5 2015 ● ● 10:07

Vilka härliga minnen! Förstår att det är roligt att tänka tillbaks på dem emellanåt.
Och visst måste man ibland ta till en nödlögn - det har nog våra egna barn också gjort då och då :)
Kram

Svar: Just minnena från Storken i undgomsdagarna, jag var 17 år, är speciella eftersom egentligen ingen av vare sig Fred, Cornelis, Ann-Louise eller de andra hade kommit igång med sina karriärer. Vad gäller nödlögner så är de just till för "nödsituationer".
Säkert har våra barn också använt sig av dessa...
Kram!

Ditte

Comsi Comsa

31/5 2015 ● ● 11:05

Jag tror att du är en äventyrsmänniska som vill ha provat på det mesta, det sitter kvar och då vill man inte ha något ogjort. Jag är istället lite feg och hoppar inte gärna ner från berget, men konstigt nog så har jag fått uppleva massor i mitt liv.

Söndagskram till dig finaste Liv ♥

Svar: Lite äventyrlig har jag nog varit och velat "prova på". Men inom vissa områden är jag fegare. Och jag tror man kan få uppleva en massa om nyfikenheten och öppenheten finns. Jag förstår att du också upplevt massor och de erfarenheterna har du med dig och det blir en del av din historia.
Söndagskram till dig också.

Ditte

Geddfish

31/5 2015 ● ● 11:07

Vad härligt med nostalgiska minnen! Minnen, har vi ju alla, på ett eller annat sätt.
Det dagar som gick nu, försökte jag ge minnen till min yngsta dotter. Vi åkte kors och tvärs på Kinnekulle och letade kultur och god mat.
Kram!

Svar: Jag förstår att ni haft trevliga dagar tillsammans och att dela minnen med din dotter tror jag tillför mycket glädje för er båda. Att få sig både mat och kultur till livs är härligt. Kinekulle är lite speciellt för mig också för jag firade pappas 70 års dag där 1991, med hela hans släkt och även innan dess, under barndomen i Töreboda var vi där då och då.
Önskar dig en trevlig kväll.
Kramar!

Ditte

TantGlad

31/5 2015 ● ● 11:17

Vilka härliga minnen. Tänk om man hade fått varit med i den tiden. Jag var ju nyfödd då. Föddes ju 1967 31 Maj. Fyller år i dag😁.
Tycker det är bra gjort av dig att du orkade studera på nätterna efter sena kvällar. Det fanns nog lite mer ut krut och vilja i människor då.
Bra musik har du lyssnat på.

Ha en underbar dag fina vän.

Kramar i massor och TACK för att vi fick hänga med i en nostalgitripp i Stockholm.

Svar: Stort, varmt och innerligt GRATTIS till dig kära bloggvän på din födelsedag.Önskar dig det allra bästa!
Nej, vid den här tiden var du inte med, men du har hunnit i kapp vad gäller att ha roligt och se livet från den ljusa sidan.
Att plugga på nätterna i ljuset av en ficklampa var ack så nödvändigt, men visst gick det också, likaså att komma upp på morgonen.
Många kramar till dig och jag hoppas din dag är bra.

Ditte

Torrebloggen

31/5 2015 ● ● 11:22

Vilka härliga nostalgiska ungdomsminnen!
Ha det så bra!
Kram!

Svar: Dessa minnen får mig ofta att le. Och tiden kommer ju inte tillbaka. Kram!

Ditte

Znogge

31/5 2015 ● ● 11:29

Sådana minnen är härliga att bära med sig! Själv hängde jag på ett ställe som hette Pireus och det var tider det!

Kram

Svar: Visst är dessa minnen roliga att ha med sig och att Fred jobbade i garderoben och sedan sjöng sig vidare är läckert att tänka på. Jag kan förstå att det var roliga tider även på Pireus!
Säkert ler du också av minnena.
Kram!
Trevlig fortsättning på morsdag önskar jag dig.

Ditte

Ann-Kristin

31/5 2015 ● ● 12:52

Vilka härliga minnen! Förstår mycket väl att du tog till lite vita lögner för att få uppleva detta. Det har vi nog alla gjort i vår ungdom 😊.
Det måste ha varit jättetrevliga kvällar.
Kram/A-K

Svar: Jätteroliga kvällar var det och jag ler fortfarande åt att vi ens kom in, för jag var ju inte ens fyllda 18 som var gräns. Men jag var kanske trevlig...Och vita lägner må väl vara förlåtna, det var ju för ett "välgörande" ändamål.
Kram!

Ditte

Preciosa

31/5 2015 ● ● 13:03

Hej Ditte!
Konstigt men där var aldrig jag :) Visor och jazz, så bra!! Engelen och vad hette den andra?
Fashing, var det senare? Ja sen blev det dansk på La Visit, Virveln och nåt vid Norra Latin...Aladin men det var ju inte lika coolt :-)
Kram P ♥

Svar: Engelen, Stampen, Fashing, La Visit, Virveln, Baldakinen och Aladin dessa länner jag till och har nog besökt dem alla under olika tide.r Och Nalen förstås! Men Storken var nog det bästa i visväg. Kram!

Ditte

Timeoftiger

31/5 2015 ● ● 13:06

Jag ville ge Marja ett tips. Att det går att föra över foton från Samsungtelefon till en Samsungplatta via minnessticka som kopplas ihop med en mellandel. Kjell och company hjälper, det är billigt och lätt. Men jag kan inte kommentera hennes blogg.

Svar: Tack! Skall maila Marja och berätta detta. Ver att hon blir glad. Meddelar också att du inte kan kommentera hos henne.

Ditte

Decdia

31/5 2015 ● ● 19:15

Men det var väl himla oskyldigt? Hahaha, jag tror inte många ungdomar idag smiter hemifrån för att lyssna på vissång och jazz. :)

Svar: Nej, så är det nog. Egentligen ganska oskyldigt, men inte då...Vispråmar i Tockholm ansågs inte så lämpliga. Varför vet jag inte, men synpumkterna kom från föräldrar som inte varit där. Men när jag så småningom berättade om Storken skrattade mamma och var lite bedrövad över att hon inte varit med.
Men jag är glad jag var med då...Freddan och Cornelis är ju lite "cult" idag och både texterna och artisterna är "still going strong".

Ditte

Veiken

31/5 2015 ● ● 19:53

Nostalgi är härligt! Storken minns jag väl, men var aldrig där. Min pappa drog med mig på alla möjliga och omöjliga ställen i den här stan. Musik var ständigt närvarande hemma hos oss. Tänk när han tog mig för att lyssna på Louis Armstrong och jag ville inte gå med. Till slut gjorde jag honom till viljes och det är jag otroligt glad över idag! Kramar

Svar: Vilken upplevelse att lyssna till Louis Armstrong! Men då visst du inte det. Och tänk så mycket musik betyder. Klol pappa som tog med dig. Jag såg L.A. i Stockholm, på Gröna Lund i mitten av 1960-talet, men förstod nog inte hur stort det var. Var nog liknande när jag var med på Berns med mina föräldrar och såg Marlene Dietrisch 1963 och har i vuxen ålder förstått hennes storhet och avståndstagandet från nazismen.
Kram!

Ditte

Iris

31/5 2015 ● ● 20:31

Underbara minnen! Varma kramar från "sydligare Torre" från oss båda till er båda

Svar: Ja, det är det! Och även en del svensk musikhistoria som jag upplevde i unga år. Förstod inte alls då hur "stora" dessa vissångare skulle bli. Men nu vet jag.Stor kram till er från oss.

Ditte

Eva`s blogg

31/5 2015 ● ● 20:51

Ja jag visst ju redan att du är en livsnjutare av högre grad, så klart skall man leva livet och kan man göra det man vill så vill man inte lämna jord livet utan att ha gjort det, du har en del i ryggsäcken och jag kan tänka mig att sitta & lyssna på dina äventyr en hel dag.Säkert blivit både tårar & skratt ....ta hand om dig du fina själ stor kram

Svar: Ja, mycket har jag gjort under åren och inte så mycket har hindrat mig, Men visst har det funnits begränsningar och tur är nog det. Men jag tycker jag till stor del tagit vara på de möjligheter jag fått. Dock kunde jag i vissa fall handlat annorlunda...Ja, kanske får vi en kväll tillsammans och jag skulle så gärna lyssna till din historia.
Stor kram till dig från hela mitt hjärta.

Ditte

Ghugge

01/6 2015 ● ● 09:03

Underbart! Tänk om man hade varit med för jag har alltid gillat visor! Nu lyssnar jag mycket på Freds dotter. Tack för att vi fick dela ditt minne! Kram

Svar: Jag köpte en gammal skiva av Fred Åkerström häromdagen dom heter "Guldkorn" och som jag spelat jättemycket nu. Kajsa Stina lyssnar jag också gärna till. En klar favorit av henne är "Av längtan till dig" där Åsa JInder också spelar nyckelharpa.Du har nog tyckt om att vara med där på Storken.
Kram!

Ditte

Ama de casa

01/6 2015 ● ● 09:56

Oj... Det måste ha varit skithäftigt ju! Otroliga minnen... :-)

Svar: Det var det! Och just då var ingen av dessa sångare/artister kända...Men det kom de att bli.

Ditte

Tove Olberg

02/6 2015 ● ● 13:37

Vilka minnen glada och sköna att minnas ... tycker det är härligt att du också gjorde din läxa! det ena utesluter inte det andra. Marie Bergman, upplevde jag på Jazzfestvival i Årjäng kan ha varit början på 90 talet - Det är goa låtar med de där - jag hade en gång en dröm att leva som jag gör nu - nästan ...
På Stampen har jag varit också på 90 talet ...den goda nostalgin bygger vi vår liv på!
Kram

Svar: Ibland är det härligt med nostalgin. Det känns så fint att veta att jag har haft roligt och tagit många möjligheter när de kommit. (Tänker ofta där på åren i Peking.)Känns som om du också tagit vara på tillfällena. Vad roligt attt du upplvet Marie Bergman i Årjäng och även varit på Stampen Den ligger faktiskt kvar och vi går dit någon gång per år, jättetrevligt.
Men även framtiden har mycket för oss. Visst?
Varma kramar från terrsassen i Spanien, med stearinljus på bordet ,för nu har mörkret lagt sig och klockan är 22.

Ditte

Bosse Lidén

03/6 2015 ● ● 15:37

Din busunge. Samtidigt en eloge till ficklampstjejen som jobbade nattskiftet. Precis som du brukade jag hinna med att kombinera nytta & nöje. De där artisterna hade jag definitivt trivts med att lyssna på. Det är härligt med minne och nostalgi. Kram från en frusen Bosse

Svar: Skickar nu hälsningar från både sol och värme. Och tanken på vispråmen Storken med dessa artister ger extra värme. Och ibland, så här på ålderns höst (sommar) är det roligt att tänka på alla tokigheter och roligheter som jag valt att ägna mig åt. Kramar från terrassen.

Ditte