I rörelse

    
Jag hade kunnnat promenera men trots det fina vädret beger jag mig per buss från en stadsdel till en annan, från Södermalm till Östermalm/Östermalm. Snabbast är tunnelbanan, med byte vid Slussen och då tar resan drygt 15 minuter. Med buss tar samma resa den dubbla tiden, men blir samtidigt lite av en sightseeingtur och bråttom har jag inte.
Bussen tar mig  tvärs över Söder, ner Katarinavägen, varifrån man har en strålande utsikt över stan, passerar Slussen, Skeppsbron, Slottet, Kungsträdgården, Norrmalms Torg och vid Nybroplan/Dramaten hade jag tänkt kliva av men satt i egna tankar och glömde gå av. Busser fortsätter längs Strandvägen och jag går av vid Styrmansgatan för att därifrån promenera till Skeppargatan och göra mitt livs första besök hos en sjukgymnast.
 
 
 För första gången i mitt liv skulle jag besöka en sjukgymnast för behandling. (Har annars en dotter som är sjukgymnast, fysioterapeut, som det heter numer. Det engelska ordet gäller och har en vidare betydelse än sjukgymnast.)
Det är min solskadepoererade arm som föranlett smärta och nu skall den behandlas ett tag och helst bli i skick som ny.
Längs Styrmansgatan, med angränsande gator, finns flera äldre hus med spännande fasader och det är roligt att titta lite extra.
 
I mitten av huset och högst upp finns dekor, en sorts mönster.
 
Undrar så vad detta betyder, men det får jag ta reda på.
 
Ytterligare en fasad med vackra detaljer att titta extra på.
 
 
 Framme vid Storgatan viker jag av åt vänster och når strax Skeppargatan och börjar plötsligt fnittra.
Minns en händelse från när jag som 10- åring följde med mina föräldrar hit och vi skulle på middag hos vänner.
Pappa körde vår röda SAAB V4 från 60 talet och hade parkerat den på Stryrmansgatan. Vi letade efter det nummer vi skulle till men hittade inte huset. Mamma var säker på att adressen var Styrmansgatan.
Klockan tickade och min pappa, som alltid var extremt punktlig, började bli irriterad och bad mamma titta en gång till på lappen vilken adress vi skulle till. Hon utropade då glatt "men det var ju inte Styrmansgatan vi skulle till, utan Skeppargatan. Jag visst ju att det hade något med flottan att göra."
En kvart försenade ringde vi på dörren till våra vänner på Skeppargatan. En sådan försening hade aldrig hänt min pappa tidigare.
 
 
Till Skeppargatan skulle jag, någon tvekan fanns inte hos mig.
Det blev ett jättebra och givande besök och fysioterapeut Stefan konstaterade efter noggrann undersökning att jag hade inflammationer i några leder och muskler till följd av min solskadeoperation som gjordes för drygt ett år sedan.
Nypoererad arm i januari 2014.
 
Det blev en rejäll genomgång av nacke, skulderparti, rygg och armar för att se vilken behandling jag skulle få. Uppmjukande rörelser, värmedyna, massage för att öka blodtillflödet och ultraljud på min arm/axel blev dagens behandling. Och hemläxa har jag fått.
På vägen  hem är jag uppfylld av min behandling och glad över att kunna bli av med det  onda. Men det kommer att krävas mycket träning och hårt jobb och bli en utmaning och utmaningar gillar jag.
 
(Inlägg nr 16 i #blogg100)
 
 
 
joe

Vilka härliga bilder!

Svar: Tack! Roligt att upptäcka nya saker.
Ditte

Bosse Lidén

Det som är så bra är att du har rätt inställning även till problem. Har man det skaffar man sig ett försprång. Jag känner igen mig själv där. Även när det gäller att inte ta snabbaste vägen när man har tid och att gå och fnissa för sig själv åt något minne. Vad bra annars att ha en dotter med den utbildningen. Hoppas Stefan och du får rätsida på det snabbt. Jag uppskattar din mix av fina bilder och en text som ofta har många tänkvärda infallsvinklar. Dessutom lyser din gamla yrkesroll igenom ibland och då blir du extra intressant.
Kram elev Bosse Bus

Svar: Hej Bosse Bus! Tack för spirituell, tänkvärd, uppmuntrande kommentar! Och att ha försprång, det gillar jag. Alltid! Man kan ju även ha mentala försprång och dessa har också fördelar. Och min yrkesroll lyser igenom? Hmm, jag den är nog svår att tvätta bort helt.
Kramar från en elev i träning.
Ditte

Ann-Kristin

Hola Ditte!
Vackra hus och vackra bilder. Undrar just om jag skulle ha lagt märke till de fina detaljerna på husen? 😊
Hoppas nu att Du får ordning på Din arm. Energisk och envis är du enligt egen utsago, så det kommer att gå bra👍.
Kram/A-K

Svar: Tack, ja det är så roligt att röra sig i för mig ovana omgivningar. Tror jag tittar mig omkring lite extra då,. Vad gäller armen så är jag positiv, fysioterapeuten var verkligen jättebra. Och jag skall bki bra...
Kram!
Ditte

Geddfish

Bra att du gillar utmaningar! Det gör jag också, har alltid gjort, därför händer det något också!
Hjälp, nu är jag på G nästan som vanligt, hemkommen och ska strax iväg igen ;) Men det är bra.
Onsdagskramar till dig, min fina bloggvän! Gerd

Svar: Jag har förstått att du både gillar utmaningar och att tänka positivt, tror det hjälper långt och i många olika situationer.Vad roligt att du har återhämtat dig så bra och känner att du är redo för nya utmaningar i det dagliga livet. Så fint!
Önskar dig en trevlig dag.
Kramar och tankar till dig.
Ditte

Ghugge

Många vackra hus presenterar du för oss så fint, tack för det! Varvat med roliga minnen och en stor portion vilja som skiner igenom kommer säkerligen din onda arm så småningom att bli bättre. Lycka till med hemläxan! Kram!

Svar: Det är roligt att se hur olika fasadena är och man undrar vilka som bor här....Och roliga minnen härifrån hade jag ju.
Armen kommer att bli bättre och jag får gneta på. Men jag är envis så jag är hoppfull.
Kram!
Ditte

Comsi Comsa


Jag bodde på Skeppargatan 29 tror jag det var i slutet på 80-talet, trivdes aldrig riktigt där så jag bytte till Vasastan. Det som var bra var att det var nära till Strandvägen och nära att promenera ut till Djurgården. :-)

Du har verkligen öga för det fina i fastigheterna. :-)

Just nu är jag trött på utmaningar, armen har tagit all energi.

Kram på dig ♥

Svar: Jag förstår verkligen att du är trött på utmaningar, du har ju haft mycket besvär med din olycka. Mina är av det lindrigare slaget. Vad kul att du bott på Skeppargatan 29, gick förbi där igår på väg till min armbehandling. Men visst är det lite öde i en del av trakterna här. I Vasastan har jag också bott, innan det blev Söder.
Hoppas din energi snart infinner sig igen.
Kram!
Ditte

Veiken

Det är superbra att komma till någon som kan sitt jobb. Det ger en trygghet och känsla av att behandlingen gör nytta! Kam

Svar: Just så kände jag och någon ny operation vill jag inte ha i armen.Men det verkar räcka med idog träning så jag får ligga i. Men det gör jag gärna. Kram! (Är också säker på att bad i ett varmt hav skulle vaar perfekt, men så är det ju solen...)
Kram!
Ditte

znogge

Skeppare eller styrman kan väl gå på ett ut och fram kom ni i alla fall ;-)

Hoppas att sjukgymnastens program och tips ska hjälpa din arm att bli bättre. Inflammationer kan kännas en hel del...

Kram

Svar: Jag tycker också att det som har med flottan att göra är ganska liknande saker. Men just vad gäller gator kan det vara bra att veta till vilken befattning man ska. Jag är väldigt nöjd med besöket hos fysioterapeuten, ett långt ord, och är hoppfull.
Kram!
Ditte

Ami

Haha! Ja, jag skrattade också lite när jag läste om dina föräldrars middagsbjudning - så fel det kan bli. Men det blev ju bra och huvudsaken var ju det :)
Visst är det roligt att gå och titta på gamla vackra byggnader!
Hoppas nu bara att du får rätsida på din arm!
Kram

Svar: Vad gäller armen blev jag riktigt hoppfull efter gårdagens besök hos fysioerapeuten, det är en bit kvar tills den är i form, men den ska bli bra.Roligt attt gå just i dessa kvarter för jag är ju inte där så ofta och kul att se vad man kan hitta.
Ja, det verkar nästan som om "flottan" har sitt säte i närheten.
Kram!
Ditte

Ama de casa

Vad bra att du får hjälp nu då, men fuska inte med hemläxan bara ;-)

Svar: Jag är verkligen glad över akll hjälp jag får och fått. Och jag är igång med läxorna. Hoppas det håller i sig. Kram!
Ditte

Marja

Så skönt att du får hjälp med dina problem. Det är den där hemläxan som är svårast att komma i gång med. :)
Kram! :)

Svar: Jag är verkligen glad och skönt att just nu slippa en ny operation. Och jag har börjat träna idag...Nu vill jag bli bra i armen.Jag är verkligen tacksam för den vård och hjälp jag fått.
Kram!
Ditte


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: