En lång och strapatsrik resa
Hjältesoldaten stupade till slut
Allan Mann, en av de ytterst lätträknade svenska krigshjältarna, begravdes i förrgår.
Norges ambassadör, Finlands och Frankrikes militärattachéer var med som sina länders tacksamma representanter.
-Solna kyrka var fylld till sista plats, säger Allan Manns dotter Benedikte Akker.





Att han ens hann uppleva sin 25-årsdag är ett mirakel.
1939 var han 18 år. Han hade inte ens mönstrat när han reste som frivillig till det finska vinterkriget.
Den unge elitidrottsmannen blev ordonnans i den svenska frivilligkåren.
Han hade knappt hunnit komma hem från Finland förrän tyskarna överföll Norge. Några dagar senare var han där.
Ville inte svika
-Han ville inte svika sina norska vänner som han lärt känna i Finland, säger hans vän Stellan Bojerud, överstelöjtnant och före detta huvudlärare i militärhistoria vid försvarshögskolan.
Allan Mann deltog i striderna vid Röros, sedan tog han sig via Sverige och norra Finland upp till det blodiga slaget om Narvik.
Natten mellan den 6-7 juni ryckte han fram tillsammans med en styrka främlingslegionärer längs malmbanan.
Allan Mann skadades i magen av granatsplitter. En fransk löjtnant skadades svårt. Allan Mann la fransmannen på en släde och satte kurs mot Sverige. Efter 19 timmar var de framme. Allan Mann var medvetslös av blodförlust när han hittades av de svenska gränsstyrkorna.Den franska regeringen belönade honom med Hederslegionen.
Sedan han tillfrisknat värvades Allan Mann till kurir åt den norska motståndsrörelsen.
Han överlevde 52 uppdrag in i Norge.

Var med i Dieppe
Det är bland annat hans och hans kamraters aktiviteter i Norge som ligger till grund för filmklassikern "Hjältarna från Telemarken".
Efteråt tog han sig över till England och utbildades till kommandosoldat, specialist på sabotage.
Hemma i Sverige hade han blivit frikallad på grund av sina krigsskador.
Han pratade nästan aldrig om sina krigsminnen.
-Men en gång undslapp det honom att han varit med om raiden mot Dieppe 1942, när en allierad styrka tog sig över Engelska kanalen, säger hans vän Anders Holmström, läkare vid fallskärmsjägarskolan och vid Karlberg.
6 000 man deltog i Diepperaiden. Bara två tusen kom tillbaka. Allan Mann fick den brittiska Military medal för sin insats.
1951 kom han tillbaka till Sverige efter att först ha blivit kapten i norska armén.
Svensk kapten
Han var gymnastiklärare och instruktör i närstrid vid Karlberg och utnämndes så småningom till kapten även i Sverige.
Och han envisades med att prata "norska" när han kommenderade de svenska kadetterna.
-Den som en gång tryckt hans hand glömmer det aldrig. Det var en järnnäve, säger Anders Holmström.
Allan Mann torde vara den ende svensk som inte gjort lumpen som blivit kapten i både Sverige och Norge.
Oj vilken fantastisk historia, och vilken pappa du har !!
En hjälte !!!
Lika stillig gammal som när han var ung !
Förstår att det gett dig många minnen, av en bra person och far och som format det till den som du är idag !!
Förstår att du saknar honom och jag blir glad att jag fick ta del av din historia, då jag precis hittat hit
Många stora kramar till dig fina
Sanna
Vilken man Allan Mann, tusentack att du delade med dig denna fantastiska berättelse Ditte.
Vissa människor strålar av sin storhet och din pappa är en av dem, en sån helt otrolig man. Du har allt att brås på...
Stor kram och tankar ❤
Intressant läsning om ett fascinerande livsöde och äventyr.
Förstår att du ärvt din fars fysik :)
Tack för att du delade historien med mig!
Kram
Oj vilken man, vad spännande att läsa om hans liv!
Vilket fantastiskt men också farligt liv din pappa levde. Det var intressant att läsa om honom och jag förstår verkligen din stolthet!
Kram
Vilken fantastisk pappa du har/hade. Och vad han upplevt och som du säkert fått uppleva genom honom. Ett stycke viktig historia!!
Vilket fantastikt och otroligt intressant inlägg om din pappa. Han var en hjälte! Å att han överlevt allt han har varit med om är nog ett mirakel. Du kan vara otroligt stolt öve din pappa!
Hej Ditte! Du har gjort de igen alltså skrivit så vackert om din fantastiska pappa att jag får tårar i ögonen (tillhör inte de mest lättrörda). Jag förstår att du är stolt, hatten av för en fantastisk herre! Kram
En fantastisk man som jag förstår har påverkat dig mycket. Din kärlek till honom lyser igenom i texten. All heder och respekt till pappa Allan!
Kram!
Vilken fantastisk pappa du hade! Förstår att han har påverkat dig mycket och att han finns i ditt hjärta!
Roligt att du delar med dig av det här!
Kram
Hola! Vilken pappa! <3
Kram//Susan & Jörgen
Men så spännande att läsa om din pappa! Att han klarade livet under alla strapatser - otroligt, men vilken tur för annars hade du inte funnits! Jag tycker mig se en viss likhet mellan er, äventyrslustan. Du har att brås på! Kram!
Det var jätteroligt att få läsa litet mera om din pappa, du berättade ju en del i Torre samt senare på bloggen! Du verkar ha ärvt flera av hans egenskaper och jag ser likheten mellan mig och min pappa också!
Vi har fått barnbarnskidsen i säng i Enskededalen och slötittar på TV. Tänkte förresten på dina barnbarn idag då vi käkade lunch hos vänner i Uppsala. Plus 10 grader idag och regndis. Fint med alla tända julgranar och ljusslingor på träd och balkonger, det lyser upp!
Kram!
Fia
💖💖💖
En tråd i våra tankar, Ditte.
Din pappas dödsdatum och mitt födelsedagsdatum.
Din pappa var en fantastiskt stor men ändå "anspråkslös" man, ville inte synas, jobbade i det tysta. En riktig utmanare, en äventyrare, en som aldrig gav sig.
Vilka härliga och värdefulla minnen ändå, som du bär med dig. Och jag ser en slående likhet i utseendet hos dig och din pappa och säkert i i egenskaper också.
Nattakram, nu är min dag slut, ha det gott ♥
Du har all rätt i världen att vara mer än stolt över din pappa. Min son vet mycket väl vem din pappa var, eftersom sonen var Kapten och gåick på Karlberg. Motståndsrörelsen känner jag väl till. Min pappa och farfar arbetade för dom under kriget från Sverige och farfars bröder var på plats i Norge och hjälpte till mot nazisterna! Stor bamsekram
Nu passade jag äntligen på att titta in hos dig! :)
Tack för din fina kommentar! ❤
Och jag är extra glad att jag tittade in idag och inte missade ditt härliga inlägg om en så otrolig man som din pappa.
Vilken resa han har gjort i sitt liv!!!
Tack för att du delade denna fina historia.
Och jag kommer absolut titta in igen! :)
Kram
Så fint att hedra din pappa denna dag. Du hade en fin pappa förstår jag, och som spred värme och kärlek runt omkring sig.
Tack för att du delade med dig till oss denna fina berättelse om din pappa. Din pappa såg så fin och snäll ut.
En varm stor och hjärtlig kram till dig fina Ditte.
Gomorron!
Vilken fantastisk pappa du hade! Förstår att minnena är fina.
Tyvärr minns jag inte min egen pappa som omkom i en racertävling när jag var 9 år.
Tack för trevligt sällskap i går på FU och ett extra tack till Bosse för all hjälp tidigare under dagen.
Kramar till er båda/A-K
Tack Ditte!
Så fint att få läsa om din far!
Kram P ♥
Vilken fantastisk man din far var. Förstår att saknaden är stor.
Kram
Ja jag har ju läst innan om din pappa & det är liksom inte helt vanligt att ens pappa har gjort så mkt som just din...storsint och en far som du brås på när det gäller både på utsidan o hans sätt att tänka av det jag läst :) förstår att du är både stolt & vill hylla honom på detta fina vis :) tack för att du delar med dig av något så stort o önskar dig en super fin 2 advent kramen
Oj vad spännande att läsa. Att han hade ett sådant band även med Finland.
Vilken spännande och fantastisk lång resa!
Förstår att du saknar honom jättemycket.
Kram!
Bästa Ditte! Du vet vad jag har för tankar om din far sedan tidigare om hans gärningar, hans mod och rättvisepatos. Det finns så mycket i dig som är tydliga vad gäller omtanke och tro på de möjligheter livet har för oss och att stå på "de svagas sida" också. Så som din far - och mor med så du! Verkligen en heder att ha en sån pappa! Jag hade gärna träffat honom i levande livet - men en ynnest att få tadel av honom så här och det jag läste in om honom i våras. Största kramen!
Jag träffade honom när jag gjorde militären och en sak som jag aldrig glömmer är att han alltid tog upp saker med säkrad rygg och jag har alltid tänkt på det.
Han visade oxå att man behöver inte vara en hulk för han bollade med de men han visade inte allt för att oskadlig göra en för han var rädd att vi skulle använda det när vi är ute på kvällen och festade :)
England , falklandskriget ? ??
Har haft den utomordentliga äran att träffa Allan Mann två gånger. Första gången var när han var "vikarie" under en historie-lektion under gymnasietiden på 80-talet. Först efteråt förstod jag att det var lärarens vilja att vi skulle höra Manns berättelse utan den ordinarie lärarens inblandning. Andra gången jag träffade Mann var under militärtiden. Vi blev då förberedda på vem vi skulle möta och vad han varit med om. Intill i dag kan jag inte förstå att någon kunnat göra det som Alllan Mann bevisligen genomfört. Med leende kan jag också understryka "den som en gång tryckt hans hand glömmer det inte".