En alldeles särskild dag

    
När jag tidigare tänkt på Skottland så har säckpipor, kiltar, vacker natur, slingriga vägar, slott, mängder får, stora och små vattendrag, grönska, whisky och mysiga små byar dykt upp på näthinnan. Jag hade en föreställning om hur det skulle vara och hur det skulle se ut i Skottland. Och stämde det?
Att jag inte skulle på solsemester hade jag förstått, för i Skottland regnar det en hel del och Atlanten och Golfströmmen gör sitt för att hjälpa till på det området. 
Vi lämnade Oban, en mindre stad på Skottlands västra sida och bussen tog oss mot nordost och första stoppet, Glencovedalen.
En man som blåser säckpipa och bär kilt eller "tartan", som det heter på engelska,
välkomnar oss till Glencovedalen. En "tartan" har ett visst mönster som är speciellt för en viss klan.
 
Skottlands historia är lång och många stridigheter har utspelats här men just i Glencovedalen lever än idag minnet kvar av den massarker som ägde rum här i februari 1692 då 38 soldater ur klanen Macdonalds dödades p.g.a. boskapsstölder från familjen  Campell och ytterligare 40 kvinnor och barn dog efter att deras hem satts i brand.
(En klan är en större grupp människor som är släkt eller har andra lojalitetsband till varandra som främst finns i Skottland och på Irland.)
 
Glencoedalen.
 
Är en på bussresa i Skottland ( flyg från Stockholm till Edinburgh) och har en bra guide och chaufför, så tycker jag att varje del av resan är en "njutflykt". Och med Lena (Lena i Wales) som kunnig guide så vill jag ta in allt som berättas. 
På slingrande vägar beger vi oss vidare mot Fort William, en mysig by där vi förutom att äta picknicklunch på en parkbänk även träffar på en svensk ungdomsorkester från Vreta kloster som är på turné i Skottland. 
 
 
Min nyköpta röda regnponcho piggar i alla fall upp i regnvädret.
 
En bit utanför Fort Williams, vid Spean Bridge, fann jag en av de trådar jag letar efter för att nysta i min pappas äventyr i de skotska högländerna där han utbildades  i början av andra världskriget. (Skrev om detta i ett inlägg från 4/8-2015.
 
"The Commando Memorial" med texten "UNITED  WE CONQUER"; TILLSAMMANS KAN VI BESEGRA.
 
Här i området vet jag att pappa befann sig 1940 och monumentet är tillägnat de som utbildades i dessa trakterunder andra världskriget. Pappa överlevde kriget och hann fylla 25 innan tyskland var besegrat.
En ung man som upplevt så mycket...
Det var känslosamt att stå här och många tankar for kors och tvärs i mitt huvud.
Och jag kom ju aldrig hit tillsammans med pappa så att han själv kunde berätta.
Däremot var han själv här många gånger under sin tid i livet.
  Men nu så jag jag också hit och det var mäktigt att stå här.
 
 
"Garden of Rememberence" ligger alldeles bredvid och är en minneslund för de som mist sitt liv i strid för Storbritannien från första världskriget och fram till idag.
 
"Njutflykten" fortsätter längs "the Caledonian Canal" som totalt är 97 km lång och 36 km av den är grävd för hand. Kanalen går genom sjöarna Loch Lochy och Loch Oich och var färdig 1882. Syftet med kanalen var att få en transportled mellan Skottlands väskust och den norra kusten. 
Ett naturligt stopp, innan vi återvänder till vår bas i byn Strathpeffer för ett par nätter blir i Fort Augustus där kanalen övergår i Loch Ness.
 
Här finns flera slussar och höjdskillnanden ligger på ca 8 meter.
 
Slussning pågår och bortom slussarna syns Loch Ness.
I Fort Augustus såg vi 8 slussar, men kanske finns det fler...
 
Loch Ness.
 
Loch Ness, Storbritanniens näst största sjö, 35 km lång, är över 200 m djup och upp till 1,5 km bred. 
Loch Ness innehåller 7 km2, mer vatten än alla sjöar i England och Wales tillsammans.
 
Hotell Ben Wyvis i Strathpeffer, ett gammalt viktorianskt hotell med mycket charm.
Många och långa korridorer, högt i tak och mycket historia som "sitter i väggarna". 
Trevlig atmsofär och väldigt god trerätters middag gör hotellet än mer charmfullt.
 
En händelserik dag på alla sätt. Och förutom all vacker natur och historia så tar de känslomässiga upplevelserna vid "Commando Monument" över. En alldeles särskild dag i mitt hjärta.
 
 
 
Geddfish

Oh, jag anar mig till att förstå, vilken stark mäktig känsla detta måste ha frammanat hos dig, just detta att stå vid den plats som din pappa utbildat sig och verkat. Där, som han skulle ha visat dig, om det hade varit möjligt.
Väldigt vackra bilder från ett regnigt Skottland. Men vilken duktig guide ni hade att tillgå, kul med Lena!
Söndagskvällskramar, Gerd ♥

Svar: Lena är verkligen fantastisk och det både som guide och person. Man vill inte missa ett ord av det hon berättar och att sedan komma ihåg det är inte helt enkelt. Det var mäktiga känslor att stå här vid monumentet; sorg, stolthet, saknad och glädje som blandades. Och jag kände att historien på något sätt kom i kapp mig. Mycket historia.
Kram!
Ditte

vivi

Spännande....💕💖👍😊

Svar: Jaa, verkligen. Och många tankar som kom....Inser att jag missat mycket.
Kram!
Ditte

Comsi comsa


Håller med Gerd, det måste blivit en mäktig känsla att stå där och det måste väckt mycket tankar. Så nära.....
Fina bilder och din regnponcho är det tummen upp för, så färggrann att man förlåter regnet.

Snart godnattkram ♥




Svar: Det var en mäktig känsla och en saknad. Jag tog aldrig chansen att åka hit med pappa, men jag kom ändå hit. Och jag kommer tillbaka för jag har mer att se och utforska och behöver mer tid på mig. Vad gäller min regnponcho så syns jag och visst piggar färgen upp.
Natti! Kram!
Ditte

Znogge

Vilken stark känsla det måste vara för dig att få komma dit din pappa varit. Sådant väcker mycket tankar om det som har varit och aldrig ska bli. Skottland står på min lista även om det verkar regna mer där än på Irland ;-) Hoppas det blir en fortsatt spännande och intressant resa på alla vis!

Kram

Svar: Det var en stark känsla. Och man ska inte ångra saker, men ändå så är jag sorgsen över att min resa dit tillsammans med pappa inte blev av. Men nu har jag varit här och jag kommer tillbaka för det finns mer att ta reda på. Ett besök i Skottland rekommenderas och vi har en fantastisk resa med Lena som guide. Och det är inte heldagsregn....
Kram!
Ditte

FREEDOMtravel

Oj, vad många upplevelser! Och inte minst för dig mef din pappa. Intressant och säkert mycket att ta in och smälta på en gång. Vi har åkt från Sicilien till Kalabrien idag. Hälsningar från Tropea!

Svar: Tropea har vi besökt och trakterna där. Vi var där i oktober och då var det ingen turistsäsong. Vackert! Men inte i Korsikas klass....Skottland tycker vi om, så mycket historia och väldigt vacker natur. Gårdagens Edinburgh Tattoo var mäktigt.
Och nu har jag fått ett par trådar i min pappas historia att dra vidare i. Och det ska jag göra.
Ditte

Torrebloggen

Vilket känslosamt ögonblick, förstår verkligen att de känslomässiga upplevelserna tog över, när du äntligen fick komma till "Commando Monument" som du sett fram emot så länge!
Härlig natur!
Kram!

Svar: Detta är en del i de trådar jag skall dra i. Och nu är jag en liten bit på väg. Skottland är en upplevelse i sig och har en natur och historia som heter duga. Så spännande!
Kram!
Ditte

Ami

Förstår att det var en speciell känsla för dig!
Och vilken vacker natur det är!
Ha det så bra
Kram

Svar: Ja, detta var mäktigt och av många olika orsaker...Vi har det så bra och upplever så mycket.
Kram!
Ditte

Marja

Jag kan tänka mig att det var känslosamt för dig att komma till platsen där din pappa varit. Du måste ha känt hans närvaro där.
Regnponchon ser fin ut på dig . Vackra bilder!
Kram! ☺

Svar: Regnponchon har följt mig varje dag och jag syns ju i den, dessutom har den mer än väl fyllt sin funktion. Att stå där vid monumentet var en märklig känsla och nu kom jag hit dit jag varit på väg i så många år.
Kram!
Ditte

Preciosa

Wow vilka fina bilder!! Särskilt på säckpipegubben och dig!!
Förstår din känsla inför monumentet.
Kram P ♥

Svar: Tack! Och mannen som blåste säckpipa just här kändes inte heller särskilt turistiskt utan mer naturligt. Det lät riktigt fint här mellan bergen. Att stå här vid monumentet var mäktigt och nu ska jag nysta vidare.
Kram!
Ditte

Sanna | Beauty & Design

Väldigt spännande! Sådana här inlägg uppskattas mycket, jag älskar historia, svaret på den enkla frågan "varför" och lite information om vad som ligger bakom! Verkligen intressant :) Kram!

Svar: Tack, vad roligt att du gillade mitt inlägg. Skottland rekommenderas verkligen och jag kommer nog att ta en tur tillbaka vid tillfälle. Kram!
Ditte

Eva`s blogg

Men jag glömde tid o rum för nån sekund du berättar så spännande o intressant och så vackra bilder du tagit :) låter som en toppen härligt att höra o förstår att det är en plats i ditt hjärta ...önskar dig en fin dag stor kram

Svar: Tack! Och Skottland är så vackert! Ännu vackrare än vad jag tänkt mig och att stå där vid monumentet var en speciell känsla. Jag skulle ju stått där för länge sedan...Önskar dig också en fin dag och hoppas du har sol.
Kram!
Ditte

Hanna Karlsson

Skulle gärna åka till Skottland. Det ser så vackert ut på bilder man ser därifrån. Kan tänka mig att det är ännu vackrare i verkligheten.

Svar: Vi är väldigt nöjda med resan och bilder gör inte landskapet rätttvisa, särskilt inte om det är moln eller regn. Men det är grönt...Och en del solglomtar fick vi.
Ditte

Ama de casa

Säckpipor utan ljud går ju an... Haha! Jag har till och med en - av Anders - egenkomponerad sms-signal där det ingår säckpipor :-)

Otroligt fint och extra speciellt för dig, kan tro...
Kram

Svar: Här var det säckpipor med ljud och har man stora utrymmen så blir inte ljudet alls påträngande utan låter fint tycker jag. Och säckpipa och Skottland hör liksom ihop. Stunden vid monumentet kommer jag att bevara i mitt hjärta.
Ditte

Ama de casa

Den röda regnponchon var förresten urläcker :-)

Svar: Tack! Och man syns!
Ditte

Ann-Kristin

Gomorron!
Nu har jag läst ifatt lite. Vilken fin resa ni har gjort och som vanligt många vackra bilder.
Förstår din känsla vid monumentet.
Vi har haft besök i helgen, därav inga kommentarer från mig.
Kram till er båda/A-K

Svar: Nej, det är nog bra mde lite semester från "padda" och dator ibland. Vi har haft en toppenresa och sett och upplevt så mycket. Kommer att ta tid att smälta allt. Känslan vid minumentet var verkligen stark och jag är så glad att jag kom dit.
Kramar från oss båda till dig.
Ditte

Tove Olberg

Berörd av ditt möte med platsen där din pappa varit; så mycket du upplever av synintryck, historia och personligt på denna resa där vi får se bilder i från!
Du är en skicklig bloggskribent Ditte!!
Stor kram

Svar: Tack Tove! Ja, stunden där vid minumentet blev också en inre resa för mig. Det var inte bara att stå där utan jag kände historiens vingslag alldeles nära mig och min pappas närvaro, i sin fysiska frånvaro. Stor kram!
Ditte

Veiken

Du går i mina fotspår Ditte och jag upplever min resa ännu en gång! Tråkigt bara att ert väder inte är lika bra som vårt var! Kramar

Svar: Jag tror att vi kan dela många upplevelser från Skottland. Vädret var inte direkt soligt men ibland så såg vi blå himmel, men resan var så fin ändå. Minns dina bilder med blå himmel..Inte så lätt att få till bra och färgglada foton när molnen täcker himlen. Kram!
Ditte

moi

Så glad jag blir när jag ser att du fick gå i din pappas fotspår!
Och att du bjuder oss på så vackra bilder!
Kram

Svar: Den skotska naturen är så vacker och det trots att solen inte var så flitig att skapa en blå himmel. Men det var inget dagsregn....Och att jag aldrig kom hit tillsammans med pappa får jag leva med, men nu har jag varit på plats och kan åtminstone dela platsen med honom. Är nog tacksam över att jag inte behövt dela hans upplevelser under kriget. Men jag har hört honom berätta fragment...
Kram!
Ditte

Bosse Lidén

Fina bilder. Jag skulle vilja kunna läsa din hjärna när du gick på samma mark som din berömda pappa beträtt. Vilken känslostorm där glädje, samhörighet, sorg och många intryck samsades som utrymmet. Samtidigt tror jag att du önskade att du hade haft möjlighet att ställa frågor direkt till honom och fått höra honom berätta och peka. Den här resan tror jag var superviktig för dig på olika plan. Den kommer du i efterhand att bearbeta och glädjas åt. Tack för att jag fick vara med på mitt sätt. Kram Bosse Tänkare

Svar: Tack! Och så fint du satte ord på de känslor jag hade när jag stod där. Just då kunde jag inte formulera för mig själv vad jag kände med du har hjälpt mig. Nu har jag börjat nysta, hittat tråden på detta garnnystan och ska fortsätta att dra.
Resan har varit otroligt viktig på flera plan och jag ska försöka att få dem att landa också.
Tack för att du var med mig.
Stor kram!
Ditte


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: