Salt i stora lass.
Torrevieja är verkligen en stad som gör rätt för dagens rubrik. Men själva ordet Torrevieja betyder gammalt torn och sådana finns det fler av i och runt stan, men de får vänta på sin tur att få ett eget inlägg.
Torreveja kallas ofta av norrmännen för "saltbyn"; saltstaden och saltet har här sedan många hundra år varit betydelsefullt. (Jag har i tidigare inlägg, bl.a. från den 27/2-2015, skrivit om saltsjöarna och utvinningen av salt så där går det bra att läsa om man vill veta mer.)
Sjömän, fiskare och saltmän var de yrkesgrupper som fanns här från början.
När man började bryta salt på 1700 talet i Laguna Rosa så grävdes saltet upp, behandlades, samlades i stora högar och forslades på kärror in till "Eras del Sal", den gamla saltdepån, en sträcka på några kilometrar.
Så småningom byggdes en järnväg för att frakta saltet, men mycket arbetet gjordes fortfarande för hand.
När saltet kom fram till stränderna välte man det på ett "skjutsband" och saltet åkte iväg och lastades på mindre båtar som roddes ut till de stora skeppen som låg på redden och sedan hissades upp i dem.
Och eftersom Torrevieja saknade en naturlig hamn så var detta den möjlighet som erbjöds.
Redan på 1800 talet var det endast saltet från Döda Havet som producerades i större mängd än saltet från Torrevieja.
Saltproduktionen flyttade 1803 in till Torrevieja, till den plats där den nuvarande turistbyrån ligger, efter det att kung Carlos den IV gett sitt tillstånd. Ett tillstånd som beviljades efter det att man i slutet på 1700 -talet analyserat saltets kvalité i Laguna Rosa, (Rosa saltsjön) och påvisat att den var god.
Eras del Sal, området dit saltet fraktades. Här finns numer en nybyggd kopia av den träkaj, en Caballete,
som först byggdes på 1700-talet och användes för att frakta saltet vidare till båtarna.
Denna träkaj ruttnade så småningom bort men användes från 1777 fram till 1958
då nyare och modernare lösningar kom till. (Här i närheten skall också det nya Salt och Havsmuséet byggas.)
"Småbåtshamnen" i Torrevieja och till vänster skymtar träkajen som forslade saltet.
I parken, några hundra meter norr om turistbyrån finns dessa bronsstatyer som visar hur saltet grävdes och hackdes fram. Här bredvid, på gatan Calle Patricio Perez nr 10, ligger också Salt och Havsmuséet.
Avsaknaden av en naturlig hamn i Torrevieja blev allt mer besvärligt eftersom fler och större fartyg fick ankra upp ute på redden. Men de hårda stormarna gjorde att många fartyg slet sig och hamnade på land och många liv gick till spillo. Playa de los Naufragos, betyder de skeppsbrutnas strand och många fartyg hamnade där.
Så pirer byggdes för att få till en skyddad hamn och numer kan fartygen gå in till saltpiren för att lasta saltet.
(Mest är det vägsalt som skeppas iväg)
Saltpiren, dit saltet transporteras från "saltsjöarna",
ligger mellan stränderna Acequion och Playa de los Náufragos och
hit in kommer fartyg som kan vara omkring 200 m långa för att lasta enorma mängder salt.
Playa de los Náufragos och den nya saltpiren skymtar i bakgrunden.
De salta stänken nådde även oss idag. Men från havet.
Svar:
Tack! Ja, vi har haft ännu en härlig dag och det blev en rejäl promenad . Och roligt att följa salthanteringen. Har just avslutat middag på terrassen och det är fortfarande + 21. Trevlig kväll önskar vi er. Kram!
Ditte
Svar:
Saknar dig också! Minns när vi var hos dig på "ferian" så mysigt och roligt. Här i stan börjar den inte förrän den 6/5, vad jag förstått...Kramar och tankar från oss båda.
Ditte
Svar:
Här är ju saltet och har varit i många hundra år, en del av livet tillsammans med fiske och sjöfart och roligt att ta del av stans historia. Kram!
Ditte
Svar:
Vad roligt att du följde med på "saltets historia". Jag tycker det är så roligt att veta mer om Torreviejas historia och saltet är ju en stor del av det.God natt och trevlig Valborg.
Kram!
Ditte
Svar:
Gomorron!Solen kommer om ett par timmar och just nu är det perfekt marknadsväder. här intas det en sen frukost....
Vi ses!
Kram!
Ditte
Svar:
Läste på ig¨r och det mesta verkar vara vägsalt... Men det är spännande att läsa om hur utvecklingen gptt och att det tog så lång tid att få till en hamn i Torrevieja.
Ditte
Svar:
Tack! Saltet har varit och är fortfarande viktigt för Torrevieja och tillhör en del av stadens historia. Och saltproduktionen är fortfarande stor och ofta ser man de stora fartygen ute till havs som väntar på sin tur att få komma in till kaj för att lasta salt. Här skinet solen, det är +22 så det ser inte ut som om vi behöver frysa idag.
Jag önskar dig också en trevlig Valborg. Kram!
Ditte
Svar:
Tack! Jodå, vi är kvar här ett tag till och behöver inte frysa in våren. Just nu +22...Önskar dig också en trevlig helg.
Ditte
Svar:
Tack! Saltet är en stor del av Torreviejas historia och det är roligt att veta saker om en plats där man oftast vistas. Varmt och soligt är det och vi har suttit ute och ätit en mycket sen sillfrukost. Kanske är vickning ett bättre alternativ. Skickar lite värme till er. Önskar er en trevlig kväll! Kram!
Ditte
Svar:
Roligt för mig att nu ha sett saltets väg från Saltsjön och till transportbandet för vidare resa ut i världen. Kram! Snart ses vi! Välkomna!
Ditte
Svar:
Tack! Saltet är och har sedan många hundra år tillbaka varit viktigt för Torrevieja, "Saltbyn" som normännen kallar staden, och det är roligt att se hur staden på många sätt präglats av detta med statyer, monument och ett litet museum. Tack för att du följde med mig.
Vad gäller statyn/monumentet i vattnet så skulle jag gärna vilja se det på nära håll för att se ansiktsuttrycken.
Kramar från mig på terrassen.
Ditte