Gamla Stan; historiska valv och miljöer
En vacker söndag har det varit med en del solglimtar och styckevis blå himmel. Härligt som omväxling till alla nyanser av grått som november oftast bjudit oss på.
Vi begav oss, när det fortfarande var just, mot Gamla Stan och öppet hus hos vänner i djupa valv och på riktigt historisk mark.
Stadshuset sett från Slussen i den sena eftermiddagssolen.
Vårt mål var Överskärargränd, en liten gränd som går ner från Västerlånggatan 24 och till Stora Nygatan 13. Överskärargränd har fått sitt namn har fått sitt namn av yrket överskärare, som förekom både inom skinn och tygbranschen och som hade ett eget skrå på 14 och 1500 talet.
Just här, i dessa gamla valv, fanns på 1960 talet en klubb, "Alle Mans Katt" och 1967 gör Ulf Lundell sin första spelning här. Han spelar egna låtar och Bob Dylans "Don´t think twice, it´s all right" och får hela 50 kr för spelningen.


Överskärargränd 2, historisk mark. Vi öppnar den tunga järndörren, kliver nerför
den vackra gamla trappan och välkomnas av värdinnan, Mona.
Vi är säkert ett 50 tal personer som är här denna vackra söndagseftermiddag/kväll och bjuds på glögg och pepparkakor, härlig soppa, bröd, ost och vin och som avslutning en läcker chokladkaka till kaffet. Dessutom bjuds vi av Rune, värden, på en bit historia om huset här på Västerlånggatan 24 och jag är inte säker på att jag hann med i svängarna så jag hoppas bli rättad om minnet sviker mig.
Ovanför porten till Västerlånggatan 24 finns en katt inmurad och författaren August Strindberg och journalisten och författaren Claes Lundin har gett en sägnen om katten en litterär prägel.
Rune berättar för oss följande historia.
"Ett svenskt skepp, som var på väg hem, hade under tre dagarvarit fast i stiltje. Stryrman ombord kastade då ett mynt i havet som då öppnade sig och en dam kom upp därifrån på en trappa. Hon frågade efter befälet. Styrman följde med henne nerför trapporna och kom till ett palats och där gavs han ett brev. Brevet skulle levereras till Västerlånggatan 24 och där skulle han fråga efter herr Måns. Detta var det första han måste göra då han kom iland. Skeppet fick vind i seglen och efter fem dagar var man i Stockholm.
Icke desto mindre måste man kasta loss genast och därför fick ärendet vänta. En vacker dag steg styrmannen in med brevet i huset på Västerlånggatan 24 och frågade efetr en herr Måns. Katten steg fram, tog emot brevet, läste det och grät. Därpå sa han att styrmannen borde hållt sitt löfte och sedan klöste han ihjäl honom.
SEdan rusade katten ut, men stannade på blecket utanför porten och förvandlades till sten. Ingen kunde någonsin tyda brevet eftersom det var skrivet på ett obegripligt språk.
Och herr Måns finns fortfarande kvar på Västerlånggatan 24."
Katten Måns sitter kvar.
Värdparet Mona och Rune. Tack för en minnesvärd eftermiddag!
Valv och miljö som härrör tillbaka till 1300 talet. Spännande!
Efter en härlig eftermiddag i valven i Gamla Stan vandrade vi hem till Söder och passerade Slussen.
Och här ligger kryssningsfartyget Birka, vackert upplyst och väntar på avgång.
Svar:
Hur trevligt som helst och att vara i så historiska lokaler är verkligen spännanden.
Ditte
Svar:
En toppeneftermiddag! Verkligen! Detta med den levande kalendern har vi varit med på i några år och är jättetrevligt. Hög mysfaktor! Men visst är vi på väg till sommarstugelandet igen. Men vi ses innan dess!
Kram! Visst?
Kram1
Ditte
Svar:
Visst är Gamla Stan mysigt och särskilt bortom turistgatorna. Gårdagens eftermiddag var verkligen fin och särskilt roligt att få höra en anekdot om huset. Blåst och småregn här så några större utomhusaktiviteter blir det inte.
Önskar dig en bra måndag.
Kram!
Ditte
Svar:
Nja, vad gäller katter och läskunnighet så stämmer det nog , men August Strindberg och Claes Lundin fick till en god historia i alla fall. Men visst är dessa gamla valv och byggnader i gamla Stan fina och de flesta har nog sin historia att berätta.
Kram!
Ditte
Svar:
Jag kan förstå att Stockholm har en plats i ditt hjärta också. Och Gamla Stan har så mycket att bjuda på bortom turiststråken. Jag strosar gärna där och hittar fortfarande nya platser, gränder och bakgårdar.Ha det gott du också!
Kram!
Ditte
Svar:
Visst är det! Och extra roligt att få höra lite historia om huset.
Ditte
Svar:
Verkligen! Och så mycket historia som finns runt om och det var man än går.Kram!
Ditte
Svar:
Det var erkligen jättemysigt, men har man lite känsla av klaustrofobi kan det nog kännas väl instängt. Men det var "bara" en trappa ner....Men instängt kan det kännas ändå. Ja, tunnelbanan är nästan värre tycker jag med så mycket människor, men man tar sig fram snabbt. Kallt, blåsigt och grått här också så det blir en innedag.
Kram!
Ditte
Svar:
Valvet hör till deras bostadsrättsföening som ligger i Gamla Stan och det är ju helt fantastiskt att ha tillgång till en sådan lokal.Även här blåser det rejält och är grått och trist med en del regn som faller.
Men jag måste ju inte gå ut...
Kam!
Ditte
Svar:
Dessa valv är verkligen mysiga och man känner hela tiden hur historiens vingar sveper fram.Idag får nog herr Lundell mer betalt, men man måste ju börja någonstans och det gjorde han ju här.
Kram!
Ditte
Svar:
Vi hade en härlig eftermiddag i de gamla historiefyllda valven. Verkligen mysigt!Kram!
Ditte
Svar:
I dessa kvarter hör skrönor till som en del av husen och dess invånare...Kul att du också kände en katt som hette måns och som var speciell.
Ditte