Då och nu

    
 Idag firas och uppmärksammas, framför allt i Tyskland, att det är 25 år sedan Berlinmuren föll. Muren, gränsen mellan Östtyskland och Västtyskland som byggdes 1961 och skulle förhindra östtyska medborgare att fly till väst. En mur som sträckte sig 155 km och var 3,6 m hög och i övrigt hade diken framför och bakom, taggtråd överst och en hel del annat som gjorde att människor skulle hållas i Öst.
Den dåvarande sovjetiske ledaren, Michail Gorbatjov, hade visat på för en mer  tillvaro och diskussioner om att låta människor lämna Östtyskland blev mer och mer aktuell.
I samband med en intervju i tv fick en östtysk presstalesman, Gunter Schabowski, frågan om när gränsen skulle öppnas. Eftersom han inte deltagit i de möten som parallellet hölls och där man bestämt att frågan skulle ses över så svarade han "omedelbart".
Människor hade hemma på tv hört och sett detta och kom i långa skaror till Bornholmstrasse där en STASI chef , Harald Jäger, gick emot order och öppnade bommarna och människor kunde lämna Östberlin.
En av de som var bland de första att ta sig över gränsen var Angela Märkel.
Tyskland återförenades till ett land den 3/10 1990.
Minns när jag var i Berlin, då huvudstad i Öst, med min pappa 1962 och såg Berlinmuren och några av  koncentrationslägren. Minnen som sitter djupt. tYvärr finns dessa foton i ett album där hemma och där får de stanna.
Inser att det snart är dags för en ny resa till Berlin.
Sedan igår, är den 13 km långa sträckan mellan Bornholmstrasse, via Brandenburger Tor och till Checkpoint Charlie upplyst med heliumfyllda ballonger, "Lichtgrenze"; "ljusgränsen".
Fakta samlad från SVT, Expressen och Aftonbladet.
 
(Har haft med bilderna i tidigare inlägg men de passade bra idag också.)
 
Vid Pegasus Bridge och den första byggnad som de allierade befriade i Frankrike.
Pappa till vänster tillsammans med brittiska veterander som också var med här.
                                                                                 
Vet att det är "fars dag" idag, men inget som jag egentligen funderar över. Däremot tänker jag ofta på båda mina föräldrar som sedan ett antal år vilar på Solna kyrkogård.
Här är det lite halvmulet och jag har ägnat ett par timmar denna förmidddag att titta på en film; Sarah´s nyckel.
Jag har läst boken med samma namn, skriven av Tatiana de Rossnay och har sett filmen tidigare, men ville gärna se om den.
Denna film är en bland alla de otaliga filmer om och från andra världskriget, men tar också upp aspekten att krig får konsekvenser för alla och även för kommande generationer.
Historien som utspelar sig i Sarah´s nyckel är en av fransk historias största skamfläckar och där det tydligt framgår hur vichyregeringen behandlade judarna i Paris strax efter det att Hitler tågat fram längs Champs Élysees.
Och dessa vanliga fransmän som vände bort ögonen när detta hemska hände, de hade inget emot att själva ta hjälp så småningom för att få ett fritt Frankrike. En plågsam läxa som tål att upprepas många gånger.
I den stora sporthallen, Vintervelodromen, samlades ca 8000 judar ihop från de judiska kvarteren i Paris för att fem dygn senare föras till interneringsläger där män skildes från sina fruar och barn från sina föräldrar. De som överlevde förstås, för vare sig mat, vatten eller toaletter fanns och många hann dö innan de forslades vidare.
Här på stadion finns också den 10 åriga flickan Sarah Starzynsky som i ett försök att rädda sin bror låser in homom i en "lönngarderob" i lägenheten när hon och familjen hämtas. Sarah inser genast att hon måste tillbaka och befria sin lillebror. Hon har ju lovat...
Filmen, liksom boken, har två parallella handlingar och här finns i nutid journalisten Julia som skall flytta in i denna lägenhet i Paris med man och dotter. Men när hon genom en slump inser att familjen Starzynski har bott där blir hon besatt av att ta reda på deras historia. Och det gör hon...
 
Normandie, Frankrike. Många gav sina liv för det de trodde på i samband med landstigningarna här längs kusten. Kyrkogårdarna med sina tusentals kors manar verkligen till eftertanke på flera plan.
 Tack pappa för att du var med och gav oss friheten tillbaka. Du kämpade alltid för det du trodde på.
Kanske kommer min envishet från dig....
                                                                  
 Av en bloggvän; Bosse Lidén, fick jag för en tid sedan tipset om en filmsida via internet som är kostnadsfri, Dreamfilm.se och där man kan se mängder av filmer och tv serier, både ganska nya och de som har många år på nacken. Kan ibland vara lite trixigt att hitta sin film i sökfunktionen men går man in sida för sida så finns den oftast.
Filmerna kan ses både inom Sverige och utomlands och med svensk textning.
Stort tack Bosse, den här sidan har jag haft och har stor glädje av.
 
 
 
 
 
 
FREEDOMtravel

Jag har också läst den boken. Väldigt bra! Jag kände faktiskt inte till den där händelsen i Frankrike, så det var en bra historielektion också.

Svar: Historia är många gånger spännande och visst präglas vi av den.
Ditte

Bosse Lidén

Nu blev jag så rörd av dina fina ord till din fantastiska pappa som gjorde en så stor insats under en lång tid för det goda, att jag har svårt att hitta orden. Tack till hans dotter för detta intressanta blogginlägg. Kram från en Bosse som en gång landade i Öst Berlin för att vi skulle byta flygplan. Vi trodde det var helt okej att vi gick ut en liten bit från "byggnaden". Då höjde plötsligt en grupp män, utan leende i sina ansikten, sina vapen mot oss idrottsungdomar.

Svar: Tack! Och åter tack! Nej, se i Östberlin gick man inte obevakad många steg. Det minns jag tydligt och säkert var vi extra bevakade...Tankar och kram till dig.
Ditte

A-C

Hola Ditte! Tack för historielektionen och filmsidan. Kan vi ta en fika efter min spanska på onsdag? Vi hörs. // Kram

Svar: Buenas noches! Trevligt med fika på onsdag. Och historia är spännande ... Kram!
Ditte

Ama de casa

25 år sen... Jösses vad tiden går! Vi var i Berlin 1989, på sommaren innan muren föll. Sen var vi tillbaks 2011. Vilken skillnad!
Jag har skrivit lite om det här:

http://amacasa.wordpress.com/2011/11/15/da-och-nu-del-3/

Dreamfilm använder vi också emellanåt. Så sent som igår, faktiskt. Perfekt! :-)

Svar: Tack! Vilken intressant läsning! Inser att jag också kommer att se stor skillnad från 60 talet och tills nu. Det får absolut bli en Berlinresa i vår.
Ditte

Annika

Hej Ditte
Intressant och tänkvärt blogginlägg i dag. Filmen har jag inte sett, men den vill jag absolut se.
Kram

Svar: Filmen är sevärd och via Dreamfilm är det enkelt. Ja, det finns många vägar att se film...kram!
Ditte

Ann-Kristin

Gokväll Ditte!
Tack för lektionen! Historia var inte mitt bästa ämne. Kan förstå ditt kunnande med en sådan far och hans upplevelser. Ofattbart på något vis. För ett par år sedan var jag i Berlin och bl a Stasimuseet. Intressant!
Kul att ni hittade en soffa igår till I.
Kram/A-K

Svar: Jodå, soffa blev det och mycket hann vi se i soffväg. Soffan är jättesnygg ! Ja, historia av alla de sorter är jag uppvuxen med...Vad roligt att du så nyligen varit i Berlin. Och under våren får vi ta en vända dit. Helt klart. Kram
Ditte

Sanna Preifelt

För mig som inte ens var född när muren föll, och mina morföräldrar var ju i spädbarnsåldern när WWII utbröt, så blir det så abstrakt. Dock är jag väldigt intresserad av både kriget och efterkrigstiden. Men att det bara är 25 år sedan muren föll, det känns för mig som att det borde vart kanske 40 år sedan by now. Tänk vad långt vi kommit, i alla fall när det kommer till vissa delar. Missnöjet lär väl alltid kvarstå, antar jag, och således alltid rasism, våld och främlingsfientlighet.

Svar: Visst blir mycket abstrakt för dig! Förståligt! Detta hände ju för så länge sedan. Och historien påverkar.Men jag både hoppas och tror att folks missnöje inte skall få övertaget utan att vi tillsammans kan påverka och göra viss skillnad .
Ditte

Preciosa

Hej Ditte!
Ja man var ju helt chockad och trodde inte det var sant när muren föll.
Man levde ju med rysskräcken :( Otroligt det som hände.
Tack för info:n!
Kram P ♥

Svar: Visst var man chockad och jag glömmer aldrig mitt besök i Berlin när Östtyskland fanns. Vilken koll de hade på människor...Och så skönt att muren föll....Kram!
Ditte

Ami

Det var tur att den där gräsliga muren revs, fruktansvärt för de som levde bakom den. Vi var där 91 och även nu för några år sen. Men fortfarande såg man "spår" av östtiden speciellt på husen.
Kram!

Svar: Jag skall ta en ny tur till Berlin i vår och har mycket jag vill se. Idag har det ju hänt mycket och Berlin är så annorlunda, en riktig trendsättare. Men säkert finns mycket av all historia kvar i byggnader och miljöer. Kram!
Ditte

Ruth i Virginia

My make, dotter2 och jag var på besök över jul och nyår 1984-85 hos dotter1, som bodde i Bamberg, Tyskland. Hennes f.d. make var i US Army. En klasskompis till henne fr highschool jobbade för US State Department (utrikes-) i Berlin, och ha bjöd oss tre att hälsa på. Del av hans jobb var att varje vecka gå över till Öst-Berlin och köpa böcker (fråga mej inte VARFÖR).
Vi flög till Berlin, där John mötte oss. Vi bodde i hans lägenhet.
Unter den Linden var vackert upplyst till jul, men på andra sidan var det helt mörkt.
Dagen kom, då vi skulle gå igenom checkpoint Charlie. Det var så inni vassen kallt, och vi
fick stå i kö minst 1.5 tim. Hade inga riktiga vinterskor och jag frös, vi alla frös. Äntligen
igenom gick vi till bokhandeln. En filt hängde innanför dörren för att hålla kalluften ute, när dörren öppnades. Korgar stod staplade innanför dörren, och John sa åt oss att ta varsin.
"Men vi ska ju inte köpa nåra böcker". "TA en korg", sa han. Alla som kom in, fick lov att ta en korg, och när korgarna tog slut fick ingen mer komma in, förrän nån gick ut.
När vi gick ut gm Charlie, såg vi par som stod och höll om varandra och sa adjö,
då en av dom måste stanna i öst. Det var tragiskt! Att komma tillbaka till
julpyntade Väst-Berlin, var som att komma till himlen.

Vi tog tåget till Potsdam. Från tåget kunde vi se över muren, hur det såg ut på andra
sidan. Det var otäckt att se taggtråden och de rullande stockarna ovanpå muren och
soldaterna med schäferhundar på andra sidan.

Jag ryser fortfarande, när jag tänker på under vilka förhållanden östtyskarna levde.
(kom hem med lunginflammation)


Svar: Tack för att du delar med dig av dina minnen från Berlin. Tänk , så det var och vilken lycka att Muren fick falla och gränsen öppnas. Man kan nog inte förstå. Vet att jag vid mitt besök också var i Östberlin men det kändes så grått och sorgligt och jag vet att vi var ordentligt påpassade. Minns att jag höll pappa hårt i handen och han släppte inte min hand eller mig med blicken. Men nu i vår blir det en resa till Berlin igen, en historis resa för mig på många sätt.
Ditte

Gittan

Så intressant och bra tips, alltid kul med historia. Och så fina ord till din pappa.
Ha en skön måndag och en bra början på nya veckan.
Kramar.

Svar: Historia gillar jag och av alla de sorter. Tänk så även vi påverkats av vår historia. Önskar dig också en trevlig start på veckan.
Kram!
Ditte

Tina

Tack för bra inlägg och filmsida! Min vän filmproducenten Rainer Hartleb Sthlm, tjatar att jag ska åka till hans födelsestad Berlin. Och det ska vi ju absolut, allra helst om vi får direktflyg .. Vet du, nästa år är det slut med ALC direktflyg från Umeå. Säg den glädje som varar 😉

Svar: Berlin tror jag är ett "måste" och det på många olika sätt. Kanske svårt med direktflyg från Umeå men ett snabbt byta på Arlanda så...Men visst är det skönare med direktplan.
Oj, synd att Umeå förlorar sitt direktplan till ALC.
Ha det gott!
Ditte

Znogge

Berlin är en stad som jag gärna återvänder till. Vi var där senast i påskas och alltid finns det något nytt att se. Eventuellt var det tänkt en julmarknad i december men tyvärr blir det nog inte av...

Filmen har jag inte sett men väl läst boken som jag tyckte var mycket bra. Ett viktigt ämna som inte får glömmas...

Kram

Svar: Vad spännande att du så nyligen varit i Berlin och jag ser fram emot en resa dit i vår. Har funnits länge med i planerna men har av olika skäl inte blivit av. Men nu så...Vad gäller boken, så tyckte jag nog den var bättre än filmen. Intressant hur fransmännen behandlade judarna vid den tiden i Paris. Och så skrämmande!
Önskar dig en trevlig måndag!
Kram!
Ditte

Eva`s blogg

Snälla Bosse den sidan skall jag kolla in :) wiiiie ja 25 år sedan känns som ett tag sedan men skönt att det blev så för många :) tack för ett läsvärt inlägg som alltid iofs hi hi njut av dagen kramen

Svar: Tack! Ja, den där filmsodan som Bosse L tipsade om är jättebra. mycket att välja på dessutom.Ja, 25 år har gått fort....Och så skönt att muren försvann, väl värt att fira ordentligt.
Önskar dig en trevlig dag.
kram!
Ditte

CostaBianca

Hej Ditte!
Tack för tipset om filmsidan. (var in direkt och kollade)
Sonen tipsade om på en annan filmsida: www.swefilmer.com
Den funkar på samma sätt och har också en massa film och serier som går att streama utan att behöva ladda ned.
Kram
//Carina

Svar: Hej Carina! Tack för ditt tips vad gäller film. Så skönt att se film utan att först behöva ladda ner först. Skall snarast prova ditt tips.
Kram!
Ditte

Ama de casa

sv: Ja, ni missade verkligen nåt som fixade hemma istället för att ta den där skedmenyn. Men, dom finns ju kvar och är som sagt ett säkert kort. Tasca Noueva Bahia :-)

Svar: Inser verkligen det. Och att fnula hemma kunde vi gjort en annan dag, helt klart. Ja, det får bli ännu ett besök där. Har varit där en vanlig lunch och det var jättebra.
Ditte

Veiken

Vet du, jag grät som ett barn när Berlinmuren föll! Min pappa som jobbade för den Norska motståndsrörelsen från Sverige, hatade den muren och han fick aldrig se när den föll. Samma känsla fyllde mig nu när det var 25 års jubileum!
Varför bygger vi människor så många murar? Både verkliga och abstrakta! Stor kram och tack för inlägget!

Svar: Tack! Tänk, kanske våra fäder kände/stött på varandra? En tanke! Pappa var tillbaka till Berlin, en gång, efter att den föll. Men då var inte jag med, så nu är det dags. Berlinmurens historia är ju så komplex och dela en stad så är svårt att förstå.
Undrar som du, varför alla murar, både abstrakta och konkreta byggs. Dvaren får vi npg leta länge efter.
Kram!
Ditte

Alexandra

För mig som är född 1987 är det väldigt svårt att förstå vad den där muren verkligen innebar. Tycker dock det är väldigt intressant och efter att ha besökt Berlin så blev jag nog ännu mer fascinerad!

Svar: Nej, det är så sant. Men Berlin, Östtyskland och vad som hände där har ju satt sina spår även i dagens historiebild. Och att du blev mer intresserad efter ditt besök i Berlin är förståligt. Berlin idag är ju så annorlunda. För mig blir det en tur dit i vår.
Ditte


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: