Dagen D, 6/6-1944
För 40 år sedan, fick jag ett vykort hem i bervlådan från min pappa. Just detta var ett av flera speciella.
Ett av många, många, vykort som han skickade till mig under årens lopp och jag blev alltid så glad för dessa.
Just då, den 6/6-1974, var han i Normandie, Frankrike, vid Pegasus Bridge, för att tillsammans med många andra krisveteraner uppmärksamma att det gått 30 år sedan de allierade styrkorna landsteg i Normandie och befriade Frankrike.
Många, många, hade landstigit från fartyg längs kusten och andra hade via glidflygplan kommit från luften. Alla med samma mål; att befria Frankrike från den tyska ockupationen.
Andra har skrivit denna historia och i dagarna är den än mer aktuell då det just idag, den 6/6- 2014 är 70 år sedan denna dramatiska och avgörande händelse inträffade.
Många har skrivit denna historia och jag tänker inte göra om det. Men väl göra ett inlägg.
Det första fotot är ett vykort jag fick den 6/6-1974 och det andra ett foto av det vykort som kom till mig den 6/6-1994, 50 år efter att Pegasus Bridge intogs. Pappa var då 73 år och faktiskt så hade han återvänt hit varje år
sedan 1959 och t.o.m 1997, då 76 år.
Pappa, Allan Mann var ung, bara 23 år, när han var med om att befria Pegasus Bridge och Frankrike från tyskarna. Han var med i det luftangrepp med flera glidflygplan mot Pegasus Bridge, som britten, major John Howard (1912-1999) ledde.
Vilket pass, nationaliteten på det, vet vare sig jag eller någon annan, (kanske..) så om man "googlar" så hittar man inte så mycket på just detta. Troligen hade pappa just här ett brittiskt pass... (Han hade många olika under krigsåren och några har jag i mitt förvar...)
Pegasus Bridge hette från början Bénouville Bridge, namn efter byn i närheten, men fick namnet Pegasus Bridge efter den flygande hästen, Pegasus, som de brittiska fallskärmssoldaterna hade som symbol på sina axelklaffar.
Alldeles vid Pegasus Bridge låg Café Gondré. Detta var det första huset som befriades av de allierade och pappa var med. Fantastiskt!
Mme Arlette Gondré var liten, kanske tre -fyra år när Dagen D inträffade och pappa hade ända till sin död 2005 kontakt med henne. (Hon, hennes äldre syster och föräldrar bodde här. )
Jag minns särskilt när pappa varje år kom hem från Normandie och hade ostar med sig, inhandlade just där och med hjälp av madame Gondré.
Vad gäller franska ostar så skall de vara välmogna och frågan när de köps är; "När skall osten ätas?" Jag vet bara att pappa nog var ganska ensam i sin tågkupé på resan mellan Helsingborg och Stockholm. Ostarna luktade...
En hälsning till mig; Benedicte både från Arlete Gondré och major John Howard. Kärt minne!
Första bilden är pappa, till vänster, och en god vän från invasionen den 6/6-1944.Fotot är taget den 6/6-1992.
Till höger står Frank Schau, kapten, jurist/ tillknuten Krigsskolan Karlberg,
som krigsveteran och föreläsare i fransk historia.
Bilden till höger är från den 6/6-1990, pappa och en god brittisk vän tillsammans i Normandie.
Pappa Allan i Aromanches när han föreläser om invasionen. Han var ju med och hade mycket att berätta.
Tyvärr, något som jag är väldigt ledsen för, blev det aldrig så att jag fick en historisk resa i Dagen D:s tecken tillsammans med pappa. Hans sjukodom; alzheimers, satte stopp och det innan jag riktigt förstod vilken resa med pappa, i alla bemärkelser, jag missat.
Den 10/7-2009 skrev jag på bloggen om den resa jag gjorde till Normandie för att försöka förstå något av det som hände där. Och jag kände att något viktigt saknades mig, pappa Allan.
(PS; Operation Overlord var namnet på hela invasionen)
Ja, visst! Det är Sveriges nationaldag idag. Har nästan fallit i glömska. Känns i sammanhaget inte så viktigt, ingen vet riktigt varför den 6/6 är Sveriges nationaldag.
Men! Viktig är den svenska demokratin, mångfaldheten, yttrandefriheten och friheten från främmande ockupationsmakter. Det är värt att fira. Alltid!
Svar:
Dagen har varit bra, men jag fastnade i dagen D och minnena. Och tankarna på det jag aldrig gjorde. Men minnena av pappa blev extra starka just idag. Mycket har sänts på SVT2 om just landstigningen i Normandie och jag har bestämt mig för att åka tillbaka dit. Vill veta mer.
Ditte
Svar:
Det är ett stycke nutida historia och just i dagarna har jag följt SVT2 och deras program om just Dagen D. Och jag önskar innerligt att detta får förbli just historia.Kramar!
Ditte
Svar:
Tack! Ja, det satte igång tankar hos mig också. Och jag vet att det så småningom blir en resa till krigsarkivet i London för att smla mer info och senare en ny resa till Normandie. Tur man är pensionär så att det finns tid... (Fniss...)
Glad Pingst på dig också!
Kram!
Ditte
Svar:
Jag är döpt till Benedicte, men det är nog mer ett danskt namn men har latinet som ursprung. Jodå, jag har sparat en hel del saker, är ju en del av min historia och bakgrund.Trevligt att ni fick firat lite igår och jag hoppas att du också hade en trevlig grillkväll.
Och idag är det pingstafton! Man hinner nästan inte med...
Önskar dig en skön, ledig, dag.
Kram!
Ditte
Svar:
Tack för dina fina ord. Förstår att det måtte ha varit väldigt känslosamt att vara reseledare här och att du lämnat många tårar efter dig. Det gjorde jag också.Då besökte du säkert också Café Gondré, det huset som först befriades. Och, den lilla flickan, Arlette Gondré, var gömd i huset och hämtades fram tillsammans med sin syster och föräldrar just denna dag, 6/6-1944, och pappa var med. För mig komer det att bli en ny resa till Normandie, men först skall jag till krigsarkivet London för att ta fram mer info. Kram!
Jag grät också när jag besökte stränderna, militärkyrkogården, bron ; ja många tårar blev det.
Ditte
Svar:
Jag missade ju min chans där att följa med. Hade nog inte förstått riktigt....Men jag har läst på, tagit del av mycket info pappa lämnade och varit i normandie i hans fotspår. Kommer att göra om det.
Jodå, jag är nog ganska lik pappa....
Kram!
Ditte
Svar:
Tack! Ja, visst är det tokigt att man inte frågar och vill veta mer av sina föräldrar, mor/farföräldrar. Efterklok det är vad man blir.Hoppas nu att blodtrycket går ner och att du kan släppa lite på kontrolen så att du också hinner ha trevligt på festen. Skall tänka på dig.
Kram!
Ditte
Svar:
Spännande att ni också varit där! Mycket som är gripande och jag minns att jag stod länge där kyrkogården med alla de små, vita, träkorsen. De flesta som var med vid landstigningarna var också väldigt unga och hade just börjat sina vuxna liv när de så abrupt och tragiskt miste dem. Som pappa alltid sa; "Krig är alltid grymt, förskönande omskrivningar finns bara på film och är gjorda av de som aldrig var med."
Ditte
Svar:
Jag gjorde i alla fall resan till Normandie, i hans fotspår, tillsammans med Bosse. Och det blir nog änne en tur vad det lider. Har en del att utforska som jag inte hann med förra gången. Önskar er också en fin pingst, hade nästan glömt bort den.
Kramar!
Ditte
Svar:
Kanske kan jag vid tillfälle "bolla" några idéer med dig. Någon bok blir det nog inte. En journalist, tidigare utrikeskorre i Afrika för DN har skrivit böckerna; "Den glömda armén" och "De glömda agenterna" där pappa finns med i flera kapitel. Även militärhistorikern Lars Gyllenhaal har tillsammans med Lennart Westberg skrivit boken "Svenskar i krig" där pappa också finns med i flera kapitel.Men jag vill veta mer för egen del, han var inte så pigg på att berätta. Men jag har fått ett usb minne av en läkare och god vän till honom med videofilmer, bilder och mycket annat där jag kan få fler svar.
Jasså, tror inte Solveig att Wallander finns? Kanske får du ta reda på detta.
Hoppas nu du kommit ut ur provrummet och kan njuta av den vackra dagen. I varje fall är det fint i Stockholm.
Sol och vattenkram!
Ditte
Svar:
Tack! Jag pappa har satt sina spår i historien. Något nationaldagsfirande blev det inte här heller. Jag är också förkyld, men utan barnbarnens försorg....Skönt att du är på bättringsvägen . Själv kurerar jag mig med kinesiskt örtte. Tror det hjälper.
Kram!
Och Glad Pingst!
Ditte
Svar:
Ett stort tack och en bamsekram kommer tillbaka. Ja, pappa var unik och det på många sätt och även så otroligt ödmjuk. Synd bara att alzheimersjukdomen fick fäste i honom, en bedrövlig sjukdom för de som drabbas och alla anhöriga.
önskar dig en bra start på din semester och en härlig pingst. Det är ju "hänryckningens tid".
Kramar!
Ditte
Svar:
Tack du fina! vIsst är det bedrövligt med stöveltrampet både här hemma, i Frankrike och i andra länder. Och just Frankrike som själva blev befriade från en tung stöveltrampande nation.Har man månne glömt och förträngt. Säkert inte den äldre generationen. Jodå, herr Vasas kröning 6/6 1523, det visst jag. Men många andra kungar har ju krönts i Sverige och vid andra datum. Känns en aaaaning krystat...
Men å andra sidan uppbådas inte heller den folkfest som Norge har.
Varnma kramar till dig och glad pingst till dig och de dina.
Ditte
Svar:
Tack! Och visst kommer det så småningom mer i ämnet. Jag mår bättre idag och min dundermedicin har gjort nytta. Imorgon bär det av mot "sommarstugan".Kanske vi ses snart?
Ha det gott!
Ditte
