Stärkande!

    
Mörkret har lagt sig över Vemdalsskalet och backarna prepareras för kvällsskdåkning. Oh, om jag ändå kunde...
Men nej, det kan jag ju INTE...Skulle så gärna vilja åka. Å andra sidan är det mycket man vill, men som inte kan ske här och nu.
En del av det goda i kråksången kan förstås vara att det är viss tjusning i både längtandet i sig och i att önska. Man kan bli stärkt av det också.
En bra dag blev det, men jag vet inte riktigt vart den tog vägen. Den kändes kort. Och nu är det snart läggdags även om inte klockan hunnit bli mer än 21.30.
Tror det är all den friska luften som sätter sina spår.
Apropå spår, så gick det ett till hotellet för "After ski" idag också. Tror det är stärkande det också.
Trevligt att i alla fall låtsas att man åkt skidor.
 
Stärkande "after ski".
                                                                                        
Vackert upplysta backar inför kvällens åkning och nypreparerade.
 
Tänk om....Visst längtar jag efter att få åka.
 
Men om jag nu inte kan åka skidor så kan jag laga mat. 
Britt, Sara och jag hjälps åt att förbereda kvällens middag.
Och vad blev det? Jo, fredagsmys, fastän det är tisdag.
  Trevligt att "mysa" veckans alla dagar.
  
Vad blev det då till middag? Jo, tacos!
 
                                                                                      
    
                                                                                          
   Vemdalsskalet den 4/2-2014
 
 
 
Tina

Hej! Hur kallt har ni? Ja, ute, alltså :)

Tacos gör jag nästan aldrig, det fanns inte på min tid ;) så det är inget som fastnat. Men detta inlägg gav mig middagstips till fredag! Tackar! För nog har man väl torka vad gäller matlagning, ibland?!

Svar: Här var nog tacos mest barnens önskemål. Men mysigt att sitta och plocka med massor av olika tillbehör. Tacos minns jag att även mina nu vuxna döttrar gillade när de var små och då åt vi det ofta just på fredagar. Det där med mattorka känner jag igen. Här i Vemdalen har jag haft sådan tur att maten varit planerad av andra för tiden vi är här, både luncher och middagar. Och det sparar ju tid som kan ägnas åt skidåkning. Jag, inte jag då....
Ditte

sannas rum - DESIGNUTLOTTNING I BLOGGEN

Vad synd att du inte har möjlighet att åka Ditte, när du verkar vara så himla sugen på det. Usch, får nästan lite dåligt samvete för dig, eller ah, tycker synd om dig liksom. Men kämpa på!

Svar: Jag kämpar. Är en envis typ. Men nästa år så....Tack du snälla för din omtanke. Den både värmer och piggar upp.
Ditte

Karin

Trist att du inte kan åka, men det ser inte ut att gå någon nöd på dig. Ni ser ut att ha det jättebra och extra roligt att Max gillade skidåkningen.
Hoppas att din arm läker bra och fjälluften har kanske varit nyttig.
Kramar!

Svar: Jag har fått andas frisk fjälluft och varit med barnbarnen och döttrarna och resten av gänget så jag är nöjd över att kah ens kom hit.Max har verkligen kämpat på i skidskolan och gjort framsteg. Han är i alla fall orädd av sig och det hjälper ju till.
Kram!
Ditte

Ama de casa

Så nära och ändå så långt bort... Men du? Du tog väl på dig pjäxorna när du gick till After-skin? Annars blev du nog avslöjad...
;-)

sv: Caszuela-grejset pågår bara 6 – 9 februari som det pågår, så du får skynda dig ner i såna fall…
Tyvärr är inte värmen här än.

Svar: Jag hade Max pjäxor i handen. Hoppas jag inte avslöjades genom att de såg små ut. Bar även hans söta gul-blå skidor...Inser att jag inte hinner ner till "Caszuelagrejset", har återbesök hos doktorskan den 10/2. Sedan hoppas jag vara resklar för nu.
Ditte

Veiken

After ski är inte dumt alls. Det är ju inget tvång på att vara i backen hela dagarna för att vara med! ;) Kram

Svar: Håller absolut med! Och är med...kram
Ditte


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: