Funderingar

    
På väg till Uppsala och BB för att hälsa på Liv och William. Skall bli jättemysigt!                                
 Skönt att ta tåget som tar mig till Uppsala på 38 minuter, om det  inte är inställt eller försenat förstås. Men i normala fall...
Jag kliver på i den svarta vagnen, som är lite bekvämare, ser mig om efter en plats. Jodå, gott om lediga platser. Vid en närmare titt förefaller de flesta upptagna; av väskor och andra tillhörigheter. Precis som om väskorna har egna platsbiljetter. Jag stegar i alla fall fram till en "fyraplats" med gemensamt bord i mitten. Där sitter en person och har brett ut sig på alla sätena . Har inte ens lust att be damen flytta en väska utan jag tar bagen och ställer den i en annan stol, slår mig ner, tänder min läslampa och tar upp min tidning. Jag förmanar mig själv att tänka positivt. Lyckas nästan. Och även på andra platser i vagnen ser det ut så här.
Vad är folk så oroliga för?
Även på bussar, pendeltåg och tunnelbanan i Stockholm är detta ganska vanligt. Inser att jag inte kan ändra någon annans beteende, men jag kommer även fortsättningsvis att försöka på mitt sätt.                                  
 Kanske är detta breda-ut-sig-fenomen  speciellt för Stockholm? Och jag kan nästan börja fnittra vid tanken på något liknande i Peking . Helt otänkbart! Är det fler än jag som tycker att detta med att ta upp extra platser är besvärande? Eller kanske är jag extra känslig?  
 
Max pysslar om lillebror.
 
                      
Marja

Det är samma sak på bussarna i Umeå. Ibland får man fråga om man får sätta sig när det inte finns lediga platser och då får man ofta en sur blick till svar innan personen tar sin väska i famnen. Ibland frågar folk, ofta ungdomar, till och med om det är ok att de sitter bredvid mig, trots att platsen är ledig. Sen finns det en sak som irriterar mig ännu mera och det är att ungdomarna lägger upp fötterna på sätena.
Ha en bra dag. Kram

Svar: Alltså inte bara i Stockholm det är så här. Det trodde jag. Men ack så fel jag hade. Och fötter på säten gillar jag inte heller. Och det har varit en bra dag hos William och Liv . Jättemysigt! Kram!
Ditte

Veiken

Det är likadant här. Fötter eller tillhörigheter på sätena. Om det är, som vi säger "knôkfullt" så är det INGEN som kan tänka sig att ta sina små barn i knät och på så sätt frigöra platser! Här är en gnällspik till! Kram

Svar: Skönt att vi är flera. Vi får sätta i gång med ett reformarbete i positiv anda. Kram!
Ditte

Monika

STORT grattis!!! Vad häftigt med en ny familjemedlem man blir så otroligt känslosam såhär. Grattis till er alla!!! Kram

Svar: Mången tack! Visst är det känslosamt både för oss och dig. Han är så fin!Kramar!
Ditte

Malin

Ofta jag möter det fenomenet på pendeltåget mella Väsby och Stockholm. På Upptåget har jag aldrig stött på det, förens i somras när jag åkte hem från landet.

Svar: Visst är det ett trist fenomen! Så svenskt tror jag.
Ditte


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: