Illa berörd

    
 
Jag och droppställningen har för stunden tagit oss ut i dagrummet för att få en paus från sjuksalen.
Så vidare hurtig känner jag mig inte, för dieten består av dropp och "diverse klara drycker" men å andra sidan gör jag ju heller inget ansträngande och tarmarna skall vila sig i form.
 
 Dagens frukost och lunch.
 
Men jag måste tillstå att anledningen till min utsvävning till dagrummet var att jag blev både berörd och bedrövad
Jag är inhyst på en sal för fyra personer och för att få lite eget utrymme finns skärmar uppsatta mellan sängarna. Bra i och för sig, men skärmarna dämpar ju inte jludet.
Under morgonens rond fick jag helt ofrivilligt lyssna till när en medpatient, en kvinna på strax över sjuttio år, fick sin "slutdom" av läkaren; "långt gången cancer som spritt sig och inget att göra åt."
Jag upplevde ingen som helst empati från läkarens sida och den sjuksköterska som var med försökte stötta med ett par vänliga ord. Men det kändes så torftigt. Tilläggas bör att det var första gången läkaren träffade den sjuka damen.
Och detta besked ges så här rakt upp och ner, på en rond, och i en sal där det finns andra patienter. (I och för sig har damen i fråga haft cancer tidigare men trodde nog att hon var bra tills för ett tag sedan. )
Jag blev helt förfärad och satte in lurarna till min Ipod i öronen. Jag ville bara inte lyssna! Ville inte!
 
Senare kom cancersjuka damens man på besök och ville genom att prata med läkare/sjuksköterska försöka förstå innebörden i det hans fru berättat för honom på telefon.
Personalen kommer in på rummet och pratar här......
Ingen på salen kan undgå att höra samtalet, trots att vi nog försöker så gott det går.
Paret erbjuds under samtalet kontakt med en kurator och kan få hjälp med tidsbeställningen.
Så torftigt!
Undrar just om läkare på en sån här vanlig kirurgavdelning har någon beredskap för att tala med människor som är i livets slutskede. Men sunt förnuft borde råda.
Jag blir så ledsen, in i själen
För ingen skall någonsin behöva få så tragiska besked på en allmän sal på ett sjukhus. 
Säkert har läkaren gjort sitt bästa.
Och för att vara lite positiv; i morgon är det en ny dag.....
 
Min lilla åkomma tycks i det här sammanhanget som en bagatell, men en ond sådan. Så jag vilar mig här ytterligare en natt.
Kanske kan jag få slå runt på lite soppa framåt kvällen. Och tänka positivt.
 
 
 
 
                                                                                 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
sannas rum

fy farao vad hemskt det låter. jag tkr att läkare ska genomgå ett test i social kompetens innan de får sin legitimation, man kan väl vara duktig på det teoretiska men det sociala och att möta patienter är minst lika viktigt ! tänker dock, till läkarens förslag, att det kanske är hans sätt att klara av att ge sådana besked; att inte sätta sig in i dem. kan tänka mig att det är det värsta som man får göra som läkare eller arbetande inom vården och liknande. skönt att höra att det inte var cancer DU drabbats av, blev lite rädd där ett tag. krya på dig ditte :) kram

Ditte

Jag bara kände att jag behövde formulera mina tankar. Men jag har skrivit på ett kommentarspapper vad jag tycker om just den här händelsen. För egen del har jag fått bra bemötande av läkare här, mycket bra på akuten och mycket bra även av persoanlen här på avdelningen. Och det är ju så jag vill att alla skall bli behandlade; med värme och värdighet.

Britta G

Tänker på dig o hoppas att krafterna återkommer snart o du mår bättre!
Blev det soppa ikväll?
Kram/Britta

Ditte

Tack, Britta! Jo då, det blev 1dl soppa, ett halvt litet glad vatten och lite näringsdryck. Riktig fest! Och jag mår mycket bättre. Tack för din omtanke. Kramar

Maria

Hade inte väntat mig detta när jag tittade in på bloggen! Massor med krya på dig kramar från oss!! Vad det gäller bemötande och etik så vet nog alla vad som gäller men pressade scheman ofunktionella lokaler gör att det du var med om är allt för vanligt...

Svar: Nä, inte jag heller. Jag hade tänkt vara pigg......Men ibland händer det oväntade saker. Tack för er omtanke!Och både att jobba inom vården och att vara riktigt sjuk (alltså inte jag) kan nog sätta ens krafter på prov. Vi är ju bara människor.
Många kramar och extra hälsning till Axel.
Ditte

Marja

Men fy vilken oempatisk läkare! Jag förstår att du blev illa berörd. Det skulle jag också ha blivit. Stackars kvinna!
Hoppas att du kryar på dig fort och får åka hem.
Skickar styrkekramar! Kram

Svar: Tack för hälsning och styrkekramar! Tyvärr finns det ju någon enstaka gång personal som inte riktigt har sin bästa dag alla dagar...Och här blev det ju väldigt olyckligt för är man svårt sjuk så är ju
bemötandet extra viktigt. Ioch för sig tycker jag alltid det är viktigt, men ibland blir det helt fel.
Tv visar ju nu på morgonen hur överbelagda sjukhusen är så visst är det stressigt för de som jobbar och de flesta gör ett fantastiskt jobb mitt uppe i alltihop.
Kramar!
Ditte

Freedomtravel

Tråkigt att höra att du inte mår bra, och hoppas att det bättrar sig snart! Usch, vilket hemskt samtal du fick höra. Bemötande är ju såå viktigt när man får såna tuffa besked. Min pappa var svårt sjuk under ett år och gick bort för inte så länge sedan, och jag märkte ju verkligen vilken betydelse bemötandet inom sjukvården hade många gånger! Många gånger ett bra bemötande som tur var, men inte i alla lägen. Usch, blir också illa berörd när jag läser.

Svar: Jag är piggare idag och hoppas på att kunna få åka hem på em efter ett par extra undersökningar. Skönt! Och en positiv sak; idag fick jag höra (går inte att undvika) att läkaren från i går och en annan läkare bad den sjuka damen om ursäkt och ett samtal är inbokat i ett privat
rum. Känns bättre, även för mig som medpatient. Bemötandet är alltid så viktigt och särskilt i utsatta situationer.
Njut era dagar på Langkawi och ta gärne ett dopp för mig också.
Ditte

Marie Leander

Men nu räcker det väl med sjukhusbesök för din del. Nu hoppas jag verkligen att du håller dig frisk så att man får ta del av dina fina vardagsbilder och vardagsberättelser (där det inte ingår några sjukhusbesök). Förstår att du tog illa vid dig angående läkarens beteende. Inte acceptabelt på något sätt. Krya på dig, många kramar till dig.
/Marie

Svar: Ja visst räcker det! Tack för omtanken! Det kanske är så att jag mår bäst i havslandskap/länder. Kom just hem och fortsätter med att vila mig i form. Och sen så.....Apropå den okänsliga läkaren så bad hon om ursäkt idag till min sänggranne. Kändes bra!

Ditte

Ninni

En stor " krya-på-dig-kram" från oss!
Hoppas att du snart piggnar till igen!

Svar: Tack för hälsningen! Jättegulligt! Och jag blir bättre...Är snart i skick son my (gammal(Kramar!
Ditte


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: