På söndag bär det av mot Vemdalsskalet och skidåkning i några dagar. Jag skall tillsammans med Helenfamiljen och en "gammal vän" till Helen, Sara, tillbringa fyra dagar med skidåkning i Vemdalsskalet. Jättemysigt!
Så idag har jag letat fram och provat skidkläder. Passade också på att rensa ut en del väldigt gamla kläder. Får finnas vissa gränser vad man kan spara. Även om det kan vara bra att ha....
I Vemdalen har jag tidigare bara varit över dagen och åkt så området är helt nytt för mig.
Jag älskar att åka utför, men av många olika skäl är det några år sedan sist.
Sälen, Tandådalen, Idre, Duved, Åre, Hemavan, Storlien och Riksgrändesn är svenska skidorter jag varit på flera gånger, men under flera år åkte vår familj till Frankrike och Italien. Så det här med skidåkning i Sverige blir en nygammal upplevelse.
Under åren vi bodde i Peking så åkte jag utför några gånger per säsong, men det var på konstgjord snö och backarna motsvarar de som finns i Romme, inte så branta, men roligt var det absolut.
Och en upplevelse utöver det vanliga att trängas med hugade kineser som gärna vill prova på att åka både skidor och bräda i backarna. Det är inte heller så ofta förkunskaperna stämmer överens med viljan och ambitionen att ta sig nerför en backe utan missöden......
Jag och Sara tar tåget upp på söndag morgon. Klockan 9.45 åker vi från Stockholm till Mora och där blir det tågbyte till Inlandsbanan. Vidid stationen Röjnan, Härjedalen, stiger vi av för att fortsätta med bussen upp till Vemdalsskalet. Och 17.20 skall vi enligt plan vara framme.
Det är första gången jag åker tåg och buss upp till svenska fjällen och det skall bli en upplevelse i sig. Oftast har vi förr åkt bil, men jag tycker nu så här på ålderna höst att det är jobbigt att köra i mörker och skulle det dessutom snöa under vägs så skulle jag ha svårt för att se.
Hem flyger vi från Sveg till Arlanda med mellanlandning i Mora. Och från Vemdalen till Sveg blir det buss. Ännu en ny upplevelse.
Återkommer med skidrapporter!
Foto, okänd.
Foto, lånat från Martin Jacobs
Foto, lånat från Johanna Grundberg