Vandrande tankar

    
På väg till Södersjukhuset! Kanske den sista kollen?
Tog vägen längs Årstaviken och lät tankarna fladdra. Och det gjorde de. Åt alla möjliga och omöjliga håll. Svårt att styra dem. Men jag anstränger mig inte så mycket med det. De får fladdra och göra sina utsvävningar. Mina ben går i rask trakt, huvudet känns som en bikupa med en massa surr. Men ändå tar jag in den vackra höstdagen och känner att det blir mundre och mindre surr i huvudet.
Och tänk så mycket som på kort tid kan passera genom ett huvud.............
 
 
 
Bakom en krök ser jag Södersjukhuset uppe på höjden, men jag hinner nästan fram till Tanto innar jag börjar klättringen uppför trapporna. Upp mot sjukhuset. Och väl uppe så befinner jag mig på baksidan. Och plötsligt är alla bin borta från mitt huvud och jag kliver in genom porten med ett leende på läpparna.
Redo för sista delen/kapitlet i det här maligna melanomkapitlet.
 
 
Södersjukhuset i bakgrunden.
                                                                                              
Så vackert med solen som speglar sig i Årstaviken.
 
Uppe! Tar ett djupt andetag, tittar ut över helikopterplattan och letar mig in. Bakvägen.
 
 
 
Susanne

Vilken vacker promenad med goda tankar . Jättefina bilder. Kram

Freedomtravel

Vackra bilder, särskilt den översta! Önskar dig det bästa när det gäller det här! Kram

Svar: Tack!
Ditte

Freedomtravel

Ditte, men det är ju HELT sjukt! Jag tog det där kortet igår och la det på bloggen igår. Hade INGEN ANING om att DN skulle publicera det idag…!

Ditte

Kul att det fanns med i DN tyckte jag och log igenkännande. Du var först med det! Häftigt!

Marja

Underbart vackra höstbilder från Stockholm. Hoppas det gick bra på sjukhuset. Kram

Svar: Tack! Jag tror det gick bra.......Och jag har kommit på, så här på äldre dar, att jag tycker om hösten också.
Kram!
Ditte

Marie Leander

Jättefina höstbilder. Får verkligen hoppas du är färdig med dina läkarbesök nu.
Kram
ps. såg du vår Anna på nyheterna idag? ds

Svar: Tack! Jag hoppas också att läkarbesöken nu tillhör en svunnen tid. Nej, jag har inte sett Anna.....Kram!
Ditte


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: