"Roslagens famn"

    
Inte blev det någon sommar idag! Här i Stockholmstrakten är det dagsregn, +8 och blåsigt. Men nu tog jag mig samman, lät inte det trista vädret påverka mitt humör utan övertalade maken om att en tur upp mot Roslagen skulle vara trevligt. Vi packade in oss i bilen med kaffe och lite tilltugg. I övrigt tänkte jag mig en härlig lunch på en mysig, havsnära restaurang någonstans. Vädret brukar ju alltid vara bättre ute vid kusten. Eller?
Vi hade inte alls bestämt vart färden skulle gå, men jag föreslog Furusund, ca 9 mil nordost om Stockholm. Och vem minns inte Evert Taube och hans "Vals i Furusund", "I Roslagens famn" ( Eg. Calle Schewens vals) och andra käcka sånger. Alltså mot Roslagen!
Maken var inte lika entusiastisk, men lotsade oss genom stan, ( morgonrusning...) och upp på Norrtäljevägen. Vi passerade Åkersberga och jag tyckte att molnen såg ut att skingra sig. Ett visst hopp tändes inom mig. Men när vi några mil senare körde in på den slingrande Furusundsvägen så öste regnet ner igen.
Furusund kändes inte alls inbjudande. Och det var för tidigt med lunch. Visserligen hade jag  planer på Furusunds värdshus, men maten fick vänta.
Varför inte ta färjan över till Yxlan och se hur det såg ut där. Kanske kunde vi hitta något mysigt litet hus eller stuga så där helt apropå.

 
Färjan från Furusund över mot Yxlan.

PÅ Yxlan körde vi söderut och passerade genom vacker skärgårdsnatur. Men att gå ur bilen lät sig inte göras några längre stunder. Regnet vräkte ner men vi gjorde några tappra försök att plocka lite ängsblommor, med uppfällda paraplyer. Att sitta ute och dricka vårt medhavda kaffe skulle inte vara njutbart, så det fick bli i bilen.
Jag tittade förutsättningslöst på lite små hus/stugor och konstaterade att en stuga i skogen nog inte var "min melodi". Även om det fanns sådana som låg på en höjd.
Däremot såg jag på avstånd flera fina, större, hus där jag absolut skulle kunna bo.
Men nu provade jag mest känslan av det hela...

Så småningom körde vi mot till färjan igen för att åka tillbaka till Furusund och den tänkta lunchen. Fortfarande med regnet som sällskap.

Hej då för den här gången!

 

Mysigt men kallt!

 

Nu skulle det smaka bra med en riktigt god lunch. Och samtidigt ville jag passa på att torka mina fötter som blivit genomblöta efter blomplockningen. En varm brasa skulle vara helt perfekt både för fötterna och resten av den frusna kroppen.

Men se! Turen var inte med oss! Inte just idag! Det blev ingen lunch, såvida vi inte ville ta en varmkorv i den lokala grillkiosken. Världshuset var stängt. Säsongen har inte börjat ännu.

Positiva tankar! Det fanns lite kaffe och en macka kvar. Ja, så gick det med den lunchen.

Även hemresan gick i regnets tecken. Och för att variera oss körde vi upp till Norrtälje och tog motorvägen hem.

 

Syrenerna utanför porten var särskilt vackra efter dagens regn.