Lugnt och stilla

    
I morse vågade jag mig iväg ensam längs stranden. Och tursamt nog inte en endaste hund i sikte. Visst var jag på min vakt, särskilt när jag passerade platsen där den ilskna hunden dök upp, men jag kan nog släppa det hela nu. Hoppas i alla fall på det!
Ett dis låg över havet, det var kvavt och alldeles stilla. Några fiskebåtar på redden, ett par som samlade små snäckor/musslor för att göra en sorts fisksås och jag. det är en helt fantastisk känsla att ha en flera kilometer lång strand bara för sig själv.
Vid ett par tillfällen gick jag i och badade och när jag kom upp igen kändes det ingen skillnad mellan hav och luft.
Vissa sträckor gick jag i vattnet och roade mig med att se på mina fötter. (Ja, jag letade också efter vackra snäckor och stenar som ofta ligger en liten bit ut från land. Och här är det gott om dem.)
 
Att gå så här längs den tysta stranden är så vilsamt. Huvudet är i princip befriat från tankeverksamhet och det är bara här och just nu som gäller.
( I stort sett. Jag har ju hatten att komma ihåg och jag teipar  både mitt ärr i ansiktet och ärret på magen innan jag går ut.)
Tror just det är en av flera anledningar till att det är så lätt att koppla av här.
Det behövs absolut ingen planering till något. Vill vi göra något så gör vi det och saker kan bestämmas med väldigt kort framförhållning. Och det känns väldigt bra att inte alls ha tillvaron inrutad.   (Till kortare turer använder vi mopeden och vill vi göra längre turer finns chaufförer att tillgå.)
Klockan använder jag inte alls och det är första gången som jag helt har lagt bort den. Jätteskönt!
Förra året kunde den inte läggas bort eftersom jag jobbade och hade tider att passa. Men i år är det inget yttre som styr.
(En svensk tidsangivelse finns förstås på datorn, men det räknas inte riktigt.)
Just att gå ner i varv och låta saker och ting ta den tid det tar känns väldigt lyxigt. Det skulle jag kunna göra hemma också. Jag har ingenting att passa. Inte egentligen, pensionär som jag är. Men! Jag vill ju göra så mycket och hemma mår jag inte bra om jag är sysslolös. Visst är det konstigt?
I och för sig skulle jag inte heller vilja vara här i flera månader för då tror jag att rastlösheten skulle kripa ett fast tag om mig.
Och jag är så nöjd med att kunna välja.
 
 
 
 
 
                                                                                          
 
 
                                                                                              
Freedomtravel

Det låter väldigt skönt! Passa på att njuta! Här är faktiskt också ganska skönt just nu. Vi har tagit en lång skön promenad idag, i snö, några minusgrader och strålande sol.

Svar: Ja just årstidernas växlingar hemma i Sverige gillar jag också. Snö, lagom kyla och strålande sol låter också härligt.
Ditte

Maria

Det låter helt fantastiskt! Fortsätt njut av allt som livet har att erbjuda, kram!

Svar: Tack Maria! Jag gör så gott jag kan för att njuta. Och det känns bra att vara här, även om jag undviker solen. Men baden, miljön och maten ökar på trivselfaktorn.Kramar och tankar till dig och de dina. Extra kram till Axel!
Ditte


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: