Tänk att vissa dagar kan börja som en fars, nästan som hämtad ur en film.
Tisdag morgon, jag anländer till skolan med bussen tio minuter före skolstart och ser fram emot en lugn start på dagen tillsammans med eleverna i "min klass."
Det blev inte riktigt så.
Denna vecka har vår skolas rektor anordnat en konferens för andra skolledare som finns på olika svenska utlandsskolor runt om i världen. Strax före klockan nio skulle dessa vara på plats på Svenska skolan och kaffe och bullar serveras.
Bullarna visade sig inte vara av det slag som är färdiggräddade utan krävde sina 15 minuter i vanlig ugn.
Jag förbarmade mig över bullarna och lovade se till att de var klara lagom till kaffet.
Bullarna kom in i ugnarna nere i skolköket och på galler. Tänkte att de även kunde gräddas lite underifrån.
Kände plötsligt efter ca. 15 minuter att det luktade bränt. Öppnade ugnsluckorna och såg att det droppat fett och socker ner på ugnens botten. Vad göra? Inte mycket!
Det luktade bränt, brandlarmet gick och en vaktmästare uppenbarade sig med en brandsläckare.
Och bullarna? De tog jag ut efter 25 minuter. Försökte lägga dem på fat, men se de satt fast på ugnsgallren.
Efter ett tag var bullarna mer samarbetsvilliga och lät sig läggas upp på faten.
Jag rusade upp i aulan med bullarna till de fikasugna rektorerna och försvann sedan snabbt ner till klassrummet. Bullarna var fortfarande i en mer flytande/klibbig form och det behövdes många servetter för att lyckas äta dem utan att känna sig som en seeeeg gubbe.
Trots den väl tilltagna gräddningstiden förblev desvärre bullarna degiga. Jag tror inte det hade hjälpt med längre gräddningstid...


Trots klibbigheten och det ogräddade inre hade de viss åtgång.

Dagen gick fortsatte i ett flygande tempo och för min del blev det många fler skratt.
Efter lunch var de gästande rektorerna på rundvandring i skolans och förskolans lokaler och besökte de olika grupperna.
Just när mina elever provar särkar till Lucia får vi besök av en större rundvandringsgrupp. Men visst hann eleverna med att vara lite sociala mitt uppe i provningen.

På kvällen var all personal på skolan, tillsammans med representanter från skolans styrelse och givetvis de gästande rektorerna inbjudna till en god kinesisk middag på en spännande "courtyard restaurang", Hua´s. (Courtyard är ett finare, större hus som består av flera hus som ligger bakom varandra och där det finns gårdar mellan de olika husen)


Hua´s , ligger en bit västerut på den stora, långa, gatan Dongzhimen.


En av restaurangens inre gårdar.

Pekinganka och många andra traditionella rätter var beställda och vi lät oss alla väl smaka. Ankan skärs upp i tunna skivor, läggs på små, jättetunna, pannkakor som rullas ihop med olika grönsaker och en speciell, svart, sås.




Pannkakorna finns i den runda bambukorgen.

Det blev mycket prat och många glada skratt under middagen och tiden gick fort.
Spännande att höra om olika svenska utlandsskolar runt om i världen fungera, om likheter, skillnader och mycket annat. Hur spännande som helst!

Restaurangen bjuder också på underhållning och de flesta gästerna var lika faschinerade som jag över mannen med maskbytena. Denna konst är mycket gammal och det är stört omöjligt att komma på hur maskbytena går till. DEt är en mycket väl bevarad hemlighet.





Maskbytena sker så snabbt att man inte alls hinner med att se vad som händer.

Det blev en lång dags färd mot natt och en väldigt rolig dag. På alla sätt!