Fredag och arbetsfri dag! Nåja! Jag hade ingen klocka som ringde och jag har helt själv bestämt innehållet i dagen.
Men visst blev det lite skoljobb. Veckobrevet skulle skrivas och skickas. Inga som helst problem att skriva det, men att sedan skicka det. Ja, då får/måste man har tålamod, både som "fröken" och förälder. Jag skickade brevet och utgick från att det smidigt skulle kunna öppnas och läsas. Men inte alls! Det format som min Mac skickade bilagan i odt, kunde många inte öppna. Trist! Gjorde ett nytt försök och lade in brevet i en pdf fil. Genast bättre! Puh! Och att skicka veckobrevet från skolans datorer kan föra med sig att det inte ens blir rätt bilaga som kommer med.
Detta var dagens första äventyr.
Det nästa äventyret var av ett helt annat slag. Lite mer vågat, kan man nog säga.


Det är fönsterputs på gång i området. Undrar vad arbetarskyddsstyrelsen skulle säga om detta? Och 20 våningar upp!


Puh, säger jag! Anlag för svindel?

Anna kom hem på eftermiddagen. Hon var i akut behov av att förnya ett telefonabbonnemang.
Taxi ner till Landau, teknikcenter i närheten och där hon köpte abbonnemanget för ett år sedan. Men se, det gick inte att förnya här. Man måste göra det på China Telecom.
Jaha! Men lite flyt hade Anna. Jag var mest till påseende. Hon träffade en kines/canadensare som skulle visa oss till China Telecoms huvudkontor. Det skulle ta fem minuter att ta sig dit. Vi trodde båda att det handlade om en kort promenad. me, det gjorde det INTE. Vi började gå och med oss kom en något äldre man. Han hade bil. Anna och jag tittade på varandra och klev in i bilen och förvissade sig om att vi skulle kunna ta oss ut. När bilresan var uppe i 20 minuter så frågade jag om det var långt kvar. Och det var det inte. Till saken hör att vi kände igen vägen och visste exakt var vi var.
Väl framme var det stängt! Inget att göra! Anna och jag bestämde oss för att ta tunnelbanan hemåt. Det hade även ett par miljoner Beijingbor också gjort. Tur att det numer finns prydliga led och vakter som ställer in folk i leden.


Riktigt välordnat.

Tunnelbanetåget var helt proppfullt och med all uppbådad styrka lyckades vi "knö in oss". Vi skulle fyra hållplatser och fick i princip hålla andan. Att hålla sig i behövdes absolut inte. Man kom ingenstans!
När vi skulle byta linje för att komma vidare hem gav vi upp. Det gick inte ens att komma igenom spärrarna.
Vi tyckte buss var ett bättre alternativ. Och det var det absolut!

Nästan hemma satte vi oss ner för att pusta, Behövligt. Anna passade också på att äta lite nudlar. Själv var jag nöjd med ett glas öl att svalka mig med efter detta äventyr.

Mat på en liten, kinesisk, uteservering.

Kvällens sista äventyr blev på puben Nearby The Tree. Här var det holländsk afton i kväll och vi skulle möta upp vännerna Christina och Harm. Jättetrevligt!

Harm gick omkring med denna info i kväll.

För Annas och min del slutade kvällen ganska tidigt. Vi skall i morgon bitti åka med Chinese Cultural Club och några kollegor, på en heldagsutflykt, till ett mer okänt ställe av Muren och vandra i några timmar.
Så det vill till att vara i god form för detta , kommande, äventyr.
Fint väder vill vi ju också ha!
Detta blir ännu ettt äventyr, men i morgon!