Stockholm Maraton

    
En ganska kylig och blåsig lördag men är det Stockholm Maraton så är det. Har i flera år missat att se tävlingen eftersom vi varit i Beijing, men nu var det dags igen.
Att vädret kändes bistert fick inte hjälpas.
Insåg att en varm fleecetröja behövdes och att mina Eccosandaler inte var gångbara i kylan. Pressade i stället in tån i ett par strumpor och lyckades få ner hela foten i ett par converseskor. Bra så långt!
Bosse och jag hade bestämt oss för att gå ner till Slussen och möta de tappra löparna.
Jag tänkte också hålla utkik efter en kollega som skulle springa. Inte helt lätt då då det var över 20 000 anmälda till loppet.
Vilken prestation! Att över huvud taget springa eller ta sig runt 4mil 2km och 195m. I princip runt centrala Stockholm två varv, varav delar av det andra varvet också sprangs ute på Djurgården i 8km innan löparna återigen nådde Strandvägen.
(Detta för att få ihop en tillräckligt lång sträcka i Stockholm)

Vid Slussen såg det ut så här ca 1h efter start. Då hade redan de snabbaste löparna passerat.

Trångt var det!

Eftersom vi insåg att de snabbaste löparna snart skulle vara på språng i sitt andra varv gick vi bort mot Skeppsbron och Slottet.

En helikopter visade ungefär var de 100 löparna i täten befann sig.

Snart var det dags för de första löparna att passera.

Från Skeppsbron har löparna som är inne på andra varvet ca 11km kvar till mål.


Här kommer nr 24, kenyanen, Dominic Pius Ondoro. Han kom i mål som tvåa med tiden 2.14.23.

Och den blivande segraren kommer här, Shumi Gerbaba från Etiopien. Hans sluttid blev 2.14.07.

Vilken löpare!

Jag vet att bästa tjej var Isabelle Andersson från Hässelby. Hon sprang så snabbt förbi att jag inte alls hann med att ta något foto. Och hon såg inte ens trött ut! Hennes tid var 2.37.28

Vi gick bort mot Kungsträdgården för att se och heja på ytterligare tiotusentals löpare som kämpade vidare de sista 12 kilometrarna mot Stadion och mål.
Stundtals kom det många löpare i stora klungor och min kollega såg jag inte till.
Läste nu i resultatlistan att hon kommit in bland de 2000 bästa. Jättebra kämpat!







Alldeles genomfrusna bestämde vi oss för att ta tunnelbanan hem. Och fortfarande, efter att ha varit hemma i två timmar, har kroppen inte återfått värmen.
Kunde knappast ens passera mjölkdiskarna på Hemköp då vi handlade utan att skaka av köld. Så nu går jag inte ut mer idag.
En skön hemmakväll med god mat och dryck och kanske se en film står på kvällens program.
Inte dumt alls!



Katarina

Har du tänkt att springa Stockholm Maraton nästa år?

Men även hos dig finns det väl gränser. Eller har jag fel.

Kram och ha en mysig söndag.



Åse

Phu,jag blir andfådd av att bara titta på bilderna.

Kram


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: