I srtålande sol, blåst och med försommarvärme gick årets "Tullipop" på eftermiddagen av stapeln.
En familjefest på Tullgårdsskolan, där rockmusik, lekar och förtäring av många olika slag erbjöds.
För mig var det första gången jag var med och jag måste säga att jag var otroligt imponerad av hela arrangemanget som varit en uppskattad tradition på skolan i många år.
Skolgården intogs av gamla skolelever, föräldrar, syskon, far och morföräldrar och stämningen var hög.

På skolan finns det möjlogheter för de elever från skolår tre som så vill, att med hjälp av en utbildad rockmusikpedagok, inom årskursens ram sjunga, spela gitarr, bas, trummor och keyboard/piano en till två gånger per vecka. Och idag framträdde  alla rockgrupperna med otroligt uppskattade nummer. Applåderna var massiva!
Och eleverna var jätteduktiga!


En av rockgrupperna  i skolår tre.

Förberedelserna för denna festdag har pågått i flera veckor och både elever, föräldrar och lärare/personal på skolan är och har varit mycket engagerade.
Varje klass tillsammans med sina föräldrar ansvarar för en matstation och de förberedelser som krävs.; kan vara att grilla hamburgare, grädda våfflor, ordna varma mackor i smörgåsjärn, sälja fruktspett, grönsakstallrik med dip och givetvis måste ett rejält kaffe och kak/bullstånd finnas. (Kostnaden för det ätbara är mellan 10 och 15 kr.)
Överskottet går delvis till skolan som kan köpa in saker till rastaktiviteter och delvis till någon välgörenhetsorganisation. I år tror jag det blev WWF och Läkare utan Gränser som eleverna röstade fram att få ta del av vinsten.



Varje klass har också kommit på och röstat fram två olika lekaktiviteter som de ansvarar för. Här ska eleverna planera det hela med hjälp av lärarna.
I femmorna där jag jobbar, ägnade vi dagen åt att göra affischer för våra aktiviteter som var: våfflor, Nerf (man skjuter prick på tallrikar med hjälp av ett Nerfgevär) och pilkastning på ballonger med godis i.
Jag kan lova att det var pilligt att stoppa in en till två godisbitar med papper, i ballongerna innan de blåstes upp.
Tror att eleverna i ballonggruppen blåste upp 120 ballonger och petade godis i lika många.
Puh! Mina tummar och långfingrar är riktigt fnasiga nu.


Full aktivitet med förberedelser i klassrummet hela dagen.


Ballongerna på plats. Nya sattes upp efter hand de prickades och gick sönder.


Skolgården ner mot Hammarbykanalen. Nejdå, eleverna går inte dit.....


Full aktivitet!

Elever och lärare på skolan fick ett "åkband" som berättigade till en gratis, valfri, aktivitet och "matbit". Detta stämdes av genom att ansvariga på stationerna kryssade för mat och satte ring för aktivitet. Smart och smidigt!
Bland aktiviteter fanns bl.a. bryta arm med Super Mario, snickarbiljard, ankfotboll, kasta ner burkar, lyckohjul och kasta ringar. Alla aktiviteter kostade 5 kr och det blev nästan alltid någon liten vinst även om man inte alltid lyckades så bra.


Snickarbiljard; man ska slå på en 5 kr som ligger strx utanför kanten på brädan med en hammare och den ska sedan hamna på olika poäng. Tre försök har man. Jätteroligt!


Ankfotboll med stövlar eller simfötter (går lätt sönder i aktiviteten) och ankhuvuden som man ska träffa bollen med.
KLart begränsad sikt!


Armbrytning med Super Mario. Han var stark!

Sände en liten tanke till Svenska Skolan i Beijing och Sommarfesterna där. Kunde inte låta bli.
Men jag är glad att jag i år fick uppleva en sommarfest i skolmiljö på hemmaplan.
Kanske kan någon som läser få en idé som kan användas i ett annat sammanhang.
En väldigt lyckad och mysig eftermiddag och förkväll var det i alla fall!

Solen strålade åter idag från en blå himmel och att varava ner på balkongen en stund efter jobbet var mysigt.
Titta ut över nejden och på båtarna nere i kanalen, läsa Dagens Nyheter och samla ihop tankarna.
Jag hade bstämt att plantera om de fina tomatplantorna jag fick igår och ge dem en mer fri känsla, i en stpr kruka.
Jakten på passande krukor började hemma. Jag gjorde en störtdykning ner i förrådet och in i garderoben, men inga lämpliga krukor fanns. Förra året hade jag en hel del keramikkrukor, men de var tämligen ålderstigna, så i höstas hamnade de nog i soprummet. Inget att göra åt!
Tog en runda upp till Ringens Köpcentrum och tittade in på Åhléns för att hitta en bra kruka som var tillräclligt stor.
Hittade en ny modell i frigolit "Lindesbergskrukan". Visserligen aningens skrymmande med å andra sidan lätt.
Slog till utan att fundera. Det gjorde jag i kassan, 400 kr för en kruka med fat. Men den skulle vara frostbeständig och skydda växternas rötter samt hde en inbyggd lite vattenanordning. Klart krukan skulle bli min.


Mina fem tomatplantor rymdes bra i krukan. Får bara köpa extra jord i morgon så att plantorna kommer lite högre upp.


Nu grönskar det. Bara att vänta på att tomaterna ska komma.

Rabarber är alltid gott och vi fick även med oss av den varan från vännerna i Östertälje. bosse är bra på att göra äppelpaj och idag har utvidgat det hela och provat att göra rabarberpaj efter samma recept.
Ser fram emot avsmakningen med riktigt god vaniljglass till.



Nedanför oss vid kajen ligger många båtar där människor bor året om och på flera av dem är det mycket grönska på gång. Det odlas friskt med andra ord. Ett spännande inslag i den dagliga tillvaron att titta på.

Vad sägs om en badtunna och en liten trädgård på fördäck tillsammans med grill och trädgårdsmöbler?
Det vill till att vara uppfinningsrik.

Grönt är skönt! Visst är det? Besökte idag vännerna Annmari och Göran i Östertälje och fick njuta av deras härliga trädgård och växthus.
Vi började med en rundvandring.


Underbart, vackra och doftande syréner.


Rododendron, en sort jag aldrig tidigare sett. ( Tack Åse!!)


En kinesisk grönsak, vet inte vilken. Fröna är i alla fall inhandlade i Kina.
Någon som vet vad det är?


Samtal om allt som spirar i den fina trädgården.

Mysig kaffestund i växthuset med jättegod rabarberpaj, bakad av Göran.

Göran och Annmari i deras härliga växthus.


Bosse tar gärna lite extra rabarberpaj.

Även katten var med på ett hörn, till Bosses stora förtjusning. Han är en sann kattvän.
Jag tränar på att inte bli rädd....Och det går framåt.


Vi hade en jättemysig eftermiddag och fick med oss av det goda för kropp och själ; både syrener, tomatplantor, aubergineplanta och cirtonmeliss.


Doftande syréner från Östertälje och vackra gullvivor från Bosses trädgård på Åland.


Tomatplantor (i kassen, ska planteras i krukor) och aubergine längst fram. Nu vill det till att jag vårdar dessa plantor.

Aubergine, eller äggplanta på svenska, har fått sitt namn av att när plantan bär frukt så ser den ut som ett ägg. Fick lära mig det idag.

Jaisst! Det är också "Mors dag" idag. Visserligen ett komersiellt jippo, men det hindrar mig inte från att verkligen uppskatta lite extra omtanke denna dag. Och det har jag verkligen fått av både döttrar och make. (Men det får jag  även om det inte är just "Mors dag". )
Och jag tänker lite extra på en "Mors dag" 1981. Det var då Liv och Helen döptes. Nostalgi igen! Men jag bjuder på det!

En ganska kylig och blåsig lördag men är det Stockholm Maraton så är det. Har i flera år missat att se tävlingen eftersom vi varit i Beijing, men nu var det dags igen.
Att vädret kändes bistert fick inte hjälpas.
Insåg att en varm fleecetröja behövdes och att mina Eccosandaler inte var gångbara i kylan. Pressade i stället in tån i ett par strumpor och lyckades få ner hela foten i ett par converseskor. Bra så långt!
Bosse och jag hade bestämt oss för att gå ner till Slussen och möta de tappra löparna.
Jag tänkte också hålla utkik efter en kollega som skulle springa. Inte helt lätt då då det var över 20 000 anmälda till loppet.
Vilken prestation! Att över huvud taget springa eller ta sig runt 4mil 2km och 195m. I princip runt centrala Stockholm två varv, varav delar av det andra varvet också sprangs ute på Djurgården i 8km innan löparna återigen nådde Strandvägen.
(Detta för att få ihop en tillräckligt lång sträcka i Stockholm)

Vid Slussen såg det ut så här ca 1h efter start. Då hade redan de snabbaste löparna passerat.

Trångt var det!

Eftersom vi insåg att de snabbaste löparna snart skulle vara på språng i sitt andra varv gick vi bort mot Skeppsbron och Slottet.

En helikopter visade ungefär var de 100 löparna i täten befann sig.

Snart var det dags för de första löparna att passera.

Från Skeppsbron har löparna som är inne på andra varvet ca 11km kvar till mål.


Här kommer nr 24, kenyanen, Dominic Pius Ondoro. Han kom i mål som tvåa med tiden 2.14.23.

Och den blivande segraren kommer här, Shumi Gerbaba från Etiopien. Hans sluttid blev 2.14.07.

Vilken löpare!

Jag vet att bästa tjej var Isabelle Andersson från Hässelby. Hon sprang så snabbt förbi att jag inte alls hann med att ta något foto. Och hon såg inte ens trött ut! Hennes tid var 2.37.28

Vi gick bort mot Kungsträdgården för att se och heja på ytterligare tiotusentals löpare som kämpade vidare de sista 12 kilometrarna mot Stadion och mål.
Stundtals kom det många löpare i stora klungor och min kollega såg jag inte till.
Läste nu i resultatlistan att hon kommit in bland de 2000 bästa. Jättebra kämpat!







Alldeles genomfrusna bestämde vi oss för att ta tunnelbanan hem. Och fortfarande, efter att ha varit hemma i två timmar, har kroppen inte återfått värmen.
Kunde knappast ens passera mjölkdiskarna på Hemköp då vi handlade utan att skaka av köld. Så nu går jag inte ut mer idag.
En skön hemmakväll med god mat och dryck och kanske se en film står på kvällens program.
Inte dumt alls!

För de som undrar, jodå jag tränar på Friskis och Svettis. Nu blir det inte varje dag precis, hade tänkt mig mer. Men lite jobb kom emellan, så ett par pass i veckan får duga. Idag blev jag svettig av gång i stället.
Det blev två raska promenader till och från mattbutiken uppe vid Ringvägen. Hann både andas in blomdoft, avgaser och sjöluft under tiden.
Jag har ett tag tyckt att vi behövt en matta till köket en som lätt kan placeras längs med diskbänken och spisen. Jag ville ha en som var vävd i plast, smidig och det skulle absolut inte vara någon beställningsvara. Och mattan skulle köpas idag.

Började rundan på vår innergård och lämnade grovsopor.


Fortsatte ut på Tullgårdsgatan.

Tullgårdsskolan där jag nu jobbar tre dagar i veckan ligger till vänster.

Tog den korta vägen genom parken.

Tullgårdsparken i ståtlig grönska.

Gick Östgötagatan rakt upp. Fortsätter man den någon km så ligger Mosebacke där. Men jag skulle bara till Ringvägen.


Ringvägen österut.

Hittade snart en matta som jag trodde skulle kunna passa. Var osäker på längden, men lånade hem en matta på 150cm. Trodde den skulle passa. Hem för att se efter. Spännande!
Nerför Östgötagatan och mot kajen.
Det blir den lite längre vägen hem, ca 800m. Håller mattan i ett fast grepp under armen.


Nerför Östgötagatan.

Passerar skolan igen innan jag kommer ut på kajen.

Skolans gavel till vänster och kajen strax nedanför.


Hemma!


Doftande syréner utanför porten.

Insåg utan att ens lägga på mattan att jag skulle ha tagit den som var två meter. Bara att ta ännu ett varv till butiken. Det gjorde jag också. Med ett leende.
Nu är i alla fall mattan på plats. Och den är vändbar! Har i och för sig inget annat grönt än i köksgardinerna. Men man kan ju behöva förnya sig.

Visst hade vi bättre tur med försommarvädret idag! Sol från en klarblå himmel och humöret på topp redan vid åttatiden på morgonen.  Då började nämligen en liten Max  göra vissa antydningar om att en mormor borde vara på lek och bushumör. Och visst var jag det!
Dagens agenda för oss var lång och lika bra att genast sätta fart.
Max och jag skulle nämligen på snabbvisit till Tullgårdsskolan som bjöd på tårtkalas.
Skolans lärare håller som bäst på med en fortbildning som heter PIM, praktisk it och mediekompetens, anordnad av Skolverket. (I och för sig tror jag de flesta kommuner gör det....)
Och nu så här i slutet av terminen har många klarat sina examinationer, därav tårtkalaset.
Jag var inbjuden trots att jag just börjat med kursen. (Vill bara nämna att alla kan gå in på Skolverkets hemsida och där anmäla sig och sedan är det bara att sätta i gång. Bra handledning finns!)


Specialbeställd tårta till dagens tillfälle. Jättegod!


Max tittar sig förundrat omkring på alla vuxna. Även han uppskattade tårtan.

Visst hann vi också med ett besök i klassrummen och mötte eleverna. Max trivdes som fisken i vattnet och eleverna med honom.

Pennor är skojiga.

Nästa punkt på dagens agenda var en promenad till Stora Blecktornsparken alldeles i närheten av oss.
Här finns det organiserad parklek och öppen förskola varje dag. I övrigt kommer många skolor och förskolor från närområdet hit på små utflykter. Så barn var det gott om!



Stora Blecktornaparken är också relativt stor. ( Det finns också Lilla Blecktornsparken i närheten)
Parken har fått sitt namn av den gård, Blecktornet, som fanns här i området på 1700 talet. Och just namnet Blecktornet har kommit till för att det på den tiden fanns bleck på husen och stugorna i omgivningen.
I slutet av 1800 talet och fram till 1907 var byggnaden här ett "skolkhem" för pojkar.
Pojkar från Stockholm, i åldern 9-13 år, som skolkade från sin skolundervisning och i övrigt ansågs vara asociala tvingades bo här under en begränsad tid för att lära sig "veta hut". Reglerna på skolkhemmet var väldigt stränga och föräldrar tilläts inte alls besöka sina söner.
Men sedan 1930 talet har alltså området varit en park och skön oas mitt uppe på Söder i Stockholm.


Stora gräsmattor och ängar finns.



Max tittar på får och getter.







Dags för lunch, efter en riktigt ansträngande förmiddag. Fniss!
Vi tog bussen ner på stan och gick upp på Observatoriekullen och till Café Himlavalvet , där jag var i söndags. Känner att det nog blir ännu fler besök där.
God lunch, bra priser och mysiga omgivningar gör mycket för ett lyckat besök.
Max tog sig små promenader och utforskade omgivningarna under tiden Liv och jag som efterrätt avnjöt en fransk chokladtårta, gjord på riktigt mörk choklad. Absolut inget för de som kämpar med GI diet. Men så gott!


Max stortrivs även här.


Dags att hoppa i den nya vagnen för fortsatt promenad mot Centralen och Uppsalatåget.
Så vi vandrar vidare......

Max är här på besök och vi har all tid i världen att umgås. Tyvärr fick jag  ändra  planerna lite. Vädrets makter var inte helt på vår sida under eftermiddagen, utan det kom verkliga störtskurar under några timmar. Alltså inget mysigt uteväder. Inte ens med rejäla regnkläder.
Den planerade lekstunden i  Stora Blecktornsparken, någon km från oss, fick skjutas upp till morgondagen och vi fick skynda på stegen hem från bussen.
Det fick bli lek och bus inomhus i stället, middag och ett långt bad i badkaret. Efter 30 minuters badande fick jag lura upp honom med lite mutor i form av frukt.
Max är till vår glädje väldigt förtjust i alla former av bad och gillar vatten över huvud taget. Hoppas det håller i sig!
På fredag reser han till varmare trakter med sina föräldrar och får då prova Medelhavets vatten för andra gången i sitt 16 månaders långa liv. Antar att mamma Liv får sätta sig i en solstol i vattnet för att få upp Max lär inte bli helt enkelt.


Lek och bus med mormor.


Cocktailtomater är gott! Max äter i princip allt och provar gärna nya maträtter.


Max äter sjölv, han vill inte alls längre bli matad.


En lycklig och glad Max i badet.

Snart dags för nattning och god sömn.
Morgondagen börjar för både Max och min del med ett besök på Tullgårdsskolan, lagom till 10 rasten. Vi är bjudna på tårtkalas.
Sedan hoppas vi på fint väder, så att besöket i Stora Blecktornsparken med parklek och samvaro med små kaniner, får, grisar, marsvin och getter blir av.
Kanske kan vi också vara med en stund på den öppna förskolan som finns där och prova deras verksamhet.
Oavsett väder kommer jag att njuta av att tillbringa dagen med Max.
Jag är så glad för att han finns!

Tänk så mycket som kan hända på en dag!
Ja, i och för sig beror det ju på hur jag använder dagen och vad jag vill göra med tiden. Men mina dagar känns innehållsrika vare sig jag jobbar eller inte. Känns väldans bra!
För tillfället varvar jag jobb med helt ledig tid.
Idag blev det jobb på Tullgårdsskolan till 14.30, roligt som vanligt och  kanske är det så att; "en gång lärare, alltid lärare".Jag är benägen att tro det.
Och vissa dagar tror jag dessutom att jag är kvar på svenska Skolan i Beijing.......Så det kan bli! 
Hemma slängde jag ihop en mjuk pepparkaka, recept från en förälder i Beijing.
Jag provade också för första gången en ny form av silikon till den. Jodå, det fungerade. Bra att veta, så att formen blir kvar i hushållet. (Rensar då och då ut saker som verkar onödiga.)


Pepparkakan före gräddning.

Hade senare ett extra uppdrag hemma på eftermiddagen, till viss del jobbrelaterat, så pepparkakan smakade bra till kaffet. Uppdraget gick bra och jag var både nöjd och glad och det fortsatte jag att vara resten av dagen.
Det förstärktes när jag läste min mail och såg att om jag vill jobba lite i höst, så saknas inte arbetstillfällen.
Men jag vill nog helst vara pensionär och ledig till störst delen, råda över min tid. Kanske kan jag ha jobbet som hobby? Det får inte bli för mycket!
Njöt av en god sallad till middag på balkongen, trots att den riktiga sommarvärmen inte infann sig i dag. En kofta och filt behövdes, eftersom temperaturen inte var mer än +14 grader. Men jag var nöjd ändå.
( Är "gräsänka", Bosse klipper gräs på Åland)
Och i morgon kommer Max!!!!


Avokado, sallad, chèvre, tomater, rödlök och räkor i den svala försommarkvällen.

Jaha, så är det nu äntligen dags! Tiden är inne för en lärarlegitimation. Ansökan om en sådan kan göras hos Skolverket från den 1/8-2011 och ett av kraven är att man har varit utexaminerad lärare i ett år.
Av lärar/förskollärarlegitimationen framgår i övrigt vilken behörighet man har, i vilken skolform man får undervisa, i vilka ämnen och i grundskolan också i vilka årskurser man får undervisa.

Känns faktiskt riktigt bra, tycker jag. Ett tydligt bevis på att vi har ett yrke som kräver något. Det är inte längre möjligt att för någon som ser läskunning ut och har vikarierat i en skola/förskola ett par dagar att kalla sig lärare, utan nu blir det leg. lärare.
Visserligen har jag i princip gått i pension, men denna tanke har jag ivrigt förespråkat i säkert 30 år, så det är klart att jag ska ansöka om en sådan; Benedikte Akker, legetimerad lärare. Jo, jag tackar!

Dessa nya regler träder i kraft från den 1/7 och då gäller åtminstone i Stockholm och vad jag förstått för hela landet följande;
"Arbetsgivaren ska för undervisningen använda lärare eller förskolläraresom hara en utbildning som är avsedd för den undervisning som skall bedrivas."
Men, det finns övergångsregler. Fram till den 1/7-2015 kan man utan sin legitimation ansvara för undervisning och sätta betyg.
Mer om denna legitimation finns att läsa på Skolverkets hemsida.

Det kommer att finnas två lärarlegitimationer; en förskolelegitimation och en lärarlegitimation.
Naturligtvis kommer det att finnas undantag från en lärar.leg.
Enligt Skolverket gäller det främst följande grupper;

• modersmålslärare
• yrkeslärarelärare i vissa tvåspråkiga skolor
• Waldorflärare i särskilda Waldorfskolor
• lärare i vuxenundervisningen som undervisar i individuella kurser eller orienteringskurser

Vad tycker ni som följer bloggen om detta? Spännande att kanske få höra lite olika tankar och hur funderingarna går.


Njuter, champagnebrunch på St. Regis i Beijing. För ska man fira, kan det lika gärna vara rejält. Eller hur?

Ville denna härliga söndag inte alls sitta på balkongen och tycka synd om mig själv. Alltså, ut på stan! ( Bosse skulle ta med bilen över till Åland så jag fick lift till Solna Kyrkogård, bekvämt för tån.)
Ordnade lite med mina föräldrars grav och tog sedan bussen in till St. Eriksplan.
Strosade en stund i Vasastan och gick förbi Upplandsgatan 44, där jag bodde ett par år i början av 2000 talet. Allt var sig likt i det gamla huset från slutete av 1800talet.
Gick vidare mot Observatoriegatan och upp på Observatoriekullen. Här uppe visste jag att det skulle finnas ett mysigt kafé, Himlavalvet. Jag har läst om det och hört talas om det, men ännu aldrig varit där. Men nu så!


Vägen upp från Drottninggatan. Det gamla Observatoriet  skymtar mellan träden.


Kafé Himlavalvet.

Stugan som idag är kafé, med öl och vinrättigheter, fungerade under 1800 talet som tvättstuga.
Här kan man äta lunch, fika, ( mycket hembakat) beställa en smörgås eller varför inte slå till på de jättegoda våfflorna.
Sommartid har kafét öppet alla dagar och det finns två rejäla uteplatser att slå sig ner på. Vintertid gäller endast lördagar och söndagar och då sitter man med fördel inne i det ombonade huset.
Om någon vill läsa mer om Himlavalvet så är webadressen; www.observatoriet.kva.se
Här uppe känns det som om man vore långt från storstadens puls, så rofyllt och idylliskt.
Detta kafé kommer för mig att bli en ny favorit och ett bra mål för en långpromenad hemifrån Söder.




Fullsatt idag.

Jag beställde en våffla med olivröra och handskalade räkor. Verkligen jättegott.
Ett glas rosévin till blev helt perfekt. (Givetvis finns även "traditionella" våfflor med sylt och grädde.)



Utsikt ner mot Sveavägen.

Upptäckte också att Observatorielunden är ett alldeles utmärkt picknickställe. Det var mängder av stockholmare som idag hade slagit sig ner på de inbjudande gräsytorna här uppe.


Trots den onda tån, inte klaga, gick jag Drottninggatan ner för att leta efter de Eccosandaler jag ville ha. Och någon brådska hade jag inte så jag vilade lite på vägen.


Drottninggatan. Längst bort i fjärran skymtar Söders höjder.

Och visst hittade jag de skor jag ville ha och som passade den trista tån. Hurrraaaaa, vad jag är glad!

Sitter ute på balkongen och tycker synd om mig själv. Men bara lite!
Stortånageln är inte alls pigg och den ömsades helt i går. Visserligen var den loss, men jag tryckte fast den och gjorde ett fint paket och hoppades på att den olycksdrabbade nageln skulle stanna kvar ännu någon dag.
Nu är den borta och jag kan inte gå ut i avsaknad av öppna sandaler, där det inte finns något som sitter åt över tån.
Bosse körde mig till Sickla Köpkvarter för att jag skulle kunna hitta ett par öppna och bra sandaler, men just min storlek var slut. Letar efter Ecco sandaler som är rejäla och även skyddar tå och nagel.
Nytt försök i morgon.

Skönt i alla fall med balkong och att det finns lite att titta på. Solen skiner och termometern har passerat 20 grader så jag sitter bra där jag sitter. Har en del läsjobb att göra för skolan hemma under helgen och kan varva med att då och då titta ner på kanalen, kajen och ut över omgivningarna för att se vad som händer. Omväxlande? Absolut! Detta har jag sett den senaste timmen.


Båtar kommer ut från Slussen och båtar skall in i den.


Här sitter jag bra med min inpackade tå.

Lånade Bosses systemkamera och zoomade in lite händelser. Det blir nästan som en kikare.....


Hammarbyslussen(rejält inzoomad)




Picnick på kajen går också bra.

Kul att se vad som händer i båtarna.





Globen, som ligger ca 1500 m från oss. Här ser man den lilla korgen på utsidan som tar passagerare upp på toppen. Jättefin vy härifrån över Stockholm.


En balongtur vore trevligt.




Kanske är det fotbollsmatch på gång? Polishelikoptern är i alla fall ute.

Mötte Max och Liv vid Centralen för vidare bilfärd mot Norrköping. Detta skulle bli Max andra besök hos sin morfars mor och flickornas farmor, Meida snart 90 år.
Men först ett stopp i butiken "Babyland" i Norrköping. Alltid roligt för en mormor att se vad som finns på marknaden. Och utbudet för de små i fråga om allt är gigantiskt.
Max hittade strax sin plats i butikens lekhörna under tiden Liv och jag tittade runt.


Max lagar mat!

Vi fastnade på avdelningen sulkyvagnar. Vilket utbud! Max har till vardags en rejäl men tung Urban Jungle vagn.
Den är alldeles utmärkt men väldigt tung att dra upp och ner på tåg, bussar och i och ur bilar både här och utomlands.
Kanske dags för ett komplement? En smidig vagn som dessutonm går jättelätt att fälla ihop. Man bara drar i en tamp så blir vagnen nästan helt platt.
Sagt och gjort! Vagnen inhandlades; en City Mini Jogger.


Smidig och lätt med bra och rejäla hjul samt en sufflett som går att dra långt fram och som skyddar för sol, och vind. Jättebra!
Vagnen går också att helt fälla bakåt så  den fungerar bra för en siesta. Nog så viktigt!

Ihopfälld med ett knyck!

Max gillade  genast sin nya vagn.

Ett mysigt möte! Liv och Helens farmor Meida njuter av att träffa Max. Härligt!!! Vilken lycka !


Max trivs!

"Farmor Meida" har alltid tyckt om att laga mat och att baka tårtor och det gör hon fortfarande. Hon bor kvar i sin lägenhet, går ut varje dag och sköter sitt hushåll alldeles själv. Att hon sedan efter två höftledsoperationer nu fått väldiga smärtor och svårt att gå, stå och röra sig, hindrar henne inte från att välkomna och glädja sig åt besök.


Härligt, god, hembakad frukttårta, vår favorit, väntade när vi kom.


Max låter sig väl smaka till "farmor Meidas"stora glädje.

Alltid när vi är hos "farmor Meida" blir det mycket mat och att åka hungrig därifrån är helt omöjligt. Så har det alltid varit!
Innan vi åkte hem sent på eftermiddagen åt vi en jättegod köttgryta med riktig grädde i såsen och till detta diverse grönsaker.
Farmor har nog aldrig hört talas om GI eller annat fettreducerande så hon kör med rjäla råvaror i allt. Något annat vore helt otänkbart.
Givetvis bjöds vi på efterrätt. "Farmor Meida" vet att Livs favorit är något som heter flytande öar, är mjuka maränger som flyter omkring i krämig vaniljsås. Gott som vanligt och något som åtminstone jag aldrig lagat själv. Det är verkligen ett pyssel och ett  tålamodskrävande jobb att få marängen lagom lös och att från grunden göra vaniljsåsen. Inga halvfabrikat här!

Bilresan hemåt gick genom ett vårfagert Södermanland, på gamla vägar. Enklast att ta den här vägen, eftersom vi först skulle till Uppsala. Flen, Katrineholm, Malmköping, Strängnäs och Enköping hann vi se skymta förbi i den vackra vårkvällen innan vi så småningom var hemma.
Liv och jag konstaterade gemensamt att det varit en mycket bra dag idag också. Tror att Max instämde.


Max, allas vår charmör.

Jaha, så var det dags för mitt andra OS. Det första jag var med om var 2008 i Beijing och det var verkligen på riktigt. Helt fantastiskt, ett minne för livet.
Idag var det dags för ett OS i liten skala. Det finns en tradition på Tullgårdsskolan, där jag nu jobbar 50%, att varje vår i maj ha ett eget OS.
Alla skolans elever från f -klassen och till skolår 6 blandas och delas in i grupper om ca 16 elever i varje. Sedan ska de under dagen utföra många övningar/lekar  i grupperna, där betoningen ligger på samarbete och de äldre tar hand om och vägleder de yngre.
En jätterolig och mycket intensiv dag där jag också lärde känna elever på skolan som jag inte tidigare träffat.
Allt var otroligt proffsigt ordnat och både elever och all personal var väldigt nöjda med dagen.
Själv var jag ansvarig för stationen "rockringar" och lyckades genomföra det hela till full belåtenhet för deltagarna.
Ringar och barn på led skulle förflyttas framåt, runda en kon och komma tillbaka till utgångspunkten. Och detta på tid!
En jättebra samarbetsövning! Och väldigt rolig!
Inte ett klagomål eller gnäll, inte en sur min eller ett ovänligt ord hörde jag från någon deltagare på hela dagen.
Imponerande!


Jag och en av mina närmsta kollegor innan invigningen, där den olympiska elden tändes av två elever. Tyvärr gick det momentet så hastigt att min kamera inte hann med.


Min station, på kullen utanför skolan, mitt i stan på Söder.


Matsäckslunch i det fria alldeles utanför skolan, jättemysigt. Jag njöt av min matsäck som maken gjort i ordning och packat. Stort tack!


Skolan i bakgrunden och elever och lärare som njuter av tillvaron.


Avslutning med prisutdelning.

Är väl medveten om att jag tycker att det är roligt att jobba lite, men bara lite. Och det gäller bara fram till i sommar.
Men visst känns det som en härlig tanke att sedan njuta av sommarlov. Och jobbar jag inte i skolan, så kanske inte den riktiga känslan av sommarlov kommer att infinna sig. Det vill jag inte riskera, så sommarlov vill jag ju ha!

Dags igen! Min onda tå håller på att trilskas med mig. Igen! Att jag alltid måste ta hänsyn till höger stortå som en gång  delvis krossades har jag levt med sedan 2003, då det hände. En garderobsdörr föll ner på stortån och orsakade massor av smärta och obehag, bl. en blodförgiftning.
Nageln försvann och kom tillbaka så småningom. Mina smärtor avtog men fanns alltid med. Och om någon händelsevis trampade på foten/tån så skrek jag i högan sky.
Att ha vanliga skor var jättesvårt, tån ömmade hela tiden.
Tån opererades 2006 och då såg man också att nerver var skadade.
Nageln växte så småningom ut men har sedan då och då bestämt sig för att "ömsa". Det vill säga nageln lossnar.
I Beijing var min skadade nagel ett bestyr vid varje pedikyr och de ställen jag mest gick till lärde sig hur det var.
Så de fick måla den och någon gång fila och klippa den.
Idag var det dags för ömsning igen. Jag har känt under en vecka att det var på gång, men innerst inne hoppats på att tåuschlingen på något magiskt vis skulle växa fast igen. Nejdå! Inte alls. Den sitter kvar i en unka lite tråd så nu får jag ta bort den.
Ett tag fram över får jag undvika att få infektioner och se upp för de  personer som händelsevis ser ut att vara medlemmar i storsdadens tåtramparförening.
Och vilka skor ska jag nu ha?  Ja det får bli sandaler med öppna tår en tid framöver.
Undrar om jag också ska tillverka en varningsflagga som kan monteras på skon. För jag vill absolut inte att någon kommer i närheten av tån.
Sen tillkommer att se upp för alla stol och bordsben som finns i omgivningen. Alla vet ju hur ont det gör att slå
en tå i en möbel, även med nagel.
Nu tycker jag verkligen synd om mig själv!
Visst kan jag göra det!




Nageln sitter fast , ytterst lite och nu ska jag avlägsna den. Det gör inte ont!
Och sedan ska jag börja fira.

Det är den 17 maj och Norges nationaldag och hitintills har jag inte firat alls, jobb idag.
Jag är väl inte halvnorska för inte? Så nu sätter jag i gång firandet.
Hipp, hipp, hurrraaaa!!!!!

Funderar då och då på tiden och åren som gått. Hur är det möjligt att år kan passera i någon sorts rekordhastighet som bara ökar hela tiden?
Ibland när jag träffar döttrarna och Max blir det som om jag ändå önskade att tiden skulle skynda lite långsamare så att jag hinner med. Nu är det inte så, utan jag får ta och speeda upp takten för att hänga med
Och det är inte stor idé att blicka bakåt, även om jag ändå gör det ibland, för den tiden har absolut passerat. Viktigare är att se framåt, vilket jag oftast gör. Där kan jag i alla fall försöka hänga med i utvecklingen och påverka det liv jag lever.
I går när vi var på barnkalas hos Leo som fyllde tre år, mindes jag kristallklart när Liv och Helen fyllde tre år. Jag minns deras kalas, vilken tårta som åts ( marrängtårta med grädde och bär som min mamma gjort) och vilka vänner som var där. Nostalgi? Absolut!
Visst det är mer än 27 år sedan och det var också strax efter treårsdagen som de gjorde sin första resa till fjällen för att så smått börja med skidåkning.
Men nu finns nya barn att fira och glädjas åt och med! Jätteroligt!


Leo är verkligen intresserad av alla paket. Mamma R assisterar.


Oj, oj, oj! Två tårtor, cupcakes och bullar! Leo är lycklig!


Max tycker också om prinsesstårta. Kul att äta själv.


Moster Helen finns gärna till hands.

Och mormor förstås!


Att leka med bilar är också roligt.


För födelsedagsbarnet vankades ytterligare överrasningar. Nu förflyttade vi oss utomhus. Här fanns ledtrådar som skulle hjälpa Leo att hitta presenterna.


Helt perfekt, en sorts gå/sprincykel utan trampor, med ringklocka och broms. Dessutom fick födelsedagsbarnet en riktig tvåhjuling. Lyckan var total!


Max, moster Helen och mamma Liv mina tre favoriter. ( Här kan man nog se att döttrarna är tvillingar)

Klart att det finns ytterligare en favorit, men just på bilden finns det två.

Männen i mitt liv!
Det var en jättemysig söndag eftermiddag och jag är så glad över att det finns flera barn i den närmaste omgivningen så att min nostalgi då och då får extra chanser att blomma ut.

Anledningarna till att jag bokat en resa till Köpenhamn för oss var flera; men en av dem var att vi skulle gå på Cirkus och se Wallmans show, SMILE.
Varför i hela friden åka till Köpenhamn för att gå på Wallmans? Det finns ju ett par stycken i Stockholm också, liksom i Oslo, Gävle, Göteborg, Malmö och Åre.
Ganske enkelt, Köpenhamn är Köpenhamn helt enkelt. (Och vi gjorde mycket mer än att gå på Wallmans.)
Showerna på Wallmans är en helaftonskoncept där både mat och underhållning ingår. I sanningens namn måste jag tillstå att jag inte hade så stora förhoppningar vad gällde matens kvalité. Ska flera rätter serveras till ca 500 matgäster  sa mina tidigare erfarenheter från liknande arrangeman mig,"ta det för vad det är". Desto större förhoppningar hade jag på showen.
Men jag bedrog mig rejält. Tillstår det villigt!
Det blev en helkväll från ögonblicket vi klev in i Cirkusbyggnaden.



Vi hade fått ett bord för två ganska högt och såg bra, trots att det var långt fram till huvudscenen. Men eftersom artisterna framträder på många olika platser i lokalen så gjorde det absolut ingenting.
På bordet stod det från början uppdukat lite smårätter som en liten sallad på färska Smögenräkor, paj gjord på skånsk, vällagrad klosterost och därtill varmt bröd. Som avslutning på dessa munsbitar serverades en varm, krämig liten, skål med hummersoppa. Allt jättegott!
Förrätten bestod av en liten gryta med ugnsbakade rotfrukter och små, möra, köttbitar i en oxbuljong. Gott det också!
Att det dröjde mellan rätterna var bara bra. Maten hann sjunka undan och vi  kunde koncentrera oss på underhållningen.



Showen pågick i över fyra timmar och innehöll allt från akrobatik i trapetser, musicalnummer, dans, trolleri, pop och schlagernummer och mycket annat. Otroligt skickligt framfört! Underhållning av högsta klass! Största delen av ensemblen kommer från Sverige och jag är säker på att dessa artister kommer att låta höra talas om sig i framtiden.
(Jag vet att Wallmans shower är olika i de olika städerna)

Så småningom kom varmrätten in. Och den var verkligen varm! Till saken hör att köket på Cirkus ligger långst ner och vi satt ca. tre våningar upp vilket innebar att maten skulle bäras en bra bit.

Mörhängd, grillad, entrecote med dragonsås och inbakad potatis med morötter. Snyggt upplagt och väldans gott det också.


Paus i ätandet!

Mer underhållning och show innan desserttallriken anlände. Tur var det!

Mascarponemousse med amarettoliköröverpudrad med kakao, små munsbitar med mandarin och havtorn och rostade mandlar.

Så småningom blev det dags för kvällens slutnummer som var en hyllning till Michael Jackson. Ett helt fantastiskt nummer, en kavalkad genom hans karriär som artist, med både sång och mycket dans.
Det blev stående ovationer och som på "danskt vis" vevade hela publiken med sina stora tygservetter för att visa sin uppskattning.





Vi hade  verkligen en jättetrevlig kväll. Och den var inte slut än. Nu gjordes scenen om till ett stort dansgolv och stäminingen fortsatte att vara hög.
Konferencieren sa i början av kvällen att målet var att alla skulle gå hem från Cirkus och showen med ett "SMILE".
Det gjorde vi verkligen!

Att byta stad för ett par dagar är både uppfriskande, roligt och stimulerande. Köpenhamn har verkligen det "lilla extra" och det kommer inte att dröja 10 år tills jag kommer tillbaka nästa gång, ett som är säkert.
Tempot kändes lite lugnare än Stockholm och jag var helt faschinerad över hur människor, både gamla och unga, stod vid trafikljusen och snällt väntade på att det skulle bli grönt. Här tar man det lugnt! Skönt!
Vad gör man då ett par dagar i denna härliga stad?
Lite tips har jag fått och följt och i övrigt har spontanitet fått styra.

Så mycket shopping blev det inte, trots att jag var inne i flera favoritbutiker. Roligt att bara titta och så många "nya väskmodeller" fanns inte heller......


En väskfavorit!

Såg en skylt där jag gillade budskapet, i princip.....Har ibland användning för mycket, alltför mycket.



Alltid mysigt, gammal favorit.

Jag har inte tidigare tänkt på att det mitt inne i Köpenhamn finns ett antal sjöar som ligger kant i kant med varandra och  där man kan flanera i riktigt natursköna omgivningar.
Nu när jag såg dem på stadskartan fick de ett besök.
Flera restauranger och cafeér fanns i omgivningarna om man kände för att sitta ner en stund och vila trötta fötter.








Ett besök på Konglige Dansk, porslinsfabriken, på Ströget blev det också.


På vägen tillbaka påmindes jag om Beijing.

Det finns flera kinesiska "take away ställen" och de verkar väldigt populära. Vi

Men innan det blev dags för att hämta vårt bagage på hotellet och ta tåget hem till Stockholm, anslöt vi oss till den stora skara av danskar som njöt av lördagseftermiddagen med en öl.

Fredagen den 13/5, växlande molninghet och stundtals lite regndroppar i luften, men dagens datum har inte avskräckt oss från att ge oss ut i ett härligt Köpenhamn.
Eftersom både Bosse och jag varit i Köpenhamn flera gånger tidigare så hade vi inte direkt några "måsten" att göra. Bara att gå på känsla!
Efter en rejäl och jättegod dansk bufféfrukost var vi återigen laddade för att ge oss ut i stadens vimmel.
En tanke som genast slog mig var att det var så mycket folk ute på stan en vanlig fredag förmiddag. Jobbar man månne inte här i stan? Trevligt var det i varje fall! (Jodå, jag har bortsett från alla turister!)

Vi styrde kosan ner till Nyhavn, klev på en kanalbåt/sightseeingbåt som körde runt oss i över en timme. Mysigt att också få en glimt av Köpenhamn från vattnet.
Tror det var minst 10 år sedan jag senast var här i stan och jag gjorde även då denna tur. Kan nog inte påstå att så mycket ändrats av det vi såg, men jättetrevligt var det i alla fall!


Nyhavn


Moderna lägenheter i gammalt område. Snygg dansk design!


Köpenhamns moderna operahus.


Den "Lille Havefrue", en riktig turistmagnet, men så liten att det nästan är svårt att se henne.


"Den svarta diamanten" en del av det kungliga biblioteket, färdigbyggd 1999, byggd av svart granit från Zimbawe.


Lite kyligt var det.




Vi körde under många broar och på sina ställen var det verkligen trångt, ca. 1 dm på varje sida om båten.


Välbevarade, gamla och färgglada hus livar verkligen upp.

Tillbaka i Nyhavn anslöt vi oss till den stora skara av människor som "bara tog det lugnt" på restuarangerna längs kajen. De flesta hade en öl framför sig....


Bara att slå sig ner på en av restaurangerna längs kajen och följa det danska exemplet. Inte alls svårt!

Tusen tack Elisabeth för bra tips! På tillbakavägen mot hotellet sick-sackade vi oss ner bland Strögets tvärgator och hittade verkligt mysiga kvarter.

Senare idag ska vi promenera längs Istedgate, Köpenhams "red light district" och till de gamla arbetarkvarteren kring Vesterbro och sedan vidare längs Köpenhamns sjöar mot Nörrebro.
Middag måste vi ha och förhoppningsvis stöter vi på någon trevlig restaurang med god mat och dryck "under gång".

Har någon tips om annat att göra här i Köpenhamn eller någon bra restaurang så skriv gärna en kommentar.
Tack på förhand!

Jag har i några veckors tid lyckats att bevara en överrskning till maken. Och jag har lyckats hålla mig från att yppa någonting. Den information jag gett var att vi ska vara borta från morgonen den 12/5 och t.o.m. den 14/5 på kvällen.
Tyckte det var dags för en minisemester och hade i god tid bokat en resa med tåg, första klass till Köpenhamn, boende på hotell alldeles vid Tivoli och en kväll på Cirkus där "Wallmans salonger" har en filial och gör en show som ska vara bra. Vi får väl se vad vi tycker!
Bosse hade inte en aning ens när vi klev på tåget. Det stannar ju på fler ställen än i Köpenhamn.
Men så småningom berättade jag vad som skulle ske och det var inte utan att han både blev överraskad och såg ut som ett frågetecken i ansiktet.




Tåget gick i tid och inge oförutsedda förseningar uppstod under hela resan. Skönt! Det var ju SJ!

En mycket kort promenad till hotellet, Copenhagen Plaza, 2 minuter från järnvägsstationen. Bekvämt! Ett jättebra läge fär det vi har tänkt oss att göra här i stan.



Inzoomat, men så här nära "hovedbangården" bor vi.

Hotellet byggdes redan 1913 på önskan av kung Fredrik den VIII av Damnmark som ville att besökande till det danska slottet skulle kunna bo här.
Hotellet har en gammal stil men känns väldigt trevligt och ombonat och har förstklassig service.


Mysigt och väldigt fräscht rum. Kanske inte det största jag bott i .....

Visst hann vi också med en promenad på Ströget innan kvällens aktivitet. Lika trevligt som vanligt!


Rådhusplatsen


Ströget

I omgivningarna alldeles i närheten här på Söder hittar jag det mesta som förgyller tillvaron; storstadspuls med allt vad det innebär av restauranger, barer och kafeér, hav (lite att ta i) och vatten, grönområden, samt lugn och ro.
Visserligen är finns döttrarna och Max på lite avstånd, Nacka och Uppsala, men det är helt överkomligt.
Både i går och idag har det kännts som sommar i luften och här i stan sjuder det av liv och rörelse över allt.
I det vackra sommarvädret tog jag efter jobbet en promenad upp mot Katarina kyrka, som ligger på Söders höjder, alldeles bakom Mosebacke. Här på kyrkogården var det idag, precis som alltid, väldigt rofyllt och så vackert, lungt och stilla. Bara att slå sig ner på en bänk och låta tankarna fladdra för vinden. Det var också precis vad de gjorde


Katarina kyrka.

Katarina kyrka är en församlingskyrka och stod klar 1695 efter ritningar av Jean de la Vallée.  Namnet har kyrka fått efter Karl X mamma, Katarina.
Här uppe på Katarinaberget brändes offren från Stockholms blodbad och det har ansetts ligga en förbannelse över platsen.
Kyrka har brunnit två gånger, 1723 och så sent som 1990. Efter den senaste branden restaurerades kyrkan och även en ny orgen anskaffades. Katarina kyrka invigdes på nytt 1995.


Utsikt från min bänk.

Tiden bara försvann och och jag kände mig nästan avskärmad från storstaden.
Här uppe på kyrkogården ligger många "kända personer" begravda och jag undrar i mitt stilla sinne om de kanske pratar med varandra. Vilka samtal skulle då inte utspela sig?
Jag vandrar runt lite planlöst, stannar till och funderar ytterligare på Hasse Alfredssons ord; " Livet kan vara som
en påse. Det blir tomt och innehållslöst om man inte fyller den med något."
Inser att jag fyller för fullt just nu!








Här stannade jag till en extra stund.

En av de saker som jag verkligen uppskattar med att vara pensionär är att bara helt spontant göra lite turer och utflykter hit och dit.
Nåja, nu jobbar jag ju halvtid fram tills terminens slut men B och jag har ändå möjligheter att plötsligt bestämma oss för något som vi vill göra och någon längre framförhållning krävs inte. I går var jag faktiskt ledig och vi passade på.
( Kollegerna hade studiedag)
En båttur är alltid lockande, särskilt vid vackert väder och lagom bris. Sagt och gjort!
Stockholms skärgård är fantastisk!
Frisk luft, sol och total avkoppling från första parkett på däck Och i lä förstås! Vilken dag! Så ljuvligt, att bara flyta fram bland kobbar, öar och skär och insupa allt det vackra. Till detta en god bit mat och ett glas vin. Perfekt!
Om någon undrar; nej, jag/vi ska INTE köpa båt.


Ett Ålands Hav som är spegelblankt.


Kärvens fyr, ligger mitt emot Söderarm i Stockholms ytterskärgård.


Njutbart redan från start.

Finlandsbåtar på väg till Åbo och Helsingfors.





B trivs till sjöss.



Furusund, omskrivet av många däribland Evert Taube

Mitt emot ligger ön Yxlan, lång och smal.


Härlig seglats!


Snart tillbaka i Stockholm igen. Nacka Strand! Visst har lägenheterna här ett perfekt läge, om man gillar vatten förstås.


Och snart hemma igen.

Stockholm!

Söndag, strålande väder och Stockholm visar sig igen från sin bästa sida. Det är ju trots allt Sveriges framsida! Solen går upp i öster! Förlåt alla Göteborgare!
Mötte upp väninnan Eva på Centralen och vi började vår stadsvandring med Östermalm. Men oj, så dött det var! Knappast en människa ute och ändå var klockan i alla fall 12, mitt på dagen. Eva och jag konstaterade att människorna i denna stadsdel kanske har lantställen och är där över helgen och att det därför var det folktomt på gatorna.
Vi fortsatte ner förbi Dramaten, vidare till Grand Hotell. Eva hade ett ärende dit.
Annars kan jag intyga att där finns Stockholms absolut finaste toaletter och de är alldeles gratis. Man går bara in på hotellet och låtsas som ingenting .......Kan verkligen rekommenderas!
Vill man, så är ett stopp i deras bar också en upplevelse. Idag blev det dock inget stopp där.
Vi fortsatte längs Skeppsbron och såg Göta Kanalbåten Diana. Just idag var det visning ombord och det bjöds på kaffe.
Klart vi var intresserade.


Diana, den yngsta kanalbåten, lillasyster till Juno och Wilhelm Tham.


Eva på väg ombord.

Vi började med en rundvandring och det var snart gjort. För min del var det viktigt att se hytterna. För ska jag ge mig ut på en resa på Göta Kanal så vill jag ha fönster eller åtminstone en glugg.
Hytterna var pyttesmå och det kan man ju förstå för även båten är liten om man jämför med de båtar som går över Ålands Hav och till Åland och Finland.
Här är det ju inget hav utan en lugn kanal. Men visst kan det blåsa rejält både på Vänern och Vättern. Men hav är det inte!


En hytt på "shelterdäck" i mitten av båten. Fönstret syns inte utan finns ut mot hyttens dörr. Här finns handfat men ingen toa eller dusch. Det finns i korridoren utanför. Litet men väldigt fräscht med över och underslaf.


Hytt på  i katerori C på huvuddäck, längst ner. Här är fönstret en glugg som går at t öppna. Även här finns handfat, men det fick inte plats på bilden.

Det finns också hytter på "bryggdäck" högst upp på båten. Det var samma standard, men där ingår champagne, frukt och badrock.

Eftersom jag bott de tio första åren av mitt liv i Töreboda, enda stället i Sverige där Västra Stambanan korsar Göta Kanal ( Västergötland, mellan Vänern och Vättern) så har jag många gånger stått vid Göta Kanal och sett båtarna komma.
Nu kanske det är dags att ta en tur på Göta Kanal. Jag funderar allvarligt på det.
Att i sakta mak färdas på Sveriges "Blå Band", (nåja, snarare brunt) slussa och bara sitta där på däck i solen mellan Stockholm och Göteborg och bara vara.
En sådan kanalresa kan ta fyra eller sex dagar, beroendes på antal stopp och utflykter. För min del är fyra dagar alldeles lagom.
Nu har jag i alla fall skaffat mig information och prisuppgifter, så det enda som återstår nu är att fundera på om det är värt ca 10.000 kr med helpension för att göra resan.
Det återstår att ta ställning till. Men kanske?
Finns det någon som gjort resan och kan ge råd? Tas tacksamt emot!


Jag provsatt i alla fall korgstolar på däck.

Och utsikten från stolen var fin med Nationalmuseum till vänster och Skeppsholmen till höger. Längst bort skymtar Stockholms paradgata, Strandvägen.

Att tillbringa en lördag eftermiddag i solskenet uppe på Mosebackes utomhusterrass och ha Stockholm nedanför sig är en härlig känsla och en ren njutning.
Ja vilken dag som helst, när solen skiner och luften är varm kan jag knalla upp hit, sätta mig och njuta av allt vackert jag ser.
Idag var det ont om sittplatser, det brukar det i och för sig vara, men med lite tur, snabbhet och viss skicklighet fick vi både stol och bord. Dessutom i solen!
När solen sedan flyttar sig går det bra att flytta efter med bord och stol, åtminstone de som är tillverkade i plast.


Mosebacke Torg. här finns också en servering och många har med sig picknick och slår sig ner på gräsmattan.

Fest, folk, fart och fullspikat....

Mosebacke Terrassen.



Härliga vyer.

Inloppet till Stockholm


Hela Stockholm ligger nedanför oss.


Bosse och jag njuter av Stockholmslivet. Så mysigt!

Det blev en vacker morgon. Alla moln var som bortblåsta. Jo, det blåste faktiskt rejält på morgonen, så jag var verkligen tveksam till om mina balkongblommor skulle få gå ut eller inte. Men efter viss tvekan placerade jag ut dem. De måste ju härdas och termometern visade i alla fall +4 tidigt i morse.


En underbar morgon och det ser ut att bli en vacker dag.

Just den här tiden i Sverige maj mellan hägg och syrén är är så ljuvlig och jag njuter verkligen av att bo mitt i stan och ändå ha naturen och så mycket "vatten"  helt inpå.
Jag vet att jag sagt det många gånger, men det kvarstår!
Vi promenerar ofta längs Årstaviken för där är verkligen vackert under alla årstider.




Många båtar har sjösatts.

Längs promenadvägen finns flera små, vackra och idylliska koloniområden.





Vacker, rosa, magnolia.


Doftande hägg.


Fiske och idyll vid Tantobadet.

Idag hade vi också vår promenad ett bestämt mål. En längre tid har vi varit på jakt efter ett vinställ att hänga på väggen. För ett par veckor sedan såg jag ett sådant i en heminredningsbutik på Kungsholmen, vid St. Eriksbron. Så den butiken var dagens promenadmål.

Vi vek av från vattnet vid Tantoparken, för att gå mot Västerbron.

Tanto.


Pålsundet, där det ligger många fina, gamla, motorbåtar.


Från Västerbron.

Mitt på Västerbron hänger en massa hänglås. Det blir ständigt fler. Låsen har satts fast av par som på detta sätt vill visa att de hör ihop. Och det är absolut billigare än förlovningsringar. Undra bara om man klipper upp låsen om det blir slut eller om de får hänga kvar? Det kan inte vara lätt att hitta sina egna lås här......


Förlovningslås!


Bosse på gång på Västerbron.

Efter Västerbron gick vi bara rakt norr ut och var framme vid heminredningsbutiken vid St. Eriksbron efter 30 minuter.
Och vilken tur! Vinställ att hänga på väggen fanns i flera utföranden och modeller men det tog oss inte många minuter att bestämma oss för ett vitt.
Sagt och gjort!
Sedan blev det bussresa hem. Kändes skönt för fötter och rygg. Vi hade i alla fall gått en mil.


Brandkårsutryckning! Kanske en katt på taket?

Vinställ som ska monteras. Jag överlåter det med varm hand till maken. Jag brukar nämligen alltid få delar över.....

Blir nog bra när det är klart!

Vinstället på plats, monterat och klart.  Riktigt bra!




Ska nu invänta syrénernas ankomst och nöjer mig att tills dess njuta av all hägg som doftar och allt annat som hör våren till.

Inget jobb idag! Känns riktigt bra det också! Nu har jag fem dagar "ledigt" eftersom det är studiedag på Tullgårdsskolan på måndag. Så nästa vecka bjuder bara två dagars skoljobb.
Efter att ha summerat denna veckas jobb, tre dagar, måste jag motvilligt tillstå att jag tycker det är jätteroligt att jobba lite grann. Med emfas på lite!

Jag hade sedan en tid tillbaka bjudit hem några hemflyttade Beijingvänner för att bara träffas, äta och umgås i största allmänhet. Det är alltid lika roligt att ses och prata om både gammalt och nytt.
Väninnan Åsa kom från Västerås vid lunchtid och vi mötte på eftermiddagen upp Annmarie och Marianne vid Högalidskyrkan för promenad längs Årstaviken och hem till mig.
Åsa och jag promenerade tvärs över Södermalm, hamnade uppe på Mariaberget och njöt av utsikten ett tag innan vi fortsatte till Högalidskyrkan där de andra anslöt sig.


Kungsholmen på andra sidan vattnet.


Tyvärr mulet, men Stockholms Stadshus är vackert oavsett väder.

Promenaden hem längs vattnet tog en timme och stundtals bröt solen igenom molnen och gjorde promenaden ännu trevligare.


Hemma hos oss "på kajen". Någon vårvärme var det inte. ( Restaurang Thaiboat till vänster. Inga gäster ute på sandstranden denna mulna och kyliga dag. Annars är det helt fullt!)

Kanske var det tur att jag hade förberett en värmande fisksoppa för frusna var vi efter promenaden. Fisksoppa! Jag har faktiskt börjat så smått med fisk. Och den här soppan har jag lagat några gånger och resultatet brukar bli bra. Jag tar mig alltså vad gäller avdelningen fisk.
Till soppan serverade jag ett gott dinkelbröd med valnötter m.m. och som inhandlats på Gunnarssons Konditori på Götgatan. Där finns precis allt i brödväg.
Bosse hade gjort "sin äppelpaj" och den blev en bra avslutning på måltiden.

Tiden går som vanligt fort när man har trevligt och jag ser fram emot nästa gång vi "gamla Beijingvänner" ses.
Kanske har då några fler kommit hem till Sverige, om inte annat så för att tillbringa sommaren här.


Vi vågade oss i alla fall ut på balkongen en kort stund trots kylan; jag, Åsa, Annmarie och Marianne.

Mötte upp väninnan Ninni på "Tygverkstan", St Paulsgatan på Söder. Denna butik var en absolut nyhet för mig. Men här fanns det då tyger i mängder och till jättebra priser.
Nej, nej; jag har inte blivit intresserad av att sy. Inte alls! Men Ninni är en hejare både på heminredning och att sy så det var hon som som var på tygjakt. Själv var jag mest till påseende.
Men om jag någon gång i framtiden skulle behöva tyg till något, vad det vara månde, så ska jag gå hit och leta.
Utbudet var verkligen stort!
Vi strosade sedan omkring ett tag på Söder och funderade på vad vi ville göra.
Kanske något lite att äta skulle smaka gott?
Vi passerade restaurang Kvarnen på Tjärhovsgatan och bestämde oss för att gå in.
Dock ändrade vi oss fort. Här var vi nämligen tvungna att hänga av oss ytterplaggen i garderoben mot en avgift. Sådant trams vägrar jag! Ska jag tvingas hänga av mig för att någon ska tjäna en massa pengar på det.
Aldrig! Hade tjänsten varit gratis och som en trevlig service/ tjänst så hade det givetvis varit annorlunda.
Jag tycker man ska bojkotta detta förfarande!
Dessutom är de som driver denna rörelse skyldig att lämna kvitto. De tjänar ju pengar och ska skatta för dem....
Alltså gick vi vidare! Jag tog ingen kvittodiskussion.

Mosebacke/ Södra Teaterns bar och restaurang blev nästa stopp! Härlig utsikt och inget tvång att hänga av sig!


Tyvärr inget lämpligt väder för att sitta utomhus på terrassen idag.
Men det gick nästan lika bra inomhus. Utsikten är densamma.


Stockholm!

Vi inmundigade varsin förrätt, pratade en massa och skrattade minst lika mycket. Jättemysigt!
När vi nu ändå var på gång så bestämde vi oss för att gå upp till baren på restaurang Gondolen.


Ninni på väg mot Gondolen.


Utsikt från gångbron över till Katarinahissen och restaurang Gondolen.

Uppe i baren på Gondolen var det nästan fullt, men vi hade tur och lyckades få var sin sittplats vid bardisken.
Helt perfekt!


Delar av baren!

Inte för att vi var särskilt hungriga, men vi hittade något som på barmenyn hette "tre små skålar" och bestämde oss för att slå till på det. Alltså, vi delade på en portion och tur var det. Till detta beställde vi ett gott glas rött Zinfandelvin.


"Tre små skålar" serverades med gott bröd och vi åt nog mest för den goda smakens skull.

Skymningen och mörkret sänkte sig över Stockholm och under tiden njöt både Ninni och jag av tillvaron.
Vi filosoferade över livet i största allmänhet, pratade, skrattade mycket och drack ytterligare ett glas vin innan det blev dags för uppbrott.
Vi var rörande överens om att det här måste vi snart ta repris på.

Från Gondolen.

Området runt Slussen och in över Mälaren i skymningen.


Stadsgårdskajen och längst bort i bild skymtar även Nacka på höger sida.


Mörkret har lagt sig över Slussen.

Att stundtals känna in lite Beijingatmosfär i Stockholm är härligt, för ibland blir saknaden mer påtaglig. Här finns i alla fall ett par riktigt bra kinesiska restauranger, värda att kallas så, ett tehus och några kinesiska butiker med direktimporterade varor, även mat. Dessutom finns ett antal ställen som säljer dumplings, i olika kvalitéer. Så jag behöver egentligen inte leta så mycket för att hitta något kinesiskt, vilket känns klart betryggande.
Nu var det i alla fall dags för middag! Kinesisk sådan!
Jag hade verkligen glatt mig åt att tillsammans med mina vänner och tidigare kollegor från Upplands Väsby avnjuta en kinesisk middag på restaurang Ho´s på Hornsgatan.
Här finns det riktig kinamat och sokm lagas med stor omsorg av kinesiska kockar.
Inte nog med att maten är kinesisk, det finns också kinesiskt öl.
Jag blev nästan lyrisk!
Och bara det att beställa in diverse rätter som man delar på. Vilken känsla!


Vi njuter!

Oj, så gott det var! Jag blev lyrisk!
Och visst beställde jag en "gong bao jiding". Så gott!
Vi provade även friterad tofu med grönsaker och nudlar med kyckling och räkor.
Allt var verkligen jättegott och vi var överens om att så mycket närmre Beijing vad gäller matlagning kommer man nog inte.


Gong bao jiding (kycklinglårfilé, vitlök, ingefära, chilli, vårlök, morötter , röd paprika och jordnötter plus en sås till som gör susen)


Friterad tofu med grönsaker.


Visst blev det också ett par Tsingtao öl som fick accompangera det hela.......

Vi satt länge till bords: åt, njöt och filosoferade och vi var helt överens om att det här att äta med pinnar känns bara så bra.
Man äter långsammare, hinner njuta av maten och av ren självbevarelsedrift intalar åtminstone jag mig att närmare Beijing än så här kommer jag inte just nu. Men det räcker!
För jag tycker att Stockholm är fantastiskt. Och allra bäst är det med lite kinesiska inslag var dag!
( Det försöker jag  i alla fall och kämpar på med den språkliga delen. Och det är verkligen jätteroligt!)

Vaknade i morse och trodde det var ett försenat aprilskämt när jag tittade ut.
Det snöade! Och som om det inte var nog, så visade termometern på +2. Förfärligt! Jag som dessutom låtit det vackra påskvädret lura mig och plockat undan de tjocka vinterkläderna. Tji, fick jag!
Tur i alla fall att jag tog in mina balkongblommor i går kväll.
Tror inte att de är frosttåliga, så i morse fick de inte gå ut alls.




Och den här synen gör ingen människa glad klockan 7 på morgonen, snöslask och dimma.

Insåg att jag genast fick ta fram det positiva i tillvaron och det är ju i sig mycket. Så efter ett tag hade jag förlikat mig med att det snöade.
Mitt inre tänkte i alla fall att det är vår! Och visst är det?


Vacker magnolia alldeles där vi bor.

Det är inte bara vädret som som är en kontrast mot förra veckan. Jag har ju också "blivit med jobb".
Nu ringer väckarklockan på morgonen igen, men inte före 7, och måndag till onsdag har en viss struktur.
Inte för att min tillvaro saknat struktur sedan jag slutade jobba i Beijing, inte alls. Men det är i princip jag som bestämt över min tid.
Nu är jag dock lite styrd, men bara lite och bara för några veckor. Jag har i alla fall sagt att jag kan jobba fram till skolavslutningen som här på Tullgårdsskolan är den 10/6. (Ja, för min del blir det till den 8/6, en onsdag.)

Hur som helst känns det jätteroligt att vara lärare igen, för ett kort tag. Och visst är det så, att mina tankar nu i klassrummet rätt som det är hamnar hos mina "gamla" elever, föräldrar och kollegor på SSB.
Det är  så många roliga minnen som kommer upp till ytan igen. Minnen som stundtals kanske haft en viloperiod.
Jag kan ibland nu komma på mig själv i klassrummet med att le i smyg och idag frågade några elever varför jag småskrattade för mig själv.
Jag kunde inte svara, för det var inget speciellt. Utan de fick nöja sig med att det jag tänkte på var något väldigt trevligt och positivt.

Ytterligare en kontrast, nu från den svenska maten.
Jag ska strax i väg och träffa två tidigare kollegor från Upplands Väsby, som ska bjuda mig på "kinamat".
Vi ska ses på en av de få restauranger i Stockholm, Hoo`s på Hornsgatan, som verkligen serverar och lagar kinesisk mat som är värd namnet.
Det blir en bra avslutning på dagen. Om man nu inte avser vädret förstås......

Visst har jag gått i pension! Absolut! Och några år "för tidigt", visserligen
Jag valde själv att sluta jobba efter lärarjobbet på Svenska Skolan i Beijing. Hade svårt att tänka mig ett lärarjobb här hemma efter Beijing. Visseligen har jag haft lite olika jobb här i Stockholm när jag själv velat och det har varit helt på mina villkor, men inte direkt lärarjobb. Det är alltid roligt att prova nya saker och se om vingarna bär. Och det har de gjort!
Men i morgon ska jag åter vara lärare för ett tag.
Alldeles i närheten av där vi bor, 100 m bort alldeles vid kajen, ligger Tullgårdsskolan som är en F till skolår sex skola. Mest av en slump blev jag erbjuden lärarjobb där.


Svårt att tacka nej till att ha 1 minut till jobbet och att arbeta måndag till onsdag mellan 8.00 och 14.15.
Jag skall ersätta en lärare som har åkt omkull på moped, skadat sig och blir borta ett tag. Jättetråkigt men jobbet
passar mig alldeles utmärkt!
Ämnena  jag ska undervisa i är engelska i skoår 3 och 5, svenska i skolår 5 och resurslärare i skolår 5 och 6. Helt perfekt!
Tullgårdsskolan är en jättebra skola med höga kvalitetskrav, en rutinerad och engagerad rektor, bra bemanning, behöriga lärare och fritidspersonal och en skola som fått flera utmärkelser för sin verksamhet.
Jag kände att det var värt att prova!
I torsdags var jag där och mitt första intryck var jättebra. Här vill jag gärna jobba, men halvtid. Det är så mycket annat jag också vill hinna med att göra, men det gör jag.


Del av främre skolgården.


Utsikt från ett av klassrummen i skolår 5. Den höga byggnaden är Folksamhuset på Östgötagatan.


Bro över Tullgårdsgatan till den "bakre skolgården" som finns i en stor park.

Återkommer med rapporter!

Höll på att glömma! Nästa vecka börjar säsongsfinalen i "Vem vet mest". Och jag är med!
Avsnittet där jag är med sänds på tisdag  i TV2 och jag hoppas verkligen att jag då inte ser lika sammanbiten ut som jag gjort i tidigare avsnitt.
Men visst var det nervöst! Och jag fullkomligt avskyr att förlora! Men jag har börjat lära mig att göra det......