Idag blev det en ny upptäckt för oss, nämligen en av öarna som finns nära oss, Koh Samet. Vi tog på morgonen lokalbussen, songtheaw, in till Ban Phe. Avstigning vid affären "7-11" och bara att gå ett 20 tal meter till kajen och båtarna. Biljetter inköptes till en ringa kostnad och så var vi snart på väg.
Båtresan över tar ca.35 minuter med de vanliga båtarna, men det går också bra att åka "speedboat" och då tar samma tur 20 minuter. Men vi har tid för att förflytta oss långsamt, åtminstone ibland.
Just under helgerna åker många thailändare från Bangkok till Koh Samet och ön fylls till bredden. (Det tar under tre timmar med en expressbuss från Bangkok till Ban Phe och sedan färja, så ön är lätt att nå.)
Just denna helg är det extra många ungdomar som kommer til Koh Samet för det är "full moon party" i kväll.
Vi skulle bara stanna över dagen, inget "full moon party" för vår del, den tiden är för länge sedan förbi.


Framme med båten på Koh Samet.

De flesta båtarna lägger till i Na Dan, därifrån kan man sedan gå eller ta en "songtheaw" ut till en av stränderna.
Största delen av Koh Samet är en nationalpark och man betalar 200 bath, ca 45 sek för att komma in. Vad dessa pengar ska gå till är absolut oklart, men hoppas de används för att bevara en god miljö.(Thailändare betalar en mindre summa)
Vi hade inte riktigt bestämt oss för vilken strand vi ville till. Det finns ett 15 tal att välja på.
Vilken skulle bli bäst? Svårt val!
Hur som helst klev vi på en "songtheaw" och hade inte tänkt åka så långt, men en trevlig strand ville vi ha. Ön är liten, bara 8 km lång, så det är inga problem att förflytta sig.
Vi frågade några thailändska ungdomar på bussen och de rekommenderade en strand fem km söderut. Men när vi kört ett par km såg jag plötsligt en jättefin strad skymta mellan träden, kritvit sand, precis som mjöl och ett hav som var smaragdgrönt.
Vi hoppade av flaket, nästan i farten och se där låg den, "min strand


Ao Phai stranden, helt underbar.

Den strand som är mest berömd på ön heter Hat Sai Kaew eller "Diamond Sand". Det är den längsta och mest exploaterade stranden, ca 1 km lång. Det är här det mesta händer.
Men nu valde vi bort den. Ao Phai stranden, där vi hamnade av en slump, blev ett mycket lyckat val för oss. Lite lugnare, inga jetskies, mindre kommers.
Solstolar fick vi på första parkett, alltså närmast vattnet, för 60 bath = ca.13 sek för två. Då ingick parasoll och bord!
Att vi njöt av dagen? Absolut!!! Jättehärligt!


En del av stranden.


Jag badar i det 26 gradiga turkosa, vattnet. Helt underbart!

Tyvärr fanns inga riktgt mysiga, mindre, strandrestauranger att tillgå. Alla var i större skala och helt opersonliga.
Visst blev vi hungriga, men här i landet finns nästan alltid de gudomliga pannkakorna att tillgå. Detta blev vår lunch.
Helt gudagott!




Banan och chokladpannkaka, en perfekt lunch idag.

Fram på eftermiddagen blev det dags att tänka på hemfärd. Vi bestämde oss för att gå tillbaka till färjeläget, en sträcka på kanske 2000m. Dagens motion!


Tungt lass på väg


Vandra vidare....


Nu åker vi tillbaka till fastlandet och Ban Phe igen.

En härlig utflykt var det! Fantastiskt vatten och riktigt fina "mjölaktiga"stränder; men jag skulle inte vilja bo där mer än någon natt. Och då ska det inte vara fullmåne. (= hejdundrande fest)


Tillbaka i Ban Phe, fiskebåtarna vid kajen beredda för att gå ut för kvällen/natten. Alltså, nyfångade skaldjur till morgondagens lunch. Underbart!