Svenska skolan i Beijing, kärt återseende.

    
Åkte på morgonen ut till SSB för att hälsa på mina "gamla" elever och återuppleva trevliga minnen från min lärarbana.
Jätteroligt att träffa alla barn och kollegor igen.
Samma morgon jag kom till Beijing var jag inom skolan för en snabb visit, men idag var jag på skolan under hela förmiddagen.




Klassrummer där 1-3an ofta arbetar, idag 16 elever, för närvarande på idrottslektion med förskoleklassens elever.




Utrymmet och korridoren utanför klassrummet går också bra att använda för mysiga stunder.

PÅ fredagarna har Anna lektion i 4- 6an. Vilken tur att jag kom just då! Kände en liten längtan tillbaka till jobbetsom lärare här på SSB. Men jag har valt att bli pensionär och är nöjd med det. Tror på tanken "lärare är man hela livet".
Så känns det för mig.


Anna inspirerar till muntlig övning i svenska. Jätteroligt att få vara med en stund.


I klassen finns nu 14 vetgiriga och intersserade elever.


Roligt att se förskolans barn baka äppelkaka. Alla skär och delar äpplen och berättar för mig exakt vad de gör och hur det går till att baka en äppelpaj. Synd att jag inte hann smaka!


Här skalas och hackas äpplen med stor iver.

Jag blev inbjuden till lunch av mina "gamla" elever och njöt av att sitta ner i matsalen och höra hur de hade det.
En förändring till i år är att även hela förskolan äter i matslaen. Även de yngsta, 2-3 åringarna, klarar detta bra.
Särskilt roligt var det att se de yngsta barnen på skolan i matsalen tillsammans med de älsta, 12 åringarna.


Lika fint dukat som jag minns det. Här vill man gärna smaka på det som bjuds.

Väldigt glad och nöjd lämnade jag SSB för denna gång.
Tänk, vilken förmån och glädje jag haft av att arbeta här. 
Jag tror också att jag gett en del av mig själv till de elever jag arbetat med och även till skolan som helhet. Och det känns jättebra.
"Att ge är också att få"






Iris

Vad trevligt att du hade tid över till

för att besöka oss.

Kram

Elisabeth o Pontus

Du är definitivt en lärare som ger med hjärta och hjärna. Du är en viktig del i vårt liv genom att varit lärare åt Pontus. Pontus kände fortfarande igen ett och annat ansikte från skolan. Din berättelse från Beijing har gett mig en kraftig dos av längtan efter maten dofterna och myllret. Sköt om dig

Ditte

Tack för fina och uppmuntrande kommentarer både från tidigare Beijingbor,vänner och andra som bara råkat titta in på bloggen.




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: