Max i Beijing
Har tillbringat nästan hela dagen med Max, Johan och Liv. Jättemysigt!
Max med föräldrar mötte mig på Starbuck´s och kom under min kinesiska lektion. Lika bra att Max börjar träna redan nu på att lyssna till lite kinesiska.

Max och Sofia har så smått börjat träna kinesiska.....
Sedan har tempot under dagen varit raskt vill jag lova.
Tunnelbanan ner till "Pärlan", mötte Iris, Hans och Anna och vi gick i samlad trupp till den "Hemliga dörren".
Här handlades det en hel del av de övriga.
Max och jag njöt av att titta på de andra som handlade.
Lunchdags! "Brown Door" ett givet alternativ.

Max introduceras i konsten att få i sig mat med hjälp av pinnar. Stekt ris smakade mycket bra!

Liv, Johan och Anna redo för mer shopping.
Men nya krafter blev det både besök på väsk och smyckesavdelningarna för oss allihop.
Och visst behövde jag en ny dataväska, Mulberry förstås, till min nya Mac Air.
Anna, Max och Liv bland alla smycken.
Det hade börjat mörkna när vi kom tillbaka från shoppingen och jag hämtade bara Max saker och sedan var både han och jag beredda för att umgås över natten.
Och visst hann vi med lite strapatser under vår promenad hem till Mona och Rune.
Jag kunde genast konstatera att en barnvagnssulky är svår att manövrera på trånga trotttoarer, där det också med jämna mellanrum finns utposterade telefonkiosker.

Trångt om saligheten tycker Max med mössan käckt på svaj.....
På vägen hem skulle vi gå ner i matbutiken i The Village och göra några inköp.
Först fick jag leta efter rulltrappan för att komma ta vagnen och mig till nedre plan. I rulltrappan måste vagnen lutas framåt och det innebar att mina väskor ramlade av och höll på att fastna. Tursamt nog fick jag hjälp och kom av utan vidare missöden.
I butiken, som för övrigt är jättestor, hämtade jag snabbt de få varor jag skulle ha. Varmt var det!
Max började också bli hungrig och klagade lite lätt. Inte lätt med tidsomställningen för en liten krabat och att veta när det ska vara mat. Det är magkänslan som gäller.
Letade upp vällingen i väskan under vagnen, samtidigt som jag skulle hitta en kassa där det inte var 20 framför i kön.
Befann mig i stort sett krypandes mot kassorna.
Väl framme i kassan kör jag in i det jättesmala utrymmet vid kassan och där det finns ett stålräcke som spärr till nästa kassa.
Vagnen som jag skjuter framför mig fatnar i räcket och sitter fast. Vi kommer vare sig fram eller tillbaka. Puh!
Tursamt nog har flera förstått mitt dilemma och skyndar till undsättning. Till slut kan vi dra vagnen med Max i bakåt.
Då är jag beredd att lämna varorna och bara gå.
Men jag har tur igen!
En ungre man i sina bästa är, vad det nu är.... just i denna stund runt 30, erbjuder sig att betala mina varor och möta mig utanför butiken.
Jag kan då gå ut där jag kom in. Visserligen blev jag hejdad av en vakt, men just då förstod jag absolut ingen kinesiska.
Mannen i sina bästa år, mötte mig, gav mig varorna och jag betalade honom.
Nu var jag helt genomsvettig!
"Den räddande ängeln" visade sig vara manager för restaurang Element Fresh i "The Village" och önskade mig välkommen dit vid tillfälle.
Jag tror jag ska göra ett besök där!
Efter denna uplevelse kändes det uppfriskande, trots dålig luft, att promenera hemåt .
Max installerade sig genast och hittade givetvis en lykta att beundra.

Lyktor är härliga.....
I morgon blir det en lugn dag! Massage och SPA står på agendan, liksom manikyr och pedikyr.
Ska nog också börja att väga in mina saker inför packning och hemresan på tisdag.
Max med föräldrar mötte mig på Starbuck´s och kom under min kinesiska lektion. Lika bra att Max börjar träna redan nu på att lyssna till lite kinesiska.

Max och Sofia har så smått börjat träna kinesiska.....
Sedan har tempot under dagen varit raskt vill jag lova.
Tunnelbanan ner till "Pärlan", mötte Iris, Hans och Anna och vi gick i samlad trupp till den "Hemliga dörren".
Här handlades det en hel del av de övriga.
Max och jag njöt av att titta på de andra som handlade.
Lunchdags! "Brown Door" ett givet alternativ.

Max introduceras i konsten att få i sig mat med hjälp av pinnar. Stekt ris smakade mycket bra!

Liv, Johan och Anna redo för mer shopping.
Men nya krafter blev det både besök på väsk och smyckesavdelningarna för oss allihop.
Och visst behövde jag en ny dataväska, Mulberry förstås, till min nya Mac Air.

Anna, Max och Liv bland alla smycken.
Det hade börjat mörkna när vi kom tillbaka från shoppingen och jag hämtade bara Max saker och sedan var både han och jag beredda för att umgås över natten.
Och visst hann vi med lite strapatser under vår promenad hem till Mona och Rune.
Jag kunde genast konstatera att en barnvagnssulky är svår att manövrera på trånga trotttoarer, där det också med jämna mellanrum finns utposterade telefonkiosker.

Trångt om saligheten tycker Max med mössan käckt på svaj.....
På vägen hem skulle vi gå ner i matbutiken i The Village och göra några inköp.
Först fick jag leta efter rulltrappan för att komma ta vagnen och mig till nedre plan. I rulltrappan måste vagnen lutas framåt och det innebar att mina väskor ramlade av och höll på att fastna. Tursamt nog fick jag hjälp och kom av utan vidare missöden.
I butiken, som för övrigt är jättestor, hämtade jag snabbt de få varor jag skulle ha. Varmt var det!
Max började också bli hungrig och klagade lite lätt. Inte lätt med tidsomställningen för en liten krabat och att veta när det ska vara mat. Det är magkänslan som gäller.
Letade upp vällingen i väskan under vagnen, samtidigt som jag skulle hitta en kassa där det inte var 20 framför i kön.
Befann mig i stort sett krypandes mot kassorna.
Väl framme i kassan kör jag in i det jättesmala utrymmet vid kassan och där det finns ett stålräcke som spärr till nästa kassa.
Vagnen som jag skjuter framför mig fatnar i räcket och sitter fast. Vi kommer vare sig fram eller tillbaka. Puh!
Tursamt nog har flera förstått mitt dilemma och skyndar till undsättning. Till slut kan vi dra vagnen med Max i bakåt.
Då är jag beredd att lämna varorna och bara gå.
Men jag har tur igen!
En ungre man i sina bästa är, vad det nu är.... just i denna stund runt 30, erbjuder sig att betala mina varor och möta mig utanför butiken.
Jag kan då gå ut där jag kom in. Visserligen blev jag hejdad av en vakt, men just då förstod jag absolut ingen kinesiska.
Mannen i sina bästa år, mötte mig, gav mig varorna och jag betalade honom.
Nu var jag helt genomsvettig!
"Den räddande ängeln" visade sig vara manager för restaurang Element Fresh i "The Village" och önskade mig välkommen dit vid tillfälle.
Jag tror jag ska göra ett besök där!
Efter denna uplevelse kändes det uppfriskande, trots dålig luft, att promenera hemåt .
Max installerade sig genast och hittade givetvis en lykta att beundra.

Lyktor är härliga.....
I morgon blir det en lugn dag! Massage och SPA står på agendan, liksom manikyr och pedikyr.
Ska nog också börja att väga in mina saker inför packning och hemresan på tisdag.
Susanne
Vilka äventyr ni är med om och vilka innehållsrika dagar. Max är helt ljuvlig!
Njut av de sista dagarna i Beijing!
Kram