Jaha, så var det över

    
Sista arbetsdagen. Nu är jag pensionär på riktigt. Jag har ännu inte hunnit känna efter hur det känns.
I fredags, skolavslutningsdagen, så tjuvtränade jag. Då var det "riktiga" jobbet över. Min 40 åriga lärarbana tog liksom slut. Ocj jag kände mig nöjd, väldigt nöjd.
Tänk vilket avslut det blev på yrkeslivet! Vilka upplevelser! Jag är i alla fall glad över att jag skrivit blogg, så att mycket finns sparat. Det kan vara bra att ha om jag någon gång ställer mig frågan "vad gjorde jag i Beijing"?
 
Den här veckan har jag i alla fall  städat, plockat undan och skrivit rapporter. Idag, strax före klockan 15 på eftermiddagen så gick jag i mål. Då hade jag mitt avslutningssamtal med rektor. Då var allt jobb klart och jag kunde ta ett djupt andetag. Samtalet blev ett mycket bra avslut på en lång lärarbana.
Blev lite nostalgisk också. Gick runt med kameran för att ta foton. Precis som om jag inte hade tillräckligt av dem.
Men jag hade ju inga från idag, min pensionsdag.
Men nu har jag....


Skolans logga, med barnen Ming Ming och Gustav, nyligen döpta.


Riktig, kinesisk, mat till lunch. Sååå gott! Det lär dröja till nästa gång. Här finns tack och lov inte "4 små rätter", ett svenskt fenomen och mycket okinesiskt.


Svenska Skolan, en pampig byggnad


Några av kollegorna; Linda, Lisen, Samina och Mårten. Vi ses igen i ett annat sammanhang.


Dags att säja "på återseende"

Sista resan med skolbussen gick helt friktionsfritt. Och visst kändes det lite vemodigt. Här i bussen har jag i alla fall tillbringat nästan två timmar var dag.
Dessa har jag ägnat åt att lyssna på ipoden; kinesiska, musik och svenska böcker har stått högt i kurs.
Bra att förena nytta med nöje.....


Sista resan för både Lena, Tessan och mig. Mårten blir kvar


Vår fantastiske busschaufför som med stor körskicklighet lotsat oss till och från skolan.

Bäst att tillägga, det är inte som att köra bil i Stockholm att ta sig fram här.....Men ibland ändå mycket smidigare och mindre köer, hur ni det kan vara möjligt.
Stockholm är jämförelsevis en liten stad med få bilar; att jämföras med Beijing och 17 miljoner invånare. Och där antalet bilar ökar med över 1600/ dag.......Nåja, allt är relativt. Man får lite perspektiv på tillvaron genom att leva här. Kan alltid vara bra att ha!!!!

Maken har ägnat dagen åt att sortera, kasta och packa ihop en massa saker. 
En del smått och gott ska vår vän Anna få. Hon kommer tillbaka till Beijing i höst och behöver lite "hushållsartiklar".
Maken är mycket mån om Anna, så det har packats en hel del kan jag säja.....Bra, tycker jag! Undrar vad kollegan Mårten tycker, som ska förvara det hela. Återstår att se. En del är också inhyst på annan ort!
Han har också packat en stor väska med lite blandat som ska skickas hem. Undrar egentligen vad det är.....Säkert något som kan vara bra att ha!
Jag har för egen del försökt att bringa någon ordning på mina saker, mest kläder och väskor. Jag har omsorgsfullt vägt allt som gått ner i resväskan.
Inser att det kanske får bli ytterligare en låda att skicka. men vad gör väl det? 
Kinesiska postverket ska överleva de också.


I packningstagen. Det här ska nog gå bra....  

Jodå, vi hann med middag också.
En sista gång på "The Den". Utomhus, lite åska och regn, under ett stort parasoll och 28 grader varmt på kvällen.
Lite känslosamt blev det, men vi kommer illbaka.....visst gör vi det.

I morgon, torsdag, är den sista dagen här. Ja, den är helt fulltecknad; alltifrån ayi på morgonen, (säja hej då) en tur till Pärlmarknaden och lite inköp, kinesiska, ( och hej då till Sofia) gå till posten och skicka lådor, hämta uppsydda örngott, lämna in klänningar för att korta av, packa klart, få lägenheten inspekterad, gå ut och fira "sista kvällen i Beijing". Antar att jag ändå glömt något som ska göras.
Ja visst ja, kasta det sista i lägenheten.
Tänk vad man kan samla på sig!!!
Åse

Det verkar som om du har tagit avsked av Kina rejält. Allt är grundligt avslutat. Du är nu mogen för nya äventyr.

Välkommen hem och kram från Åse

Annmari

Oj, vad jag fick tårar i ögonen att läsa dagens blogg, jag känner med dig! nostalgi och en pirrande känsla av förväntan på allt nytt i en konstig blandning. Kina finns kvar,er del av Beijing lika så och ni kommer tillbaks för att hälsa på - det är bra att göra. Stor kram till er båda två - ses i stan / Annmari

Kerstin

Grattis Ditte! I mål med många minnen och upplevelser!!

Det är ju lite sorgesamt vid avsked av människor och platser men var tid har sitt...

Vilka underbara lärarår du fick sluta med!

Kramar från en som också fick sluta med jättehärliga "internationella" år tillsammans med dig och Helene.

Kerstin

Katarrina

Välkommen hem!

Har saknat dig sååå mycket.

Många kramar

Helen Wennerholm

Välkommen hem och grattis till en ny era av livet som pensionär! Tack för att jag fått följa med dig på din fantastiska blogg. Du anar inte vad den har betytt mycket för mig och familjen, på så sätt fick även vi vara kvar lite längre....Mångar kramar


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: