Måndag,den 19 april 2010

    
Ny vecka,nya utmaningar, nya upplevelser, nya tankar och två månader tills jag är pensionär. Och jag är som vanligt. Nästan! Det här med pensionen upptar egentligen inte mycket tid, men visst tänker jag på det. Den senaste veckan har jag tänkt mycket. Men bara positivt! 
Idag har jag haft väsentligare saker att tänka på. Jag har varit lite som en självpåtagen sambandscentral.
Vännerna Carina och Jenny har inte lämnat Beijing idag som det fanns en tanke om. De for till flygplatsen med sitt bagage som de andra resenärerna men var snart tillbaka på sitt hotell. Nytt rum blev de tilldelade. Det går verkligen ingen nöd på dem. Hotellet är bra och de har idag varit ute på byn. Nåja, by. Den ligger några km från flygplatsen och har runt 40 000 invånare. Lite shopping blev det och de fick se och uppleva "byn".
I morgon har de nya biljetter hem till Stockholm via Moskva. Och kanske har den sprutande "draken" (vulkanen) dämpat sig så pass att det går att landa i Stockholm igen.
Stockholm har ju öppnats idag, men för hur länge vet man inte.

Maken är ombokad till den 25 april. Men han vilar i hemmets lugna vrå. Jag är ju här, så jag antar det är lugnt. Tur att han inte avbokade resan. Nya biljetter kostar idag från Stockholm till Peking ca. 15-20 000sek. I turistklass!
Viss oro har jag hyst för döttrarnas ankomst, om den ska bli av...Om draken vill sluta spruta aska..... 
Barnbarnet Max, med Liv och Johan( barnets pappa) är planerade att landa här den 28 april och ett par dagar efter det kommer Helen med sin väninna Sara. Men det är ju lång tid tills dess.....
Men jag längtar verkligen både efter Max och döttrar.


Helen,(moster) Max och Liv på besök hos döttrarnas farmor i Norrköping nu i helgen.
Här på bilden syns det verkligen att döttrarna är lika.
Ingrid

Vilket fint foto!

Förstår att du längtar.

Men som du säjer, man kan inte göra något åt att naturen har sina egna krafter.

Hoppas det går bra för gästerna att komma vidare idag.

Kramar

Katarina

Vad roligt att du får familjen samlad. Nu verkar det som om planen börjat gå igen. Hoppas det fortsätter så.

Härligt foto!

Kram

Britta G

Ja vad ska man göra? Naturen rår vi inte på...men visst är det tråkigt för alla som planerat o bokat sina resor o som det nu inte går att genomföra som man tänkt sig. Kanske en tankeställare....

Hoppas du snart får dina kära till dig i Beijing o ni får en fin tid tillsammans.

Kram/Britta

Åse

Tänk vad sårbar världen är när det händer något oväntat. Ibland undrar man om det inte trummas på lite väl mycket. Tänker på fågel-och svininfluensan. Katastrofvarningarna duggar tätt.

Skönt att de dina kan komma som planerat och pensioneringen behöver du inte oroa dig för. Efter ett tag känns det faktiskt som en lyx man förtjänar efter allt slit.

Kram Åse

Åse

Tänk vad sårbar världen är när det händer något oväntat. Ibland undrar man om det inte trummas på lite väl mycket. Tänker på fågel-och svininfluensan. Katastrofvarningarna duggar tätt.

Skönt att de dina kan komma som planerat och pensioneringen behöver du inte oroa dig för. Efter ett tag känns det faktiskt som en lyx man förtjänar efter allt slit.

Kram Åse


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: