Fler hutongområden att upptäcka

    
Vi promenerade denna mulna men varma lördagseftermiddag genom flera hutongområden där vi inte tidigare varit. Det känns alltid lite mer äkta att uppsöka dessa. Här levs många gånger livet som det nog allltid har gjorts. Det här med toa inne finns ju inte överallt hos gemene man. Sedan finns det ju hus i dessa områden som har all lyx man ens kan tänka sig och lite till. Men allt syns inte från utsidan.
Särskilt roligt var det att se att det pågår en hel del renoveringar och att de områden som vi gick i kändes så levande.
Det var verkligen att få en inblick i hur livet här tedde sig för länge sedan.
(Vi gick  idag i hutongområdena som går parallellt med den stora gatan som går upp till sjöarna.)

Eftersom det var mycket att se hann vi inte med allt, utan det får bli med cykel vi undersöker området nästa gång. Och det blir nog snart igen.

I detta område finns Red Capital Club, en restaurang och bar som är inrymd i en vacker, restaurerad courtyard och där det finns lyktor som är karvade ur vattenmeloner.
Restaurangens tema är en fiktiv herrklubb i sann kommunistisk anda. Idag blev det ett besök utanför, men jag ska vid ett annat tillfälle även besöka insidan på denna kultförklarade restaurang.
Det lär därinne finnas telefoner där man kan höra Mao prata. Ska undersöka detta när jag kommer dit.

Lite bilder från dagens promenad.


Restaurerat hus med vackra blommor.


Här har nog inte renoveringen påbörjats ännu.


Att blanda till cement ute på gatan ser man inte hemma. Här ska den användas till att renovera hus.

Som jag berättat tidigare så håller hela stan på att smyckas och göras iordning inför 60 årsdagen
den 1/10. Förutom alla blommmor som placerats ut och håller på att planteras så finns också nu mängder av volontärer utposterade. Riktigt vad de ska syssla med vet jag inte, men volontärerna är både män och kvinnor i olika åldrar. De är iklädda gula t shirts och har röda band runt överarmen.
Liknande sågs under OS och då var volontärernas huvudsakliga syssla att vara behjälpliga genom att svara på frågor och i viss mån visa vägen.
Dock var det inte helt enkelt att göra sig förstådd om man inte talade kinesiska. Men de försökte verkligen att ge all hjälp de kunde.
Ska i morgon fråga Sofia, min kinesiska lärare, vad volontärerna inför nationaldagen förväntas att göra.


Volontärer på plats.

Iris

Vad spännande det är att läsa nyheter därifrån!

Läste på Katas sida om hur hon med hjälp av de frivilliga och någon viktig herreman blivit förbjuden att fotografera, om jag uppfattar henne rätt, i ett hutongområde.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: