Rapport från en "vanlig" onsdag

    
Oktober närmar sig sitt slut och det gör väl denna månad överallt. för första gången tänkte jag i morse när kah steg på bussen 07.30 att det kändes lite som höst. Inte för att det var kallt, +13 grader då. Men molnen var låga och solen inte direkt framträdande.
Fick extra sällskap på skolbussen av våra svenska grannar här. Jättetrevligt att de är här på höstlov. Jag saknar dem! Så detta är lite extra denna onsdag!
Barnen gick på vår skola förra läsåret och idag var ett av de tre barnen med för att besöka sin gamla klass. Även föräldrarna kom med. Tyvärr så blev de yngsta flickorna sjuka just innan resan hit och hämtar krafter hos släktingar i Sverige.

Jag mötte "mina ettor" på morgonen och det är alltid lika roligt. 
Arbetade med barn som behöver det lilla extra, samt skrev tillsammans med Anna, skolans allt i allo, klart den information som ska in på hemsidan angående svenskämnet och kompletteringssvenskan.
Ja, visst blev det en kopp kaffe vid 10 tiden.

Det var inte utan att jag var lite småhungrig vid lunchtid. Alla elever på skolan, ja vi är inte så många, omkring 75stycken, äter lunch runt 11.30.

Idag var 1-3orna först. Det vankades hamburgare, nyttiga sådana. Rivna morötter fanns med i färsen. Tillbehören var också nyttiga, mycket grönsaker att komplettera med. 


Skolans kock som också serverar oss. Stekta tomater är ett av tillbehören.

  
Vackert dukade bord, detta är något jag saknat i skolmatsalarna hemma.


Frukt serveras alltid efter maten.


Matsalen där bara klass 1-3 kommit. Vi var först idag.

Barnen har lunch+ rast till klockan 12.30.
Solen hade börjat bryta sig igenom molntäcket och leken är i full gång.
Idag hade jag ingen rastvakt på lunchen så jag ägnade den till att prata lite med mina kollegor och ta en kopp kaffe. Lite jobb i klassrummet hanns också med. 

Lektioner med "mina ettor" efter lunch. Det är helt fantastikt att följa deras läsutveckling. Jag ler både utom och inombords av förnöjsamhet.
Dags för rast igen 13.40 och nu är jag rastvakt. Solen skiner, det är +19 och jag njuter av att vara ute.
Här leker alla barn tillsammans och det är mycket sällan någon osämja att reda ut.

 
En del av skolgården, den är inte stor. Här ska det spelas fotboll.


Baksidan med andra typer av lekar.

Onsdagar är mina långa dagar. När skoldagen slutar för barnen, både i skolan och förskolan, 14.40, så tar jag en kort paus. 
Därefter planering för kompletteringssvenskan som börjar 16.30. I år har jag en elevgrupp som består av 10 barn mellan 6 och 10 år. De går alla i internationella skolor men har helt eller delvis svensk anknytning.
Här är min uppgift att bevara och berika och utveckla deras kunskaper i svenska,( både skriftligt, muntligt och läsmässigt) ta upp och prata om svenska seder, svensk kultur, svensk historia och geografi. 
Vi har 90 minuter till vårt förfogande var vecka och dessa elever har innan vår lektion haft långa och intensiva dagar i sina skolor. ( Även skolår 1 har skoldagar från 8.30- ca. 15.30. Ingen fritidsverksamhet här och stora grupper på ca 25 elever) 
Det är verkligen intressant att se hur fort barn glömmer sin svenska, även om man gått i intenationell (engelsktalande skola) bara i ett par år. Det tar ju lång tid att lära sig behärska svenska också, vilket de inte alltid hunnit med. 
Några av dessa elever har gått i skola i Sverige och andra har aldrig gjort det.
Det är verkligen en utmaning att hitta arbetsuppgifter som kan göras gemensamt samt att var och en också får träna det de behöver.
Men jag har ju alltid gillat utmaningar.......

Att då lektionen är slut klockan 18 hitta en taxi är inte det enklaste. Vi är några som brukar åka hem tillsammans denna tid.
Så även idag.
Ingen taxi i närheten. Vi måste ta taxi. Det går inte att åka kommunalt.
Taxibilarna är oftast gul-blå, gul-bruna, gul-gröna och i vissa fall svarta. Men de lyste alla med sin frånvaro.
Vi gick ut till stora vägen och jag viftade in en bil. Jag trodde det var en taxi. Det var en svart bil som bromsade in. Aha, en "svarttaxi". Det var det ju i och för sig. Jag sa att vi måste ha kvitto och då pekade han på sin taxameter. Lättade hoppade vi in. 
Skönt att vara på väg hem.
Kö på motorvägen. Det stod still. Ingen av oss orkade ens tänka tanken på att tillbringa de närmaste timmarna i en taxi. Men vilket val hade vi?
Vi behövde inte välja. Taxichauffören ringde en vän som hade förslag på en längre väg, ingen motorväg, men heller inte helt stopp.
Chauffören försökte förklara och när han gjorde det andra gången så förstod jag. Hurra!!!!
Resan hem tog omkring en timme och det kändes skönt att sätta nyckeln i dörren klockan 19.45. Då hade jag handlat lite matsäcksmat inför morgondagens utflykt.
Då blir det ett besök med klassen på Natur och Vetenskapsmuseét som ligger vid Fågelboet och Olympia området.

Lite datorjobb och planering, sedan känns det behagligt att dra sig tillbaka med en god bok.  
Susanne

Vet att du har en åsnas envishet,är seg som en oxe och pigg som en ekorre. Men ändå, kanske ska du börja tänka på att varva ner. Åtminstone lite.

Läser du inte kinesiska också????

Glömde du inte ta med att du skriver blogg också? Tack för att du gör det. Absolut värd att prioriteras.

Kramar i massor

Brtitta

Kan bara hålla med Susanne ang din intensitet. Du är otrolig! Det bästa av allt är att du oxå delar med dig av dina dagar, både vardag som fest. Tack snälla Ditte för att du är du!

Kram Britta

Iris

Vad jag saknar er! Allt till och med rastvaktsjobbet, men framförallt dig och jobbet där! Och den goda maten och kocken i skolan! Snart är det vår och då kommer jag! Kram, kram,kram!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: