Jakten på nytt matbord.

    
Ett av de få "måstena" jag hade vid sommarledighetens början var att sälja mitt ärvda matbord med tillhörande skänk och byrå. Det var  i och för sig alls inget fel på dessa massiva, obehandlade furumöbler. De beställdes i början av 1960 talet av mina föräldrar från en norsk fabrik som hetar Krogenes som är kända än idag för att ha kvalitetsmöbler. Bara att skura med såpa för att rengöra dem!
 Men jag tycker möblerna passar bäst i en fjällstuga eller i ett sportigt sommarhus med gott om plats.
                                             
         


Möblerna var inte helt lättsålda, men till ett mycket facilt pris såldes möblerna till ett par som visste vad de köpte och gärna körde från Örnsköldsvik till Stockholm för att bli nya ägare.

Så började då jakten på att hitta ett nytt bord i lämplig storlek. Och vad jag letat! Det är absolut inte så att bord av den storlek och kategori maken och jag tänkt oss bara står och presenterar sig så där utan vidare. Ack nej!
Det nya bordet skulle ha en ungefärlig storlek med längd 130 cm  och vara ca. 80 cm brett. En klaff eller utdragsskiva skulle också finnas.
Efter att ha besökt runt 10 möbelaffärer i Stockholmstrakten och tittat på blocket var det dags för en paus i letandet och visst omprövande vad gällde storlek och träslag.
Tog en eftermiddagstur med vännen Eva till Sigtuna. Kanske kunde jag få en ny tanke på vad jag egentligen ville ha.
Sigtuna bjöd oss på fint promenadväder och gott fika på det jättegamla cafét Tant Brun.
För de som inte vet så har  Elsa Beskows berättelser om tanterna Grön, Brun och Gredelin samt Petter och Lotta sitt ursprung just i Sigtuna.


Cafét Tant Brun


Vännen Eva på Storgatan i Sigtuna.

Några nya tankar uppstod i alla fall vad gällde valet av träslag. Det har minst sagt varierat i takt med letandet.
Vännen Karolina föreslog ett vitt ovalt bord av den klassiska modellen "Superllipse" av Bruno Mathsson. Denna tanke funderade jag på i flera dagar.
Helt klart var att det nya bordet med stolar skulle kännas lättare än den gamla möbeln.
Efter att ha tittat på "Superellipse" kunde jag konstatera att det var alldeles för stort för att passa hos oss. Synd! Liknande opior finns att få mindre. Men nu ville jag inte ha en kopia.
Att blanda för många träslag kändes inte heller bra. Så vad göra??? Vänta några dagar, se och fundera blev alternativet.
Tänk att det ska vara så svårt att få till det! 
Egentligen skulle alla möbler bytas ut för att få det enhetligt. Men å andra sidan så måste det ju inte vara helt perfekt.
Kom efter stor tankemöda fram till att bordet kanske kunde få ha en brun skiva eller också fick både bord och stolar vara vita.
Vilka bekymmer!!!! 
Igår hittade vi i alla fall några bord som kanske kunde passa. Jag hade letat möbelbutiker på internet, sådana vi inte tidigare besökt, och hittade en butik ute på Värmdö, Gustafsberg. Sagt och gjort, det blev en tur dit.  
Men inget bord motsvarade helt våra krav vad gällde måtten. Dags att ompröva dem alltså.
Vi hittade ett bord med tillhörande stolar och enades om att det nog stämde ganska bra med vad vi letat efter. Dessutom fanns bordet i lager och var bara att ta med sig hem.
Sagt och gjort!

Susanne

Duktigt,duktigt; bra jobbat!

Det nya bordet ser ut att passa bra. Roligt att furumöblerna fick ett nytt hem.

Kramar

Katarina

Skönt att du är en envis typ.

Ha det bra!

Kram

Iris

Vilket sökande efter ett vackert bord!

Kram!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: