Vad gör du?

    
Vad jag gör? Så lite som möjligt. Jag bara är, här och nu. Tycker jag varit duktig på att släppa jobb, planera framåt eller  fundera över morgondagen eller min pension. Stillheten vid havet och vågornas sakta brus kan nästan vagga mig till söms. Jag tröttnar aldrig på att titta ut mot havet känns det som.
Både mornar och kvällar blir tidiga. Frukost redan vid 8, med ägg i olika former, massor med färsk frukt ,( som delvis växer i hotellets trädgård) nybryggt kaffe och sedan är jag beredd för den 100 meters vackra vandringen genom trädgården ner till stranden.
Läsa, titta ut över havet, bada, vandra längs stranden, lyssna på inspelade Sommarprogram på Ipoden, bada mer...Dags för lunch vid 14 tiden, givetvis på stranden. Restaurangerna har varierat något under veckan, men överallt god mat  och vänliga, leende människor.
Blogga en stund, tillbaka till stranden lagom då eftermiddagsbrisen kommer in. Jag bara är. Ser solnedgången vid 18 tiden. Mörkret kommer snart därpå.
Vi vandrar i ficklampans sken med stjärnorna som följeslagare till någon strandrestaurang. Middagen väntar och för min del har det blivit olika former av pinfärska räkor var dag. Vandrar i månskenet tillbaka och avslutar dagen på vår veranda med att lyssna på palmbladens sus och grodor som kvackar.
Jag är förvånad över mig själv. Att jag faktiskt INTE måste göra något. För övrigt finns det heller inte något annat att göra här på ön än att just bara vara. Och det är denna gång verkligen semester för mig. Känns nästan som om jag håller på att tackla av.....Lite skrämmande faktiskt!


Solnedgång


Palmblad som susar


Stranden och havet som skänker mig ro (och viss motion)
Iris

Tackla av? Det du gör just nu kallas för njutning!

Kerstin

Instämmer med föregående "skrivare": TACKLA AV? Du? Inte då!! NJUT!!!

Kramis!

Kerstin

Ingrid

Vad bra att du tar det lugnt.

Njut och ta hand om dig och maken.

Susanne

Ditte! Jag följer med spänning det du skriver. Alltid så kul att läsa. Tittar in var dag för att följa med. Ha det bra nu de sista dagarna också.

Kramar!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: