Valfrihet

    
Inför OS så byggdes det kopiöst i stan. Hotell, sportarenor, tunnelbanelinjer, shoppingcentra och restauranger växte upp som popcorn ur marken. Alltså med stor hastighet. I ett av de nyaste shoppingområdena, som finns helt nära oss, The Village, finns mängder av märkesbutiker och  dyra, restauranger. Tyvärr, är inte anstormningen av folk så stor. Det mesta är ganska öde. Arkitekturen är häftig, gott om märkesvaror.Glasfasader, små torg och gott om personal överallt. Men trevligt? Nja, jag gillar de gamla områdena bättre. Lite mer stämning, mer genuint.


"The Village" med mängder av resaturanger, cafeér och barer dolda i husen.


Bargatan, Sanlitun, tvärs över gatan från "the Village". Ganska tomt en eftermiddag, men desto mer fylld på kvällen.


Alldeles bredvid "the Village" finns denna gata med många restauranger, barer  och "slink in ställen". Lite slitet, men väldigt trevligt och prisvärt.

Shoppingen här i stan är otrolig, verkligen. Alla västerländska märken finns, minst i två upplagor. Kvalitén är därefter. Du får vanligtvis vad du betalar för. Jag kan inte på något sätt förvänta mig att få en Armanikavaj inköpt för 100 sek att vara lika hållbar som en som är inköpt för 3000 sek. Å andra sidan, så kan jag i stället köpa 30 kavajer till priset av en. Inte helt lätt att förstå... men köpemarknaden här består alltid av MINST två versoner. Bara att välja! Hur enkelt som helst, allt efter humör och dagens tillgång på pengar. Valfrihet skulle man också kunna kalla det.

När det gäller shopping.... Jag fick idag se en telefonmodell jag aldrig sett tidigare. Vad säjs om en "pussmun"?

 
En marknad för allt!

Sen har vi ju vårt kära Yashow. Valfriheten är begränsad vad gäller "äkta eller "oäkta". Vilket är vad? Ibland nog så svårt att avgöra. Men visst har jag mina stamställen i detta varuhus.  Jag blir igenkänd, får bra priser utan att pruta och kan faktiskt ibland tycka att det är roligt att unna mig saker som jag inte skulle göra hemma. Sen kan jag kanske fråga mig om jag behöver allt jag köper. Klart jag inte gör, men jag har kanske gjort dagens goda gärning.
Ska nog ta och köpa mig en ny telefon i morgon. En med pussmun.

Karolina!

Åhhh... jag längtar ända in i tunntarmen(!!?) efter Beijan. Allt verkar vara sig likt. Det känns skönt!!! Väldigt roligt att du dokumenterar Beijing. Kram

Iris

Underbar ny sida!

Ditte

Iris!

Väntar med förväntan på att du ska komma hit och hjälpa mig att få till lite stuns på färgerna. Nu har jag provat lite färdiga mallar. Inte så upphetsande!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: