Så var det dax för mig att gästblogga här från Peking, världens mest OS-tokiga stad för stunden. Mina 9 dagar här i Kina har varit fyllda av intryck, upptåg och shopping. Att uppleva en så stor stad som Peking, i förändring och i rörelse, kan inte beskrivas med ord. Livet här är hjälplöst enkelt men ändå så otroligt komplicerat. De flesta äventyr här kräver tålamod, öppenhet och mycket humor och som tur är har vi alla som är här just nu mycket av alla dessa egenskaper. Dock tryter tålamodet ibland och ni kan säkert gissa hos vem det tar slut först.... :) Tur för oss är det nog, att lilla mamma får saker gjorda, även när naturlagarna hävdar att motsatsen gäller. Utan hennes kinesiska svengelska hade vi inte kommit långt. Jag hade definitivt inte fått de 2 par glasögon vi inhandlade under gårdagen och som går att läsa om i föregående inlägg (P.s ja, jag vet att jag ser ut som doktor Snuggles på kortet från optikern!).
Resan har bjudit på enormt mycket intryck, allt från besök på Svenska Skolan till Konfusicus tempel, shopping och självklart för mig, som har stort intresse av simning, ett besök vid OS arenan i simning som är färdigställd och redan invigd med simhoppstävlingar tidigare i vår. Tyvärr stoppades vi av vakter på alla håll när vi 4 livliga tjejer försökte "smyga" oss in bakvägen till arenan. Även mamma fick inse att simarenan får vi uppleva på avstånd, åtmindstone ett tag till.



Framför OS-arenan i simning, Helen, Helene och Monica.


Shoppingen här i Peking är hysterisk. Trots att jag varit här tidigare så drabbas jag av samma shoppingyra som alla andra turister. Med mammas tidigare, svenska ,kollega Helene och hennes mamma Monica, har jag promenerat kilometrar, skrattat hysteriskt, kånkat kilon och bråkat om priser med otaliga försäljare. Men i slutändan har det blivit som jag velat och vilka minnen jag har med mig. Träffade en förälder till en kollega till mamma, som konstaterade att kvinnor med all säkerhet har en inbyggd shopping-gen. Med en väska som när jag åkte vägde 9 kilo och som nu väger uppåt 20 kilo har jag ingen lust att bestrida det påståendet. Allt jag kan säga är :-att jag är nöjd.

Maten här i Peking är också en av de saker jag vet att jag kommer minnas. Faschinerande är, att man kan äta i princip vad som helst i valfri mängd, då priserna är helt överkomliga. Det finns oerhört mycket att smaka och det kinesika köket består av så mycket mer än bara "flaid lais". Själv tycker jag det är ovant att dela min mat med 4 andra personer eller fler, men det är mer regel än undantag, att andra ska äta upp det man beställt, så har det  bara varit att finna sig i det. Att allt man tycker om, äts upp av alla andra, är frustrerande men lärorikt...kanske...
Min största jakt här i Peking har varit efter vitlök, jag kan inte leva utan vitlök. Uppenbart har blivit, att man här i Kina har vitlök, MEN den smakar ingenting. Ikväll har varit Helene och Monicas sista kväll här och för att fira detta valde vi att laga mat själva här hemma. Jag såg min chans att frossa i vitlök och laddade med 6 vitlöksklyftor i maten. Jag såg Monicas oroliga blickar, men valde att ignorera dem. Döm om vår förvåning när maten alltjämt saknade den distinkta smaken av vitlök. Jag bröt ihop och har nu tröstätit negerbollar från Delicato, medtagna från Sverige, i väntan på att få komma hem till den svenska vitlöken.

Precis som väntat har det varit en fantastisk resa och framförallt har jag fått umgås med en av de personer jag älskar mest av allt på jorden. Peking är definitivt en stad som jag trivs i och jag ser fram emot ett nytt besök så snart jag fått en dos av gammal hederlig svensk ordning och reda.

Helen (dotter)

Här händer det nu så mycket, att jag nästan har svårt att hinna skriva på "bloggen."Upptäckte att det snart är en vecka sedan jag skrev senast. Men det är absolut ingen brist på händelser här.
Jag har jobbat hela tiden fram tills igår. Men nu är jag ledig i tre dagar, plus helgen förstås. Jätteskönt!
Men full fart är det....
Fyllde år i fredags och blev uppvaktad i flera omgångar under hela dagen och kvällen. På elevernas present och födelsedagskort till mig stod det " Grattis Ditte till alla de 59 åren". Helt underbart!


Födelsedagskalas i klassrummet med jättegoda chokladbakelser som en förälder sänt med. Vilken omtanke!

Dagen fortsatte med överraskningar  av olika slag och avslutades med påskmiddag i goda vänners lag. En underbar dag!

På påskaftons eftermiddag landade den ena dottern, Helen. Såååå roligt. Det var ett år sedan hon och hennes syster var här. Aftonen tillbringades i godan ro på vår stammis restaurang, den thailändska Purple Haze.

Påskdagen mötte oss med ett fantastiskt fint väder. Helt perfekt för en resa till Muren. Jag blir alltid lika lycklig över att komma dit. Tänk att ha tillgång till ett av världens mest fantastiska byggnadsverk, mindre än en timma med bil från lägenheten i Beijing!
Att gå på Muren, äta medhavd matsäck ,andas frisk luft och bara njuta. Det är verkligen livskvalité för mig.


Helt klart njutbart.


Helen är också förtjust över att återse Muren.

Annandag påsk var en ganska vanlig arbetsdag. Slutade lite tidigare och mötte vänner på flygplatsen, Helene och Monica. Så nu finns det två Helen i huset. Efter en snabb kopp kaffe och ett par smörgåsar var vi nu fyra shoppinghågade som gav oss iväg till Silkmarket per buss. Lika bra att komma igång med handlandet genast.
Och shopping blev det!
Samtidigt som vi handlade jackor och jeans, ( jag handlade inte, var med som stöd) försökte vi få tag på Helens väninna Sara, som var i Beijing med sin bror och mamma, samt fem av mammans väninnor. Detta gäng var på rundresa och deras tidsprogram var späckat vill jag lova. Efter många sms på olika telefoner, träffades vi alla till sist på resaturang Take Five för en gemensam middag. Jätteroligt att vi fick till det! Detta var den enda kväll och tid som passade. Dagen därpå skulle det "resande gänget" vidare mot Xian och därefter Shanghai, innan återresan till Sverige den 30 mars. 


Heja Väsby!!! Alla utom Bosse har Väsbyanknytning.

Tisdagen den 25 mars; Våffeldagen.


Våffelfrukost för skolbarnen på Svenska Skolan. Föräldrar och lärare är i gräddartagen.

Ja, enkelt var det inte, att få till våfflor till ca 60 elever med syskon, föräldrar och anhöriga på besök. Det blev överbelastning på elledningarna och propparna gick i tur och ordning. Till sist blev det även våffelgräddning i gymnastiksalen. Men varför ska det vara enkelt?  Gott blev det!

Fortsättningen på dagen blev lite enklare dock. Klassen skulle åka ut på olika uppdrag i och runt Beijing. Det var 3-4 elever per grupp med en lärare i varje. Några elever besökte Förbjudna Staden, några var till Minggravarna, en grupp besökte Trum och Klocktornen. Den grupp jag var med i besökte Lamatemplet och Konfuciustemplet.
Alla var så nöjda med dagen och det ska bli spännande att jobba vidare med detta och att senare få se och höra elevernas redovisningar.

Denna dag avslutades med att vi tillsammans med våra gäster besökte "nattmatmarknaden".
Ja, det är ännu bara halva vecka som passerat...... I kväll blir det besök på ett riktigt kinesiskt tehus och vad som händer i morgon är en öppen fråga.

Hade lite sovmorgon idag, ända till 7.30. Vanliga dagar är det den tiden då skolbussen avgår från vår port.
Men just idag skulle det bli av. Jag har anställt en "ayi" som ska komma till oss var torsdag morgon och städa. Hon skulle komma för första gången idag och jag skulle träffa henne och visa var våra städsaker finns. Jätteskönt tycker jag. Bosse är fortfarande lite kluven i sina tankar om vad han tycker. Men som sagt, det gäller bara städning och en dag i veckan tre timmar. Hon frågade efter en dammsugare, som vi inte tyckt att vi behövt, men jag får köpa en i helgen. Kan nog vara bra att ha.....
Här i Beijing har nästan alla utländska hushåll en "ayi" som kommer flera gånger i veckan eller varje dag. Många  har en "ayi" på heltid som sköter ALLT i hushållet. Men hos oss gäller det städning en dag i veckan. Vi bor mitt i stan och det är helt oundvikligt att det kommer in damm och sot genom fönstren även om de är stängda. Välkommen "ayi"!
För min del blev det sedan taxi till skolan och jag kände mig glad över att få huset städat denna underbart,vackra och soliga torsdagsmorgon.
Dagen fortsatte att vara njutbar och så även det vackra vädret.


Rast på gården i det soliga vädret. Det är bara den 6 mars.

Efter skoldagens slut var vi några arbetskamrater/ vänner som bestämt oss för att ta hand om våra kroppar. För min del blev det oljemassage av rygg, armar och bröstkorg, samt  en ordentlig ansiktsbehandling. Det var verkligen skönt och avstressande.
För ett tag kände jag mig som om jag låg i en sarkofag, nerbäddad mellan handdukar och sidentäcken som jag var. Men det var så skönt att jag somnade till en kort stund.


Lite som i en kista.


Undrar om nästa stadium blir mumie?

Det hela tog lite mer än två timmar och både kropp och ansikte kändes nästan i skick som nya. Nåja, det var väl att ta i, men jätteskönt var det. Priset för det hela? Ja, inte mer än 65 yuan. Något mindre i svenska pengar.

Promenerade hemåt och bestämde mig för att äta varma smörgåsar i hemmets lugna vrå. Hade en del jobb kvar att göra och sedan bara vila och ta det lugnt. Skönt!

Passerade en blomsterbutik på vägen och var bara tvungen att köpa dessa rosor. (Här är priset betydligt lägre än hemma; 20 yuan för alla sju.) Oemotståndligt!!! 

Jag har tidigare berättat om att jag ofta här i stan lär mig nya saker. Så också denna fredag. Ja, i torsdags också förresten. Jag har blivit med bankomatkort. Känns faktiskt riktigt bra. Har dock ännu inte riktigt klurat ut i vilka bankomater jag kan göra uttag. Men det visar sig nog efter hand. Jag gjorde ett bra försök i en bank som ligger på bottenvåningen i mitt hus i torsdags kväll. Till att börja med gick det bra. Men vid ett tredje försök att ta ut pengar, så var de slut. Ja, pengarna i bankomaten alltså. I Kina är det 100 yuan sedlar som är den högsta valutan, så det blir det blir några stycken man får. (100 yuan motsvarar ca 88 svenska kronor.)
Idag gjorde jag ett par nya försök med tre olika bankomater. jag hade nog otur för antingen fanns det inga pengar i dem eller också passade inte mitt bankomatkort.
Bestämde mig för att spatsera iväg till "min bank". Var beredd på att sitta i kö i minst en timma.


Banken väntar.

Döm om min förvåning när jag fick nummerlapp A 252 och det var A 246 som var på gång. Väntan blev endast 15 minuter. När det blev mitt nummer stegade jag fram till kassörskan, satte mig och meddelade på engelska att jag ville göra ett uttag med mitt bankomatkort. Summan skerv jag på ett papper och blev sedan på kinesiska uppmanad att slå in min kod på dden lilla dosan utanför luckan. So far so good.... Efter en stund fick jag upprepa proceduren. Därefter blev jag uppmanad att studera ett räkneverk som räknade mina hundralappar så att jag fick rätt antal. denna procedur upprepades två gånger och sedlarna buntades ihop snyggt och prydligt. Jag tilldelades ett kuvert med pengarna i och sen var det klart. Lätt som en plätt. Men jag ska fortsätta att utforska bankomaterna så jag lär mig vilka just jag kan använda till mitt kort. Och!!! Det finns mycket tydliga instruktioner på engelska också. Bra va?

Aftonen blev mycket lugn och avslappnad med middag på thailändska Purple Haze tillsammans med Anna (vän och kollega) och Bosse. Förutom god mat slank det också ner någon drink.


Frozen Margarita, men inte som Emmas Melonmargarita.......

I morgon åker Bosse till Sverige och jag får då bråda tider att hinna med hushållsarbetet. Jag har nu i alla fall gjort slag i saken och ska få en aiyi ( hemhjälp) som kommer och städar lägenheten varje torsdag. Det ska bli jätteskönt. Här blir det verkligen dammigt. Känns som om det blåser in grus som lägger sig överallt. Men Beijing är en stor stad, inte att förglömma.

Hoppas på vackert vårväder i helgen. Kanske blir det så varmt att det går att sitta en stund på en uteservering?