Hainan;semester

    
Så var det då dags! En veckas ledighet = semester; vad skönt! Lov första veckan i oktober. Det är då man har höstlov här. Nationaldagen infaller den 1 oktober. Jag hade efter en del om och men lyckats med att boka en resa till Kinas Hawaii, dvs. till Hainan. Jag visste att det var i slutet av regnperioden i denna del av världen. Och inte var det mindre regnperiod i Malaysia, Thailand eller Vietnam. Så varför inte Hainan? Fyra timmar med flyg från Beijing en fredag eftermiddag skulle ta mig till solen. Fem dygn var bokade. Det var strålande sol då vi landade och en skön, tropisk värme mötte oss då vi klev av planet. Vår väska kom först (ovanligt) och en halvtimma senare stod jag på balkongen till vårt fina hotellrum.Vilken utsikt!
image49
Utsikt från balkongen.

Det här verkade lovande. Ni som känner mig, eller kanske rest med mig (Eva V m.fl. ) vet att det här med utsikt och balkong är viktigt . Det är känslan som räknas! Även rummet (rummen ) var tillfylles. Bättre än vad jag vågat hoppats på. Jag visste ju innan, att mina språkkunskaper i kinesiska, inte skulle räcka för att göra några som helst reklammationer. Här på hotellet var engelskan inte särskilt gångbar. Bättre hade det kanske gått med ryska! Men det behärskar jag inte heller. För på Hainan ( det är en ö) är ofta ryska det första språk man stöter på. Sen kommer kinesiska och på en tredje plats kommer engelska. Här är alltså gott om ryska turister. Med mycket pengar!

image50
Hotellrummet ( rummen, det var nog två....)sovavdelning och vardagsrum. Inte illa!

Lördag morgon kom med regn,,,En god bok kan göra mycket. Men någon sol kom inte fram. Söndag morgon; uppehåll. Ja, inte sol direkt, men vi skyndade oss ner till stranden. Solen "tar nog på" i alla fall. Skönt! Varmt är det också. Temperaturen går över 30 grader och vattnet håller 27, så det går ingen nöd på oss även om det inte är strålande sol.
På kvällen hamnar vi på kalas. Det är hotellägarens dotter som "fyller 1 månad".  Det blir buffé. Vi är de enda betalande gästerna.... Vi förstår först inte, men vad gör det. Vi är ju i Kina! God mat och dryck därtill. Dryck, i detta fall vin, ingår för just oss. ( Vi ser att andra gäster som kommer senare får betala sin dryck....) En trevlig afton blev det i alla fall.

image51
God mat på kalaset. Jag låter mig väl smaka.

Måndag, ingen sol direkt. Promenad längs den långa, fina stranden. Hälsar på en kollega som också är här, men bor ett par mil bort. Vi äter middag tillsammans på kvällen på deras hotell. Har turen att få trevliga taxichaufförer båda vägarna. Detta är vi inte bortskämda med i Beijing. Här kan de vägra köra.
Oh tisdag morgon,bara lite regn. Bosse och jag bestämmer oss för att det får bli en dag på stranden. Vi skyndar ut. Tyvärr är det idag varning för tyfon/ cyklon. Inga solstolar finns egentligen utplacerade på stranden. När vi kommer, får vi dock stolar men inga parasoller. De är väl förankrade med tanke på de ovädersvarningar so finns. Tur att vi hade med paraply till stranden. Skurarna kom med jämna och ojämna mellanrum. Och detta skulle vara solsemester!

image52
Vad gör man inte för att bli lite brun???

Ja, lite färg fick jag allt! Men till sist blev det att ge upp. Ovädret var på gång. Det kan inte ens jag påverka, Försökte inte heller! Jag blev en erfarenhet rikare av att vara mitt i en cyklon/ tyfon. Har fått veta att det är samma sak, bara olika namn.
Det här med Ditte`s showroom.... Vad säjer ni om denna "outfit" , har lärt mig att det heter så.... Här i ( på) Hainan är det detta som gäller. Glad att jag och Bosse inte är så modemedvetna i alla sammanhang; eller????

image53
Denna blommiga "outfit" är synlig överallt. Det finns hela "Blomfamiljer " som vandrar runt.

Skönt att landa i Beijing sent en onsdag kväll efter att ha upplevt min första tyfon/ cyklon. Glad av att veta att denna inte var sååå häftig. Det var "bara " 100.000 människor som evakuerades. Namnet på tyfonen/cyklonen var Lekima; efter en vietnamesisk frukt. Den hade vindstyrkor på 118.8 km/h. 20.000 fiskebåtar fick återkomma till sina hamnar i Hainan, men tack och lov var inga dödsfall inrapporterade här. I Norra Filippinerna dog åtta perrsoner i ovädret.
Myndigheter och hotellet gav oss bra information så rädda blev vi aldrig. Här är de är vana vid oväder. Annat är det med oss svenskar! Men lite vana har Bosse och jag fått. Allstså, ytterligare en erfarenhet rikare.


vivi

a, ja ...vda va de jag sa...? kom tillbaka....


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: