Igår reste våra vänner Kerstin och Inge hem till Stockholm. De hade denna gång "gjort Beijing" på egen hand. De har varit här två gånger tidigare och då gjort ALLT man ska göra som turist. Tänk vad mycket man också kan upptäcka av livet och pulsen här  genom att promenera, åka buss, taxi och tunnelbana och bara vara. Få tid att shoppa i lugn och ro, inte att förglömma....Möta staden på egna villkor. Då får man möjligheten och uppleva saker som gör att Beijing blir så levande och spännande. 

 
Glada och nöjda gäster på väg hem.

Idag var det julmarknad. Känns dock lite avlägset med jul just nu. Här är det fortfarande runt 10 grader på dagarna och för mig känns det som i början av oktober hemma i Stockholm. Men nu är jag faktiskt här i Beijing och vid en närmare titt i almanackan så inser även jag att det faktiskt står söndag den 25/11.
Bosse och jag cyklade upp till SAS Radison ( hotellet) för att först vara med om en adventsgudstjänst. Det blåste rejält och periodvis var det svårt att behålla balansen på cykeln. Men särskilt kallt var det inte.
Adventsgudstjänsten var så fin. Tänk att sitta i en stor sal som för dagen fick vara kyrkolokal och sjunga både Bereden Väg, Hosianna och Stilla Natt . Det kändes nästan overkligt. I stället för nattvardsgång fick alla som så ville gå fram och tända ett ljus ch tänka på någon denna speciella stund. Det var så stämningsfullt.
Det finns en ung, svensk präst i Hong Kong, Maria och hon är nu här i Beijing ett par dager för att  hålla just adventsgudstjänsten och besöka Svenska skolan och barnen där för att prata om julen.

  
Adventsstjärnan, julkrubban och de ljus som tändes.

Julmarknad var det ju. Vi inhandlade knäck, kola, saffransbröd, kokoskakor och mjuk pepparkaka som ska få oss i lite julstämning. Glöggen har Bosse redan inhandlat på IKEA. För nästa söndag är det ju första advent, vare sig jag är i Stockholm eller Beijing. Och lite traditioner vill jag faktiskt ha. Julmarknaden var utomhus på SAS Radisons innergård. En julgran fanns här också dagen till ära.




Det spelades svensk julmusik i högtalarna, glögg fanns att köpa, utbudet av tomtar och andra julprydnader var stort, besökarna var många och det är bara att inse att snart är det jul. Bosse och jag åker hem den 21 december och hoppas på att det ska finnas lite snö i Stockholm i alla fall. Bara lite går bra.
Jag är egentligen inte alls förtjust i julen, har aldrig varit det, men jag vet att den enligt vår almanacka infaller den 24 december varje år. Det är inte det religiösa som jag har något emot, inte alls. Utan något som är helt odefinierbart. Jag har länge själv försökt att förstå vad det är, men tror nog jag gett upp. Gläds i stället åt att åka hem och träffa mina nära och kära.
Jag hade lovat att  stå och sälja lite julsaker ( tänk er....) och tyckte det var riktigt roligt med alla änglar, tomtar, julpapper, juletiketter och annat. Ja, jag har inte varit med och tillverkat något. Så förändrad har jag ännu inte blivit att jag har börjat att tycka om att "pyssla". Men undrens tid är inte förbi.......
Med klassen ska jag baka pepparkakor som julpyssel och därutöver finns det kanske en och annan kollega som kan förbarma sig och ge en hjälpande hand. Ja, ni som känner mig vet att behovet är skriande......Och ingen av er har bokat in en resa hit lagom för att assistera. Kom i alla fall med glada, stödjande tillrop och ideér.


I försäljartagen.

Lite sovmorgon denna studiedag. Skönt! Bussen hämtade oss klockan åtta. Vanlig hämtningstid är tjugo minuter tidigare. Kände mig hyfsat pigg trots lång arbetsdag med utvecklingssamtal i går. Fint höstväder och sol, lagom kallt. Dagen började verkligen bra. 
Denna studiedag skulle skolan jobba med arbets och kursplaner i svenska. Vi jobbade på bra och var färdiga med våra utkast lagom till lunch. Till lunch serverades vi fint grillat kött, pommes frites och sallad. Det var riktigt gott! Stärkta av denna goda mat jobbade vi ytterligare ett pass innan det var dags för eftermiddagskaffe med godis, kakor och frukt. Sedan gemensam avresa med skolbussen in mot Beijing och Ritanparken där fortsatta aktiviteter väntade all personal på skolan.


En fin liten köttbit serveras mig av skolans kock. Bredvid mig står en "ayi" som hjälper till med alla sysslor i köket på skolan. Mycket diskande blir det på en skola...........

Vi hann, trots en del trafik, fram till Ritanparken innan det hunnit mörkna. Här var det tipspromenad som gällde. Lagindelningen skedde i form av att vi alla drog pusselbitar som sedan passades ihop. Vårt lag var först ut på tipsrundan. Redan vid andra frågan blev vi lite oroliga då vi såg ett par vaktmästare som höll på att ta ner frågan från trädet. Vi satte upp den och hoppades på att resterande nio frågor skulle finnas kvar. Tror inte tipspromenader är vanligt förekommande i denna park. Inte i någon annan heller förresten, så det är ju inte konstigt att pappret ansågs som skräp. Alla övriga frågor fanns kvar i alla fall. Anna, Ninni och jag tyckte nog vi klarade frågorna bra. (Senare under aftonen skulle det visa sig att vi faktiskt vann tävlingen.)
Efter denna stärkande, raska promenad inne i den vackra parken serverades vi glögg, pepparkakor och skumtomtar. Det smakade verkligen bra! (IKEA säljer detta)


Festarrangörerna Åsa, Elisabeth och Karolina.

Mörkret la sig så sakta över parken och vi njöt av att vara här tillsammans. Tänk att all personal, både den svenska och den kinesiska var med denna kväll. Jätteroligt!


Jag, Maya vår bildlärare och Mimmi, som är dansk-kinesiska och assistent i min klass.

Nu var det dags för en kort promenad till restaurangen "The Golden Jaguar". Restaurangen ligger 4 våningar upp i ett enormt shoppingcentrum, The Place. Inte bara shoppingcentrat är enormt, det är restaurangen också. Vi utrustades med kartor för att kunna hitta alla olika länders rätter. Jag har aldrig sett en så enorm restaurang med ett så digert utbud av rätter. Här fanns ALLT, precis allt, man kunde önska sig och lite till. Att nämnas bland annat är Japansk mat, sushi i alla de former och smaker, indisk mat, mat från Taiwan och Nordkoréa. Det fanns vidare ett stort utbud av rätter från Thailand och givetvis kinesisk mat av många olika sorter. Den europeiska maten var också rikligt representerad. Här fanns vidare ostron, räkor, krabbor, fiskar och mängder av skaldjur som jag aldrig hört talas om förr.  Jag tror inte jag överdriver om jag säger att det från ena delen av restaurangen till den andra var närmare 175 meter. Bra med motion vid hämtandet av ny mat. Önskade man få varma rätter så lämnades en klämma med bordsnummer till en kock och rätten levererades direkt till bordet.
Jag satte mitt focus på sushi, lax. stora räkor, lite ostron, krabba samt några väl utvalda indiska och japanska rätter. Ville gärna lämna lite plats för efterrätterna också; tiramisu, glass från Haegendaz och crème brule´ var vad jag valde av säkert över 100 olika möjligheter.


"Vårt bord" ett glatt gäng. Vi satt med våra lagkamrater från tipspromenaden samt ytterligare ett lag.


Anna provar en mer udda rätt. 

På en svensk personalfest så ska det sjungas och det gjorde vi även här. Den kinesiska serveringspersonalen hade svårt för att hålla sina ansiktsmuskler i ordning då vi sjöng "Temperaturen" med rörelser till. Men lite roligt ska de också ha.
 En av frågorna på tipsrundan var, vem som var bäst på att underhålla utav följande personer: A rektor Mona, B Mabin som är Monas chaufför eller C Ditte. Jag tyckte att vårt lag skulle skriva rektor Mona, men blev nerröstad. Det blev alltså jag som kom med på vår lapp. 
Efter middagen blev det genomgång av frågor och vårt lag låg mycket bra till hela tiden. Vi hade endast ett fel. 
Men sen blev det upp till bevis vad gällde undehållningsförmågan. Mona började och fick på sig lurar. Hon hörde en sång i dessa och skulle helst sjunga med och visa vad det var. Inte lätt kan jag säja. Hon fick kinesisk musik och sång. Ett mycket bra framförande blev det. Sen var det min tur. På med lurarna. Hörde genast vad det var. Tog ett par danssteg och ur flög sladden. Nytt försök. Bättre. Jag höll mig lite mer stilla på stället. Kicki Danielsson och Bra Vibrationer hördes i lurarna och publiken (den svenska delen) hörde vad jag sjöng.(?) Många skratt blev det. Jag bjöd också upp Mabin till dans. Sen var det hans tur. Det var en melodi som vi har hört en del så vi kunde i alla fall nynna med. Även denna bit var på kinesiska. Mabin bjöd på sig själv och lockade fram många skratt.
Jag tyckte attt vi alla tre gjorde bra i från oss. Kändes skönt att vårt lag redan vunnit tipsrundan, för denna sista del tyckte jag vi vann alla tre. Ett godiskuvert blev priset till vårt lag för våra goda insatser vad gällde tipsfrågorna. Sussie får faktiskt ursäkta...


Vårt vinnande lag; Ninni, Anna och jag. Priset överlämnades av festarrangörerna Åsa och Karolina.

Aftonen på restaurangen närmade sig slutet efter nästan fem timmar och det var dags att dra vidare. Några åkte hem, andra tog en taxi till "Bargatan" och resterande tog en rask promenad mot klubben Destination. Bosse och jag tillhörde sista gruppen. Kvällen var sen och mina krafter var lite på upphällningen. Men visst kunde vi stanna en stund. I varje fall höjde Bosse och jag medelåldren med minst 25 år när vi kom in. Roligt bara det. Undrar var detta skulle vara möjligt hemma i Stockholm runt Stureplan?


Emma, Anne Sofie, Kerstin, Anna och jag har lyckats få tag på sittplatser. Bosse är fotograf.
 
Ett par danser orkade vi med på det proppfulla, gungande dansgolvet ( ja, dansgolvet sviktade....) innan Bosse och jag så sakteliga vandrade hemåt i natten. De yngre höll nog ut ytterligare några timmar.
Det blev en jättetrevlig och minnesvärd fest. Tack alla arbetskamrater på SSB.





 


 



 

Jag har länge varit på väg till "glasögonmarknaden". Ja, det är inte som en vanlig, svensk marknad... Här i stan finns ett kvarter (det finns säkert fler) med mängder av optiker inrymda i högst vanliga butiker. Så varför det  just heter glasögonmarknaden vet jag inte. Men så är det. Av någon anledning har jag haft viss motvilja mot att besöka detta ställe. Tror kanske att min syn drastiskt skulle ha förändrats under året. Nu har vi gäster från Sverige och de ville beställa glasögon. Så, bäst att hänga på. Här blev det genomgång av synen både på längden, bredden och tvären.


Synen provas mycket noga.

När väl synundersökningen var klar fick jag återgå till att leta bågar. Inte lätt, men varför skulle det vara det?
Utbudet var enormt. Efter att ha vankat omkring i butiken ett bra tag med bildens tjusiga glasögon på, hittade jag ett par lämpliga bågar. Ja, inte bara ett par, ett tiotal var det nog. Hur som helst; här kostar inte ett par progressiva
glasögon med bågar mer än ca. 750 kr, så jag kan ju köpa fler par utan att bli ruinerad. Vet inte varför jag valde svart igen. Har det månne med åldern att göra? Glädjande nog så hade min syn i alla fall inte försämrats enligt optikern. Då skulle jag följaktligen inte behöva nya glasögon. Men nu var jag ändå här. Till sist ,efter bara lite velande, beställde jag ett par nya glasögon i alla fall.


Kanske lite mer rektangulära än mina gamla, eller?

Jag saknade i alla fall synpunkter på mitt val. Bosse tyckte att de passade bra, men han var fullt upptagen med att välja egna bågar. Jag är inte säker på att han till fullo var fokuserad på just mitt val. Enligt försäljarna av bågar passade ALLA utmärkt! jag ska hämta de nya glasögonen på måndag och lämnar senare rapport om vad jag då tycker.

Från glasögon till Astrid Lindgren och "Bokens vecka." Idag skulle Astrid ha fyllt 100 år. Detta uppmärksammade klassen och jag genom att dagen till ära tränat in delar av Pippi, Emil, Karlsson och en egen påhittad historia där Ronja träffar Pippi och Karlsson. Klassen har fått mycket hjälp av Kerstin, som är skolans musiklärare. Vi hade under dagen två föreställningar och spelade både för skolan, föräldrar och förskolan. Det hela blev mycket uppskattat. Eleverna var verkligen jätteduktiga. Alla hade talande roller och tränat in sina manus såååå bra. Dessutom hade de gjort dekoren och hjälpt till med scenografin. Allt detta med endast två veckors repetitioner! Blir det månne Dramaten nästa? Här finns utvecklingsmöjligheter vill jag lova.


Här har Emil fastnat i soppskålen


Rövardansen från Ronja. Alla elever i klassen är med.

I morgon är det den "internationella läsdagen" och den ska vi i skolan ägna åt just läsning. (Under de tider eleverna är hos mig.) Det kan vara intressant att ägna några timmar till just läsning. Jag ser fram emot att ta med en god bok, slå mig ner i en skön fotölj och få läsa utan att bli avbruten i minst 60 minuter i taget. Tänk detta i två pass... Jag blir nästan lyrisk. Får se om jag är det även i övermorgon.....
Så, passa på att ta en extra läsestund denna dag, den 15 november 2007.

Söndag morgon här i Beijing, 02.30 i Sverige. Har hasat mig upp till datorn för att göra någon form av summering av den gågna veckan. Får väl ställa mig själv frågan "Har de hänt nåt"? "Nä, det har inte hänt nåt". Kan inte låta bli att skratta lite inombords vid detta lilla citat. Jag har två arbetskamrater som i en mycket speciell situation myntat begreppet. Ursprungligen finns det mycket humor i detta. Och humor är just vad jag nu behöver.
Jag har nämligen varit mer eller mindre sjuk under hela veckan. Inte kul! Vaknade i måndags med feber som var en bit över 39 grader. Hade haft rejäl frossa på natten och studsat runt i sängen. Bara att inse, det blev inget jobb denna dag. Skolan skulle på utflykt till Botaniska Trädgården som en avslutning på vårt Linnétema. Trist, men inget att göra åt saken. Orkade i alla fall läsa lite i "Anhörig "av Katerina Janouch. En bok om alkohol och drogmissbruk i en familj och vägen till ett nyktert liv. Mycket gripande och bra, helt klart läsvärd.
Var hemma även på tisdagen. Bättre, men fortfarande feber. Tänk att mina tarmar inte kan uppföra sig normalt!
Det går ju inte ens att tala dem till rätta. Svårt att "gilla läget". Nu var det i alla fall det jag fick göra. Ny bok, "Snabba Cash" av Jens Lapidus. Intressant att läsa om Stockholms övre och undre värld. Vissa delar kan jag le igekännande åt. Jag förstår nu varför man blir avsliten sin jacka och tvingad att hänga in den i vissa restaurangers garderober. Här finns pengar att tjäna vill jag lova!
Var inte helt pigg, mer konvalecent, men jobbade resten av veckan. Nästan feberfri i alla fall.
I skolan håller vi på att sätta upp tre små pjäser; Pippi, Emil och Karlsson, till Astrid Lindgrens 100 års dag den 14 november. Denna träning tar det mesta tiden av skolarbetet just nu. Eleverna är jätteduktiga med sina repliker och sånger. 
Fredag igen! Hembjuden till en kollega som bor i närheten av skolan.


Ditte, Elisabeth och Eva Britt ( dit vi var hembjudna)
 
I detta hus fanns lyxen av två kök, ett kinesiskt (bakom Ditte) och ett västerlänskt där vi står. Förstod att det är ganska vanligt att ha det så. De kinesiska köken är oftast mycket små och vi västerlänningar har en viss försmak för stora kök......
Jag var i hyfsad form och hoppades kunna äta av den måltid som var tänkt för kvällen, nämligen tepanyaki, som vi skulle äta på en japansk restaurang i närheten. Vid en tepanyakimiddag får sällskapet en "egen" kock som steker maten på ett stort stekbord. Vi hade beställt olika sorters kött, räkor, grönskaer i mängder och ris.  Det hela tillagas med stor finess och alla råvaror är mycket fräscha. Som sig bör vid finare måltider i Kina så kommer riset in sist. Man ska då ha ätit sig mätt på det övriga.


Kocken i full aktion.

Alla råvaror är vackert skurna och det är verkligen en fröjd att följa tillagningen.




Det blev verkligen en jättetrevlig kväll. Jag kunde äta och njuta av mat för första gång denna vecka.
Men... på natten vaknar jag återigen med feber. Kunde i alla fall glädjas åt gårdagen. Ännu en dag hemma och till största delen i sängen sovandes. Hade planer på att komma ut i det vackra, soliga höstvädret men gav snart upp dessa. Orkade på kvällen förflytta mig med stöd av Bosse till närmsta restaurang för att äta lite. Matt, det var vad jag var.
Så på frågan "har det hänt nåt"  i veckan så får jag nog helt enkelt svara "nä det har inte hänt nåt"  .

Hoppas kunna ta mig ut på en cykeltur idag. Vill gärna köpa hem lite vackra höstblommor från blomstermarknaden. Sen har en del av våra glas decimerats i antal, så nya behöver inköpas. Kanske kan jag hitta något annat som vi också kan behöva, så här en solig och vacker höstsöndag.

Torsdag kväll i vecka 44 och i Sverige har skolorna höstlov denna vecka. Kanske dags för en summering av veckan. Som vanligt har tiden bara sprungit i väg. Jag måste nog bara börja med en dementi. I den blomsteraffär där jag handlar var vecka fanns det en så fin, liten katt. Ja, ni läste rätt. JAG tyckte att en katt var fin! Det ordet har jag bara sagt om någon enstaka katt.  Hur som helst var katten plötsligt bara borta en dag. Min kinesiska är inte så bra, ( ganska usel..) så jag uppfattade det som sades som att katten råkat ut för en bilolycka. Döm om min förvåning när jag stegar in i affären nu i början av veckan och får se katten livs levande. Jag var bara tvungen att klappa den. Den är så söt! Och jag blev så glad att se den igen. Det ni!!!


Visst är den fin!

Måndag morgon började glatt och högljutt i personalbussen. IFK Göteborg hade vunnit allsvenskan söndag kväll mot Trelleborg med resultate 2-0. Det var oundvikligt att vår fotbollsfantast från Göteborg spelade "Heja Blåvitt" på cd spelaren. Anna , som också är Göteborgare var givetvis också lycklig denna morgon. Det var ju säkert 10 år sedan detta laget vann allsvenskan i fotboll. Vi andra, som var lite trötta denna morgon, deltog inte så aktivt i firandet.........Men, vad gör man inte för sina vänner?


Heja Blåvitt!

I övrigt blev det en lugn måndag. Nu är jag ensam lärare i klassen igen.Känns tomt efter lärarstudenterna Emma och Anna, men arbetet i klassen är jättekul och det är mycket på gång. Kan nästan bli matt när jag tänker på det. Tur man är pigg och kry!
På hemvägen efter dagens arbete var solen fortfarande uppe. Den var så vackert röd. Jag försökte i bussen i flera kilometer ta ett foto på den. Var det inte träd i vägen, så var det hus eller en bro. Någon bra fotograf är jag ju inte. Solen blev förevigad till slut. Och inte bara den!


Titta noga mellan husen och träden så syns den.

Middag denna kväll på "The Den", en av våra stamställe.n på 10 minuters promenad hemifrån. Lite planering inför morgondagen och en lugn hemmakväll.

Tisdag; vaknade på morgonen och det var kallt i lägenheten. Det var även kallt ute. Termometern visade på + 6. För någon vecka sedan var det runt 15 grader. detta är min första höst i Beijing och jag har inte varit med om någon höst tidigare. Jag kan ändå inte klaga. Det har faktiskt varit ganska varmt tills nu.
Det finns ingen värme som är påsatt i vår lägenhet ännu. Så sker i mitten av november. Jag provade med att sätta luftkonditioneringen  på 25 grader och hoppades på att det skulle komma varmluft. Men det gjorde det inte. Sände en tanke till alla de Beijingbor som bor i kalla Hutongområden och aldrig har värme. Livet kändes genast lättare.
En varm kopp te och humöret var på topp, nästan. I skolan har jag och klassen börjat förbereda oss inför Astrid Lindgrens 100 års dag.( Vet att hon dog för några år sedan)  Vi ska spela teater, sjunga och agera utifrån några av hennes böcker. det ska bli roligt att se hur föreställningen blir. Dock är vår repetitionstid kort. Vi har två veckor på oss och får ägna nästan all skoltid till detta. Roligt är det i alla fall!
Kvällen avlöpte  mycket lugnt med middag hemma. Kylan gör sig förstås påmind och jag är glad för alla lyktor jag inhandlade förra veckan. I avsaknad av centralvärme har de en viktig funktion. Det blir lite varmare.


Några av lyktorna. Visst är de fina?

Onsdag; som vanligt en rolig och händelserik dag på jobbet. Aftonen tillbringade Bosse och jag på en nyöppnad thairestaurang; Purple Haze Bistro. (Dess systerrestaurang ligger nästan granne med oss) På den nya restaurangen serverades det sydostasiatisk mat som var väldigt god. Vi vågade oss på att prova lite nya rätter och blev väldigt nöjda. Senare på kvällen spelades levande jazzmusik och en barkänsla infann sig omedelbart. En mycket trevlig afton.
Torsdag; kyligt ute men soligt och fint. En riktig höstdag. På jobbet sliter vi med Pippi, Emil, Karlson på Taket och Ronja. Eleverna är jätteduktiga på att träna repliker. Men vi ska ju ha dekorer och rekvista också! Den 14 november ska allt vara klart. Och eleverna har ju inte bara detta att syssla med. Kinesiska, Native Englishi, idrott och kanske lite matte ska också hinnas med. Vissa raster kan förstås vara onödiga.....
Värmen utomhus har inte återkommit och jag inser att en ny, tjockare jacka behövs. Rusar efter jobbet i väg till det närbelägna varuhuset Jashaw för att leta. Finkammar varenda butik, ingen jacka i lämplig storlek eller utseende. Jag ska INTE ha en skidjacka. Då hade alternativen varit betydligt större. I brist på funnen jacka köper jag mig ett par svarta jeans. Kan glädjas åt att jag minskat en storlek och hade många par att välja på. Kändes bra! Får fortsätta leta jacka i helgen.
Det blev en sen middag hemma. det var datorproblem som vi försökte att åtgärda. Tror inte det lyckades. Köttfärsbiffar med champinjonsås, skivad ungspotatis och tomatsallad därtill blev  alla fall plåster på såren vid 21.30. Sent men väldigt gott.
I morgon är det fredag igen. Kanske "after work" med arbetskamraterna. Kan tycka att veckorna flyger fram. Snart är det väl dags för julpyssel också? Bävar inför tanken. Jag och silkespapper går liksom inte ihop. Innan dess är det Nobel och tillhörande fest, samt Lucia.
Inför helgen har vi inte planerat något. Men visst har jag tänkt............Här finns så mycket att göra hela tiden.