Skummande

    
Här skummar det!
Månen, den omtalade supermånen, har satt sina spår på och i havet och det är rejält högvatten. Stränderna är  bara en smal remsa.
Höga vågor slog upp och skummet sprutade. Verkligen en maffig syn.
Jag stod och räknad och ungefär var sjunde våg hade  speciell kraft och var extra stor.
Några tappra brädsurfare räknade också vågor och lyckades då och då pricka in rätt våg för att surfa mot land.
Och det gick undan. Men att sedan simma ut igen med brädan var inte lika lättsamt. Vågornas kraft är stor.
 
Ena stunden ser havet ganska lugnt ut. Men det skummar rejält.
 
Rätt som det är kommer höga vågpr och slår över vågbrytarna.
 
Statyn av fiskarhustrun, hon som alltid som sitter och blickar ut över havet,
spanandes efter sin mans båt känns än mer aktuell. Havet tar och havet ger...
 
Ett gäng brädsurfare försökte bland de skummande vågtopparna hitta den perfekta vågen för dagen.
 
Strålande sol hela gårdagen från en i princip molnfri himmel och +22 bidrog till att vi omprövade vårt beslut att äta hemma. 
Och lika bra var det. Ett kort ögonblick hade jag funderinagr på att skapa någon middag hemma av rester men när jag erinrade mig vad kylen innehöll blev det en tidig middag/ sen lunch på restaurang  vilket blev ett mer lyckat alternativ.
För inte hade 12 pommes frites, 1/4 portion potatismos, några oliver, ättiksgurka, tomater, grönsallad och ett gäng potatis blivit det lättaste att skapa en god måltid av.
Men om det var nödvändigt så hade jag givetvis fått till det. Är ju en envis typ.
(Nu fick  grannarna i stället möjlighet att prova sin kreativitet av våra rester. )
Kvällen avslutades hemma på terrassen och där fick cavan stå för skummet.
 
Skummade gjorde det inte av denna förrätt, en god caprese, men den var försvinnande god.
Även varmrätt och dessert gled ner och att sitta utomhus och äta så här års är absolut njutbart.  
 
Så mycket skum såg vi inte till i fontänen idag, men solen gav ett skumt och vackert sken.
Bra så!
 
 

Lyckat!

    
Ibland är det inte alls så långt att gå efter vatten eller vattenflaskor. Inte för att umgås med trevliga vänner över diverse tapas heller. 
Gårdagskvällen tillbringade vi tillsammans med ett glatt gäng vänner på den typiskt spanska och mysiga restaurangen,  El Rastrillo på Calle Moriones 42 i centrum av Torrevieja.
Önskade man inte äta tapas finns en hel del annat att välja på, men vi var helt inne på en tapasmåltid och den kom i varierande storlekar men det mesta i den störrre storleken. Något som jag inte hade fullt klart för mig vid beställningen.
Tyckte nog att andra hade detta bättre klart för sig.
 
 
Här kände vi oss välkomna och vi blev placerade i den stora matsalen där det var dukat för oss.
Kommer man ett mindre sällskap finns även bord ute i "tapaserian".
Vatten såg vi inte just här men det skulle komma.
 
Vi var ett stort sällskap och stämningen var hög redan från början och högre blev den efter hand. 
Här vid bordet finns även de bloggande vännerna  Ama (näst längst ner till vänster) och
Ami  (näst längst fram till höger) och är det bloggare med tas även en del kort.
Men jag tror att de flesta lyckades föreviga en del av kvällen på bild.. 
 
Så var det då beställningarna och några valde att gå ut och titta vid den långa tapasdisken och andra beställde från menyn vad som önskades.
Spansk tortilla (ägg, lök och potatis) räkor i het vitlöksolja och patatas bravas (stekt potatis med stark sås) blev mina val.
Många var vi vid bordet och av någon anledning fick jag mina tre beställningar först.
Jodå, jag satt och väntade och behövde inte alls träna mitt tålamod. Däremot fick ett par andr i sällskapet fgöra det, men å andra sidan erbjöd jag mig att dela med mig av min mat.
Till och med servitören skrattade när jag för tredje gången sa "para mi"; till mig.
Och ingen annan fick något, just då. Servitören kunde ju inte ta allt på en gång för vi var ändå tolv personer.
Stämningen, som var god redan från början steg dock efter hand som rätterna kom in och var sedan uppe på toppnivå och där höll den sig hela kvällen.
Skrattmusklerna fick arbeta hårt.
 
Tortilla och räkorna är mina. Musslorna bredvid  (tillhörde inte mig) såg lockande ut
så de ska jag prova nästa gång. Men då nöjer jag mig med en eller två rätter.
 
 Även en sådan här trevlig kväll led mot sitt slut, restaurangen stängde, och vi vandrade glatt hemåt.
Men det blev ett par stopp på vägen. Det var det här med ån och vattnet.
Vi behövde stora plastdunkar för att ordna vatten till vår eminenta trädgårdsmästare som ser till att våra växter trivs och överlever.  (När vi inte är på plats stänger vi ofta av vattnet och elen för säkerhets skull. En läckande vatten ledning är aldrig trevligt.)
                                                                                                
Ami och jag är numer ganska rutinerade "bagladies" och
letade i första bästa soptunna efter stora plastdunkar.
Vi hade tur här och hittade en tom dunk på sex liter.
Lyckat det också!
 
Fler dunkar hittades av maken i en annan soptunna och alla fick följa med hem.
 
Dunkarna är fyllda med vatten och växternas välbefinnand eär säkrat.
 
 
Tack alla för en både väldigt rolig och lyckad kväll.
 
         

Bara titta....

    
 Gjorde i går kväll ett nytt försök att spana in en eventuell supermåne och vissst såg jag "gubben i månen" eller om det nu var "gumman i månen" som framträdde. 
Och lite extra lyster tyckte jag den gav. Men det kan också ha varit ren inbillning.
 
Supermåne eller ej, men den blev förevigad ytterligare en gång.
 
Här bjuds det på vissa gråaktiga nyanser på himlen idag men också en del blå och vinden kommer och blåser till med ojämna mellanrum. Att termometern visar +18  borde vara helt ok. men den nordliga vinden kyler.
Inte alls  så att jag vill klaga.
Dagen har hitintills förgyllts av omvårdnad och ans av växter, ett par spansklektioner via min "Babbelkurs", promenad, bokläsning och en inspirationsvända till den roliga butiken Casa som har väldigt mycket som både kan behövas i ett hem och sådant som är fullkomligt onödigt.
Men varorna presenteras på ett väldigt trevligt sätt och det är lätt att falla för något och gärna sådant som man inte hade en aning om att det kunde behövas eller vara bra att ha.
Bra kvalité är det på varorna och mycket är i mitt tycke väldigt snyggt.
(Köper gärna ljus, servetter, ljuslyktor, gardiner, kuddar m.m. här.)
Eftersom jag inte är en så "julig" person så har jag inte alls tänkt på att det är första advent om 12 dagar och sedan fyra veckor kvar till jul.
Och vad gällde butikens skyltning är det uppenbart att julen är på ingång.
För min del blev det bara titta, inte köpa.
 

Två granar i bordsmodell och där den vänstra har lite nytänk i prydnaderna och upphängningen. 
Den högra håller sig mer till den tradditionella färgskalan och där rött dominerar. 
(Inget glitter i granarna.)
Många fler exempel fanns till beskådning
                                                                                           
Här en gran i golvmodell, om man nu inte har väldigt högt i tak förstås.
Rött och lite guld är färgskalanoch under tuffar ett batteridrivet tåg med ett lok som spelar julmelodier.
 
Utanför butiken verkade det juliga upphöra och här fanns dessa solstolar i gammal hederlig fällmodell. Ni vet en sådan där i trä, där det kan vara komiskt att se någon montera upp den.
Här var de uppmonterade och jag provsatt båda och lite läckra tyckte jag de var.
Nytänk vad gäller tyg och mönster för modellen minns jag från min barndom och den inföll för länge sedan. 
Vad tycks?
                        
 
                                                                   
                                                                                

Skenet kan bedra

    
Visst känns och märks det även här på den vita kusten, Costa Blanca, att mitten av november är här, men snön har vi sluppit och solen gör sitt bästa för att hålla oss på gott humör. Temperaturen håller sig omkring +20 men vissa dagar får man även acceptera att en "kylig" och stark vind viner in över stan. 
 Igår var det ljumma vindar som blåste och jag passade på att ladda för att komma i form tills det var dags för supermånen att framträda.
 
Ett vackert sken var det på sena eftermiddagen längs strandpromenaden och ut över havet.
 
Spännande sken även här.
 
Här blir det nu mörkt vid 18-tiden och det är då också gatubelysningen tänds, men vi brukar sitta ute ett bra tag till och en filt eller kofta kan vara bra att ha till hands. Ju senare kvällen blev ju mer insåg jag att jag fick flytta in och där invänta den kommande supermånen. 
Nu hade jag inte tänkt var uppe till klockan 02, utan tittade ut på gatan strax efter klockan 24, vilket nog var väl tidigt, för så där super tyckte jag inte månen var. Men den kanske blev det.
Senast en supermåne visade sig var 1948 och av naturliga själ såg jag den inte då. Var inte född...
Nu lär den komma tillbaka 2034 och har jag tur så kanske jag kan se den bättre då.
En supermåne ska vara 14% större än en vanlig måne och 30% ljusare. Men det tyckte jag mig inte se.
Jag grunnade på vad en supermåne var och enligt NASA så är det när jorden-solen- månen är i linje och månen är i sin närmaste position till jorden.
 
Strax efter klockan 24, natten mellan den 13 och 14/11 var det alltså supermåne.
Mycket moln var det och kameran som är med här har inte så bra zoom.
 Jag vet inte om månen kändes så nära direktmen den gav ett fint sken bland molnen.
Kanske var den närmare jorden hemma i Sverige.
 
I morse var det aningens kyligt, +16 , men sol så visst blev det frukost ute på terrassen, dock med en kofta på.
Och i lä var det riktigt behagligt.
Pirpromenad med Ami väntade och om det var piren som väntade på oss eller tvärt om låter jag vara osagt.
Trevligt var det och vi har alltid mycket att prata om.
 
Alltid trevligt med pirpromenad.
Det blir liksom ett avgränsat mål för där piren tar slut vänder man och går tillbaka och då är som i ett nafs
över 3 km avverkade. Och närkontakt med havet har man hela vägen.
 
Dagens solsken var bedrägligt, för ena stunden kändes luften varm och i nästa så kom kalla vindar och kylde ner oss.
Ett "pitstop" utomhus och i lä på den mysiga tapasbaren/restaurangen Rastrillo var trevligt (Calle moriones 42)
och likaså att ta sig en titt därinne.
 
Utanför ser Rastrillo ut att vara en liten "hålet-i- väggen" bar/restaurang
men tittar man in ser man något helt annat.
Innanför tapasrestaurangen döljer sig även en matsal.
Här är ett perfekt ställe att äta tapas och sortimentet är stort.
Bara att peka i glasdiskarna och välja det man önskar.
 
Ami diskuterar med en av kyparna...
 
Nu på sena eftermiddagen har de blivit annu ett annat sken. Stundtals tycker jag mig sett mörka snömoln men de blåser snabbt bort och ersätts av nya dock i ljusare nyanser.
Det blåser rejält, 12m/sek, (13m /sek är kulingvarning) och grannens citroner har ofrivlligt lämnat sina grenar och hamnat hos oss.  Palmerna vajar friskt och växterna följer med i vindens virvlar så gott de kan  för att kunna stå kvar.
Inser att det blir till att sopa terrasssen i kväll när blåsten förhoppningsvis lagt sig. Och dte ska den göra om ett par timmar. 
Skenet fortsätter att bedra för nu skiner solen igen och de mörka molnen har flytt vidare. I alla fall för stunden.
 
 
 
 
 
 

Av en händelse

    
  Gomorron!
Av en händelse blev det igår ett besök på turistbyråns huvudkontor för att inhämta diverse information om olika aktiviteter i stan nu i höst, (finns mängder) samt  plocka upp nyutkomna broschyrer för höstens och vårens resor från David´s Tour´s och Viajes Rosa Tours . (Bussturer)
Vi har än så länge bara provat att åka med "Rosa bussarna"på dagsturer, mycket lyckat.
Man sköter sig själv på resmålet, passar oss perfekt, men en resledare finns med som gärna hjälper till om man önskar.
Båda företagen erbjuder också flerdagarsresor till olika platser i Spanien och då ingår hotell med frukost och ibland även halvpension.
Priserna är mycket konkurrrenskraftiga och resorna är ett bra alternativ om man inte själv vill ta sig runt.
 
Chefen för turistbyrån, samme man som för en tid sedan inbjöd mig till att smaka på spansk mat från trakten,  var på plats och föreslog att vi skulle titta in på "Real Club Nautico", Kungliga segelsällskapet klubb, beläget i byggnaden bredvid.
Båt och sjöintressserade som vi är nappade vi på förslaget och tog oss en titt. 
Här pågick dels en konstutställning med marina motiv av en rysk konstnär och dels fick vi en rundvandring i lokalerna och tillfälle att besöka båtbryggorna utanför.
Trevligt! Och trevliga händelser och upplevelser som dyker upp gillas.
 Idag blir det flera sådana upplevelser och i kombination med en "njutflykt!".
Vi vidgar vyerna.
 
Pampig entré.
Man kommer in i receptionen och får en skjutdörr öppnad för sig efter förfrågan och kommer då in i klubbens lokaler. Här finns  förutom klubblokaler också ett par restauranger och en rejäl kafeteria.
 
Klubben firar i år 50 års-jubileum.
 
Går man igenom byggnaden så ligger det mängder av båtar längs bryggorna utanför och
dessa ser man inte från utsidan. 
 
 Vad gäller tavlorna, ett 20-tal,  så  innehöll de flesta havsmotiv från Costa Blanca. 
Vi fastnade inte direkt för någon tavla men det var ändå roligt att se dem och framförallt att se lokalerna och miljön här i klubbhuset. Och givetvis båtarna.
                                                                          
Hav i uppror -
 
- och ett hav som lugnat sig.
 
Fler maritima målningar fanns det men detta var en av de som hörde till inredningen.
(Fanns många.)
 
En hög mast är placerad på kajen och här syns tydligt hur många tampar
som kunde behövas för att hissa segel på ett större segelfartyg. 
Vill till att ta rätt tamp för rätt ändamål.
 
 
 
 

Svåra att upptäcka.

    
Ibland kan det vara uppiggande att titta efter moln för de kan vara svåra att upptäcka och man kan få anstränga sig en del.
Men vi hade tur! Efter ett tags spanande såg vi tre små ulltussar på den i övrigt blå himlen. Dock passerade de snabbt vidare norrut.
Söndagen bjöd på en del blåst på förmiddagen och mycket vrivlade runt, så även dessa moln.
Dock ett perfekt seglarväder med ca 10 meter/sekund, men det förutsätter segelbåt och det har vi ingen. Men en promenad fungerade också utmärkt. 
Fram på eftermiddagen var det inte mycket blåst kvar och en sen lunch utomhus efter promenaden smakade väldigt bra.
 
Tre molntussar på väg norrut.
Snö, halka och kyla känns avlägset.
Men visst är det fint även med snö och gärna i kombination med blå himmel.
 
Inte ett moln så långt ögat kan se och det är i alla fall en bit.
 
 
 
Mysigt att slå sig ner med vännerna Ami och Patrik och njuta av eftermiddagens solstrålar.
Att ha havet som framgrund gör det hela än mer njutbart.
 
Ser att favortibänken är ledig men vi sitter bra där vi sitter.
 
Solen går sakta neråt, skumningen sänker sig med ett rosa skimmer och vi går sakteliga hemåt.
 
Solens sista strålar som speglar sig i havet ser vi längs en av stränderna inne i stan, Playa de La Cura.
Och strax efteråt är det mörkt och vi blir varse om att almanackan ändå visar på att vi
faktiskt är en bit in i november. Strax efter 18 är det numer mörkt och gatlyktorna går igång.
 
 

Grönskande och jordnära

    
Solskenet  här fortsätter men blandades för en kort stund med ett 20-tal droppar regn.
Jag har stannat i stugans lugna vrå och ägnat mig åt att vara jordnära. Alltså nära jorden och delvis i den.
Grannarnas apelsinträd (ett hus bort) har fina apelsiner färdiga för plockning och eftersom de inte är här har detta delvis överlåtits till oss.
Här kan man tala om närodlat och närproducerat, bara några få meter bort. Apelsinerna smakar verkligen gott och jag har inte ens kommit på tanken att de skulle pressas.
Å andra sidan är det kanske en gräns för hur många som jag kan plocka för att äta så några kan nog få träffa på en press. En manuell sådan...
 
Verkligen fina och saftiga apelsiner och nästan inom räckhåll.
 
Våra grannar på andra sidan har ett stort och välmående citronträd och där håller citronerna på att mogna.
Många citroner är det och vi är erbjudna att plocka.
Får nu fundera ut vad citronerna kan användas till och föutom att ha dem i en GT så kanske det kan bli lite citrondricka och eventuellt lite marmelad.
Fler idéer mottages tacksamt.
 
Citronerna håller på att mogna och få sin gula färg.
Några är färdiga så de har vi plockat...
Även auberginen skördades idag
I våras fick jag två små aubergineplantor av bloggvännen "Plommenad" och en av dem fick följa med mig i ryggsäcken hit.
Tidigare har jag skördat två små aubergineroch idag var det dags för den tredje.
Dessa ska skördas när de är ganska små för annars blir de beska och nu ser den lagom spänstig ut för skörd. 
 
Pigg aubergine!
 
Vår terrass /uteplats här är ganska liten, 6x3 meter,  men jag har ett par rabatter där det både finns en passionsblomma planterad i jord som växt sig hög och frodig på en mur och den delar utrymme med penningträdet vars utdelning hitintills varit mager vad gäller just pengar. Blommat har den gjort ordentligt, men vilar nu. 
  Passionsblomman levererar i princip dagligen kommer en blomma och är det högsäsong kan den leverera fem-sex blommor per dag. Tyvärr blommar de bara en dag och vissnar sedan ner. 
Har man tur, vilket jag haft, kanske är det de gröna fingrarna som hjälpt till, kan det dyka upp frukter från de vissnade blommorna och det har det nu gjort så jag inväntar en smärre passionsfruktskörd om ett tag. (Kanske 10 stycken..)
 
Passionsblomma och förhoppningsvis en blivande passionsfrukt.
 
Visst grönskar det! Passionsblomman och penningträdet samsas längst bort.
 Och hibiscusen som står närmast i mitten är fylld av knoppar.
Men tyvärr blommar den också bara en dag för att sedan skrumpna och falla av.
(Lite märkligt för på många hibiscusar jag ser som växer vilt håller sig blommorna i form betydligt längre.)
 
Igår kom en ny medlem till familjen, en vacker blommandes flamingoblomma  som flyttade in här med kruka och allt. Goda grannar är trevligt att ha och förutom denna skönhet erbjöds vi fler blommor, men eftersom vi själva också vill ha plats och även cyklar, bord och stolar så tackade vi nej.
Och vår trädgårdsmästare, Ingrid, har ju fullt upp redan som det är när vi inte är på plats och det utan att blombeståndet utökas.
                                                   
Vacker flamingoblomma men den ska som de flesta krukväxter inte ätas. (Lätt giftig)
Och visst har den en orange ton i blomman. 
 
 
 
 
 

Spanska matinfluencer

    
När jag  besöker att land, område eller trakt -vare sig det är i Sverige eller utomlands så är det alltid roligt och spännande att botanisera både  bland urvalet i lokala mindre butiker och i större, välutrustade, matvarukedjornas diskar. Och särskilt tycker jag om de manuella diskarna.
 Även hemma i Stockholm tycker jag  att det är extra roligt att besöka en välutrustad livsmedelsbutik  med manuell kött, delikatess, fisk och skaldjursdisk och ofta blir det besök och inköp i någon av de saluhallar som finns och Hötorgshallen är en favorit.
När vi är i den den spanska sommarstugan blir det varierad mat och ganska naturligt en hel del av "medelhavskosten" för det är ju här vi befinner oss. 
Mat i Spanien är viktigt och lunchen som oftast serveras mellan 13 och 16 (kanske 17) är inget som snabbt fuskas bort.
Många restauranger i Torrevieja erbjuder färdiga trerättersmenyer i prisklasser mellan ca 8-14 euro för lunch och med dryck inkluderad och kvällsmenyerna kan var några euro dyrare.
Vill man äte à la carte går det förstås bra men spanjorerna själva tar oftast en trerätters eller kombinerar själv en sådan.
Vi hade igår bestämt lunch och promenadträff med vännerna Anna Carin och Krister och hade ett bestyr med att välja restaurang. Urvalet är stort.
Efter viss tvekan bestämde vi oss ett för oss "oprövat kort" restaurang Sirocco,  Avenida Marineros no 1, alldeles vid strandpromenaden och Playa de la Cura.
En resturang med det läget kan givetvis vara en turistfälla, men det var den inte. (Kom sedan på att jag här testat en god skaldjurspasta en kväll...)
 
En trerättters med bra variation på rätterna och inkl. dryck för 12.50.
Vi slog till! Eller snarare slog oss ner.
 Vi valde lite olika rätter och alla var nöjda med sina val. 
 
 Plats valdes med omsorg.

Desserterna var riktiga höjdare och önskade man avstå gick det bra att bara välja kaffe.
Här pannacotta (italienskt) med skogsbär, riktigt god och en väldans god äppelkaka med glass.
 
Maten i Spanien har många influencer och det kommer sig av att den iberiska halvön invaderats många gånger av olika folkslag; kelter (Bretagne, Wales, Cornwall, Skottland), galicier ( bla. i nordvästra Spanien och norra Portugal) greker, romare, fenicier (delar av Syrien och Libanon) och morer.
( Från norra Afrika, Mauretanien, som idag är delar av Algeriet och Marocko.)
Fenicierna planterade vingårdar, grekerna tog med sig vete, oliver, olja och honung. Kelterna födde upp grisar och därifrån kommer den långa traditionen med skinkor och olika sorters korvar. Romarna kom med än fler vingårdar och olivgårdar.
Morerna odlade ris i Valenciaområdet och sockerrör i Levante (Iberiska halvöns östkust mot Medelhavet).
I södra Spanien, Andalucien och Algarveområdet i Portugal, odlade de mandlar, citrusfrukter, spenat, aubergine och andra grönsaker. Även kryddornas intåg kom med morerna.
(Apelsinen kom från Kina via portugiserna.)
Morernas ockupation av Spanien varade i över 700 år (ca 700-talet till 1400- talet, Granada var muslimskt fram till 1492) och har givetvis satt sin prägel på landets mattraditioner.
 
Med gott samvete tänkte jag under eftermiddagens andra promend på att jag just läst om att både läkare och näringsfysiologer anser att den spanska medelhavskosten anses extra hälsosam och att livslängden i Spanien är hög. (Kan dock påminna mig ha läst liknande om medelhavskost  i största allmänhet och även asiatisk kost så kanske tolkningen är upp till betraktaren...)
Att grönsaker, frukt, grovt bröd (tycker jag ser mycket baguetter här) ost, fisk, skaldjur, vitlök, olivolja, vatten
och rött vin  är gott  förhindrar ju inte att det också är nyttigt. Eller?
 
 
 
 
 
 
 
 

Att ta sig fram

    
Vi har hitintills inte hyrt bil när vi varit i Torrevieja, men det har fungerat bra ändå. Vi har promenerat väldigt mycket, cyklat en hel del, åkt med olika lokala bussar och tagit tåget från Alivante norrut längs kusten, haft tur och fått följa med vänner på olika bilturer och även då och då följt med på mer organiserade bussturer.
Ska vi ta tåget så får vi ta oss till Alicante, en bussresa på drygt en timme. Och till många platser runt om i Spanien går det utmärkt att ta olika bussar från busstationen här i Torrevieja.
Till detta kommer olika bolag som ordnar resor både över dagen, för ett par dagar och längre resor och då ingår även hotell i resan. 
I våras var vi inne på att hyra en scooter/lätt mc men det var i stort sett omöjligt. handlare som tidigare haft den uthyrningen lade ner verksamheten p.g.a. att försäkringarna blev så dyra att det inte blev lönsamt med uthyrning. Trist för i de flesta andra länder vi varit har det fungerat bra att just hyra scooter/lätt mc.
Kanske ser det annorlunda ut på andra platser i Spanien.
Planen var sedan att köpa en scooter/lätt mc men när vi mätte upp vår terrass insåg vi att det hade blivit väldigt trångt här med ett fordon parkerat och att vi då inte skulle kunna sitta mer än fyra runt bordet. 
Här hjälpte det inte ens för mig med envishet. Terrassen blev inte större. Planerna hamnade i papperskorgen.
Mne jag kan ju inte låta bli att titta extra när jag ser snygga motorcyklar (även om det inte var en sådan vi tänkt oss) och idag var lyckan stor när jag såg snyggingar på rad. Alla tre norska .
Och jag blev faktiskt erbjuden en tur, men avböjde i blotta förskräckelsen...
Hann inte tänka klart där-
 
Cykel är bra och bekvämt.
 
Att gå det gör vi mycket. Här vid en av stränderna inne i stan, Playa de Los Locos.
 
Man ser mycket både när man går och ctklar och det är enkelt att stanna till.
Och längs havet kan det bli många stopp.
 
Njutbart vid Las Columnas.
Trevligt "pitstop" finns här om törsten blir märkbar.
 
 Dagens mc- spaning. (Vet att jag spanade igår men viss överspridning finns till idag)
Harley Davidson -
 
 
- en BMW
 
Och en vars märke jag inte vet.
Nu vet jag.
Men den var smidig och tilltalande i formen.
Väldigt personlig dessutom.
En specialmodell av Harley Davidson föreslog min vän Preciosa.
(Stämde bra, såg det när jag förstorade bilden.)
 

På spaning

    
 Dagens aktivteter har varit ganska blygsamma och mest ägnats åt att vara på spanande, gåendes, fot.
Ganska intressant. 
En hel del ser man, mycket ser man inte men kan föreställa sig och det blir till en bra kombo eftersom fantasin kan hållsa igång med enkla medel.
Att en indian spanade utanför en restaurang bådade gott och satte igång våra tankar och plötsligt såg vi viss rörelse i havet.
 
Bra spaningsläge för en indian mitt på strandpromenaden.
Här kan man få se det mesta.
 
Ett par dykare har fyndat något. Vad vet vi inte. Men nyfikna.
 
När vi nu var igång med spaningen la vi genast märke till fler som ägnade sig åt detta. Och antingen enskilt eller i grupp. 
 
Enskild spaning i en stol på en udde -
 
- eller i mer samlad grupp på stranden. (Perfekt väder med +25 i skuggan idag)
 
Hund i hatt tittar på vad som händer
och även byggnadsjobbarna en bit upp på husväggen har bra spaningsläge.
Havsutsikt hade de också.
 
En kortare "spaningslångpromenad" blev det och att spana efter "pitstop" behövdes inte. De finns liksom varsom. Tyvärr var några av favoriterna stängda idag och vi beökte ett oprövat ställe och eftersom de flesta är bra så kan man liksom chansa.
 
Oliver och en lite bit bröd med salami kom tillsammans med drycken. Gott!
Och priset en euro är mycket facilt.
 
För några veckor sedan så var vännen Ami och jag och spanade i soptunnor efter hennes,  av misstag, kastad frityrgryta. Grytan hade försvunnit på nolltid och har säkert kommit till användning hos någon annan. 
Men man vet ju aldrig vad som kan finnas i en soptunna om man inte ser efter. 
(Får tillstå att detta inte hör till vanligheterna att titta i soptunnor, men eftersom dagens inlägg handlade om spaning fick jag "löpa linan ut". 
 
 
 
 
                                                                       

Parkettplats

    
 Efter gårdagens långa långpromenad längs havet i utmärkt promenadväder blev det fint att förstärka havsparketten ytterligare med ett "pitstop" just på parkettplatser.
(Lång långpromenad  blir den i mitt tycke om den överstiger en mil  och anars kort långpromenad. )
Alternativen vad gäller olika stopp är många och ibland blir det slumpen och platstillgången som avgör. 
Inte behöver det heller alltid vara parkett mot havet.
 
Den vänliga termometern visade +24 under hela dagen och en klarblå himmel accompagnerade detta och med  ett vackert blått Medelhav gav ett fint accompagnemang till det hela. 
Jodå, att min färg är blå i många fall kan kanske har framgått någon enstaka gång,  men jag tycker om färger som piggar upp och ger lite sting åt tillvaron.
Gärna mycket sting!
 
I La Mata några kilometer norr om Torrevieja finns långa fina sandstränder och
jag tror i princip man kan gå längs dem in till Alicante, en sträcka på drygt fyra mil med flera  mindre orter på vägen. Nåja, kanske får man göra en avstickare vid flygplatsen då...
 
Tillbaka i Torrevieja  fortsätter promenaden och längs den fina, bilfria strandpromenaden det bra att slå sig ner på bänkar vid havet eller på någon av de trevliga barerna/restauranger. 
 
 
Den här parkettplatsen var upptagen men det finns ju andra.
 
Gårdagens "Halloween" gick ganska obemärkt förbi men för säkerhets skull hade jag köpt hem en stor påse chokladgodis om någon skrämmande varelse skulle dyka upp utanför grinden.
Men innan vi kom hem plåstrade jag om ett par skavsår och  såg då dessa systrar passera på väg till kvällens barnparad.
Jodå,  viss del av godispåsen kom till användning för vi fick senare på kvällen besök av ett par små söta spökkatter i fyraårsåldern och med mammor i följe. 
 
Även dessa söta flickor som vi mötte på hemvägen fick sig några choklad bitar.
 
Bloggvännen/vännen Amas uttryck och råd, "hall-å-vin" blev lite svårt för mig att följa att för vi har inte någon hall i den spanska sommarstugan.
 Får helt klart fundera på något nytt uttryck till nästa år.
Men kanske har fiffiga  och påhittiga Ama redan ett annat på lut...
 
 
 
 
 
 

Utkik

    
 God utsikt och utkik finnns på många platser i Torreviejas närmområde. 
Ett närområde för mig är här  en sträcka dit jag ledigt kan cykla eller gå och om det kniper också ta en buss. (Åtminstone en väg...) Men vi går och cyklar gärna och då är det lätt att ändra sig efter hand om andan faller på.
Från Peking var vi van vid att det alltid gick lätt att cykla och det trots ett invånarantal på då ca 18 miljoner och en livlig trafik och med en del gator inne i stan som hade fyra filer åt varje håll. Ofta med rejält tilltagna cykelbanor i en vägs bredd. Och det var platt. Inte en backe. God utsikt hade man också från cykrlsadeln.
Här i stan är det backigt vilket inte direkt märks om man åker bil eller går, men det märks per cykel. Rejält.
Ofta erbjuds också en fin utsikt över nejden när man väl tagit sig uppför backarna och man får en härlig fart nerför.
 Namnet Torrevieja betyder gammalt torn och det är omkring de olika utkikstornen som staden växt fram.
På 1800- talet byggde fiskarna en by här och människor valde att bosatte sig i närheten av vakttornen som också låg nära havet.
Saltproduktionen i Torrevieja har alltid varit beroende av sjöfarten som transportmedel och farorna på havet var många, men från tornen kunde vaktande soldater se om främmande skepp eller andra faror närmade sig.  närmade sig. 
(Mer om Torrevieja som saltstad har jag skrivit om här.)
 
Torre del Moro, kallas ibland också för Torre de Cabo Cervera, ett vakttorn, ligger ca 4 km norr om centrum, i närheten av en udde som heter Cabo Cervera. Läget är högt och det är en rejäl backe dit att trampa uppför. Eller leda cykeln som vi gör. Både utsikt och utkik är enastående.
 
Tornet  är byggt med ojämna stenar tillsammans med murbrk, en blandning av kalk, sand och vatten.
En borgmästar ei grannstade Orihuela lät bygga vakttornet här men man vet inte om tornet lät byggas  i början av 1300- talet eller om det lät resas då . Ovisst är också om det redan tidigare legat ett vakttorn här och om man byggt på det.
Man vet i alla fall att 1378 anfölls tornet av två arabiska galärer och extra militär kalldes in från Orihuelsför att slå tillbaka attcken.
Tornet är restaurerats ett par  gånger under senare delen av 1900-talet, dels med tillkomsten av spiraltrappan till övre delen och med den typiska kronan kom till, en symbol för staden Torrevieja.
 
När vi passerade var det en brölloppsfotografering och jag kunde inte motstå att ta ett par bilder.
                                        
Vacker utsikt från tornet.
 
Högt uppe är vi och jag balanserar på kanten.
 
  Ännu ett torn, Torre la Mata, ( i själva "byn" La Mata ca 6 km från Torreviejas centrum) ligger inte alls högt men har fyllt sin funktion som utkik norrut längs kusten och för att skydda saltbåtarna som lastades här.  
                      
 
En bild från 2015 vid vakttornet i La Mata, men både tornet och jag är oss nog lika.
 
 
        

Festival med inriktning på matkultur

    
 En strålande vacker lördag var det och jag hade turen att b.la. via turistbyrån i Torrevieja få en inbjudan att följa med till "Festival Gastrocultural De La Vega Baja", en lokal mat- kulturfestival där olika restauranger i Torreviejas område, La Vega Baja, visade sina specialiteter.
Väldigt intressant och roligt och dessutom en perfekt kurs i spanska när jag fick de olika rätternas innnehåll förklarade för mig och jag hade även möjlighet att smaka det jag ville.
I övrigt köptes biljetter i entrén där priset var tre euro för en smakportion, två euro för glass eller dessert och en euro för valfri dryck.
Matfestivalen pågår i tre dagar, sista dagen idag, och har lockat många besökare, men de "gästboende" här har det inte varit så många av. Kanske kommer de idag, sista dagen. 
Helt perfekt att testa mer av den spanska maten.
Igår när jag var på plats var största delen spanjorer som tillbringade eftermiddagen här tilsammans med hela släkten och stämningen var verkligen hög.
Jag stortrivdes!
 
 
Matfestivalen gick av stapeln i en stor byggnad/restaurang, Salones Bahia Costa som ligger på en höjd några kilometer från Torreviejas centrum, vid Torre del Mar, på väg mot La Mata.
Utsikten här uppe på höjden är klart njutbar.
 
 
 
Ordet gastro betyder mage på grekiska och gastrokulturell har kommit att förklaras som läran om  sambandet mellan mat och kultur.
Här på matfestivalen var ett femtontal olika restauranger från städer och byar i närheten av Torrevieja representerade och det var extra roligt att både se och pröva många olika maträtter och en del av dem väldigt lokala.
Fina uppläggningar var det genomgående och väldigt vänlig och hjälpsam personal som verkligen gav sig tid att förklara innehållet i de olika smakportionerna för mig. 
Men ibland hjälpte det inte, jag provade utan att veta vad jag åt, men det fanns skyltexemplar att titta på innan man bestämde sig.
Förutom att umgås och äta fanns det vinprovning attt tillgå, (provades av mig)  matlagning -"showcooking"
och jag passade på att se på rätter som tillagades av personal från en restaurang i Torrevieja, Rincon de Capis, ett par kvarter bakom hamnpiren på adress Calle San Gabriel 5.
Lite arabisk dans fanns också att titta på mellan tuggorna.
En väldigt trevlig, "innehållsrik" och stimulerande eftermiddag fick jag uppleva på mat och kulturfestivalen och det nästan bara av en slump. 
Men att vara på rätt ställe, vid rätt tillfälle och träffa rätt personer kan ge oanade möjligheter. Och detta var en.
Kanske kommer det fler chanser att få vara med om andra spännande
 
Några smakprov; 
Här valde jag den högra tallriken med en laxtartar och en tartar gjord på tonfisk. Jättegott!
Rätten till vänster var en sorts lever med gelé. (Leverpastej kanske??)
 
Till vänster en tunn skiva grovt bröd täckt av en liten bit omelett.
En risotto, till höger, med svamp, var extra god.
 
 
Den här lilla rätten/tapa kom från en restaurang Orihuela och är  "rysk sallad", ensaladilla rusa.
En liten rättt som spanjorer även äter som ensamrätt och med bröd och sallad till.
Ingredienserna är potatis, morötter, ägg, tonfisk, oliver, majonnäs och olivolja.
Viss mättnadskänsla infann sig...
Detta var mitt fjärde smakprov.
 
Många besökare var det och det fanns gott om utrymme utanför lokalerna på gräsmattorna
 
Ute pågick grillning och två kockar var i farten och man blev serverad efter hand
som den valda köttdelen var klar. Min mage behövde paus så jag avstod.
 
"Showcooking", demonstrationsmatlagning.
Svampskum med anklever, porcherade ägg med skum av tryfflad potatis, grillade pilgrimsmusslor
med guacamole och en vinegrättdressing.
Lite väl många momnet och ingredienser för mig kändes det som.
Men det var gott!
 
Någon sorts arabisk dans där fisknär var inblandade.
 
Ytterligare smaktallrikar;  jag valde den tomatbaserade soppan och
det skaldjursfyllda tunnbrödet. Så gott!
Någon middag hemma blev det inte.
 

Dagens skörd

    
Dagens skörd blev varierad och jag började med klippning hos min  spanska frissa Jessica. Hon kan det här med att ordna till hår, vad man nu än vill ha utfört. 
Mitt raka och tunna hår lyckas få viss stabilitet och något som kan kallas frisyr efter ett besök hos Jessica och det är uppiggande. 
 
Nyklippt!
Dock verkar någon annan ha skördat det som kanske funnnits här på trädet -
 
Hastade efter frissan ner genom stan för att möta upp ett par vänner för ett marknadsbesök men fastnade under några rejäla dadelpalmer. Undrar när dadlarna är färdiga och om de är ätbara. Någon som vet? 
Inser att det kan bli lite klurigt att plocka dem. Växer liksom högt upp.
I Torrevieja växer det dadelpalmer på många ställen och likaså olivträd.
Men oliverna verkar redan vara skördade för säsongen. Ser tomt ut på olivträdens grenar förutom bladen.
 
Dadelpalmen kan bli upp till 35 meter hög och växer gärna i oaser, men här i Torrevieja trivs de
bra lite var som. Hela strandpromenaden är fylld av dem liksom många parker och torg. 
Dadelpalmerna är kända i östra Mellanöstern sedan mer än 6000 år tillbaka
men den är så gammal att det är svårt att exakt veta ursprunget. Antaganden är att den kommer
från öknarna i norra Afrika eller sydvästra Asien. Dadlarna är ett avlångt bär, tre och sju centimeter långa,
och är mörkbruna/rödaktiga elle gulbruna som mogna. 
 
Vissa fynd skördade vi på marknaden och nu när turistsäsongen är över, värmen är mindre påtaglig kan även jag tycka att det är trevligt med en sväng här- Och jag har bra och uppmuntrande ledsakgare.
Att efter avslutad runda slå sig ner och prata är alltid trevligt och gärna över ett glas och med tapas till. (Tapas kommer ofta  med och ingår då i priset) Kaffe blev det också.
 
Carita och Ami hjälper mig att leta efter en klänning.
Och visst fanns det flera varianter som jag kunnat tänka mig,
men än bättre hade det varit om de funnits i passande storlekar.  
 
När jag var på väg hem så var marknaden på gång att stänga och jag paserade "frukt ochgrönsaksgatan" och passade på att köpa med både frukt och grönsaker hem. Utbudet är stort och varorna är vldigt fräscha och inte har de rest långt heller.
 
 
 
En väska skördade jag också på marknaden. Här gillar jag att ha med små väskor ut som ändå rymmer
vattenflaska, telefon, kamera och en portmonnä plus lite annat.
Många fack och axelrem är också en fördel.
 
 

"Gilla läget"

    
Sommaren pågår för fullt och just nu på sena eftermiddagen visar termometern +26.
Mestades blå himmel som helt klart piggar upp och en lätt svalkande bris från havet gör dagen extra behaglig och tidigare dagars kvava värme är borta.
Jag har både landat en del och laddat  och kunde idag mer uppskatta att vara på plats. 
Och säkert ligger det något i det som min bloggvän Anette, "Lady in Bangkok" skrev i en kommentar; "att rastlösheten och viss känsla av rotlöshet kan vara en biverkan av mycket resande" vilket i sig är något jag kan påverka.
Men jag är oftast en ganska positiv person och har sedan tiden i Peking, när jag frågad en person som länge arbetat i KIna om ett råd, vad jag skulle tänka extra på. Och det rådet var att "gilla läget". (Gäller förstås inte sjukdomar och liknande...) Så de orden har funnits med mig sedan en januaridag 2007 och plockats fram vid behov. Mycket kan man styra och påverka och det gäller bara att göra det.
En rejäl promenad genom stan och längs havet blev det tillsammans med väninnan Ami 
och detta bidrog till min mentala landning. 
 
Att ta en tur ut på piren i Torrevieja, Dique de Levante, är som att befinna sig på en brygga/landgång  eller kanske på ett fartyg.
Ett trädäck sträcker sig längs den 1350 meter långa piren och längs kanterna finns staket uppsatta i blått och gult.
Under själva piren finns en cykelbana och vid sidan ligger också flera restauranger klart havsnära läge.
Är man sugen på fisk och skaldjur kan dessa restauranger ett bra alternativ.
Och solnedgången härifrån en molnfri, vacker, kväll är värd att beskådas.
 
Visst ser piren ut som en brygga eller landgång?
Kvällstid är den upplyst och ser ut som ett stort fartyg.
 
Piren i Torrevieja har alltid varit förknippad med stadens historia och skyddat både fiskebåtar och saltarbetarnas mindre båtar mot stormar. Förr låg dessa båtar uppdragna på de stränder i Torrevieja, väster om piren, där
nu olika fritidshamnar ligger.
(Själva ordet pir betyder vågbrytare/vågskydd .)
Under många år fanns piren men låg oanvänd, ingen ville ta sig ut på den,  men år 2000 var den renoverad och invigdes på nytt. Och idag är det många som gärna går den fram och tillbaka och scenariot skiftar ofta.
Av läkare har piren kallats för "La ruta de Colestrol" för går man den varje dag fram och tillbaka så är i varje fall 2700 meter avverkade och sedan har man förhoppningsvis promenerat till och från piren också. Bra friskvård!
Kanske med sänkt kolesterolvärde dessutm.
 
En liten del av strandpromenaden som sträcker sig flera kilometer norrut och där man passerar två av stränderna inne i stan, Playa de la Cura och Playa de Los Locos.
 
"Ett pitstop"med tillhörande tapa i priset efter att vi avverkat fem kilometer var trevligt och här blev Ami och jag sittandes. Priset är facilt, 1.50 euro för dryck med tillhörande tapa.
Stan är ganska liten, i varje fall om man befinner sig på strandpromenaden, paseon.  Vi får här syn på ännu en vän, Fia.
Givetvis blev vi sittandes ett bra tag till.
Jätteroligt att ses igen!
Och den  promenerade sträckan slutade på 7 km idag också. Men ny energi som följd. Undrar och det är bra eller dåligt.
 
Ami och Fia njuter av både tapa och dryck.
Nåja, försvinnande gott.
 Och utsikten var helt klart godkänd!
 
Trevlig tapasutsikt.
 
 
                                                                  
 
 
 
 
 
 
 

Ladda och landa

    
Sen eftermiddag och termometern visar på +27. Det är kvavt och grått och känns som det är åska i luften även idag.
Inser att jag är i invänjningsfasen efter gårdagens ankomst till Torrevieja. Måste landa och ladda mentalt så en promenad kändes bra.
Det  är väldigt lugnt när jag ger mig ut, vilket kan bero på att det är lunchtid och sedan siesta. 
(Många mindre butiker har här fortfarande siestastängt mellan klockan 14 och 17.)
Lunchtid infaller vanligtvis någon gång mellan  klockan 13 och 16 och därefter stänger många restauranger för att sedan öppna igen vid 19-tiden. Gott om gäster på många restauranger men hos andra är mer tunnsått. 
(Spanjorerna själva äter helst inte middag förrän sent och före 21-tiden är det mest turister som äter sina middagar. )
Träffar på vänner och det är mysigt att slå sig ner och prata en stund.
Länge sedan vi setts och ett trevligt "pitstop".
Jag går vidare och känner påtagligt saknaden av Stockholm, variationen och pulsen. 
Även här I Torrevieja finns en hel del att göra och kanske är det mest känslan av att ha sett det mesta i stan som gör sig påmind. Kanske är jag bortskämd och skulle känna likadant i vilken stad/plats som helst efter ett tag.
Dags att vidga vyerna med andra ord.
 
Eftersom jag i princip inte haft "sommarstuga" i mitt liv så är jag nog inte van vid att vara "fast". (Mina föräldrar hade ett hus på Värmdö utanför Stockholm där jag ibland var några dagar i taget.)
Båt har vi haft i omgångar och det har alltid varit en omväxlande  tillvaro med mycket att se och uppleva och
i övrigt har vi  rest mycket och även återvänt till platser både i Sverige och utomlands där vi trivts extra bra. v
 
Att pendelvistas här är i den spanska sommarstugan känns ganska lagom och jag rår ju själv över tiden.
Och jag har ju aldrig längre hem än  jag har hit. Eller tvärt om.
Dagens runda blev sju kilometer och inte var det så mycket nytt jag såg, men jag fick en del nya tankar och det räcker långt och inte minst en väldigt trevlig promenad.
 
Hamnade vid Plaza de la Constitución, "kyrktorget" . (Grundlagstorget)
Den gamla kyrkan La Inmaculadafrån slutet av 1800- talet syns i bakgrunden.
La Inmaculada är Torreviejas skyddshelgon.
När kyrkan byggdes upp på nytt efter en jordbävning 1829 så fanns en del av stenarna i den gamla
kyrkomuren kvar och dessa användes till den nya kyrkan .
 
Kanske har dessa skyltar alltid funnits på torget men jag såg dem först idag. Men rundan har jag gått många gånger och besökt de platser och muséer som finns angivna.
Casinot är alltid trevligt att titta in på och ofta pågår utställningar där av olika slag.
Har man vägarna förbi så är det värt ett besök på deras vackra toaletter och att titta närmare på interiören.
(Kommer bilder och inlägg om detta en annan dag)
 
 
Förtydligande karta.
 
Lunchdags och ganska öde.
 
Jag drar mig mot havet och där var det en hel del människor på stranden som inte brydde sig om vare sig lunchtider eller att det var grått och mulet utan njöt av en trevlig dag.
 
Några badade och färgglada parasoller piggar upp. Vattentemperaturen håller sig strax över 20 grader
berättade en dam som hade koll på temperaturen.
 
Tittade man mer åt norr skymtade lite blå himmel  och någon trängsel på stranden var dte ju inte.
Ja, visst ja;  Lunchdags var det ju.
 
 
 

Utbytt

    
Jag har idag bytt ut hösten i Stockholm mot den fortfarande pågående sensommaren i Torrevieja.
Här är det snabba beslut som gäller och efter gårdagens kroppsbesiktning i solskadefrågan på Södersjukhuset
blev det passande att ta en tur.
Visserligen har jag inte mött hösten hemma mer  än elva dagar och det har varit fina dagar, även om kanske vädret inte varit det mest lysande.
Men jag har inte hunnit fundera över det för dagarna har fyllts av idel trevligheter.
 
Alicante mötte med fuktig värme och mulet. Men å andra sidan har jag vant mig hemma vid moln så det kunde jag ta.
Inte heller Torrevieja ville idag visa sig från den soliga sidan, men eftersom jag varit uppe tidigt i morse/natt för att resa så är jag inte säker på att jag haft någon glädje av solen om den valt att framträda. Ögonlocken är tunga.
Så mycket till aktivitet har jag inte ägnat mig åt under dagen mer än att inspektera växterna, sitta ute på terrassen i "lätt klädsel" och handla.
Ser fram emot kvällens middag på terrassen och mysigt att kunna sitta ute och äta i slutet av oktober.
DEt kan tyvrr inte Stockholm erbjuda just nu, men dock mycket annat.
 
Varmt är det i alla fall.
 
En passionsblomma var synlig idag -
 
 - och en frukt såg jag hade uppstått utr en annan blomma.
Ska nu bli spännande att se om det blir en passionsfrukt.
Jag hoppas i alla fall.
 
Fastnade vid fisk och skaldjursdisken på en av våra lokala butiker, Consum 
Och detta är kanske hälften av utbudet.
Inga inköp idag men imorgon så...
 
Serranoskinka i olika tappningar fick däremot följa med  oss och givetvis lite spansk manchegoost.
 
 
Lugna gatan är det nu när det inte är semestertider på vår Solskensgata.
Och vi kallar gatan så även om solen någon dag väljer att ta paus.
För skiner solen här så gör den det ordentligt.
 
 
           
 
 
 

Gott, spanskt och väldigt trevligt

    
Att hitta bra restauranger i Torrevieja är lätt och utbudet av dem är stort och  vill man äta av den mer spanska maten är ett bra tips att dra sig några hundratal meter upp i stan och en bit bort från strandpromenaderna. God mat går att få på många ställen men att söka restaurang efter den mat man tänkt att äta är en god början här likväl som på många andra platser  och likaså att se var många spanjorer själva väljer att äta.
Kanske har man också inom ett sällskap olika önskemål om vad man vill äta. Det hade vi igår kväll och på rekommendation av vår spanska "frissa" Jessica  blev det ett besök på den typiskt spanska restaurangen
Las Cañas med adress Calle San Policarpo 11 som både är restaurang och tapasbar.   (I närheten av den lokala busstationen Eras del Sal)
Namnet Las Cañas, kan betyda olika saker i olika sammanhang och säger man på spanska "caña" betyder det en liten öl i glas.
"Las cañas" har jag förstått kan betyda både vasstrån, gråa hårstrån och en glad kväll. Säker finns det än fler betydelser.
Hoppas  kunna få hjälp av de spansktalande vännerna Fia, Ami eller Preciosa  med detta...
 
Här kan man stå ute på gatan och beställa tapas och dryck från en lucka eller gå in i bardelen
om man önskar det.
 
Skinkorna hänger i taket som det är vanligt på många spanska restauranger.
 
Utbudet av skaldjur och fiskar är stort.
 
Vi var två i sällskapet som ville äta paella och den lagas här på restaurangen från grunden så det tog sin tid,
drygt en timme, men det visste vi och vi väntade med spänning.
Bröd, aiolli och lite annat serverades innan, så den värsta hungern avhjälptes.
Mycket prat och glada skratt blev bra tillbehör de också.
Det tog förvisso tid att få maten, men när den väl kom var vi alla nöjda.
Lite mindre nöjda var vi med själva serveringen som inte direkt var rask. (Tänker inte då på tiden det tog att tillaga rätterna.)
 
En gigantisk paella för två personer med skaldjur och kyckling.
Så gott och förutom skaldjur i den hade vi beställt kyckling i den.
 
Här är måltiden i full gång och portionerna är rejäla.
Förutom paella åts det vid bordet entrecote med pepparsås (mycket bra) och en saftig fläskfilé.
 
Och varför inte välja "marisco"; skaldjur, som de gjorde vid brdet bredvid.
Får bli nästa gång!
 
 Gott, spanskt och väldigt trevligt blir omdömet.
Och i den sena, ljumma, kvällen strosade vi sakta hemåt genom stan.
                                                                                          
 
 
 
 
 
 
 

Fönster åt gatan

    
I den spanska sommarstugan kan jag inte påstå att jag har den vidsträckta utsikten som jag har hemma i Stockholm. Havsutsikt har jag inte heller.  Inte ens med spegel.
(I Stockholm har jag i alla fall utsikt över Hammarbykanalen som faktiskt är en liten del av Östersjön. Och ett litet hav är Östersjön förvisso)
 
Kvällsutsikten i Stockholm kan se ut så här.
 
Och dagtid erbjuds ofta denna vy. 
(Under högsäsong finnns betydligt fler båtar i kanalen som vill slussa)
 
 Den spanska sommarstugan erbjuder däremot ett marknära boende med fönster åt vår  lolla Solskensgata och där kan vi till viss dell följa vad som händer.
Inte för att jag är särskilt nyfiken, men det är ändå roligt att se vad som pågår. Ofta stannar våra spanska grannar för att prata och hälsa, ja även de av andra nationaliteter. Men eftersom vi bor i ett spanskt område så är det naturligt att det just är många spanjorer här och det uppskattas.
 
Jag har under några dagar ägnat mig åt att  med stort tålamod sitta på span här i fönstret mot gatan och försöka hitta ett antal olika saker att fotografera inför bloggvännen Bosse Lidéns tjugonionde lekuppdrag; "Fönster mot naturen". 
 
Vissa "naturliga/naturnära inslag" har jag här om jag i det inbegriper ödlan som ibland kommer fram på kvällen, passionsblommorna som klättrar på en mur och några andra blommor.
Katter, hundar, fåglar, några myggor, fjärilar och flugor kan ockå  passera då och då.
 
Vacker nyutsprungen hibiskusblomma och en av de fascinerande passionsblommorna.
 
Jag har suttit och försökt att sjunga "Den spanska räven rev en anna räv", från musicalen "My fair Lady", upprepade gånger under ett par dagar men inte har räven uppenbarat sig här. Grnast gick jag miste om 5 poäng.
I övrigt skulle vi försöka hitta och fotografera följande genom/från våra fönster; älg 5p, ekorre 5p, orm 10p (det borde jag ha lyckats med i Thailand) varg 10 p. Ju mer sällsynt djuret eller föremålet är desto högre poäng.
Katt, fågel, rådjur, häst, kanin/hare, gul postbil, (annan färg utomlands är ok) spindelväv, traktor och sopbil skall också ges en chans att få vara med på bild.
 
Om någon undrar....
Jag är ju i den spanska sommarstugan, men är inte mantalsskriven här och tyckte inte jag då kunde delta i denna "gren", men domaren har meddelat att det är helt ok för mig att vara med eftersom jag så ofta och i längre perioder är här.
 
Mitt bidrag denna gång är ganska magert, men som vanligt har jag haft roligt där jag suttit och stått bakom mina fönster utrustad med tålamod och haft kameran i högsta hugg.
 
Mitt bidrag.
 
Fåglar på tv-antennerna bakom huset och ett spindelnät på vår bakre balkong.
 
Grannens katt visade sig så småningom och det var det mest djurlika jag kom.
 
 En sopbil som sopar gatan. Sker varje måndag och jag fick vara rask med kameran här.
Bilen stannar liksom inte. 
(Sopanordningen, borstarna, är längst ner)
 
Posten ska levereras och kanske går det bra med en gul moped.
Även hjälmen på brevbäraren är gul.
(Har suttit länge och väntat på postutdelningen, dock stannade han inte hos oss. )
 
 
                     
                                                                                                                                                                                                 

Att växla

    
Jag växlar gärna mellan den "spanska sommarstugan", lägenheten på Söder i Stockholm och en del kortare och längre avstickare åt olika håll som ofta blir till olika "njutflykter" i varierande längd, och det är en tillvaro som passar mig bra.
Sommarstugelivet här är ganska lik den tillvaro jag har i Stockholm, men skillnader finns förstås.
När nu hösten mer på allvar gör sig påmind hemma, med mörkare och kyligare dagar och kvällar är det fortfarande mer än svensk högsommar här.
Njutbart att sitta ute sent på terrassen sena kvällarna eller nere varva med en promenad längs havet och slå sig ner på en bar. Och kortärmat är vad som gäller.
Sent på kvällarna är det fortfarande omkring 24 grader men det är fukt i luften och det bildas lätt imma på bilrutorna och terassmöblernas dynor tar vi gärna in.
I morse när vi satt ute på terrassen och åt frukost visade termometern på +24 och det blir säkert upp till +28 idag. Lite väl varmt för att röra sig hastigt men visst blir det en promenad under dagen. 
Och det finns ju gott om oaser med vattenhål
 
Spännande molnformation idag vid 10-tiden.
Solen leker kurrragömma.
 
Tittut!.
På väg fram igen.
 
Soldis ut över havet. Soldis uppstår ofta när  solen skiner genom tunna slöjmoln eller genom disig luft.
Kall och varm luft möts.
Här står vi på piren i Torrevieja och tittar ut mot ett mindre tyskt kryssningsfartyg
som kastat ankare långt ute på redden och passagerarna har per båtar transporterats in till stan.
 
Och in mot land såg det ut så här. Inget dis alls.
Ami försöker här få till en bild ut mot soldiset.
 
Långpromenader, träffa vänner, döttrar och barnbarn,  göra njutflykter, äta middag/lunch på lokal - ja, det gör jag här och det gör jag hemma. 
Men vad gäller teater, bio och museibesök så tar Stockholm lätt ledningen. (Men det finns även här i Torrevieja en hel del kulturella saker att uppleva, vilket är väldigt positivt.
Och att växla vistelseort är ett bra alternativ och där Stockholm är hemma för mig.
 
Kinesisk middag med vänner på en av våra favoritrestauranger i Torrevieja, restaurang "FU".