Söderut

    
Från Costa Blanca, den vita kusten, styrde vi färden med bil söderut mot Costa del Sol, solkusten och den vackra lilla staden Nerja.
Vi valde att köra över bergen och naturens skiftningar var stora under hela den 420 km långa resn. Väldigt vacker natur och stundtals fanns det snö längs vägen vi körde.
 
På väg och landskapet skiftar.
 
Torrevieja uppe till höger på kartan och Nerja finns strax öster om Malaga.
 
Snön såg vi långt före staden Granada, en stad som ligger på 750 meters höjd.
Snön i bakgrunden hör till bergskedjan Sierra Nevada som har toppar på en bit över 3000m
Här uppe är det perfekt för skidåkning, men jag vet ännu inte om säsongen kommit i gång.
Snötillgången ser i alla fall god ut.
 
Från Granada körde vi söder ut mot kusten och Motril innnan vi vek av mot Nerja. 
Vackra vyer hela vägen och nu gick det utför...
 
 
 
 Framme i Nerja och mysigt att slå sig ner på terrassen tillsammans med vännerna Ninni och Sven och njuta av en vacker skymning och goda tapas innan mörkret sänkte sig.
 
Vacker vy från terrassen.
 
Kvällspromenad längs havet.
 
 
Kvällens middag på restaurang Cibele i gamla stan i Nerja, vännernas kvartersrestaurang.
Oxfilé som man själv steker på en het sten (fisk kyckling, skaldjur fanns också att tillgå.)
 
Och haklappar på. Det kan ju stänka....
En toppendag och kväll.
 
 
 
 
 

Varvet runt

    
Konst, litteratur, växter, vänner, trevlig miljö, skratt, god mat och dryck....
Hjulet snurrar på och jag med det och att tillvaron varieras under en dag ger extra kraft till en konvalescent som behöver piggas upp.
Träningen av foten går bra och framstegen är märkbara och tydliga både för mig själv och den nära omgivningen.
Jag har vidgat vyerna, tagit ut svängarna och fotens samarbete med resten av mig får klart godkänt.
 
Hjulet snurrar och byter färger. Det gör jag också; från rödrosig om kinderna till blek,
beroende på ansträngning, men den blå nyansen har ännu inte uppnätts. 
 
 På förmiddagen när jag gick runt några kvarter i närheten, nåja haltade fram, såg jag att en ful grå betongvägg hade piggats upp med några målningar. Stora, expressiva, målningar som lockad emig att stanna och noga titta.  Otroligt många detaljer och i sig ganska läskiga målningar men jag stod länge kvar och tittade. Blev berörd, men vet inte direkt vad som berörde mig.
 
 
 
När jag väl haltat hem fanns målningarna fortfarande med mig och det dröjde ett tag innan jag slog mig ner för att läsa ut Brobyggarna av Jan Guillou, en "tegelsten" på 600 sidor. Jag har varvat den med mer lättsamma böcker under en lång tid, så det är en av anledningarna till att den tagit tid.  Jag tyckte också den stundtals var seg, men ändå bra. 
Undrar vad som hänt om boken kortats av...
Jan Guillou har bedrivit ett omfattande arbete för att få fram alla fakta i boken och lyckas väl beskriva miljöer och personer men i mitt tycke blir det alltför mycket på detaljnivå.
Brobyggarna är en släktkrönika och delvis en äventyrsroman i historisk miljö och trots att jag är väldigt intresserad av historia så uppslukades jag inte helt av den. Men jag ville samtidigt fortsätta att läsa den.
Tre fiskarsöner växer upp utan sin far som dog på havet och hamnar så småningom som repslagarlärlingar i Bergen. Deras unika tekniska begåvning upptäcks och hamnar senare i Dresden, på universitetet som stipendiater. Det är i början av 1900- talet och meningen var att de utexaminerade pojkarna skulle återvända till Bergen och Oslo för att bygga järnväg, det mest storslagna ingeniörsprojekt någonsin. Men så blev det inte. Kärleken kom emellan.  Tre bröders öden där framtidstron överskuggade världens orättvisor.
Teknikens stora genombrott trodde man skulle utrota alla krig. Men så blev det inte.
Finns det någon som läst boken? Och vad tyckte ni om den.
 
Jag är glad att jag läst ut "Brobyggarna". Ett verkligt stycke historaia...
 
Vackra blommor piggar alltid upp.
 
Kvällen avslutades tillsammans med vännerna Marga och BIrgitta på Mundo, en av kvartersrestaurangerna.
Mysig miljö, jättegod mat, många skratt och trevligt i största allmänhet.Och väldigt läkande för mig.
Jag riktigt studsade hem i den sena kvällen. Nåja, allt är relativt. Men här är det känslan som räknas.
 
 
Marga och Birgitta skrattar gott. Och det är inte åt mig....
Det finns andra vid bordet, i detta fall, en till mig närstående person som orsakar munterheten.
Tack för en jättetrevlig kväll och lycka till!
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Resmål värda ett besök; fyra bland många...

    
Att Spanien under våren och sommaren ökat i popularitet bland turister är helt klart och den svenska resetidningen Vagabond (ingen betald reklam) har plockat ut några favoriter i olika delar av Spanien;  Malaga, Sitges, Mallorca och San Sebastian; resmål värda ett eller flera besök.
Och det finns förstås många, många fler. 
En god början är att ha ett utgångsläge för att sedan ta sig vidare  i Spanien, ett land  som erbjuder mycket av det mesta.
Sitges, Mallorca och Malaga har jag besökt i olika omgångar men San Sebastian väntar på oss.
 
 Till Spanien och just Mallorca gick den första resa jag gjorde utanför Norden och det var redan 1960 och turismen var i sin verkliga linda.
Senare i livet har Mallorca fått många besök av mig liksom öarna Ibiza, Menorca och Formentera.
Även de olika Kanarieöarna, med "lagom" klimat hela året har under många år varit populära turistresemål, även för mig, liksom många platser både större och mindre på det spanska fastlandet.  
 
Tidningen Vagabond ger följande tips:
I södra Spanien, på Costa del Sol, är Malaga en bra början och när man vill vidga sina vyer är det lätt att ta sig vidare mot Granada och Sevilla, häftiga städer med många kulturarv och mycket att se.
Från Malaga går ett pendeltåg längs kusten mot Fuengirola och det är enkelt att ta sig en dagstur dit. Vill man vidare till Marbella eller Nerja går det bussar rån Malaga. Men enklast är förstås att hyra bil för att ta sig runt.
Hotell som Vagabond rekommenderar i Malaga är boutiguehotellet Milino Lario, men det finns förstås många fler.
Vi bodde hos vänner i Fuengirola  och väldigt praktiskt med tåget in till Malaga,
en resa på ca. 30 minuter.
 
Mysiga gränder, många trevliga restauranger och mycket att se och uppleva.
 
 Malaga är Picassos födelsestad och ett besök på Picassomuséet är givet.
 
 Sitges, en "gammal, charmig turistort",  ca 30 minuters resa söder om Barcelona har kommit i ropet igen. Sitges är en ganska liten stad med ca 30 000 invånare utanför turistsäsongen och har behållit sin småskalighet.  Jag var här 1971 och förstår att jag inte skulle känna igen mig där idag. 
Det finns gott om stränder i och runt Sitges, 17 stycken, så de lär räcka till för hugade sol och badgäster. Hotell,  restaurang och nöjeslivet verkar ha något för alla.
 En lunch på Club Nautic de Sitges och ett boende på Hotel Calipolis är Vagabonds förslag. Men det finns så många fler....
Vy över Sitges.
Bild "lånad från den lokala turistbyrån där.
 
 Mallorca, denna vackra och gröna ö har något för alla och hit kommer besökare i stora skaror från hela Europa, ön är mer populär än någonsin. 
Man har numer plockat bort många av de tyska och engelska håll-i- gång-pubarna och ersatt dessa med spanska restauranger och spansk kultur och Mallorca 
  Storsdadsliv, stränder,  kultur, matupplevelser och vacker natur går  hand i hand och det går att hitta sin egen oas vare sig man väljer att stanna i Palma eller bo mer ute på landet. Avstånden är korta. 
Vagabond dristar sig till att göra en jämförelse mellan Barcelona och Palma och kanske ligger det något i det.
Båda städerna är absolut värda besök.
 
Hamnen i Palma och katedralen som syns över hela stan  i bakgrunden.
 
 I nordvästra Spanien, nära den franska gränsen vid Atlantkusten, ligger den ännu oslipade diamanten, San Sebastian. (Våra spanska grannars hemvist.)
Här är kultur och mat viktiga saker och många anser att detta är världens bästa matstad och här finns 14 restauranger med Michelinstjärnor varav tre med toppbetyget tre stjärnor.  I år är San Sebastian också Europas kulturhuvudstad. Det är en ganska stor stad, ca 190 000 invånare, och förutom det vanliga restaurangutbudet är det gott om  "pintxosbarer".  På dessa barer  serveras "tapas" på "pintxos", en sticka. (Pintxos betyder sticka eller något vasst.)
En pintxos har nästan alltid en bas av liten bit tunt bröd och detta toppas sedan t.ex. färska sardiner, krabba, korvar, torkad skinka och ofta bacalao, saltad torsk och en baskisk specialitet. Dessa pintxos måste vara nygjorda så de serveras efter hand de är klara och ofta från en bricka så gästerna tar det de vill och sedan när de ska betalas räknas antalet stickor.
Till pintxos dricks ofta sherry, öl, cava, en torr cider eller ett fruktigt rödvin från det närbelägna  Riojaområdet.
Maten är alltså väldigt viktig i San Sbastian  och det ett stora kulturutbud lockar turister dit, liksom olika typer av surfing och inte minst staden i sig och de vackra omgivningarna. 
 
San Sebastian med Playa de la Concha.
Foto "lånat" från turistbyrån i San Sebastian.
 
 
 

Motiverande

    
Mitt tålamod är inte det bästa i alla situationer. Och alls inte när jag har svårt att röra mig och behöver hjälp med vissa saker. (Vad gällt mitt lärarjobb/speciallärarjobb har tålamodet alltid funnits och gott och väl räckt till och även inom andra arbeten.)
Att sitta still i långa pass, annat än när jag blickar ut över havet, sitter på en servering och tittar på människor som passerar, läser, skriver eller umgås är inte det jag trivs bäst med. Men även då gör jag ju något...
I övrigt vill jag så länge jag kan vara aktiv; resa, promenera, cykla, åka båt, träffa vänner, uppleva och se för mig nya saker för en dag kanske det inte är möjligt. Så lika bra att passa på.
Min salig mamma hade dessa tankar och jag har med glädje anammat dem. Hon var en klok kvinna med mycket humor och stor envishet . (Den är säkert ärftlig för båda mina föräldrar var envisa och trodde det mesta var möjligt tills motsatsen bevisats.)
Nu när jag har svårt att vara så rörlig (kan stödja ytterst lite på foten) får jag nöja mig med kortare motiverande små promenader.
Vi bor bra och har flera "pitstops" och restauranger inom 400 m och nu har jag satt i system att ya mig bort och hem. Med kryckan som stöd.
Visserligen har vi mat hemmaoch jag har en duktig kock, men kan jag inte ta mig så långt som till havet, ca 1000m så får annat ersätta det.
 Den trevliga lilla restaurangen Mundo Pequeno (Hemsida finns inte men finns med på Tripadviser och påGoogle) ligger en bit bort på vår gata och har fått besök av mig och kryckan och en svalkande sangria smakade utmärkt i skuggan där det fläktade.
 
Vacker bougainvillea att titta på.
 
Svalkande sangria smakade perfekt. (Inte söt...)
 
På en granngata, Calle  Ramon Frexia, ligger en annan favoritrestaurang den belgiska Delicado och här derveras både lunch och middag. Bara 300 meters haltande dessutom och både dagens meny och à la carte serveras. 
 
Två bord finns utomhus på Delicado, men de brukar vara lediga.
Kan inte alls förstå det.
Vi vill helst sitta där så vi är tacksamma.
(Men ibland bokar vi ett av dem)
 
På Delicado kommer jag nästan bara tilll min favoriträtt;
spett med scampi och kycklingfilé i en lätt och väldigt god cyrrydoftande sås.
Ett glas svalt rött vin smakar gott till.
 
En annan trevlig favorit (vi har många...) i matväg är den kinesiska restaurangen Fu, öppet för både lunch och middag. Prisvärda dagens meny (fyra rätter och flera att välja bland) inkl. dryck finns för ca 8 euro och även många à la carterätter.  (Avenida Baleares 36, hemsida saknas men finns med på Tripadviser och  och om man söker på namnet.)
Och tänk! Även Fu ligger så nära att jag kan stappla mig dit, 450 meter och med lite vila på vägen.
Precis som i Kina kan man beställa ett antal olika rätter som man sedan delar på.
Jag beställer ibland á la carte och kan då få den styrkan på maten jag vill ha och den är inte så anpassad som kanske dagens meny är till västerlänningar.
Här smakar maten som jag smakat den i Kina, vilket inte är så vanligt. Perfekt och förekommande serveringspersonal är det också.
Och givetvis passar jag på att träna lite kinesiska också. (Kinesisk personal och kock)
 
Kanske kan jag i morgon vidga vyerna ytterligare för jag gör dagliga framsteg och motivationen är viktig.
 
 
Snart framme....
 
Väldigt god mat! "Fried rice", kycklingfilé med cashewnötter till höger (vi beställde den lite strark)
och räkor+ grönsaker i "gong-bao - sås", en stark, smakrik, sås där bl.a.chili ingår.
  Den rätten är mycket kinesisk och förekommer ofta med kycklig i stället för räkor.
Åt med pinnar gjorde vi förstås.
 
                                                                           

Det kan brännas ordentligt

    
 I Spanien, precis som i många länder, drabbas kusterna under sommaren av brännmaneters invasion.
Allra bäst trivs brännmaneterna i de kylslagna vatttnen runt Arktis, norra Stilla Havet och i norra Atlanten men de är inte så kräsna utan klarar sig också bra i varmare vatten. Och har de väl kommit till varmare vatten stannar de kvar.
I Sverige kommer maneterna ofta in till Bohuslän i slutet av maj, i Halland till midsommar och till Öresund en bit in i juli. Även i Östersjöns sydöstar delar kan maneterna trivs.
Vad gäller Spanien, liksom alla Medelhavsländerna uppmanas semesterfirare att vara extra uppmärksamma på brännmaneterna.
 
Brännmanet.
Den röda brännmaneten tillhör klockmaneten och
det är deras nässelgift som orsakar reaktioner hos människor.
Bild "lånad" från Wikipedia.
 
Den mänskliga påverkan på havet där föroreningar, överfiske (största orsaken) och den globala uppvärmningen har påverkat maneternas stora utspridning även till varmare vatten och till alla världshav.
Maneternas giftighet varierar och det är de klibbiga bränntrådarna fördelade i knippen med mellan 65 -110 trådar som bränns. Den enda del som inte "bränns" är den stora klockan på ovansidan.
Giftet utsöndras från alla tusentals nässelceller som finns både på trådarna och närmare manetens mun.
Även trådar utan manet och döda maneter kan brännas så det vill verkligen till att se sig omkring vid bad. Maneterna anfaller aldrig men  det är ändå lätt att nås av deras trådar.
Ett knep om det finns maneter, utom att låta bli att bada i havet, kan vara att smörja in sig noga med solkräm
Om olyckan varit framme och man blivit bränd av en manet så ska trådarna först plockas bort och helst med en pincett. Att skölja med saltvatten kyler och lindrar och har stora skador skett bör sjukhus uppsökas för ev. intag av antihistaminpreparat. Finns isbitar till hands hjälper de till att kyla ner det brända området.  Ibland, om stora områden på kroppen bränts kan även andningen påverkas och hjärt-lungräddning bör ges på plats.
Dödsfall till följd av brännskador av maneter är ovanliga  utan sker p.g.a drunkning eller hjärtinfarkr på djupt vatten. Men även kraftiga allergisa reaktioner kan orsaka dödsfall.
 
Bilden inte nytagen, men i Spanien.
Inga maneter just här...
 
Njutbart bad 2015 vid La Mata stranden .
 
Maneterna håller sig oftast runt en strand i ca. tre dagar innan de drar vidare. Men det beror också på hur vindarna blåser. 
I Spanien finns nu en "app" "Infomedusa" som kan berätta om hur förekomsten av maneter ser ut, men för närvarande är den endast tillgänglig för 107 stränder i södra Spanien , på Costa del Sol.
 
Har ni tips  om lindring om man nu  skulle bli bränd av en brännmanet? Kan tänka mig att det finns många huskurer?
 
Dessa vänner bränns inte...
Under dagen fick jag trevligt besök i "stugan" av vännerna Marga och Birgitta och vi kommer snart att i princip bli grannar, dock inte på samma gata. Jätteroligt!
Och vi hade mycket  praktiskt att ventilera. 
Ett jättetrevligt avbrott i mitt kurerande av foten.
 
Birgitta, Marga och jag har genomgång...
Mycket att tänka på är det .
 
 
 

Träning med god effekt

    
 Träning är viktig! Visst är den! Och det gäller i alla lägen. Även i "fotlägen". 
För egen del är jag omgiven av ett riktigt hälsoteam och i närmaste omgivningen har jag läkare, sjukgymnast,(dotter) en sjuksköterska och stödjande dotter som midsommrar på den svenska Höga kusten, men som kommer med uppmuntrande tillrop och foton. 
Utöver detta finns det  där "lilla extra" i form av min mycket goda vän Eva,  professor och som kan det mesta om träning, mat och hälsa-
Så jag är i säkra händer nu när skadan hänt. Och till detta team kommer markpersonal som intar skiftande roller efter behov och många vänner påde på plats här i Torrevieja och hemma och även alla bloggvänner  som kommer med uppmuntrande kommentarer. Allt uppskattas och jag blir piggare!
 
Jag grunnande på hur mycket jag behöver träna och läste på nytt första sidan av professor Evas artikel som publicerades i tidningen "MÅBRA" i juni.
Och se bara genom att repetera  läsningen mådde jag mycket bättre...
Nu handlar inte artikeln om just mig, men jag anammade genast detta med att träna för att snabbt kunna använda foten igen, för att sitta här på terrassen mer än ett par dagar är inte alltför muntert.
 
Att röra på sig/träna och motionera är bra för vår hälsa.
Detta är första delen av artikeln/intervjun och
de andra två delarna kommer jag att ha med vid senare tillfällen.
De handlar också om träning men även om mat och stillasittande.
Tack Eva!
(Jag har tillstånd att ha med artikeln.)
 
Väninnan Ingrid ringde och erbjöd mig ett lån av Preciosas krycka och den levererades och genast ökade min rörlighet och jag behövde inte längre förlita mig på att stolar var strategiskt utplacerae i "stugan"så att jag skulle kunna ta mig fram. 
Lika bra att börja genast för foten är klart bättre idag och värker bara stundtals och när jag belastar den. 
Målet är att i morgon förflytta mig utanför hemmets gränser. Och jag är en envis typ.
 
Jodå, det går hyfsat mot grinden och runt terrassen.
 
Det går framåt i alla fall och kryckan är ett bra stöd.
Tusen tack till Preciosa och Ingrid för denna konstruktiva idé.
 
Måste kanske öka takten lite...
 
- Viloläge väntar och en liten förfriskning.
Att bli ompysslad ger också god effekt på träningen.
                                                                                                  
Kanske blir det den här varianten per cykel ner til havet  imorgon. Tror jag behöve romväxling.
Och kryckan kan hänga med .
(Foto från Peking)
 
 
                                                                                                   

Upp som en sol och ner som en pannkaka.

    
Gårdagens firande av den spanska midsommaren, Hogueras de San Juan, började väldigt bra. Ja, som en fin soluppgång. (Länk till och Hogueras de San Juan och de svenska midsommartraditionerna fanns i gårdagen inlägg och behöver ingen repris)
Och hela gårdagen var fin! Fram på kvällskvisten, då det började mörkna, drog vi oss precis som "alla andra" ner till strandpromenaden och havet.
På vägen dit tog vi en smärre omväg förbi området och kvarteren vid "Molinas del Calvario". Här har de boende en egen fest denna dag och de dukar långbord längs gatorna, som stängs av för biltrafik, och har knytkalas. Här har de som bor också gemensamt byggt figurer som vid midnatt rullas ner till stränderna för att eldas upp. 
 
En vacker soluppgång över Ålands hav.
 
Och det är ganska stora figurer som ska forslas till stranden för att eldas upp.
Just den jär figuren hade temat "bipolär".
 
"Saltets drottning", var med på ett hörn,  plus en hel del andra konstruktioner.
 
Fest, folk, fart och fullspikat var det längs  strandpromenaden och stränderna både inne i stan och de utanför. 
Och för att titta i lugn och ro på det som hände slog vi oss ner på favoritbaren "Keeper" där vi oftast brukar få ett bord på första parkett och med tillhörande soffa och god service.
Här satt vi länge så att mörkret skulle hinna lägga sig innan vi fortsatte bortåt Playa de La Cura för att se alla eldar, känna röken som låg tät och njuta av den fina stämningen.
Jag tycker det är så roligt att alla, gammal som ung,  är ute och har roligt tillsammans och inte är det vare sig bråk, skrik eller otrevligheter på stan utan alla kan trivas!
Visserligen rör sig polisen längs strandpromenaden och det mycket för att kunna ge en hjälpande hand. Och en sådan kom jag att få.
 
 
"Alla" är verkligen ute denna kväll och det är en fin stämning där 
 
 
 
Och en stund före midnatt, är jag på väg ner på stranden för att ta bilder och det på ett ställe vid en mur där jag ofta gått ner.  Men i dagsljus.  Nu misstar jag mig på avståndet till stranden och steget ner är mycket högre än jag beräknat så foten viker sig och jag faller ihop som ett korthus.
Smärtan är påtaglig i min högra fot och tårarna rinner för att det gör så ont.
Bosse är några steg framför mig och ser inte att jag ramlat och än mindre sitter på stranden helt oförmögen att ta mig upp.
Bredvid mig finns ett gäng spanska ungdomar som genast packar in is i plastpåsar och ger mig för att  dessa ska läggas på foten.
Ungdomarna kallar på polisen som undrar om jag behöver ambulans. Helt onödigt, men en taxi vore bra. Bosse har hittat mig där jag sitter nedanför muren och ger välbehövlig assistans till taxin.
Inser att jag har för ont för att åka hem och ber taxin köra till vårdcentralen.
 
 
Strax efter midnatt gör vi entré. Jag i rullstol.
Men mitt Europeiska sjukkort hade jag hemma. Inte bra, så Bosse skyndar hemåt för att hämta detta plus pass och försäkringspapper.
Detta Europeiska sjukkort är toppen! Nödvändig hjälp och vård fås kostnadsfritt med hjälp ab detta.
Jag träffar en läkere efter 20 minuter och har turen att hon dessutom talar engelska och det blir vidare transport med taxi till Quiron, privatsjukhuset. (Men man ska inte ta för givet att det är ok med SOS i Köpenhamn och det svenska försäkringsbolaget att man ska till ett privatsjukhus på deras bekostnad. Man bör ringa först och höra efter. På Quiron, med våra papper i ordning, kontaktade receptionisten SOS Köpenhamn och de gav ok. )
 
Den lokala vårdcentralen gjorde en bra och snabb bedömning av min skad. Röntgen behövdes.
 
Ingen väntetid alls på sjukhusets akutmottagning. Direkt placeras jag i rullstol, röntgen av foten, omlägggning, samtal med läkare, titt på röntgenplåtar och förhållningsregler. Sedan taxi hem.
Vi klev in i vår "sommarstuga strax före klockan 2 i natt och då hade alltsammans tagit under två timmar med taxitransporterna inräknade. Effektivt så det förslår.
Foten då? Jo, en kraftig stukning och ett ledband som i princip är av. Ont gör det verkligen och natte, trpts smärtstilande med behöver jag inte återuppleva.
Så nu hasar jag mig fram längs väggarna och helst inte alls. Men jag har suttit ute delar av dagen och bra så.
Och pannkakan? Jodå, Bosse ordnade en härlig pannkakstårta med jordgubbar. Till den drack jag mjölk.
Inser att kvällens mat bl.a. kötbullar, sill, lax och Jansson får nöja sig med vatten som tillbehör.
                                                              
I natt på Quironsjukhuset färdig för att åka hem.
 
 
Passar här på att önska alla läsare en riktigt trevlig midsommar.
Och trevligt blir det här också, men annorlunda.
 
 
 
 
                                                                                    

Spanska och svenska midsommartider

    
 Vi började vårt midsommarfirande i god tid, redan igår, hos vännerna Ami och Patrik.
Midsommartider och "I denna ljuva sommartid"... och båda stämmer.
Perfekt väder med strålande sol och så "perfekt" att vi valde att sitta inomhus och äta eftersom det blev väl varmt på terrassen där solen låg på rejält i den tidiga kvällen. ( Är det någon som behöver lite värme hemma nu i midsommartider så delar vi gärna med oss.)
Innan vi satte oss till bords tog vi del av de strategiskt utplacerade skyltarna så att förhållningsreglerna inför kvällen var klara för oss gäster.
Ibland kan "less is more" vara vinnande och att det var så var konstaterades snabbt. Två skyltar angav vad som gällde.
 
Klart och tydligt!
 
Och visst var det klart! Ingen blockering här!
Perfekt utsikt mot det vackra blå Medelhavet.
Njutbart!
 
Skylt nummer två. Också tydlig. Och där såg vi snart tydliga bevis på att just så är det. 
 

De vackra blommorna, ja Ami är förstås inkluderad, ser väldigt pigga och vackra ut så
jag förstår att skyltens budskap ger väldigt bra resultat. Återstår bara för mig att skaffa skylt.
Ja, champagne också...
 
En härligt "midsomrig" middag dukades upp och här gällde ett undantag från skylt nummer två.
Champagnen intogs före middagen, så där sparade vi vattnet så att det kunde intas tillsammans med maten och vinet. Blev ett lyckat byte. 
 
Midsomrig mat; saftig marinerad kalkonfilé, snabbt stekt i marinaden som serverades ljummen.
Den bara smälte i munnen och var försvinnande god.
Till detta en fräsch sallad med det mesta av det bästa och därtill en  potatissallad
som var perfekt avvägd. Så gott! 
Snart dags att öppna restaurang här!
                                    
Patrik, Bosse och Ami i glatt samspråk.
Jodå, vi hann äta också...
 
Solen hade lämnat största delen av terrassen när vi ätit klart så vi flyttade ut i den ljumma, behagliga kvällen.
Och här blev vi sittandes länge innan vi i den tidiga och vackra natten syrde stegen hemåt. 
 
En underbar kväll på alla sätt.
Och desserten var en extra godbit, vaniljglass med en sås bestående av ljus sirap och whiskey.
Ett recept från vår gemensamma vän AK. Även detta försvinnande gott...
Tack för en härlig kväll.
  
Vi inledde firandet går men ikväll och vid midnatt firas här "Hogueras de San Juan" som betyder Johannes Döparens Eld.
Stränderna fylls i kväll av människor som har med sig picknick och grillar och många eldar tänds längs och på stränderna och inne i Alicante är det ett extra stort firande.( Har tidigare skrivit om både det svenska (europeiska) midsommarfirandet och "Hogueras de San Juan" här.  Och här!
Och vid midnatt så är det alltså dags.
Kvällen här blir sen, mycket sen, men morgondagen, den 24 juni, är ingen helgdag utan en alldeles vanlig arbetsdag.
Vi tar oss då an den svenska midsommarafton med jordgubbar, sill, nubbe, jansson -  ja, det vanliga. Eller också blir det något helt annat....
 

                                                                                                                                                                                                                  

Upptäckarglädje

    
En helhet kan bestå av detaljer som fogas samman och som på olika sätt kan få fantasin och tankarna i rullning. Man kan lätt upptäcka något nytt och oväntat beroende på hur delarna åter sätts ihop. 
Detaljerna och helheten - helheten och detaljerna; viktiga tillsammans och viktiga var och en för sig.
 
Först ser man kanske helheten i bilden och desan detaljerna.
Eller tvärt om. Men tillsammans är de viktiga.
 
Detaljer eller helheten? Vad ser man först?
Tror svaren blir olika beroende på vem som ger svaren.
 
 
Några glädjefyllda upptäckarbilder från de senaste dagarna.
 
 

Resan i tid och rum fortsätter

    
 Del 2. (Del 1 skrevs igår den 20/6)
 
Jag har försökt att få fram mer fakta om detta speciella och otroligt spännande moriska/arabiska tehus men inte lyckats.  Tehusets hemsida bjuder på en del info, men inte just om historien bakom eller något om ägaren och varför det ligger just här.
En teroi jag läste var att Carmen, en spansk medborgare, vars namn finns i tehuset, konverterade till islam och öppnade sitt hem här för vänner.
 
Morer kallades de muslimer som under den den snabba islamiska landsutvidgningen, mellan åren 632 och 750 e. Kr. intog den Iberiska halvön och  sedan levde där till 1300- talet. De flesta av dessa var inte araberutan kom från angränsande delar av västra Nordafrika.  År 711 e.Kr. räknas som det år då morerna erövrade det då kristna Hispana på Iberiska halvön. 
Beteckningen morer har ofta använts som en beteckningpå muslimer i största allmänhet men numer används ordet i svenskan mer för att beskriva arkitektur, konst, tyger m.m . som skapats under eller påverkats av den islamska utbredningen både på den Iberiska halvön, men även i Nordafrika, på Malat och på Sicilien. 
 
 
Morisk arkitektur används för att beskriva den muslimska byggnadsstilen i Nordafrika och de delar av Spanien och Portugal som dominerats av morer mellan 711 e. Kr. och 1492 när det sista muslimska fästet Granada i kapitulerade. Flera moriska byggnadsverk finns bevarade  bla. Alhambra i Granada, klocktornet Griralda i Sevilla  och katedralen La Mezquita i Cordoba. (Finns många fler...)
de judar och muslimer som inte konverterade tvingades till landsflykt i Spanien. 
 
 
Vilken dörr ska jag välja?
 
 
Vacker fönsternisch.
 
Färgglatt!
 
En av alla trappor till övervåningarna och sedan möts man av ännu fler trappor och rum. 
 
Här i beduintältet  på taket var det ett sällskap som slagit sig ner.
 
Byggnaderna är många och taken och terrasserna överlappar varandra.
Men till sist hittade jag en trappa ner. 
 
 
 Skymningen sänkte sig sakta och vi samlade ihop oss själva,  alla tankar och upplevelser och började bege oss hemåt. Och hemresan, när vi väl trasslat oss ut på en lite större väg gick galant. 
En verkligt missesvärd upplevelse är det att ha varit här på tehuset, Carmen del Campillo o de Los Morìscos.
Tack alla för en jättefin eftermiddag och kväll! 
 
 
                                                                

En resa i tid och rum

    
 Ett besök på ett fantastiskt moriskt/arabiskt tehus, Carmen del Campillo o de Los Moriscos  tog oss med på en resa i både tid och rum.Detta var en verklig njutflykt!
Vi blev hämtade av vännerna Horst och Carina och tillsammans med ytterligare vänner körde vi i samlad trupp (två bilar) mot orten Crevillente cirka 45 km nordväst om Torrevieja och ungefär lika långt från Alicante. 
Till saken hör att det är väldigt svårt att hitta till denna dolda pärla och att ta en noggrann titt på hemsidans vägbeskrivning lönar sig om man tänkt sig en tur dit.  Och ändå får man räkna med at köra fel.
Platsen ligger absolut "in the middle of no where" men har ändå alltid många besökare. Mun till mun metoden har fungerat för reklamen är helt obefintlig.  Ett tips är också att köra hit när det är ljust...
 
Här någonstans ska vi svänga av.
Inte ens med en GPS med inlagda koordinater var det  helt klart var man skulle svänga av.
Och när vi gjor det så blev vägen mindre och mindre och smalare.
Till sist var det en stig och där nägra små vita pilar visade vägen.
Vi hade tur och fick hjälp av några boende i området.
Det underlättade...
 
Den yttre entrén till området från parkeringsplatsen. 
 
Nästa ingång
 
Vackra utsmyckningar.
 
 
 Området är en morisk herrgård och består av många olika hus som mer eller mindre är sammanbyggda och omges av en ljuvlig trädgård eller park och som avgränsas av bersåer och större och mindre utrymmen som blir till extra rum.
Morer är den ursprungliga benämningen som användes av romarna på berber som bebodde det område som romarna kallade Mauretania, kungadömet vid medelhavets södra kust.
Ett annat namn på berberna var mauri och därav morersom dock var både av arabiskt och berbiskt ursprung.
Mauretania var beläget ungefär där dagens Algeriet och Marocko finns.
 
Själva namnet på tehuset är/var ägarens namn, Carmen av Campillo och los moriscos kallades de  muslimer som i slutet av 1400-talet tvingades konvertera till kristendomen.
Ett tehus är egentligen inte den rätta benämningen för detta är ett stort område med flera byggnader i morisk stil,  mer eller mindre sammanbyggda och till detta hör en jättestor helt ljuvlig trädgård som är uppdelad i många  bersåer, labyrinter och avskilda delar.
Kvällstid lyses trädgårdens alla utrymmen och husens alla rum och vrår upp av hundratals lyktor och ljus.
Arabisk musik hörs svagt från högtalare som sitter överallt, påfåglar "skriker" , människor sitter utspridda både i trädgården och inomhus och många sitter på marken på kuddar och röker vattenpipa.
 
 
Vi slog oss ner vid ett stort bord,  en för oss mer bekväm variant.
Karin, Horst, Stig, Carina, Bosse och Ingrid och jag som är ur bild.
 
I arabiska terum är alkohol förbjuden men förutom mängder av olika tesorter, en del väldigt söta,
fanns olika sorters juicer, även de välsockrade och givetvis provade vi arabiska bakverk.
Vad gäller sötman är det bara förnamnet...
 
 
Fotot är taget inifrån huset mot en av innergårdarna.
 
Dags att även gå in och se vad som gömmer sig...
Och det var en hel del.
"Resan" fortsätter med både tid och rummen i morgon.
 
                                                                                       
                                                                      

Inspirerande

    
En strålande söndag med sol, lagom värne i mitt tycke, +27 och behaglig bris från havet. Och vad gör man en sådan dag?
För egen del har det blivit en varierad kompott av diverse trevligheter och dagen är ännu inte slut.
Tiden disponerar jag över och jag försöker få till 45 minuter med min spanska datorbaserade kurrs. Och ofta lyckas jag. Kinesiskan är det tyvärr just nu lite sämre med för trots allt är det lättare att träna ett språk om det  talas i ens omgivning. Och jag försöker få till ett par timmar i veckan.
I övrigt  ligger jag inte på latsidan vare sig det gäller att få inspiration eller studier för jag tycker om att lära mig nya saker.
Särskilt inspirerande just nu är att jag fått flera trevliga jobberbjudanden, de flesta dock som lärare och den banan är jag på sätt och vis färdig med. Men dyker det upp något speciellt så kanske...Men jag vill inte binda mig på heltid. 
Jag har ju förstått att lärarbristen i Sverige är väldigt stor och det  är ju det märkligt med tanke på hur  skolverksamheten och styrningen ser ut.
Tror nog jag gjort mitt där och jag vet att jag gjort det bra. Ett fantastiskt avslut blev det med fyra år på Svenska skolan i Peking och är innerligt glad över att jag fick chansen och att vi tog den.
Men nu är lite nygammalt på gång för senare i sommar väntar en utmaning på resesidan och det ser jag verkligen fram emot.
Jag har i omgångar i yngre ålder arbetetat som reseledare utomlands och guide i Stockholm med omnejd och närliggande städer så erfarenhet har jag. Dock kanske lite ringrostig, men det är som att cykla eller simma, någonstans finns det kvar. Och spännande och väldigt roligt ska det bli.
Kommer förstås att återkomma till detta.
 
Söndag och månag flanörer på Paseon i Torrevieja. Inspirerande!
Särskilt roligt var att vi träffadepå Ulla och Conny som läser min blogg och som kom fram och hälsade,

Även att sitta under ett parasoll vid havet och blicka ut ger inspiration.
 
Här kan jag sitta länge och titta.
 
Och det finns de som behöver vila sig från alla inspirerande intryck.
 
Bäst att hålla i cykeln inder en behaglig siesta.
 
Och lite mer aktivitet var det på de som studerade livet under vattenytan.
Säkert inspirerande det också. Och svalkande!
 
 

Festligheter

    
Lite fest, eller mycket, är alltid trevligt och jag tycker att man i princip kan fira det mesta och på olika sätt. 
Läste idag att  är det pionens dag, en väldigt vacker blomma, men tyvärr har jag inga. Däremot finns en del andra  blommor hos oss så då kan de firas i stället. Kanske en extra pratstund och lite cava på terrassen blir bra.
I Torrevieja är det dessutom lite andra fester idag och en av dem är "Il Feria de ONGs, ett 20-tal frivilligorganisationer  av skilda slag  som har utställningar information och försäljning längs en av gatorna i centrum, Caballero del Rodas.
Gatan är avstängd för biltrafik idag ochmånga av butikerna längs gatan och en del sidogator passar på att erbjuda det "lilla extra" idag" i form av extrpriser på en del varor och rabatter av olika slag.
Och vill man shoppa så finnns det många bra butiker längs Caballero de Rodas.
 
Många barer och restauranger längs gatan och sidogatorna erbjuder också tapas och en dryck för 
måttliga 1,50 euro. Och klart att vi ville testa utbudet.
Här serveras vi två olika "croquetas"; friterade kroketter med ost/skinka och en annan med potatis .
Detta är en vanlig tapa och kan göras på fisk, svamp, kyckling m.m.
Finns även som förrätt, men då görs det oftast större.
( Å andra sidan serveras ofta tapa till en dryck för detta pris elle ännu lägre. )
 
Många aktiviteter längs den mysiga gatan mitt i stan, Caballero de Rhodas.
Här en "fallskärm" som det sprutas vatten i och många barn ville vara med 
och få upp vattnet en bit och sedan fånga det. Bra samarbetsövning.
 
Nästa stopp för oss blev Vitis vinbar (på gatan Patrizio Pérez)ohc uteserveringen liger på torget Plaza de Miguel Hernandez, där teatern och Havs &Saltmuséet ligger.
 
Plaza de Miguel Hernandez.
 
 
Observera färgkoordineringen!
Försvinnnande goda tapas och ett väldigt gott och smakrikt vin från Alicantetrakten.
För är det en vinbar så är det...
 
Väl stärkt av våra "pitstop" kändes lunchen helt överflödig så vi styrde fötterna mot havet och innnan vi var hemma hann det bli en rejäl promenad på dryga sju km.
Och nu är det inte så att det alltid går att "köpa vingar för pengarna" även om en del trutar/måsar idag trodde det där de gled fram i den stundtals hårda vinden.
 Andra som glidit fram med bra luft under vingarna och hårt jobb är ju det spanska laget i fotbolls-EM. De är vidare...
Och det märks här i stan. 
 
 
 
 
 
                                                                            

Hit och dit...

    
Gårdagens kväll avslutade vi nere vid den internationella marinan, "fritidsbåtshamnen" i Torrevieja, Puerto Deportivo Marina Internacional. 
Hit åtekommer vi ofta och det är mysigt att antingen slå sig ner för en matbit (lunch eller middag) på restaurang Nautic elle slå sig ner i bardelen, Marina Cafeteria, för att inmundiga något lättare.
Miljön med hav och helst segelbåtar, även "bryggseglare", båtar som sällan tas ut på sjön men som har sin kajplats, känns avkopplande även om jag inte skulle vilja tillbringa mer tid än nödvändigt vid en liknande brygga.
Jo, om detta är båtplatsen där man ligger när man inte är ute till sjöss är det förstås annorlunda. Men att ligga så på natten skulle jag helst inte göra annat än i nödfall.
Tjusningen med båt är ju att hitta sin "egna" vik, vilket är svårt när det inte direkt finns någon skärgård.
Jut därför är jag heller inte direkt en campingmänniska utan vill ha utrymme runt mig, vilket inte alltid är lätt om man ska idka friluftsliv.
Vi har bott ett par veckor i en stor villahusvagn i södra Frankrike, tre rum och pentry, inte så stor kvadratyta men med toa, dusch och alla bekvämligheter samt egen tomt med havsutsikt och det var verkligen lyckat.
Camping runt om i  Europa och i USA och där även rundresor  med  en Volkwagnsbuss, camper, har provats. Men i yngre ålder.
Och fjällvandringar både vinter som sommartid i svenska fjällen med litet tält med eller boende i snöbivack. Ingen trängsel och komforten bestod i  frystorkad mat, trangiakök , liggunderlag/renskinn vintertid och sovsäck.
Men  allt har varit roligt, givande och mycket minnesvärt.
 
Gårdagens kvällsutsikt, absolut njutbar.
 
 
 
 
 
Förutom tankar om och på resor så gick funderingarna mellan varven, dit, till den bloggportal jag har; blogg.se.
Alltså fortfarande har kvar. Och min irritation växte rejält. 
Ett portalbyte har länge varit i tankarna, men stannat där eftersom det är bökigt att flytta alla inlägg som ligger på blogg.se och gjort så sedan 2007 då blogg.se var den enda portal jag kunde använda under åren i Peking. Att flytta inlägg måste i stort ske manuellt och jag räknar inte ens med att flytta alla. 
Blogg.se är inte så vänligt sinnade vad gäller att ta med sig inlägg till en ny plattform/server.
Blogg.se tar sig nu sedan ett tag tillbaka friheten att lägga in andra bloggar i min blogg och det ogillar jag verkligen. Att det förut fanns viss reklam var något jag kunde stå ut med, men detta vägrar jag att acceptera. Fult är det också!
Har haft mailkontakt med blogg.se och enda chansen att slippa reklam för andra bloggar är att jag betalar dem och skaffar ett "protema". Och vaför skulle jag det? Finns ingen anlednig. Jag vill inte ägas av någon som styr mig och bloggen.
Så tyvärr får både ni som läser och jag får stå ut ett tag till tills min flytt till " dittemitti.se" blir klar.
Jag kommer att byta till wordpress och får då möjlighet att helt själv bestämma allt och det blir inga maträtter, skyltar eller annat att fylla i när man kommenterar och förhoppningsvis ska det även fungera med att inte fylla i adresser varje gång. Bloggen ska även fungera att läsas och kommenteras på via mobilen.
Till detta får  jag hjälp av Sanna som jag vet kommer att ordna det hela på bästa sätt.
Återkommer när bytet är klart.
Vill verkligen be om ursäkt för att ni läsare får stå ut med dessa fula reklambloggar och de är utanför min kontroll.
Jag är verkligen irriterad över detta.
Men just nu kan jag inte göra mer åt det hela. 
 

Bra och viktigt

    
 Att saltet är viktigt och har varit det i alla tider är något vi varit/är medvetna om och med ett stort och varierat användningsområde.
Jag kan, särskilt när termometern passerar +25, känna ett sug efter salt i någon form.
En bit ost, vattenmelon med lite grekisk fetaost, några oliver eller en bit serranoskinka kan enkelt här "göra gott." Men det gäller att vad ällder salt som så mycket annat att inte överdosera.
( Torrevieja, saltstaden, erbjuder salt i stora mängder, mest vägsalt och jag har skrivit om hur salt utvinns här nuförtiden och hur detta skedde förr  och att saltet är viktigt råder det ingen tvekan om.
 
 
 
Visste  du att?
  • romarna använde salt som betalningsmedel och de romerska soldaterna fick ofta salt som belöning
  • ordet salt kommer just från det latinska ordet salario som betyder lön
  • salt har i alla tider används som konserveringsmedel, ett sätt att bevara fisk ock kött
  • i Egypten användes salt för balsamering
  • i Japan strödde man ut salt på de gamla teatrarnas scengolv för att hindra att skådespelarna skulle bli förhäxade av onda andar
  • alla kroppsvätskor innehåller salt och att tillföra salt är nödvändigt för kroppen eftersom den inte själv producerar salt
  • alla celler i kroppen innehåller salt och en vuxen person har ca 250 g salt i kropen
  • rekommenderat dagligt intag av salt är ca 3-6 gram (och i Spanien och i de flesta andra länder ligger intaget ofta på dubbla mängden)
  • salt används för att ta bort/suga upp vatten och kommer till stor nytta i bl.a.bränsletankarna på ett flygplan
 Något annat som också är viktigt är solglasögon. Att UV-strålning är farlig vet vi, men alla tänker inte på att den även kan skada ögonen. En förklaring kan vara att ögat inte påverkas av solens värmestrålning så som huden gör och vi får inga direkta varningssignaler om att något inte är rätt.
Men genom att bära solglasögon kan man skydda sig från solens farliga strålar. 
Och varför inte slå till med ett par tillverkade av trä från gamla whiskeyfat. (Vet dock inte alls hur kvalitén är mer än att solisar är viktigare än man kan tro)
Den skotska  whiskeyfirman/destilleriet Glenmorangie har ingått ett samarbete med solglasögonfirman Finlay &Co och man kan även få sitt namn ingraverat. Dessa solglasögon finns nu till försäljning i en brgränsad upplaga och det kan man kanske förstå av priset som ligger på 390 euro, men då ingår också en flaska whiskey av märket Glenmorangie Original..
 
Kanske något att satsa på?
Synd att jag inte kom på idén med solglasögonen
när jag var där under rundresan i Skottland förra sommaren.
 
 
Här provades inga solglasögon utan det var whiskey. Glenmorangie.
Till höger vår fantastiska guide och tillika bloggvän, "Lena i Wales".
(Men här i Skottland...)
 
Salt och solglasögon!  Båda kan vara nog så bra. Och det finns mycket annat som också är bra och viktigt. 
Vännerna Patrik och Ami kom förbi och Patrik demonstrerade en väldigt praktisk manick, ett "computerstick". Den behändiga manicken sätts i teven och i ett eluttag och kan tillsammans med ett trådlöst tangentbord i princip ersätta datorn. (Internetuppkoppling krävs förstås)
Den mycket behändiga och praktiska manicken ska inhandlas och fjärran är långa kablar som går mellan teven och datorn. Nu är det en liten "manick" som gäller. Och det gäller bara att inflörskaffa den också. Rena trolleriet!
Patrik är dessutom bar på att trolla i största allmänhet.
Och efter arbetet så var det dags för lite kallskuret till lunch.
Givetvis tänkte jag på det viktiga saltet. I lagom dos förstås.
 
Partik, Ami och Bosse vid dagens kalla lunch.
 
Dagens lunch; vattenmelon, serranoskinka, manchegoost+bröd, marinerad kycklingfilé
och en pastasallad med oliver, tomater, lök, gurka, paprika.
Sås i form av yoghurt, lime, lite curry och diverse kryddor.
 
 

Svalkande och alldeles lagom

    
 Värmen och det vackra solskenet består och så kommer det att vara framöver och vamare blir det i juli och augusti, men den tiden är jag inte här.
Jag har då fått min dos så jag kommer inte alls att ha synpunkter på lite svalka hemma i Sverige. 
Så länge termometern inte passerar +30, så kan jag tycka att det är ok och det gäller nog var jag än är.
Jag vet ju att det är varmt  här i de spanska sommarstugetakterna den här tiden på året och det är ju frivilligt att vara här.
Å andra sidan behöver jag inte  direkt utföra några "stordåd" för de kan,  sparas till andra tillfällen.
Men att promenera längs havet och i stan, läsa spanska, lösa korsord, läsa böcker, utforska för mig nya restauranger och återkomma till "gamla", träffa vänner, blogga, göra utflykter, bada (för nu är det +25 i havet) och om eftermiddagarna/kvällarna se en och annan fotbollsmatch är alldeles lagom.
Kvällarna med sina +25 grader är njutbara och vi kan sitta länge på terrassen och filosofera och kanske ta ytterligare en promenad längs havet för att titta på folklivet.
Maten är viktig tycker jag och det var jag än är och här i Torrevieja varvar vi gärna med att äta lunch eller middag på "lokal" och hemma. ( Långkok hemma i köket blir det inte under den varma årstiden.)
Stekplattan, elektrisk variant, används flitigt utomhus och fungerar som en elgrill, förutom att det inte blir ränder på det som läggs på.
Fisk, kött, skaldjur och grönsaker av alla de slag är lätta att tillaga när man sitter där vid bordet. Bekvämt.  Enkelt och gott blir det. 
Och vissa dagar är det extra gott med svalkande mat som går att variera i det oändliga. 
Vad äter ni helst en varm dag? Är tacksam för förslag.
 
 
Lunch; serranoskinka, melon, avokado, tomater och mozzarellaost. Perfekt!
 
Förrätt:  iskall gazpachosoppa ( mixad soppa gjord på tomater, gurka, vitlök,
grönsaksbuljong,olja, basilika och kryddor)
 
 Någon varmrätt blev det inte, däremot en "kallrätt."
Sallad på räkor, vattenmelon, fetaost, avokado, tomater, lök, svarta oliver, gurka
och mango var svalkande väldigt fräscht och gott. 
 
 

Skådespel med variation

    
Givetvis skulle det vara "skådespel" i rubriken.
Den blå himlen breder ut sig även idag  och molnen är lika osynliga som igår. 
  Hetan har avtagit och för min del kände jag tacksamhet när jag öppnade dörren i morse och kunde konstatera att värmen var mer "lagom", under +30 och att det dessutom blåste en behaglig vind som inte kändes som gårdagens varma hårtork.
Vi hade bestämt träff med vänner på förmiddagen och en promenad genom det trevliga och lite äldre villaområder "Los Angeles" och ner till havet kändes väldigt lagom. 
Längs  stränderna finns gott om trevliga vattenhål i skuggan och numer är vi så trogna kudnnder på ett par av "pitstopen" att vi inte behöver beställa utan det önskade levereras direkt.
Ja, om vi ändrar oss är det förstås en god idé att säga till.
 
Vackar uteplatser och med fin grönska trots att växterna under långa perioder inte får
tillgång till så mycket vatten. Kanske har de vant sig....
Jag fastnade för bladfikusen som klipps så vackert till en boll
och den passade bra med rosa nerium oleander.
 
Välskötta trädgårdar finns det gott om...
 
Och här fick jag en idé. Perfekt med egen vinodling på tomten.
Ska se om jag hittar något ledigt utrymme hos oss på terrassen.
Men det ser kärvt ut och vissa omprioriteringar krävs.
 
Strandlivet här är ganska intensivt och socialt. Man träffas på stranden, slår sig ner och gärna så nära andra som möjligt. Kan ju också bero på utrymmesbrist...
Parasoller, solstolar, bord, kylboxar med mat och dryck för "förmiddagspasset" är med, ibland strandspel och handarbeten också.  Stämningen är god.
Eftersom jag inte solar sitter jag gärna i skuggan på en strandrestaurang och ser ett skådespel i flera akter äga rum; parasolller ska förankras, solstolar ställas in och rätt solläge intas vilket för många är i skuggan under parasollet.  Klokt!
Om man nu inte vill släpa allt med sig så finns även parasoller och solstolar till uthyrning. 
Här längs stränderna i stan finns inga hotell  som ligger vid stranden och som har "sina " stolar och parasoller, vilket vi såg att det fanns i t.ex Benidorm och som finns i många andra städer.
(Men å andra sidan är heller inte Torrevieja en "charterstad" som många andra städer med stränder är. )
 
Klockan är 11 och antalet personer på stränderna inne i stan, Los Locos och Playa de La Cura är stort.
Ändå är det inte högsäsong.
Vid 13.30 minskar antalet strandliggare/sittare betänkligt för då är det lunch och siestatid
och allt bohag packas ihop. Många återkommer sedan till andra sittningen vid 16 tiden
och då släpas allt ner igen. Vilket bestyr!
 
Och om man nu vill göra annat än att vila och simma/bada sig i form finn strandgymnastik att tillgå.
Bara att hoppa med. Entusiasmen och rörelseglädjen är stor. 
 
En annan avkopplande strandsyssla kan vara att spela Keno; "Keijno".
Där har men en chans att bli miljonär varje dag, åtminstone enligt reklamen.
 
För egen del njuter jag också gärna av att ha havet och den blå himlen som kuliss och
kan länge roas av vågornas skådespel.
 
 
 

"The heat is on"

    
Måndag och ny vecka! Jag öppnade dörren i morse vid åtta-tiden, jo det är tidigt för att vara mig och kände en ejäl värme slå emot mig. Tittade på termometern och den visade +21. Något stämde inte.  Luften var het och värmen liksom "dallrade".
När jag tittade på olika vädersidor visade de att det borde ha varit +26 så det blev en snabb titt på batteriet, plus ett byte av det. Genast hoppade graderna upp till + 28.
Men vi  hade ett par mindre och trevliga uppdrag så i sakta mak drog vi oss ner mot havet och även där var det hett och den lilla vind som blåste var riktigt varm. Ingen svalka ens i skuggan. En hastig blick på termometern vid Paseon visade + 33 i skuggan.
"The heat is really on."
 
En norsk seglare har lagt sig för ankar och
det är nog lika bra för vind är det dåligt med.
 
Mina ömma fötter, där också två krossade tår ingår,  behövde en genomgång och att kombinera pedikyr med fotmassage, ( som innebär att fötter, underben, nacke och axlar masseras) blev en väldigt behaglig upplevelse-  Lokalen var skönt luftkonditionerad och havsutsikt hade jag också.
Tän detta med manikyr, pedikyr och fotmassage var något vi i princip gjorde som "after work" i Peking varje fredag och nu blir det alltför sällan. Illa, bara att ändra på för det är så fint att kunna gå på lätta fötter.
 
Proceduren är i gång och efter drygt 90 minuter var jag klar .
 
Här är väninnan /kollegan Anna och jag redo.
I Peking var det oftast en person som gjorde manikyr och en annan som gjorde pedikyren
och på så sätt gick det hela lite snabbare.
Men å andra sidan är det ju sällan någon brådska. Fotmassage tog vi också gärna.
Här är det även ett inpackningsmoment med. Både händer och fötter smörjs in och och därefter sätts värmepåsar på och får verka i 20 minuter och både händer och fötter blir i princip som nya.
Luften i Peking är väldigt torr och det märks rejält på händer och fötter
så dessa behandlingar varje vecka var en klar höjdpunkt.
Och tidsbeställning behövdes inte annat än om vi kom ett större "gäng" och ville sitta tillsammans.
(Priset? Cirka 100 kr för manikyr, pedikyr och rejäl fotmassage. Och då är dyrare nagellack inräknat. )
 
När jag var färdigbehandlad idag stod termometern på +36 i skuggan så några raskare poromenader var absolut inte ett alternativ. Men ett stopp i en klädesbutik ett par gator ovanför Paseon kändes lagom. 
 För några kvällar sedan blev jag visad hit av väninnan Birgitta och då blev det ett hastigt besök, en snabbtitt,  för middag väntade.
Men idag blev det ett par inköp av klänningar för värmen ska hålla i sig. Och mina "kinaklänningar" kommer inte att hålla i evigheter. (Sydde upp massor med klänningar under åren där och de är verkligen svala och perfekta i denna värme som råder här nu. )
Varmt var det i provhytten, trots ac på,och jag fick behövade av och påklädningshjälp av expediten.
 
Kanske väl mönstrat för att vara mig, men det spanska märket "Desigual"
 är inte känt för klädernas diskreta mönster.
Och för 1/5 del av originalpriset var det bara att slå till.
 
Hem kom vi, men det tog tid och hett var det. En nödvändig  vätske/vilo- paus blev det på vägen, men vi ville också se Spanien spela fotboll mot Tjeckien så stegen skyndades på.
 
Spansk tortilla smakade bra tillsammans med vitt vin.
Eget medhavt vatten dracks i stora klunkar. ...
Hemma på Solskensgatan var det också varmt...
 Nu spelar Sverige fotboll mot Irland så jag sitter med ac:n på och tittar. Och inne är det behagligt svalt +23.
 

                                                                                      

Naturliga inslag

    
Jag kan sakna doften av liljekonvalj och syrén, den svenska sommargrönskan och mycket annat som ett vackert och somrigt Sverige kan bjuda på.
Men här njuter jag  av annan grönska och är riktigt glad över att blommorna på terrasssen trivs och visar sin uppskattning genom att blomma.
Jodå, blommorna får var och en sina dagliga samtal som är något jag anammat från goda vännen Vivi hemma i Stockholm och som får varenda blomma att trivas. Ja, inte bara blommor, utan alla som kommer på besök trivs också...
 
Blommor som trivs, växer och är i konstant blomning.
 
Helt ljuvligt!
 
Hos oss på terrassen är blommängden betydligt mindre. Några står i stora krukor och andra finns i ett par rabbatt.  Blommorna har i alla fall den goda smaken att turas om så när några växter har "semester"  så tar andra vid. 
Hibiskusen blommar och hos mig oftast med en blomma i taget och under en dag
så jag är glad att den har många knoppar.
Hoppas dessutom att de inte faller av innan de blommat vilket är lätt hänt!
 
Vad växten till vänster heter vet jag inte men den föregående "tog slut" så väninnan AK
levererade en ny. Och den verkar pigg än så länge.
Bougainvillean har jag fått av Preciosa . Den växer fritt i en rabatt och tar sig riktigt bra.
  Tursamt nog kräver den inte heller så mycket vatten.
 
Passionsblomman har berikat oss med vackra blommor daglien under våren och fram till nu,
men detta verkar vara en av de sista för denna blomningsperiod.
 
 På flera balkonger i Alivante såg vi tecken av blomentusiaster och här gäller inte begreppet "less is more". 
Det såg tjärvt ut att kunna på plats med en stol här.
 
Det grönskar mitt i stan.
 
"Vad tar ni för valpen där i fönstret? Jag hoppas ni ej har den såld..." En sång jag hörde som barn. Ja, jag vet  att det är läng sedan. Och i Sverige säljs inte hundvalpar över disk i en butik. 
Men så är det  icke alltid utomlands.
I Benidorm visades en bild i fönstret på den här lilla hunden av modell "westy" och i butiken fanns den.
 
                                                                                     
Den här "sötnöten" och ytterligare ett antal  valpar var till salu i en djurbutik i Benidorm.
Och has det hund så behövs med största sannolikhet en hundvagn. Kanske en rosa?
(Jag har svårt att förstå varför så många hundar inte kan gå själva. Vad är vitsen med en hundvagn?
Ja, om det inte finns några hinder för att gå förstås, mer än ägarna..)
 
Katter i rad på Tabarca kändes friare och inte behöver de vagn heller.
                                                                                    
 
Och fiskarna kan kanske fortsätta att simma lugn utan att oroa sig annat än för att bli uppfiskade.
 
 

Alltid trevligt

    
I Alicante, huvudstaden på Costa Blanca, är det alltid trevligt att stanna till och det gjorde vi häromdagen då resans mål i sig var Benidorm och spårvagnsturen dit.
Alicante tycker vi är en jätttetrevlig stad och som vi gärna besöker då och då. Det är enkelt att ta sig dit från Torrevieja, antingen med lokalbuss eller med en "turbuss" som går varje dag t.ex. med Viajes ROSA TOURS.
Alicante har ca 340 00 invånare och utgör tillsammans med Elche och fyra andra grannkommuner ett strorstadsområde med över 700 000 invånare. 
Det är lätt att ta sig runt inom Alicante med buss eller spårvagnar och det är lätta att ta sig vidare till närbelägna grannstäder och från järnvägsstationen är det smidigt att med tåg ta sig vidare till andra platser i Spanien.
Högt uppe på berget ligger den fina, gamla, borgen Santa Barbara  och nedanför den ligger Alicantes gamla stad, El barrio de Santa Cruz.
(Om Alicantes historia har jag tidigare skrivit här. )
Borgen Santa Barbara högt uppe på klippan. 
(Man kan ta hiss hit upp om man inte vill gå...)
Alicantes gamla stad. 
 
Ett av många mysiga torg med en springbrunn.
Om vattnet är drickbart vet jag inte, men säkert svalkade det behagligt i värmen.
 
Gott om mysiga restauranger både på gator och torg och i
 delar av gamla stan är biltrafik avstängd.
 
Vackra detaljerade utsmyckningar  finns på många byggnader.
 
Gärna en bostad här, högst upp i tornet, med härlig utsikt över hela stan. 
Huset ligger vid Alicantes  fina strandpromenad,
Lésplanada dÉspagna.
 
 
 Alldeles där gamla stan slutar söderut breder den vackra strandpromenade ut sig och här finns också det
så för Alicante karakteristiska vågmönstret i mosaik. Miljontals stenar är lagda så att det blir en synvilla när man går här och "vågorna" blir påtagliga.
(Mer info om detta har jag skrivit här.)

Tror man kan ana lite vågor även från bilden.