Överlämnande

    
 Juni månad har gjort entré, sommarmånad! Känns väldigt bra! Och idag var det fint sommarväder hos oss så
det blev en vända ner till båten för att ordna med segel, tampar och lite annat. Ja, ner till förresten...
Båten ligger i en vik i saltsjön (Östersjön) ca 15 minuter med bil från oss och vi kör österut. Men det är i alla fall en backe när man kör ner till vattnet och varvet...
Tanken är ju att båten skall lämnas över (säljas) och kanske så sker det nu i veckan. Fortfarande en öppen fråga, men intresset för vår familjemedlem har varit och är stort.
 
Helen anslöt sig för en pratstund och det är alltid lika trevligt att träffas spontant.
Vi provade att få storseglet och bommen på plats. Och det gick bra, men vi fick fundera lite på hur kicktaljan (fästs i bom och mastfoten) skulle sitta. Tursamt nog så hittade Helen en bild från min blogg där man ser hur det skall vara så det löste sig snabbt.
Storseglet kom upp och vi såg att det behövde sträckas lite, för ett segel får inte vara "påsigt".  När vi var nöjda halade vi seglet och det fick på sig sitt blå fodral, bomkapellet.
                            
Lite "påsigt" segel till att börja med men med små justeringar blev det bra.

Vi kunde konstatera att det regn som fallit i et par dagar varit bra för att ta bort pollen som samlats i små gula högar på däcket och i sittbrunnen, och att skura däcket idag var helt perfekt och det blev så fint.
 
Jag satt ett bra tag i sittbrunnen för att samla mig och tankarna och det var med ett visst vemod som jah lämnade jag Maxie.  Vet att det måste bli så här och har i stort sett vant mig vid tanken. Men! Det finns många sådana...
Att lämna Maxie är också att behöva tänka på det som i famtiden och just nu begränsar mig.  Solen! Och jag vänjer mig och det kommer att ta sin tid.
Men! Det finns så mycket annat! Jag vet, åtminstone tankemässigt.
 

Bosse skurar däck och jag "leder och fördelar arbetet". Kanske?
 
Tamparna är viktiga och de måste ligga fint i ordning, liksom beredda för att snabbt användas.
                                                                                                
Sjöräddningssällskapets skylt får sitta kvar som ett minne. Och har man båt och är ute mycket så är ett medlemskap viktigt, för Sjöräddningssällskapet har hjälpt till/hjälper till att rädda många liv ute i landets skärgårdar, på avlägsna öar, vid båtolyckor och närhelst man behöver hjälp på sjön eller i dess närhet.
 
Kanske ett sista kort från "vår brygga" och Maxie syns lite till höger i bild med en orange livboj.
 
 
 
          
 
 
 
 
 
 
                                                                                   
 
     
                                                                                 
 
 
 
 
                                                                             
 
 
 
 

Vatten på olika sätt

    
Tyvärr hade gårdagens soliga väder tagit paus idag. Lite synd för vår och båten del, men inget att göra åt. Vi var glada att det inte regnade. Men, vilken glädje varar länge? Ja, inte uppehållsglädjen hos oss i alla fall.
Idag skulle Maxie sjösattas och det oavsett väder...
Vi var nere vid båten i god tid och hade under gårdagen förberett allt. Alltså allt som vi vi kunde göra något åt.
Trucken kom och flyttade på grannbåten och sedan var det dags för Maxie att lyftas och bli svingad upp i luften.
 
 
 
Viss framåtvikt har hon men det ser ut att gå bra. Några träd i vägen bara. Men vad hände?
 
 
Alldeles framme vid kajen ligger en annan och nyligen sjösatt båt, en rejäl träbåt. Ett smärre problenm har  uppståttr för den läcker och kan inte flyttas och båtens båda länspumpar går för fullt.
Maxie får prova att komma i sjön alldeles bakom och där uppstår en pigg utmaning.
Vattnet är för grunt, lågvatten med andra ord, så när Maxie sätts i står hon på kölen. Upp med henne igen.
 
Träbåten får flyttas och dras med tampar akterut och dags för nytt sjösättningsförsök för Maxie. Och efter ett par försök har tillräckligt vattendjup vid brygga hittats. (Tilläggas bör att det är en liten köl. kanse 1.30 m under vattnet.)
Nu har det dessutom börjat att ösregna, men tror inte vattenläget höjs så där i ett nafs.
Så vid tredje försöket så lyckas sjösättningen och det var för oss (Bosse) att se om vår pigga motor var lika samarbesvillig som vanligt. (För säkerhets skull startade vi den igår och körde i en hink och den både gick och startade helt perfekt. Men det var igår.) Och det var den.
 
 
Träbåten som läcker in vatten är rejäl och tar stor plats där det är djupt.
 
 
Nu kanske det går bättre...
 
Maxie i vattnet och nu skall hon bara köras till sin plats vid en annan brygga.
Och regnet vräker ner.
 
Vi kom på plats i hällande regn och då återstod lite pyssel och omvårdnad av vår ögonsten innan vi dyngsura kunde ta oss till bilen för att köra hemåt.
Slutet gott! Och imorgon väntar bl.a  seglen på att komma på plats.
Frisk luft får man i alla fall! Dessutom sägs det att regnvatten är bra för både hår och hy.
 
 
 
 
 
 
 
                                                                               
                                                                               
 
 
 
 
 

Vad händer?

    
Vad händer? Ja, det är en bra fråga. Nästa? Skämt åsido!
Vi har fattat beslutet att sälja båten och hoppas att det nu är på gång. Inget är klart ännu, men flera intresserade har varit och tittat i veckan och de tycker om henne.
Det gör vi också, verkligen. Blir till att skiljas från en mycket god vän. Men mina hudåkommor ger mig/oss inte något val. Har insett det och även börjat att förstå det även i själen och inte bara med förnuftet.
Att vara till sjöss och segla förstås, är en spännande och naturnära upplevelse som vi verkligen gillat och  det är ju inte alls så att vi bara kan förtränga vare sig seglingen eller Maxie, en Maxi 77, (7,7 m lång och 2,5 m bred) som berett oss mycket nöje under den tid vi haft henne.
Nu kommer andra att få ta hand om henne och jag önskar förstås att de skall göra det på bästa sätt.
 
Foton från sommaren 2013.
 
Vår fina Maxie till vänster. En egen klippa förstås...
 
Nämdöfjärden i Stockholms södra skärgård.
                     
Vid August Strindbergs Kymmendö, där Hemsöborna har sin hemvist.
 
 
 
Och när jag inte är inne på båttankar? Jo, jag gör lite annat än bara tänker och minns....Gårdagens afton tillbringades med 2X Helen, dels dotter Helen och dels väninnan Helene. Vi åt en trevlig och god middag på Vapiano i Skatteskrapan och jag kan lova att det vare sig saknades skratt eller samtalsämnen...En jättetrevlig kväll! Tusen tack!
 
2 X H  njuter av maten, gott och mysigt på Vapiano.
 
(Vapiano finns på flera ställen i Stockholm och även runt om i Europa. Man får ett kort när man kommer och på detta kort bokförs det man äter och dricker. Vid utgången finns en kassa och där betalar man när man går och kortet visar vilken summa. Vapioano är en prisvärd restaurang där maten lagas till inför öppen ridå. Pastarätter, rejäla sallader med varierat innehåll och där man själv bestämmer storleken, pizzor, förrätter och en hel del annat finns på menyn som är "plånboksvänlig".)
 
                                                                               
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Båt, sol och vatten

    
 Stockholm bjöd på en härlig försommardag med sol och värme. Perfekt för oss som som skulle utföra en del båtjobb, men nästan i varmaste laget.
Vi börjar närma oss upploppet med slutspurten och nästa fredag är det sjösättning som gäller. Hoppas vi!
Jag vet inte hur många gånger jag idag klättrat upp och nerför båtens badstege med förlängning av en vanlig stege. Och det gäller inte bara att komma uppför stegarna, benen skall också med över "metallräcket", akterpulpiten, så jag är tacksam för att jag har viss spänst kvar i kroppen.
 
Jag skall inte sticka under stolen med att jag har haft viss träningsvärk i kroppen idag, i muskler som jag inte ens visste att jag hade. Men man kan ju anse jobbet med båten vara ren friskvård! Och då är det särskilt nyttigt. För vad vet jag dock inte...
 
Utsidan på Maxie är klar och Bosse har gjort all polering för hand. Jag kan fortfarandede inte använda min vänsterarm fullt ut så vissa sysslor har jag svårt för att utföra.
Men sittbrunnen har jag tvättat, dammsugit och polerat så nu får den anses vara klar.
                
Alla dynor är är på plats, liksom mattor och teaken har fått sig ytterligare en inoljning.
 
Blev lunchrast nere vid bryggorna. Som vanligt alltid mycket att se.
 
Och att se en med vilken lätthet stor motorbåt, här en Storebro, sjösätts är alltid spännande.
 
Nu väntar strax en sen middag på balkongen med själslig och kroppslig vila, termometern visar fortfarande +23 och det är så skönt.
Och tänk, jag tycker det är njutbart att se båtarna passera på Hammarbykanalen nedanför huset. Nejdå, jag har inte fått nog av båtar för idag. Men imorgon har jag båtjobbaruppehåll. Nya tag på fredag med lite småjusteringar.
 
Började igår min behandling av ansiktet, dock lite försiktigt, med pannan. Så nu är jag i gång.
Blir bra att ta pannan nu och när den är klar om fyra veckor, ta en kortare paus och sedan fortsätta med kinderna och hakan. Och under tiden skall jag förstås undvika solen. Kanske vore det på tiden med en semester i England, Skottland eller någon annan regnrik trakt...
 
 
 
                                                                                                  
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
                                                                                                       
 

Ett gott dagsverke

    
En härlig tisdag med blå himmel och över 20 grader varmt. En härlig dag och gårdagens våtvarma"omslag"runt kroppen kändes långt borta. (Varmt, fuktigt och regnigt)
Började dagen med en promenad upp till Södersjukhuset för viss hudbesiktning och fick ett par anmärkningar men tursamt nog dessa kunde åtgärdas på plats. Och svar kommer om en till två månader...
Blev även en stärkande promenad hem, lagom till frukost. Lite försenad dock!
Dagens planer? Utomhusaktiviteter helt klart och i det fina vädret kändes det nästan inbjudande att ta ett rejält arbetspass med båten.
Förhoppningsvis kan vi sjösätta i nästa vecka.
Under veckan jag var på semester i Spanien hade Bosse varit väldigt flitig och skrapat och målat kölen och rodret och polerat hela skrovet.
Idag var det dags för diverse målningsjobb av relingen och i sittbrunnen och eftersom jag tränat på viss målning i Spanien fick jag sätta på och ta av maskeringstejp och förstärka lite färg på en lucka. I övrigt ägnade jag mig åt att skura däcket, dammsuga inne i ruffen och torka av allt.
Passade också på att olja in allt av trä och kände mig på slutet som ett trasselnystan.
 
Snart dags för sjösättning och vår Maxie kommer att vara i toppform.

Raster är trevliga att ta och ha och jag tog ett par stycken och passade på att sitta en stund nere vid "vår brygga." De flesta motorbåtar är redan sjösatta och jag kunde konstatera att vi på vår babordssida (vänster) fått en ny granne. Däremot är de flesta segelbåtarna fortfarande kvar på land. Lite mer jobb med dem kanske...
I morgon tar vi nya tag och och då blir det sittbrunnen som skall få sig en rejäl genomgång .
 
Vår plats väntar på att få sin hyresgäst på plats.
 
 
 
 
 
 
 

Plock med pinnar

    
 I fredags togs båten upp och fick sin säsongsplats på land och idag var det dags för lite plockepinngöromål.
Alluminiumställningen, som skall hålla presenningen på på plats , skulle monteras ihop. Tursamt nog hade Bosse märkt upp de flesta delarna i våras och det undrlättade en hel del.
Men vi skulle ändå stöta på vissa besvär. Förra året tog vi av masten, men när vi sedan såg att de flesta segelbåtarna hade masterna på så beslöt vi i år att låta masten stå kvar.
Men! Ingen av oss hade tänkt på att det krävdes vissa arrangemang med presenningen eftersom både masten och stagen var kvar. (Stagen är det som håller masten uppe.) Egentligen hade vi behövt två presenningar, en som täckte båten framför masten och en som skulle täcka området bakom.
Vad göra? Efter visst funderande delade presenningen i två delar och fick skära hål/revor både för mast och stag. Tur att jag har en man som är lagd åt det mer tekniska och praktiska hållet, för det är inte jag.För rättvisans skull får jag nog i det här fallet medge att det var min idé att både dela presenningen och klippa i den. Men sedan att få det hela på plats överlämnade jag med varm hand till Bosse. (Inte fanns det heller några andra båtar att titta på för de ligger fortfarande kvar i sjön.)
Vi kom en bit på väg, alltså hälften av båten är täckt så i morgon blir det den främre delen som skall täckas in. Och det överlåter jag med varm hand åt maken för själv skall jag både till frissan och ut på lunch med vänner.
Så det kan bli....
 
 Plockepinnspelet med aluminiumställningen gick bra och vi fick ihop den, inga pinnar över.
Och området bakom mastenn är täckt.
 
                                                                                    
Det blev en vacker eftermiddag och jag kunde inte motstå att gå ner och sätta mig en stund på bryggan för att filosofera. Här är det rofyllt och lätt att låta tankarna helt osorterade fladdra i väg.
 
 
 
 
 
 
 

Lingonskär, en tur i Taubes trakter

    
Ny segeltur är på gång och denna gång norrut i Stockholms fina skärgård över midsommar. Det blev lite av en seglats i Evert Taubes fotspår, kanske snarare seglingsspår med både Ingarö, Nämndö och Kanholmsfjärden. Och vi passerade också Taubes älskade Sjösala, som ligger på Hölö i Värmdö kommun. (Fågelbrolandet)
Eftersom det blåste en sydostlig vind, men det blåste i alla fall, så gock vi för motor de första två timmarna innan vi satte segel. Annars hade vi fått kryssa ( alltså zicksacka oss fran och flytta seglen= och det kändes väl slitigt.
Men när vi kom söder om Ingarö och Ingaröfjärden låg framför oss var det dags att segla och det blåste ordentligt.
Enligt prognosen skulle det vara sydostlig vind och blåsa ca 5 m/sek. Vindriktningen stämde, men inte styrkan.
Det blåste i stället mellan 8 och 10 m /sek så det gick undan på fjärdarna och vågorna var ganska höga.
Eftersom det är många år sedan jag seglade så vill jag inte att det skall luta för mycket.....
Fram på kvällskvisten, efter drygt sex timmar till sjöss kom vi till vår natthamn, Lingonskär, i Stockholms mellanskärgård.
En härlig dag med mycket segling fick vi i alla fall.
 
Ingaröfjärden
 
                  Bra vind!                                                               Evert Taubes Sjösala, i motljus, uppe i skogen.
 
 
Lingonskär och vår natthamn som vi delar med tre andra segelbåtar.
Och Eftersom jag ogillar fästingar ligger vi för ankare. Känns tryggast så.
       
                                                                                          
 
                                                                              
 
 
 

Det gick ju bra det här.

    
I går eftermiddag när vi kom till Napoleonviken, en bra och mysig natthamn ett par timmar hemifrån, (beroende om vi kan segla eller måste gå för motor) så blåste det ganska rejält.
Vi hittade en bra ankringsplats i viken med sol hela kvällen. Och just här kommer solen också tidigt på morgonen. Vi valde att ligga bara för ankar. Alltså ingen lina/tamp in till land. Jag gillar inte fästingar och räknar med att de inte simmar ut till båten.
Däremot såg vi flera av båtarna i viken, som lagt till vid land,  som lade ut långa, mycket långa, extra linor.
Vi såg på den här finska segelbåten att damen ombord försvann upp i skogen och lade ut minst 30 m extra lina.  Och till sjöss är det alltid bra att förtöja för storm.
Fram på kvällskvisten blev det nästan vindstilla och jag lät mig efter fotbollsmatchen Sverige -Österrike, VM kvalet, som vi hörde på radio låta mig vaggas till sömns.
 
Tittar man noga ses den långa linan från båten till ett träd.
 
Här ligger båtarna på rad, men vi ligger fritt i viken och snurrar runt vårt ankare.
Hur som helst roligt att se när de andta båtarna kommer in och skall lägga till.
 
Söndag morgon!
Sol!
 Sovmorgon! Vaknade inte förrän klockan 9. Men vi har ju semester! Alltid!
Att sitta ute i sittbrunnen och äta frukost är en njutning i sig. Att sedan höra fågelkvitter och lite vågskvalp, se tärnan dyka efter fisk och se vad som i övrigt händer runt om ger en behaglig omväxling.
 
                           Sjöfrukost/kaffe med utsikt.                                            Bosse; medföljande diskmaskin.
 

Vi började seglatsen hemåt vid tolvtiden, men för att segla behövs vind och den tog slut efter att vi varit på väg i en timme. Och då hade vi väntat ett tag på att eftermidddagsbrisen skulle komma. Men inte kom den!
Ner med seglen och start av motorn.....Så vi puttrade hemåt.
Nu är vi hemma och vilar upp oss i 10 dagar, sover i min egen säng och har det i övrigt bekvämt och sedan blir det nya äventyr till sjöss. För det gick ju bra det här...
 
Nu är det prinsessbröllop, så jag parkerar mig framför teven ett tag framåt. Lite flärd vill jag allt ha...( Skall jag vara ärlig så gillar jag det....)
 
                                                                                       
     En katamaran får bogserhjälp ute på Baggensfjärden av en segelbåt. Absolut vindstilla!

Ornö, Kymmendö och vidare norrut.

    
 Gårdagens segling/gång med motor blev lång. Och det märktes i morse att kroppen använt muskler som man inte vanligtvis använder. Eftersom det också är ganska trångt ombord på båten så uppstår det blåmärken och småsår lite här och där. Men jag vänjer mig nog vid att ducka på rätt ställe och var fötterna skall placeras.
 
Lördagens natthamn i Varnöfladen på södra Ornö, i Stockholms södra skärgård.
 
 
 Strålande sol även i morse och bättre vind. Eftersom vi skulle börja gå norrut så passade det alldeles utmärkt att det blåste sydlig vind ca 7m/sek. Bara att forsa fram. Jättehärligt!
Och vi fick några bra timmars segling.
 
 Vår natthamn mellan torsdag och fredag. Här i området finns mycket fåglar och vi hade turen att se en havsörn. Tyvärr hann iaj inte få fram kameran än mindre fotografera den mäktiga fågeln. När vi gav oss i väg i förmiddags vid 10 tiden var det helt stilla innen i fladern. Och Bosse lyckades även manövrera oss ut. Här är det väldigt grunt vatten och man måste köra exakt för att inte fastna i någon sten.
 
 Nästan helt öppet hav. Fortsätter man österut så blir nästa Estland. Härlig ytterskärgård!
                                                                                       
Flera havsörnar syns. Men ingen tid att fotografera. Här gäller segling i första hand.
 
Kymmendö passeras. Och visst gick tankarna både till Strindberg som tillbringade många somrar här och till Hemsöborna. För det var från Kymmendö han hämtade flera av bokens karaktärer.
 
VIll till att se upp för skärgårdsbåten!
 
Det fortsatte att blåsa så vi fortsatte upp mot Napoleonviken där vi ofta tillbringar någon natt på ut eller hemvägen. Seglingen hit tog idag bara fem och en halv timma och igår tröskade vi på i nästan åtta timmar för att ta oss samma sträcka.
Från Napoleonviken som ligger mitt emot Tyresö kan vi alltid gå för motor till Saltsjö Duvnäs, vår hemmahamn, om det inte blåser. En klar fördel för oss som bara har en utombordsmotor.
Så eftermiddagen har jag tillbringar med att njuta i solen (keps, solglasögon och hög solskyddsfaktor på) både av vågskvalp, sus i träden, göken, fågelsång fler havsörnar och ett gott gas vin.
 
(Etersom jag i högsta grad ogillar fästingar vill jag ligga för ankare. Känns säkrast så . Och fästingar har skärgården gott om. Så i nästa vecka skall jag vaccinera mig. Helt klart!)
 
 
 
 
                                                                                       
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Stockholms södra skärgård.

    
Mina nyinköp hos Claes Ohlson fungerade utärkt, båda två. Jag har provat...
I morse tog vi lite sovmorgon och njöt av stillheten i Napoleonviken. Det gjorde de andra båtägarna också så när vi gav oss iväg idag vid 11 tiden var det fortfarande många båtar som låg kvar. Gårdagens kväll var magisk, precis som en svensk sommarkväll bör vara.
Visserligen smög sig kylan på och när vi gick till kojs var det inte mer än +13 grader. Men inne i båten var det varmt och ingen fukt. Värmare finns!
 
Det var fler än vi som  sökte natthamn i Napoleonviken  på vägen ut mot Stockholms södra skärgård.
 
 
 Dagens seglats bjöd på omväxling; stiltje och vi fick gå för motor, hyfsad ost/sydost (sjöbris) och stundtals fick vi kryssa när det blåste nordväst. 
Och man hinner se mycket när man seglar; är det inte andra båtar, så är det kajaker, stridsbåtar eller öar och vatten.
 
       Kajakgruppresa och dessutom såg vi åtta stycken stridsbåt 90 passera. Absoluta kontraster.
 
Vårt mål för dagen var Varnäsfladen på Ornös södra del. Och på vägen hit gick vi/ seglade vi över Mysingen; genast Evert Taube tankar....
Vi har hittat en perfekt natthamn, men det var ett bestyr att komma in här. Det var grunt, mycket grunt....
 
                         "Mysingen möter med sjögång".....  Idag var den inte stor.  
 
     En underbar dag och det var ju också Sveriges nationaldag.
                                                                   
 
                          
                                                                                          
 
 
 
 
                                                                                      
 
 
 
 
 

Laddar batteriet

    
Jag befinner mig just nu till sjöss och för närvarande är det vindstilla. bara att ta ett djupt andetag och vänta. Passar på att ladda lite batterier också. Nej då, inte alls mina egna. Jag var igår inom "vuxendagis" Claes Olsson och roade mig med att köpa dels en solcellsladdare och dels en nödladdare som drivs av fyra batterier. EFtersom vi inte har el ombord så kan det vara bra att kunna ladda en telefon utan att behöva gå i land någonstans för att göra det. Får se nu hur och om det fungerar. Det visar sig.
Finns det någon läsare som provat något av alternativen?
Oj då! Nu blåser det upp och det är dags att börja segla på riktigt så jag får fortsätta skriva senare.
 
Solcellsladdaren är längst bak och fungerar den så vore det ju toppen.
 
Klockan är strax 18 och vi har ankrat upp för kvällen och natten i Napoleonviken, där vi var förra helgen. Vinden tog slut och att kryssa längre söderut kändes inte alla meningsfullt.
Så i morgon hoppas vi på bra vind hela dagen och planen är att då komma till Ornö och Kymmendö Men vi får se. Annars får vi ta oss dit vindarna bär. Flexibiltitet är viktigt när man seglar....
Önskar alla läsare en trevlig nationaldag vart än i Sverige och världen ni befinner er.
 
 

Härliga dagar och bra början

    
 En början....Och en riktigt bra sådan!
Två dygn till sjöss och trots gårdagens regn och åska så måste jag säga att det ger mersmak. Helt klart! Visserligen är det många år sedan jag ägnade mig åt friluftsliv och man får nog kalla båtlivet för det. Har blivit bekväm av mig på äldre dar.
  Mycket natur, fågel och djurliv; inkluderat fästingar, vatten runt om och stundtals lite obekvämt. Men det är  mest för att det är trångt. Visserligen har jag ståhöjd inne i båten men jag slår då och då emot en kant, hylla eller annat. Men å andra sidan man kan inte få in hur mycket komfort som helst på en båt som är 7.7 m lång och 2,5 m bred och dessutom är 37 år gammal. Men det finns en liten toalett, ett hyfsat pentry med ett tvålågigt spritkök, en inklämd diskho, (separat diskbalja i plast har inköpts idag) lådor och bra förvaringsutrymmen för kastruller och porslin.
Under alla kojer, fem stycken, finns också rejäla förvaringsutrymmen för kläder, regnställ etc. Och för varor som skall kylförvaras så har vi en liten kylbox som kan kopplas till ett eluttag.
Men å andra sidan så är ju strömmen begränsad och det lär den nog vara även när vi får på solpanelen som skall ge extra ström.
Tyvärr, så kan inte elen laddas genom vår motor eftersom det är en utombordare. Men man får ta med sig matvaror som klarar sig nere i kölsvinet där det är hyfsat svalt och även en del frysta varor.
Och på en hel del ställen i skärgården finns butiker där man kan komplettera matförrådet.
Så det är med spänning jag ser fram emot tillvaron på en mindre segelbåt i sommar.
En bra början blev det i alla fall.
 
 
Gårdagens väder med regn, åska och vindstilla gjorde att vi hamnade i Napoleonviken,
en jättemysig vik tvärs över Erstaviken och mitt emot Tyresö. En väldigt omtyckt natthamn bland båtfolket.
 
I morse när jag vaknade sken solen från en molnfri himmel och det var helt vindstilla. Vi gjorde osss ingen brådska utan fixade en hel del praktiska bestyr men vid 12 tiden gav vi oss av, för motor. Fortfarande ingen vind så seglen fick helt vila sig idag.
 
Här är vi i det trånga Baggensstäket som på det smalaste stället bara är ca 10 m brett och härifrån har vi en timme kvar till vår hemmahamn.
Om man vill komma från stan och njuta av idyllen och lite innerskärgård här vid Baggensstäket så går det SL bussar från Slussen till Boo Brygga. Kanske en lagom utflykt till helgen?
 
Vill till att hålla rätt i rodret....
 
           
                                                                                          
 En vacker gammal kyrkogård passeras och många gravstenar skymtar fridfullt bland träden.
             
                                                                                          
                                                                                           
 
 
 
 
 
 
                                                                                                                   

Ombyte förnöjer

    
 
Gårdagens seglats var en sann njutning i strålande sol och med lagom vind. Vi hittade en jättefin vik i lä och kunde njuta av en god grillmiddag i solnedgånen.
Allt var så tyst och stilla och det ljud som hördes var när några sjöfåglar då och då landade i viken efter en flygtur. Inte ens måsarna skrek....
Vi satt ute länge och bara njöt av att inte göra något annat än att bara sitta och mysa i den vackra kvällen.
I morse var det däremot halvmulet och dåligt med vind så vi ändrade våra planer.
Vi hade tänkt att segla mot Kymmendö och Ornö i Stockholms södra skärgård och tillbringat natten där i någon vik.
 Men med tanke på den klena vinden, mer moln och regn på väg, så seglade vi en bit på vägen hemåt.
Vår lilla motor, en utombordare på 5hk, rör visserligen båten framåt men det går långsamt. Å andra sidan har vi ju ingen brådska.
Just nu regnar det och jag sitter inne i "salongen" och ser på när fler och fler båtar kommer in i viken för att antingen ankra ute på redden som vi gjort, eller lägga till vid någon liten bergsknalle.
Mycket att titta på med andra ord och ombyte förnöjer.
Ibland blir det även lite "SOS; Segelsällskapsresan" över det hela och det gör ju inte det hela sämre
 
 
(Internet fungerar riktigt bra med hjälp av mobilen som router och den laddas samtidigt. Men jag ser att det tar mycket ström från datorn.)
 
Eftermiddagens aktiviteter blir att redigera foton och läsa........
 
 
 
Gårdagens seglats
 

Segling i Stockholms skärgård

    
En helt underbar dag! Och vi kom i väg till sist! Mycket packning blev det....
Nu är grillen tänd, färskpotatisen på spisen och en middag i solnedgången väntar. Ljuvligt!
Vi startade vår seglats vid 13 tiden och hittade en perfekt natthamn i Tyrestaområdet vid 17 tiden.
Detta är ju vårens premiärtur och det skall bli spännande att se hur allt fungerar. Hitintills har det baar varit jättemysigt. I morgon fortsätter vi söderut mot Kymmendö,tänk på Hemsöborna och Madam Flod.
Har kopplat upp datorn via mobilen och får vara rädd om laddningen..
 
 
 
 
                                                             

Eldprovet som kom av sig

    
Idag hade vi planerat att det skulle bli "mitt eldprov"; att klättra upp i masten och fästa spinnackerfallen och vindex. (Vindex är en liten "propeller som  visar hur det blåser.)
Vi körde runt båten, lade till vid mastkranen och jag gjorde mig beredd. Här skulle klättras!
Men! Mastkranens lutning var ganska liten och inte ens om jag varit cirkuskonstnär hade jag kunnat nå ut till masten. Glappet mellan kranens stege och masten var på minst två meter.
Inget att göra åt. Åtminstone inte idag. Nu är planerna att vi förhoppningsvis i morgon skall ge oss ut och segla ett par dagar i Stocckholms södra skärgård och vårt hopp står då till någon båtklubb som kanske har en mastkran med bättre lutning.
I värsta fall får vi ta ner masten och ordna med de nog så viktiga detaljerna. Inför morgondagens tur, om vädrets makter är med oss, så hoppas jag att maken uppfinner något som gör att det ändå går att se vindriktningen.
Och någon spinnacker, det största seglet, hade vi ändå inte tänkt att använda just nu.
Maxie är nu i alla fall i gott skick och vi har tagit dit det mesta av vad vi kan tänkas behöva just nu.
För att fira att segelsäsongen nu kan börja så köpte vi ett nytt bord till sittbrunnen. Givetvis hoppas vi på  ett par härliga dagar till sjöss.
Jag skall se till att telefonen är fulladdad och om det fungerar så kanske det kommer något blogginlägg från vårens premiärtur.
  
Inget klättrande för mig idag och jag är nästan lite besviken....
 
                                                  Storseglet är på plats och väntar nu på att hissas.
                                                                        
 
                                           

Toppträning

    
I fredags sjösatte vi ju båten, men det blev lite stressat när vi skulle masta på. Vi hade bokat tid för att låna/ hyra mastkranen på båtklubben bredvid eftersom vårt varv inte har en egen.
Tid var bokad till klockan 12 och en kvart innan kom vi släpande med vår mast på 9 m.
Då dyker det upp en halvilsken man som är kranansvarig och menar att vi måste skynda på.
Jag blev lite förvånad och undrade hur det kom sig eftersom man har 30 minuter på sig att använda kranen och klockan var inte ens 12. Den korta versionen av svaret blev att han lovat en annan båtägare att masta på klockan 12. Puh! Lite stressat blev det.
Masten kom i alla fall på  men vi hade då inte en tanke på vare sig spinnackerfallen (linorna till spinnackern, ett stort segell) som skall fästas i mastens topp eller på vindex, en liten "propeller" som skall skall sitta i mastens topp för att man lättare skall se vindriktningen.
Så idag skulle jag göra mig bekant med den stege som finns på mastkranen och göra en provklättring och se hur det kändes. Vår mast är inte så hög, bara 9 m, men det är en bit när man står där uppe och tittar ner.
Men det blåste en del så idag stannade det vid ett prov.
Så nästa steg är att köra båten till mastkranen och att jag klättrar upp med spinnackerfallen och vindex och fäster dem på masten. Bäst blir nog att hänga en påse runt halsen så att jag har händerna fria vid själva klättringen.
Det känns i alla fall betryggande att jag jag gärna antar utmaningar.....
Återkommer med rapport och bilder när uppdraget utförs.
 
Mastkranen med själva stegen till vänster och vår båt som väntar på att bli klar för segling.
 

Nästan granne med vår båt ligger denna italienska skönhet. Vad jag förstått så finns det bara ett exemplar i Sverige och det är denna. Vad jag först la märke till på den här båten var det urtjusiga ankaret som ligger på skrovets utsida och är av rostfritt stål och som släpps i och dras upp per automatik. Alltså man får trycka på en knappp...
Jag tyckte att något liknande skulle passa till vår Maxie, men Bosse är inte alls lika övertygad.
 
 
                                                                                            
 
                                                                  

Spännande...

    
 
 
Nu är Maxie i sjön och det gick väldigt smidigt men visst var jag spänd på hur det skulle gå.
Redan vid 10 tiden var vi ute vid varvet och fixade med det sista; fendrar på plats och tampar som skulle sättas fast och sedan var det bara för oss att bese skådespelet.
Först lyftes båten bredvid oss bort av en gaffeltruck och sedan var det Maxies tur att fångas upp av de "långa järnarnmarna" och i mycket långsam takt köras ner mot kajen.
Jag är lika förvånad varje gång när jag ser dessa proffs till yrkesmänniskor på varvet flytta och lyfta båtar och oftast betydligt större och tyngre än vår. Och med vilken otrolig precision det sker! Imponerande!
 
Här kommer hon...Endast fastsatt med två remmar under "magen". Strax i vattnet!
 

Remmarna fick sitta kvar ett tag och vi fick se efter att det inte läckte in vatten någonstans. Det gjorde det inte.
Nästa moment var att starta motorn och köra runt till mastkranen. Lika bra att få på masten idag. Motorn startade på första rycket och Maxie lät sig snällt köras till mastkranen. Även om vår mast inte alls är hög, "bara 9 m" så känns det ändå lite skakigt innan den är på plats även om mastkranen gör det tyngre jobbet. Masten skall hållas och komma rätt och det gjorde den.
Och med masten på så puttrade vi iväg till vår, för säsongen, nya båtplats och som ligger inom varvsområdet.
 
 
Nu återstod all justering av vajrar, vantskruvar och stag, saker som gör att båten kan seglas. Även bommen skulle på plats.
Tursamt nog så hade vi väldigt god hjälp av Bosses son, så i jobbet med de sista finjusteringarna läste jag instruktionerna från manualen och herrarna gjorde det mer praktiska jobbet.
Och vid halv tre, efter lite drygt fyra timmars jobb så var vi färdiga.....
Lite småpyssel och diverse finjusteringar kvarstår, men i princip är vi klara.
Så nu väntar vi på den riktiga sommaren och hoppas på härlig segling i Stockholms skärgård.
 
Arbetsledare/lagledare
 
 
                                                                    
 
 
 
 

Limmat och putsat

    
Imorgon förmiddag så skall vår lilla Maxie i sjön, så idag var det slutputsningen som gällde och diverse förberedelser med tampar, fendrar och linor.
Förutom att putsa och torka av det sista, så ägnade jag tid åt att med superlim gå över lister och annat som lossnat och det var inte bara det som faktiskt skulle limmas som fastnade i klistret utan också mina fingrar klibbade ihop.
Om jag tänkt tanken fullt ut skulle jag givetvis använt tunna plasthandskar....Får tänka på det till nästa gång för det är säkert fler detaljer som efter hand behöver kllistras fast.
Både vid mitt klistrande och torkande undrade jag varför det i herrans namn skall vara så trångt. Tror inte någon kan påstå att det är ett ergonomiskt arbetssätt  som används på en mindre segelbåt.
Tursamt nog, för min del, så har jag i alla fall ståhöjd inne i ruffen. Värre är det för Bosse som "inomhus" får röra sig med en mer knäande gång.
Efter att ha pysslat om båten nu under några veckor så inser jag att troligen varenda muskel i kroppen har fått röra på sig.
Och som ägaren till en av grannbåtarna sa idag; "att ha en liten båt håller kroppen i trim och tränar upp smidigheten".
Hoppas det ligger något i det. Det känns i alla fall så.
 
 
Slutputsning och polering.
 
"Salongen", ja det kallas så, sedd från trappan ner och längst fram är en dubbelkoj  Sittdynor har vi gott om..De skall förpassas till sin ordinarie plats.. "Salongen" med det minimala pentryt (till höger). Fotot taget  från fören. I morgon skall alla "rör" och grejer till masten försvinna till sina platser på däck så att dynorna kan läggas på.
När sen grovjobbet är klart skall även mattorna på plats. Och nej! Det är inga trasmattor....
 
 
 
                                                                             

Klara, färdiga....

    
Även idag blev det några timmars jobb med båten. Slutspurten! Skrovet är nu helt klart. Det har tvättats, skrubbats, putsats och fått flera omgångar av polish påstruket. Och Bosse har tidigare slipat och målat under vattenlinjen och kölen. Så nu är Maxie klar för sjösättning. Hon är inte direkt i nyskick och det kan man ju inte begära av en "segeldam" av årsmodell 1977. Men det känns i alla fall som om hennes yttre påtagligt har fräschats upp.
Även inuti är det mesta klart; putsat, tvättat och inoljat. Var sak håller på att få/hitta sin plats och det måste vara praktiskt och lätt att få tag på det som just för stunden behövs.
Visst har vi ytterligare en del som behöver göras på båten, men det kan vi göra efter hand. För tid, det har vi gott om.
 
Sjösättning alltså nästa fredag, den 24/5 och sedan skall förstås masten på.
 
Det är verkligen spännande att se hur lätt det gå till att lyfta även tunga båtar ombord på lastbilen som sedan kör ner till vattnet och "lätt spm en plätt" försiktigt lyfter båten i vattnet.
I höstats vet jag att jag var riktigt nervös när Maxie skulle tas upp, men nu känns det betydligt lugnare. Jag vet ju hur det går till. Och i detalj.
 
 
Här är det en stor och tung motorbåt som legat bredvid oss som lyfts på lastbilen
för att inom några minuter sjösättas. Och mannen som styr det hela har en liten yoystick i en "väska" på magen.
Teknikens under!
 
Nästan på plats.
 
Fler som var intresserade av hur det skulle gå att lyfta den tunga motorbåten. Den här båten tycker jag är riktigt tjusig....Men å andra sidan väldigt mycket att putsa och ordna med.
                                                                  

God kväll!

    
Regn på förmiddagen och lite pyssel här hemma med att gå igenom "sommargarderoben" och rensa ut en del. Samtidigt passade jag på att rensa även bland höst/vinterkläderna. Värst vad man samlar på sig. Och jag som inte ens handlar kläder särskilt ofta....
Men vad använder jag egentligen? Bra fråga att fundera på och jag gjorde mitt bästa . Är ändå inte säker på att det räcker...
Efter lunch trängde solen igenon molntäcket och vi tog en sväng ut till båten.
Polering av skrovet stod överst på dagens båtfixarlist. Och jag är väldigt tacksam över, vad gäller båtpyssel, att vi har en ganska liten båt.
Armarna har i alla fall fått en grundlig genomkörare idag och även delar av axlar och skulderblad.
Många hade sjösatt sina båtar under helgen och det börjar bli fullt vid bryggorna.
Vi har lite tid på oss att ordna det sista med vår båt och den skall i sjön nästa fredag, den 24/5. Spännande!

Jag vet att båtlivet innebär en hel del naturupplevelser och några hyresgäster, dock ej betalande, hade funnit sig en bra boplats under båten. Kan inte påstå att jag är en getingvän. Är nämligen allergisk. Jag har också svårt för att se deras charmfaktor.
Så i morgon hoppas jag att maken kan hitta en ny plats för husdjuren där de kan fortsätta bygga sitt bo mer ostört.
 
 
 
 
Våra "hyresgäster". Boet ser större ut än vad det är, men getingarna har gnetat på bra,
  Förra onsdagen fanns nämligen inget bo här. (Diametern på boet är ca 6-7 cm.)