Spontant

    
 Söndagen kom med ganska mulet väder och regn och efter lite funderande betämde vi oss för att äta en tidig middag på "lokal".
Och i samma veva kom jag på att vi lika gärna kunde ta en kryssning med  Birka över till Mariehamn och kanske på måndagen passera genom en solig skärgård och tillbringa några timmar på akterdäck i skön sensommarvärme.
En bekväm hytt med stort fönster bokades (kraftigt rabbaterat pris) och just söndagar är det ingen direkt rusch ombord, vilket passade oss bra.
Det var ju att äta gott och njuta av en båttur genom skärgården på hemresan som var tanken.
 
Vinterträdgården allra högst upp i fartyget var både solig och inbjudande och för de hågade finns en bassäng där man kan ta sig en uppfriskande simtur.
Hågade på detta var vi inte, men fint att sitta här i solen en stund med lite bubbel i glasen.
 
Middagen blev en väldigt trevlig upplevelse och att vi inte hade fönsterbord gjorde inget.
Bokar man ett par timmar före avresan får man räkna med att de redan är upptagna. Men å andra sidan var det så mycket dimma att det var helt "utsiktslöst".
(Jag brukar sällan tala om pris men med resa, jättefin hytt, trerätters middag och vin så blev den totala kostnaden hälften av vad det hade blivit att gå på "lokal" i Stockholm och ätit motsvarande. )
 
Väldigt god carpaccio!
 
 
Perfekt kalvfilé, troligen den näst bästa kötträtt jag ätit och en läskande smultronpannacotta.
Gott vin till detta.
 
 Kraftig dimma var det hela vägen över till Mariehamn och att njuta av en vacker solnedgång lät sig inte göras.
Inte blev det heller en fin soluppgång. Solen gick förvisso upp, men den var väld dold bland molnen.
 
Kobba klintar strax utanför Mariehamn såg vi  på hemvägen men solen var tyvärr inte på plats.
 
En ensam seglare  i Stockholms skärgård, men dåligt med vind.
Tycker ändå att det är vackert att stå ute på däck och titta.
 
Yxlan i den mellersta skärgården passeras och visst ser det lite ljusare ut inåt.
Kanske önsketänkande.
 
Men framme i Stockholm på eftermiddagen kom det vackra vädret och vi satt ett bra tag på balkonen och njöt av den sköna sensommarkvällen.
 
Mysigt på balkongen och solen skiner.
 
 
 
 
                                                                                  

Och färgen var blå

    
 Hela gårdagen gick i olika nyanser av blått.
Gårdagens resa över Ålands hav, från Kapellskär till Mariehamn var som att glida fram på en len, blå sammetsyta. Himlens blå färg utgjorde viss konkurrens till havet men båda kompletterade varandra.
Jag satt ute en bra stund på däck och njöt av den vackra båtresan samtidigt som många tankar pockade på uppmärksamhet.
 
Njutbart!
 
Vi lämnade cityterminalen med bussen redan klockan 07 och var drygt en timme senare i Kapellskär
där Vikinglinjens Rosella var på ingång från Mariehamn. Många bilresenärer var det  som skulle med
men vi bussburna passagerare var få.  Kaffe och em smörgås medföljde oss ut på däck. 
Vikinglinjen har dagliga turer från Cityterminalen med buss och båt till Mariehamn och nu med en utökad tidtabell kan man ta en tur över , gå iland och titta på Mariehamn och åka hem med kvällsbåten.
Några bussar stannar på vägen upp till Kapellskär i Roslagen och plockar upp passagerare längs vägen.
Buss och båtresa t/r kan fås för ca 60 kr.
Givetvis kan man boka bilplats och ta med den och har då möjlighet att under en dag se mer av Åland.
Resan över tar ca två och en halv timme.
Vill man stanna längre finns fler hotell och B&B alternativ att välja bland både i Mariehamn och på andra delar av Åland.
(Vill man veta mer om Åland så finns en sådan kategori på bloggen.)
Även Eckerölinjen har dagsturer över till Åland. men deras trafik går mellan Grisslehamn i Roslagen och till Eckerö. Går också att köpa buss och båtresa för en billig penning, men vill man då ta sig in till Mariehamn blir det en bissresa på drygt 40 minuter och även bussresan från Stockholm är längre än till Kapellskär. Däremot är båtresan lite kortare.
Vi  åker ofta till Åland och alternerar mellan Eckeölinjen och Vikinglinjen beroende på vilka båtturer som passar oss bäst, men kan inte rekommendera den ena framför den andra.
Båda linjernas fartyg erbjuder såväl mat i à la cartematsal (inte alla turer) som bufféer och det finns mycket annat att välja på i matväg i olika barer och restauranger.
 
Här möter vi kryssningsfartyget Birka Paradise på Ålands hav.
Svensk ytterskärgård närmar sig.
(Havets blå skiftningar är olika speglingar och reflexer och ser ut som pölar som flyter omkring. )
 
Ytterskärgård innan öppet hav tar vid.
 
Även i Mariehamn var himlen vackert blå.
Och det blev en fin, ljus och minnesvärd begravning.
 
Det vackra vädret höll i sig hela dagen och havet fortsatte att glittra när vi på kvällskvisten gick längs havet
mot Rosella och återresan till Kapellskär och Stockholm. 
 
 
 
Fartyget Pommern  ligger i västra hamnen i Mariehamn, alldeles nedanför Sjöfartsmuséet. 
 
Pommern är en fyrmastad stålbark, numer museiefartyg som byggdes i Glasgow 1903 och har använts för transporter av bl.a vete och trä från Europa till Australien.
Vid krigsutbrottet 1939 lades hon upp i Mariehamn, men hamnade 1944 i Stockholm som lagerpråm för spannmål men rustades inte upp. I början av 1950-talet donerades Pommern till Mariehamns stad och öppnades som museum några år senare.
Ett besök både på Pommern och det närbelagna Sjöfartsmuséet är trevligt om man besöker Mariehamn. 
 
Hemresan var lika lugn, vacker och stilla som överresan.
Egentligen var vi inte alls hungriga efter dagens goda lunch, men vi hade bokat fönsterbord i à la cartematsalen  så  räsallad, vitlöks/rosmaringrillat åländskt hemvete (bröd) och ett gott glas rödvin belv helt perfekt. 
 Här blev vi sittandes med Ålands hav och skärgården som vacker kuliss.
Lång dags fär mot natt blev det. Och en vacker färd blev hela dagen.
 
Gott! Och min mörka kavaj har kommit av...
Observera att mitt väldigt korta thailandshår (felklippning p.g.a. sprpkförbistringar) är på väg att växa ut..

 Ålands hav med vacker kuliss. 
 
    
 Inlägg 67/100 i utmaningen #Blogg100

Hem över Ålands hav.

    
 Vi lämnade Mariehamn tisdag eftermiddag och valde att på hemvägen ta Vikinglinjens fartyg, Rosella, över Ålands hav till Kapellskär i Roslagen, en tur på två och en halv timme. 
Även denna tisdag mitt, under  Stockholmsskolornas sprotlov var det en trevlig resa och vår vana trogen gick vi direkt till den mysiga à la carterestaurangen för att äta en sen lunch.
Många väljer att äta smörgåsbpordet, men eftersom vi åker  över till Åland ganska ofta känns det skönt att sitta vid ett bord och bli serverad.
Menyn i à la carte - matsalen byts varje månad, men smörgåsbordet, som i och för sig är bra, har de rätter de "alltid har". (Men ibland, när det inte är så många resenärer ombord, äter vi också då och då smörgåsbord. )
 
Utsikten från vårt fönsterbord. Himlen var verkligen skiftande.
 
När man tar sig till och från Ålande via Kapellskär eller Grisslehamn så är det vacker ytterskärgård  som passeras.
Vill man däremot se en stor del av Stockholms norra skärgård så passar det bra att ta fartygen som går till och från Stockholm och då tar resan till Mariehamn cirka sex timmar.
Tar man då morgonbåten från Stockholm går det bar att kliva av i Mariehamn, tillbringa några timmar där innan men  tar sista båten över till Kapellskär och sedan med buss (ingår i biljetten) åker tillbaka till Stockholm. En bussresa på ca en timme.
 
Vi närmar oss Marhällan, en fyr i farleden strax utanför Mariehamn.
 
Innan fyren byggdes var det många fartyg som förliste
just här p.g.a. alla grund som finns i området.
Marhällan ligger mitt emot lotsstationen Kobba Klintar, men det förhindrade inte
att många led skeppsbrott här.
 
Vi satt länge till bords och något däcksittarväder var det inte så vi njöt via de stora fönstren av det mäktiga Ålands hav.
Och hav är något jag alltid fascineras av.  
 
 
 
 
Jag beställde en räksallad som var väldigt god och precis som jag tycker den skall vara
med handskalade fräscha räkor som huvudingrediens.
För Bosses del blev det hängmörad biff från åländskt gårdskött, otroligt mört och fint
just som kött kan bli när djuren mått bra.
 
 
Inlägg nr 2/100 i #Blogg100. 
 
 

Njutbart!

    
Åland och Mariehamn mötte oss med vackert väder, dock några grader svalare i luften är Stockholm.
Här är våren alltid lite senare, ett par veckor är ganska vanligt.
Att det är så beror på isläget och i år har Ålands hav i stort sett varit isfritt så kanske kan våren arbeta in tid. 
Gårdagen bjöd förutom resan hit på en promenad i stan och lite inköp i Espritbutiken i Mariehamn.
Utbudet av butiker är ganska begränsat i stan, men med tanke på Mariehamns ca 12000 permanenta invånare  (sommartid dubblas men alla turister som kommer) så behövs det nog inte fler butiker.
Här är det personlig service och småskalighet som gäller och man känner sig ompysslad som kund och igår kändes det som om jag hade en "personal shopper". Lyxigt värre!
(Många ålänningar åker annars till Norrtälje, Uppsala eller Stockholm för att ha tillgång till ett större och varierat utbud.)
 Fler butiker finns i Maxinge centrum, ca fem km från stadskärnan och där finns de flesta större kedjorna representerade. Men inte är det lika personligt. 
Namnet Maxinge kommer av att mannen som statade verksamheten här ute med "Sparhallens supermarket, hette Max och hans fru hette Inger. )
Måndagen var väldans trevlig och innehållsrik och dagen övergick mot  skymning och kväll.
Och precis lagom till solnedgången serverades middagen och vi kunde njuta av båda.
 
Perfekt att äta middag och se solen gå ner.
Bosse, Maggi och Bertrand, svägerska och svåger.
 
 Utsikt i samband med kvällens middag.
 
 
 
 
Och här! En bild att gissa på. Brinner det i trädet? Eller?
 
 
 
 Detta är inlägg 1/100 i "Blogg100", att skriva inlägg i 100 dagar. Jag var med under 2015  och då blev det ett inlägg varje dag i 100 dagar. Och kanske lyckas jag med detta i år också-
 
 

Åland, dagens njutflykt

    
Dagens njutflykt; avresa  från Stockholm redan 07.30 med buss de  elva milen till Grisslehamn i norra Roslagen, båt över Ålands hav till Eckerö på västra Åland (mot Sverige)  och sedan buss till Mariehamn, en sträcka på ca fyra mil. Strålande solsken och ett Ålands hav som var kav lugnt gjorde en två timmar långa överresan extra njutbar.
Idag åkte vi med Eckerölinjen och det eftersom det är lite klurigt så här års att få tidtabellerna att passa med våra önskemål.
Eftersom vi har släktingar på Åland så blir det ganska många resor under året och vi variera hur vi tar oss över till "kobben".
Ibland åker vi tidigt direkt med båt, Vikinglinjen, från Stockholm till Mariehamn, en resa på ca sex timmar och andra gånger tar vi bussen upp till Kapellskär, ett par mil utanför Norrtälje och åker över till Åland därifrån, också med Vikinglinjen. 
Då blir det en kortare busssresa som tas ut av en lite längre båtresa än från Grisslehamn.
(På rederiernas hemsidor kan man se varifrån bussarna hämtar upp sina gäster och det är inte enbart i Stockholm.
 Vad gäller priset är dett en otroligt billig och trevlig dagstur. (Vissa dagar kan man åka för 40 kr tur&retur men både buss och båt.)
Vill man ha det lugnare så är det en god idé att undvika att åka på fredagar och lördara eftersom då många festglada gärna tar sig en tur.
 
Vi lämnade Grisslehamn
 
- och passerade Albert Engströms lilla aleljé och skrivarstuga. Albert Engström var tecknare/ konstnär och författare och är främst känd för sina skämtteckningar där KOlingen och bobban på sig tid avspeglade 
många komiska situationer från Sverige i början av 1900- talet.
Halva huset är målat i vitt för att även fungera som sjömärka och de två övriga sidorna är
målade i rött. Stugan stod färdig 1907.
 
Ålands hav på väg in mot Åland och Eckerö.
Vi hade en härlig båtresa och har haft en fin dag i Mariehamn.
Här är det mer vårvinter än i Stockholm men det vackra vädret har vi med oss.
 
MIn utsikt nu i kväll från vardagsrumsfönstret.
Passar perfekt ihop med middagen.
 
 
(Vill någon läsa mer om Ålands historia så har jag skrivit om det både den 23/3-2014 och den 22/9-2014.)
 
 
 
 
 
 

Åland, en hastig njutflykt

    
Ett sent inlägg i dag/ i kväll, men jag har varit iväg på lite trevligheter.
Visst är det trevligt med en hastigt påkommen "njutflykt"? Och "det där lilla extra" är särskilt välkommet så här i dessa mörkare tider. Ja, njutflykter är alltid trevliga förstås...
Vi bestämde oss tidigt måndag eftermiddag för att se om det kunde finnas några platser på 22-timmarskryssningen från Stockholm till Mariehamn/Åland med fartyger Birka Paradise och med avgång klockan 18.
Åland är en kort sträcka på öppna havet om det skulle blåsa, knappt två timmar och dessutom är fartyget riktigt snyggt, både på ut och insidan och personalen brukar vara väldigt tillmötesgående.
Tur hade vi och kunde boka en "lyxhytt" högt upp i fartyget; rymlig och med fönster från golv till tak. Taget!
Bokade även in oss i à la carte matsalen, Compagniet,  för middag. Vi funderade ett kort tag på attt äta julbord men bestämde oss för att låta bli. Det kändes inte alls lockande att stå i kö, även om fartygets julbord verkade lockande.
(Ibland tar vi också Vikingline för kryssningar och resor till både Åland, Åbo och Helsingfors och de är också ett bra alternativ. Tallink/Silja undviker vi dels p.g.a att de utgår från Värtahamnen som ligger på andra sidan stan och jag tycker inte riktigt att de fartygen är lika trevliga. Men det är ju en smaksak...)
 
Nere vid Skeppsbron lyser Jan Stenbecks julgran mot oss och även Grand Hotel
och delar av city är vackert upptänt. 
 
Vi kommer strax före Birka Paradises avgång och går direkt ombord utan
att stå i några köer. Men inne i fartygets lobby på plan 5 väntar många på hissarna så vi
spänstar upp till vår hytt på däck 8. Gratismotion!
 
En riktigt trevlig och rymlig hytt och den extra detaljen, kompassen i taket passar ju in. 
(Champagne och andra kylda drycker fanns i kylen och var tillsammans
 med rejäla badhanddukar och hudvårds/duschprodukter en extra bomus. ) 
 
Middagen hade vi bokat till klockan 18 och satt strax efter det till bords och åt en väldigt god middag. Och jag inser att det här med att köa för att få mat inte direkt är det trevligaste jag vet.
Och inte om antalet köande personer är stort vilket det ju ofta är till smörgåsbord och julbord, åtminstone
på "större ställen".
Kvällen i övrigt tillbringade vi dels med en svängom och dels i pianobaren och lite tur hade jag även vid rouletten. 
 Trevliga bordsgrannar och kunnig, serviceminded, personal gjorde middagen extra trevlig.
 
Vi åt en jättegod trerätters middag och allt var väldigt gott och smakfullt upplagt.
Förrätten var pepparglaserad rökt lax med silverlökspuré och spenatsallad med örter.
Till varmrätt åt vi grillad chateaubriand, smörstekta champinjoner, rostad brocoli och med örtsås.
Till dessert beställdes havtornscheesecake med "saltig kolasås", röda vinbär och marängströssel.
I hytten "ingick" också en lyxfrukost med champagne och i samma à la cartematsal, en lugn miljö. 
 De kalla rätterna  hämtades vid några buffébord och kaffe/te och de varma rätterna beställdes
och serverades vid bordet.Perfekt!
En lugn och mysig start på dagen och med den åländska skärgården som sällskap.
 
Mariehamn, måndag morgon. Grått men med lite snö som lyste upp och ett glas champagne till frukost i samband med att Birka Paradise lämnade Åland. 
 
Kobba Klintar, strax utanför Marieham och snart är vi ute på det mer öppna havet.
 
Tisdagen var grå men Ålandshav och Stockholms skärgård är vacker i alla färger så baar att sitta i "skybaren" på däck 10 och titta ut, läsa och prata kändes avkopplande. 
Och visst blev det också en siesta.  Lika bra att komma in i de spanska gängorna igen. 
Skymningen höll på att komma till ro  när vi anlände till Stockholm och att  mötas av huvudstadens ljus kändes
välbekant och trevligt.
Skeppsbron i Stockholm idag klockan 15.30.
 
 
                                                                            

Minisemester

    
 En minisemester på Åland blir det då och då och det är alltid både trevligt och avkopplande.
 Och ett besök på Åland, om man tar/ger sig lite tid, är så mycket mer än att komma dit med ett kryssningsfartyg tidigt på morgonen för att nästan omgående återvända till Stockholm igen.
Båtresan är trevlig och det är det är vackert att glida fram genom skärgårdarna, men att stanna till på Åland under en dag eller två rekommenderas. (Det finns flera olika hotell,pensionat och gästhem att välja på och i olika prisklasser)
Bor man i Stockholm är det nästan kostnadsfritt, väldigt billigt,  att ta Vikinglines buss till Kapellskär i Roslagen (ca 70 minuters resa) och sedan båten Rosella till Mariehamn, en sjöresa på ca två och en halv timme.  Man kan ta bussen tidigt på morgonen från Centralen, båten till Mariehamn, tillbringa hela dagen där och ta kvällsbåten tillbaka. Bussen väntar och kör till Stockholm.
Liknande turer kan göras med Ekerölinjen från Grisslehamn. Bussresan dit tar längre tid men å andra sidan tar båtresan kortare tid och man kommer till Ekerö och får ta ytterligare en buss för att ta sig in till Mariehamn.  (Ca tre mil)
Praktiskt är  förstås att ta med bilen för att ta sig runt på Åland, särskilt om det bara finns en dag till förfogande.
Att somartid ta med cyklar rekommenderas. Det är smidigt att cykla på Åland, dessutom platt, och lätt att ta med cyklarna på olika båtar för att komma vidare i den åländska skärgården.
I augusti var bloggvännen Anukka  på cykelsemester i den åländska skärgården och har skrivit om sina upplevelser. Njutbar läsning och härliga bilder. 
 
På Lappo, en av alla öar i den åländska skärgården.
 
Vacker åländsk uttskärgård.
Skärgårdsfärjorna är kostnadsfria för passagerare och cyklar.
 
 Nu i Skördefesttider så var fokus på det ätbara och det fanns mycket att smaka på. (Inlägg om detta finns från sept. 2015)
Förra året missade jag svartbrödet, det så typiskt åländska. Men i år had ejag bättre tur och fick tag på just det svartbrödet jag tänkt, nämligen det från Ingeborgs Bageri, på Torsholma, Brändö; långt ut i den åländska skärgården.
Svartbrödet är ett bröd som tar flera  dagar att framställa och skall pysslas om. Filtar och bakdukar läggs över degen första dagen och den ska sedan  jäsa över natten. 
(Svartbrödet består av malt, rågmjöl, grahamsmjöl, sirap, jäst, vatten och lite salt.)
Dag två skall degen ytterligare behandlas och pysslas om innan den kan bakas ut till runda brödkakor. När de sedan tas ur ugnen skall bröden smörjas på båda sidor med en blandninga av kaffe och sirap och packas in tills de är ljumma för att då ytterligare smörjas in med kaffe-sirapsblandningen.
Sedan in i ugnen igen i minst sex timmar tills bröden är svarta. Och när bröden väl får komma ut ur ugnen skall de på nytt packas in i handdukar och en filt för att svalna långsamt. Så kostnaden mellan 45 och 65 kr/bröd är förstålig...
 
Svartbrödets ingredienser.
 
En bakbeskrivning fanns  också där jag köpte pch provsmakade brödet,
i Sjökvarteren  Mariehamn.
 
Svartbrödet är väl inpackat över natten.
 
Uppackningen av brödet...
 
Brödet är hårt, skall skärs i tunna skivor och breds med smör. Gott!
 
 Jag provade också en annan åländsk specialitet; Ålandspannkaka.
 
  Ålandspannkaka med "snömos" (vispad grädde på åländska) och sviskonkräm.
Ålandspannkaka görs av "riktig lantmjölk", mannagryn, (som en mannagrynsgröt)
vetemjöl, lite salt, kardemumma, ägg, socker och smör.
Och jag tycker den är jättegod.
 
     (Vill någon läsa mer om Åland så finns det som en kategori i bloggen )                       

Vi glider fram...

    
 Sördefesten på Åland är över och det är dags för oss att ta oss tillbaka till Stockholm efter härliga dagar.  Söndagen bjöd på strålande sol och det var en verklig "njutflykt" att sakta glida fram genom den åländska och svenska skärgården.
Ett spegelblankt Ålandshav och en skön placering i lä ute på däck gav fina sensommarkänslor och att sedan äta gott och fortsätta att njuta av båtresan hela vägen in till Stockholm gav det där "lilla extra".
Och för de som inte varit på Åland rekommenderas ett besök och gärna ha tiden att gå iland och upptäcka den fina ön.(Bil rekommenderas för de som vill se mer än Mariehamn och kan tas med på båtarna som går i reguljärtrafik.)
 
I Mariehamn är fyra fartyg på väg, två Silajbåtar har lämnat kajen
och avlösesav av två från Vikinglinjen. Fartygen går både till Åbo och till Stockholm.
 
Vikings Amorella kommer från Åbo i Finland och ska ta oss genom skärgårdarna in till Stockholm,
en resa på drygt fem timmar.
 
Inte minsta krusning ute på Ålandshav.
 
Fyren Söderarm passeras och då är vi på svenskt vatten.
 
Här har segelbåten fått ta till motorn för att komma framåt.
 
 
 
 

Åland, med fokus på det goda

    
Lördag morgon!  En snabb titt ut genom fönstret förtäljer mig  att det är uppehåll och tydliga solchanser. Känns bra! Vi styr färden även idag mot en gård strax utanför Mariehamn, Utgård, där gammalt möter nytt. I den nybyggda maskinhallen där gårdsverkstad och snickarbod finns säljs gårdens havtornsprodukter från egen odling, inläggningar, marmelader, sylt, bröd, grönsaker och frukt; allt producerat här på gården. (Givetvis får man provsmaka...)
Diverse hantverksprodukter som är gjorda på gården finns också till salu.
 
 
 
 
Vi kör tillbaka till Mariehamn, lämnar bilen och går genom skogen ner till "Sjökvarteren", som ligger i östra hamnen. Trevligt att gå runt och smaka på de lokala produkterna och att köpa med sig ännu fler godsaker hem.
 
Det första som möter oss är en "fyrbåk", en föregångare till fyren, och som förr i världen
visade hur båtar skulle ta sig fram i farleden.
 
Och inne i "fyrbåken" finns förstås några gamla båtar.
 
Men det var lite annat vi också ville se och smaka på; fisk t.ex. och de åländska specialiteterna: svartbröd och ålandspannkaka. (Kommer i ett annat inlägg att skriva mer om detta.)
 
Den rökta siken smakar väldigt gott -
 
- så också svartbrödet med smör
 
 -och ålandspannkakan. 
 
 
Och visst är det lite mysigt med hösten...
 
 
                                                             

Att veta eller inte veta...

    
Fortfarande kvar på Åland och jag funderar ....
Jag försöker göra/se/uppleva/ tre för mig nya saker varje dag. Ibland är det lättare och ibland krävs lite extra fundering. Men ibland kan det också vara det lilla som gör skillnad som för mig framåt. 
Att se saker från en ny vinkel, att ompröva tankar och förmågor, att lyfta blicken och fundera på vad som finns bakom ord och handling kan ge nya och oanade möjligheter. Kanske värda att prova.  Om de leder någonstans vet jag inte, lika lite som att jag inte vet det.
 
Så sant!
 
Mitt nyvunna intresse...Och jag är inte längre rädd för kor.
 
Helt nytt för mig att hundhår kan ingå i garn. Men nu vet jag.
 
Visst?
 
Dessa konstateranden hittade jag på några handgjorda bakdukar.
 
 
 
                                                                                    
 
 

Skördefest

    
 Visst är det trevligt med Skördefest? Kände att temat lockade och lite extra i kombination med "öppna gårdar"  och "plåpp åpp", tidsbundna evenemang som ordnas av såväl företag som gårdar och föreningar.
"Öppna gårdar" innebär att lantgårdar öppnas för allmänheten och oftast finns för dessa dagar tillfälliga "skörderestauranger" som serverar  både mat och fika.
Givetvis säljs närodlade produker form av bl.a. frukt, grönsaker, inläggningar, kött, bröd och många olika hantverk. 
Vi har varit på Åland flera gånger under Skördefesten och hitintills besökt många olika gårdar och idag blev det besök på två gårdar på Lemland, ett par mil österut från Mariehamn.
 
 
Lite duggregn blandades med sol och vinden var milt sagt frisk, 10m/sekund men inte hindrade detta oss från våra gårdsbesök. 
Vi började på Vestergård där glada grisar, nörkreatur, frigående höns och får välkomnade oss
 
Bra färgkoordination!
                                                                                                                                                                              
Rara grisar.
 
Avslapppnade griskultingar!
 
Helstekt gris inför kvällens festligheter.  (Men detta missade vi...)
 
Mitt intresse för kor har tilltagit sedan min vistelse i Vännfors hos bloggvännen Annukka
så givetvis vill jag hälsa på kalvarna och de såg ut att ha det bra.
 
Vi vandrar vidare...
 
 - mot Lumparby och Olllas, några hundra meter bort.
 
Ollas, kafé och hantverksbutik i gammal åländsk gårdsmiljö. Här fanns föreneingen "Ålandsfåret" som visade både får och fårprodukter.
 
Tycke har uppstått!
 
 
Och kanske har dessa vackra sockor och vantar tillverkats av ull från gårdens får. Vem vet?
(Jag glömde att fråga)
 
Att vara på skördefest tar på kraftrna så en skördefestlunch passade bra. Perfekt med fisksoppa som är lagad på fångst från närbelägna vatten.
 
Jättegott och värmande.
 
Och vi tar oss vidare...
 
 

Smakbyn

    
Jodå, Smakbyn finns. Men den ligger inte i mitt direkta närområde. Smakbyn finns på Åland, i närheten av Kastellholms slott och ca 20 km nordost om Mariehamn.
Och är man på Åland och är bilburen rekommenderas ett besök här. Bra att kombinera med ett besök på Kastellholms slott, det gamla kronohäktet Vita Björn och den gamla, mysiga Jan Karlsgården. (Inlägg om gården kommer i veckan.)
Smakbyn ägs och drivs av kocken Michael Björklund och hans fru Jenny och är tänkt att bli en by och en helhet där man  kopplar ihop allt som kan härröras till mat och dryck. Idag finns här en stor restaurang där både lunch och middag serveras och i framtiden är det tänkt att byn skall utökas med hotell och ett rökeri.
 Michael Björklund har under många år arbetat som kock i Sverige, ingått i kocklandslager och blev för ett antal år sedan utsedd till "årets kock", en titel han också erhållit i Finland. I början av 2000 talet flyttade Michael Björklund tillbaka till Åland med syftet att göra mat-Åland ännu bättre.
I Smakbyns restaurang vill Michael Björklund renodla smakerna och lyfta fram åländska råvaror från havet, grönsakslanden och fruktträdgårdarna. Köttet som används kommer också från åländska gårdar och håller hög kvalitet.
 
 
All mat lagas i det stora, fräscha öppna köket.
Roligt att se hur rätterna växer fram till små konstverk.
 
Rejäl matsal med gott omplats för alla. Och vill man sitta utomhus så går det bra.
Maten beställs och betalas i kassan vid ingången till restaurangen och serveras sedan till borden.
Priserna på lunchrätterna varierar mellan 9 och 15 euro.
 
Det går bra att ta sig en titt in i keramikverkstaden eller ta sig en sprit/öl eller vinprovningsrunda
- något som sker i princip dagligen under högsäsong.
(Bäst att titta in på hemsidan för att se det dagliga programmet. Länk finns överst i inlägget.)
 
 
 

Sol, vind och vatten

    
 Vi lämnade Mariehamn med buss som på 30 minuter tog oss till Eckrö, Ålands västligaste kommun 35 km från Mariehamn. Här var det dags att, efter visst köande, kliva på Eckerölinjens färja till Grisslehamn. Vi hade tidigare försökt att boka en måltid i á la cartematsalen och från deras stora fönster njuta av både god mat och vacker utsikt. 
Men vad gällde måltiden där så var den bara att glömma . Helt fullbokat i á la carten sedan flera dagar. Nåja, inget att göra åt.
Vi är ju ganska vana Ålandsresenärer och hittar på båten så med raska och spänstiga språng befann vi oss ganska omgående i en luftig kafeteria och utan att köa  köptes två rejäla räkmackor som intogs vid ett trevligt fönsterbord i en hörna och sedan blev det skönt häng i lä på däck.
Stolar hittade vi också och det kändes behagligt att glida genom de yttersta havsbanden i strålande sol.
 
 
 
 
 
 
Räkmackorrna är i hamn hos mig och bubbel därtill.
 
Och visst saknar jag seglingen.....Så härligt. Men att titta och längta går bra.
 
Båtresan mellan Eckerö och grisslehamn tar två timmar och många tar sig en tur över dagen. Antingen kan man åka tillbaka utan att gå iland eller också går man iland, stannar några timmar på Eckerö och tar kvällsbåten tillbaka till Grisslehamn. Och har man mer tid, varför inte stanna en natt på Eckerö fler gästhem, pensionat och hotell finns. Klokt är förstås att boka i god tid under högsäsong. 
Här finns en fin 18 håls golfbana om man nu spelar det och gör man inte det så finns annat att se och göra. Kanske lockar även en tur med buss in till Mariehamn.
På båten kan även bilar tas med och då är det ännu enklare att ta sig runt på Åland. (Boka bilplats!)
För ett besök på Åland rekommenderas verkligen.
 
Och även hemma sken solen....
 
 
 
 

Överraskande

    
 Torsdagen bjöd oss på mestadels vackert väder och vi passade på att se oss omkring på "fasta Åland". Visserligen är "fasta Åland" en ö i sig men kallas så. Sedan finns det ca 6500 andra öar , större och mindre, i den Åländska skärgården där många kan besökas och att ha en cykelsemester här ger stora möjligheter att upptäcka just den Åländska skärgården för mellan de största öarna går olika färjor.
Och vill man inte cykla så kan även bilen medföraspå många av färjorna. (Dock klokt i att då boka bilplats, behövs ej för cykel)
Just cykelsemester i den finska och åländska skärgården har min bloggvän Aanukka just nu och på
torsdagkvällen kom hon och hennes make Greger till Mariehamn.
De kom med färjan från Kökar till Långnäs och cyklade sedan de dryga tre milen in till Mariehamn och fram på kvällskvisten bestämde vi att ses på restaurang Arken Garden, på hotell Arkipelag.
Det blev ett varmt återseende och och hann bli många skratt och mycket prat innan vi vandrade vidare mot deras gästhem i Mariehamn för att skiljas åt för den här gången.
Vackert väder och vi går in mot stan i den fina kvällningen.
Gigantiska pilar kantar vägen.
 
Aanukka och jag, jätteroligt att ses igen för det var ett tag sedan vi sågs i Stockholm.
Bosse, min svåger och svägerska, Aanukka och Greger dags att säja hej då för den här gången.
Men jag hoppas att vi snart ses igen.

Våra vägar skildes här vid deras gästhem och vi tog vägen via Västra hamnen och hem till oss. Kvällen var vacker och sommaren ländes närvarande. 
Vi passerade Pommern, den enda fyrmastade stålbarken i ursprungligt skick i världen och har varit museum  sedan 1957. Pommern byggdes i Glasgow för ett tyskt rederi och sjösattes 1903. Fartyget köptes 1923 av den åländska redaren Gustaf Erikson som då ägde världens största segelfartygsflotta.
Fartyget donerades så småningom till Mariehamns stad av Gustaf Eriksons barn.
Pommern är väl värt ett besök och det är även Sjöfartsmuseet som ligger i närhetehn.
 
 
En moderneare båt från Malta är på besök och ligger i närheten av Pommern.
 
Och många båtar ligger i den populära västra gästhamnen.
                                                                

Titt ut...

    
Att befinna sig på en balkong och ändå ha en känsla av att vara mitt i naturen är behagligt.
Gårdagens middag intogs verkligen i samklang med naturen och rogivande omgivningar och detta trots att vi bara befinner oss 15 minuters promenad från Mariehamns "centrum". (På Åland)
Det är lugnt och stilla och det enda som stör friden är måsarnas skrik, dock i avmätt tappning för ungarna har lämnat bona. Ett par örnar seglar över trädtopparna i kvällningen, men fastnar tyvärr inte på bild.
Vikens vatten skymtar mellan träden och ängsblommorna breder ut sig.
Det är vackert, grönskan är påtaglig och jag njuter.
Och framför mig ser jag;
 
Hästhagar och vatten som glänser mellan träden -
 
- vackra ängsblommor
 
- och hästar i hagarna
 
 
 
Vi blev bjudna på en god middag av Maggie och Bertrand
och blev sittandes länge i den ljumma kvällen.
 
 
 
Spännande moln rör sig raskt över himlen -
 
- och efter ett tag kommer den blå himlen fram igen.
 
I morse avnjöts frukost i denna miljö. En bra start på en bra dag och nu väntar Mariehamn på oss. 
 
 

Åland väntar

    
I morse var vi uppe i ottan för att klockan 07.30 checka in på det stora fartyget Viking Grace och vidare resa genom Stockholms skärgård till Mariehamn, en båtresa på ca fem och en halv timme.
Fartyget går vidare till Åbo, men många, särskilt så här i sommartider, tar en dagstur till Mariehamn och byter där fartyg till Amorella (som kommer från Åbo) för att åka tillbaka till Stockholm. En verkligt prisvärd tur om man vill uppleva Stockholms skärgård. (Hela resan tur och retur Mariehamn går att få för ca 100 kronor. )
Och vill man vara längre till sjöss går det bra att ta turen till Åbo, då sover man ombord och kommer åter till Stockholm dagen därpå klockan 06.30. (Även det priset är mycket överkomligt.)
Vi hade försökt att boka champagnefrukost i en lugn matsal. Men se det lät sig inte göras. Hade varit fullbokat i en vecka...Så eftersom det ingick en bufféfrukost i vårt facila pris, á 85kr så bestämde vi oss för att äta den.
Och vi var inte ensamma om detta. Milt sagt.
Jag har ju väldigt lång erfarenhet av diverse skolmatsalar och den ljudnivå som kan förekomma där, men detta var långt utöver det. Hur som helst så  hittade vi ett "bra bord" med lugnt läge längst i fören och delade det med ett annat par i vår ålder.  Bra så!
Men i övrigt var det ett "herrans liv" och av den lugna frukoststunden blev det intet. 
Frukostutbudet var dock rejält och det fanns mycket att välja på, alltså när man väl kom fram i köerna.
Men facit i hande kan jag inte påstå att jag kommer att äta denna bufféfrukost igen och det helt oavsett om den ingår i priset eller ej.
Kanske har jag blivit känslig för buller på ålderns höst. Mycket troligt! Men en lugn frukost där jag inte står i kö är nog att föredra för mig.
En trevlig resa blev det och det kändes väldigt lugnt att långsamt glida genom Stockholms vackra skärgård.
Och i Mariehamn var det väldigt lugnt, trots högsäsong bland turisterna.
Nu väntar ett par sköna dagar i en lugn miljö innan återresan sker och det blir en annan väg.
 
Viking Grace anses som Östersjöns mest miljövänliga fartyg  och drivs i huvudsak med naturgas
och sattes i sjön i augusti 2012. Fartyget tar 2800 passagerare har 11 däck  är 218 m långt.
Ombord finns 880 hytter och 556 fordon ryms ombord.
Utbudet av restauranger och barer är stort och så även nöjesutbudet.
 
Växlets fyr i Furusundsleden, Stockholms skärgård. Här "växlar" två farleder, därav namnet.
 
Vädret varierade och stundtals syntes många mörka moln på himlen.
 
Skönt att kunna vistas utomhus. Just här är det lugnt och behagligt, trots många resenärer.
 
 
Akterdäck på plan 9, gott om bekväma möbler att slå sig ner i.
 
Här är Söderarms fyr i ytterskärgården på gränsen mot Ålands hav. 
Fyren öppnades 1854 och här finns numer en omtyckt konferensanläggning. Fram till 1997 var fyrplatsen bemannad men sedan 2007 är fyren nedsläckt eftersom Sjöfartsverket ansåg att fyren inte hade någon betydelse för den kommersiella sjöfarten längre. 
 
Snart är det öppet hav som ligger framför oss i drygt en timme innan vi närmar oss Mariehamn.
 
Utsikten nu i kväll från altanen där vi äter middag. Rofyllt!
Mysigt att vara på besök hos min svåger och svägerska och sjöluften och utsikten får jag på köpet.
 
 

Över Ålandshav och genom skärgården

    
Vi lämnade ett mulet Mariehamn lördag eftermiddag. Det var vindstilla och den stora färjan Amorella, som trafikerar Stockholm -Åbo i Finland lade ljudlöst till vid kajen. Ett tiotal passagerarre klev på i Mariehamn men desto fler bytte båt. Kryssningspassagerare från Åbo bytte båt till Viking Grace för hemfärd och många steg av Grace i Mariehamn för att åka tillbaka till Stockholm med Amorella. Dagskryssningar av detta slag är populära och givetvis är det en extra fin tur om vädret är vackert.
Man kan då åka från Stockholm på morgonen 07.30, byta båt i mariehamn och åka tillbaka till STockholm och anländer hit igen på kvällen.
Och liknande resa gör många Åbobor, byter alltså bår i Mariehamn.
Vill man vara borta över natten så gäller samma båt och man har ju då tillgång till sin hytt hela resan.
 
Viking Grace har anlänt till Mariehamn för vidare resa mot Åbo.
 
Amorella, båten vi skall åka med har lagt till vid sin kaj i Mariehamn.
 
När Amorella lägger ut från Kajen i Mariehamn, ja vilken båt som helst, så är man ute på övppet hav inom 20 minuter och vid fyren Marhällan (finns på bild) tar det mer öppna Ålandshav vid. Resan över öppet hav, innan man kommer in i den svenska skärgården, stockholms norra skärgård, tar ca 60 minuter och med dessa stora båtar/färjor märks sällan någon sjögång även om det blåser hårt.
Vi fick en fin resa och solen lyckades tränga igenom de tunga molnen och hemresan blev en verklig "njutflykt".

Det är tyst..

    
Lugnt och stilla denna lördagmorgon. Viken ligger blank, grå molntussar täcker himlen och träden har vajat färdigt efter blåsten de senaste dagarna och försöker på nytt hitta tillbaka till sina ursprungliga positioner. 
Jag tar en promenad genom hagen och ner mot vattnet. Luften känns rå men ändå uppfriskande. Jag sätter mig på en sten och tittar på hästarna i hagen, måsarna skriker och änderna snattrar. Ett rådjur (som jag inte hinner fånga på bild) hoppar förbi och det känns som om tiden stannar för en stund.
Och inte saknar jag i nuet Stockholms alla ljud.
 
 
 
 
 
Ålandsbesöket närmar sig sitt slut för den här gången och på eftermiddagen bär det av hemåt med Amorella, en stor båt, som stannar i Mariehamn på sin väg mot Stockholm. Att ta båten direkt till Stockholm från Mariehamn är en resa på fem och en halv timma och det är alltid trevligt att färdas genom Stockholma skärgård och med denna stora båt märks det inte ens om det blåser 22m/sek som det gjorde när vi åkte hit. Men då var det en betydligt mindre båt och hela tiden över öppet hav. (Dagens resa innebär en timme på öppet vatten)
 
(Inlägg nr 20 i #Blogg 100)
 
 
 

Läckert i småstadsvimlet.

    
 Rapport från Mariehamn! Regn och blåst har präglat dagen som kombinerats med olika nyanser på gråskalan. Men med paraplyer och väl påpälsade begav vi oss ut i staden vimmel. Nåja, så mycket folkvimmel var det inte. Kanske avskräckte det bistra vädret stadens invånare från att ge sig ut på upptäcksfärd, men man kan ju anta att de redan väl känner till sin lilla stad stad och så mycket nytt att upptäcka hade nog inte tillkommit denna fredag.
(Mariehamn är en ganska liten stad med ca 11 000 invånare, hela Åland med alla öar har ca 28 000, så folklivet blir nog inte så vidlyftigt annat än sommartid då alla turister gör entré  på ön. )
 
I vimlet på Torggatan vid 14-tiden.
 När vi vimlart färdigt bland stadens gator och tog och vi var lagom frusna och blöta kände vi för en fikastund. Och just så där, utan vidare, befann vi oss vid Café och Galleri Bagarstugan.  Huset är från 1866 och ritades av Hilda Hognell (1867-1952) som var Finlands första kvinnliga byggmästare.
 
Det ser mysigt ut...
 
Frågan var vad vi skulle slå runt på. Det fanns så mycket att välja på;
kaffebröd, smörgåsar, tårtbitar eller en matig paj eller soppa.
 
Men smörgåsar kan vi äta vi hemma, så en tårtbit kändes väldigt lockande.
Vilken? Svårt val! Någon av dessa kanske...
 
Eller en chokladtårta med frukt och grädde?
 
Att dricka?
 
Mitt val blev chokladmarräng med lingon och lite vispgrädde. Försvinnande god!
 
Vackra kaffekoppar!
 
Fina detaljer.
 
Mysig inredning!
 
Och när vi stärkt oss med härliga tårtbitar och kaffe var det igen dags för att ge sig ut i vimlet. Men det såg tomt ut.
Fredagsrusning på Torggatan, Mariehamns centrumgata.
 
 (Inlägg nr 19 i #blogg 100)
 
 

Lugnet före stormen

    
Rapport från Ålandshav i halv storm....
Jag hade tänkt mig en lugn resa idag över Ålandshav och helst i solsken. För omväxlings skull tänkte vi ta båten från Grisslehamn över till Eckerö på Åland och sedan bussen vidare in till Mariehamn,30 km.
Bussen från Cityterminalen via Norrtälje och upp till Grisslehamn var "stadig" och resan gick jättebra även för mig, en passagerare med stora anlag för åksjuka om man kör på slingriga vägar.
 
VI passerade Väddö kanal och där var det inga vågor...
 
Men i Grisslehamn blåste det rejält och vågorna ute på Ålandshav gick höga.
 
Även inne vid strandkanten skummade det rejält. Jag hade läst att det skulle blåsa 13m/sek,
men detta såg ut och kändes som betydligt som betydligt mer.
Kuling är det om det blåser mellan 10.8 och 13 m/sek.
 
Ombord, men fortfarande kvar i hamnen och den svenska flaggan har verkligen vind i sig.
 
Strax efter avgång skådar vi Albert Engströms gamla hus. Renoverat, ser det ut att vara.
 
Direkt färjan lagt ut från Grisslehamn så tog vinden i och att röra sig ombord på båten lät sig inte göras utan att gå ostadigt och hålla sig i bord och stolar. Antalet gäster i matsalar och restaurangen var litet och många såg inte pigga ut.
Kulingen blev till halv storm med vindar som blåste 22m/sek. Gränsen för storm går mellan 24.5 och 28.4m/sek. Orkan inträffar från 32./m/sek...Och dit var det långt.
 
Jag var ute en mycket kort stund på däck och skummet yrde omkring.
 
Nu har vi drygt 30 minuter kvar in till hamnen på Eckerö och jag ser några kobbarrunt om. Vågorna har minskat och det blåser något mindre.
Jag tar ännu en tur ut på däck och ser solen tränga igenom molnen och ser att Ålandshavs vågor minskat en aning. Men jag går tillbaka till min plats och stannar där. Känns säkrast så.
Och just den här överfärden kan jag inte räkna in bland mina "njutflykter".
 
 
 
(Inlägg nr 18 i #blogg100)