Grönt och vitt - och en resa i tiden.

    
 Här i Stockholm blev det igår snabba skiftningar vädermässigt. Från strålande sol och barmark under dagen till minusgrader med ymnigt snöfall och blåst framåt kvällen.
Snabba skiftningar.
Jag hade bestämt träff med Eva, en av mina bästa vänner, och tog tåget norrut till Upplands Väsby. 
Här bodde jag  i 32 år och under ännu fler år hade jag mina arbetsplatser här, visserligen med en del avbrott och möten med andra kommuner, arbetsgivare och arbetsplatser, men i princip var det här jag befann mig.
Det är också i Väsby som döttrarna växt upp och gått i skola t.o.m. skolår nio.
Numer blir utflykterna till Väsby inte så många men det är alltid väldigt trevligt attt komma hit och många vänner finns  fortfarande kvar.
Lite som hemma känns det fortfarande attt komma hit och jag ler när jag tänker på min första resa till Väsby.
I augusti 1970, nyexaminerad gymnastikdirektör från Gymnastik och Idrottshögskolan, 21 år ung, skulle jag åka hit för att träffa rektorn som anställt mig.
Rektorn hade bara sett mina betyg och papper och vi hade inte alls talats vid per telefon, men jag var anställd och skulle skriva på mitt första förordnande. 
Jag bodde i Solna och resan hit med pendeltåget från Solna station kändes lång. Jag var beredd att kliva av redan i Sollentuna och tyckte det tog en evighet att åka. Varmt var det också.
Jag kom fram och letade mig fram längs Centralvägen till skolan.
I mycket god tid var jag på plats och beredd och förväntansfull att på allvar kliva ut på arbetsmarknaden. Och jag tog klivet. Det var stort.
(Till saken hör att jag då kom att vara fem år äldre än de äldsta eleverna jag undervisade vilket jag hade många fördelar av. Bestämd, ung och envis var jag och inget var omöjligt.)
 
I går morse såg jag en vacker himmel som gav löften om en vacker dag.
Utsikt mot Hammarbykanalen och Hammarby sjöstad.
 
Även Upplands Väsby bjöd på strålande solsken och jag blir alltid lika berörd av att sitta på tåget från Södra station i Stockholm och 25 minuter senare kliva av och vara ute på landet. Och det är man i princip om man går upp vid den västra uppgången mot Runbysidan.
Eva mötte mig och en skön promenad väntade innan vi åt lunch hemma hos henne.
 
Bilfria och vackra promenadvägar uppskattas.
 
 
Historisk mark och vatten och här rinner Väsbyån som vikingarna använde för att ta sig fram.
 
Upplands Väsby, 25 kilometer norr om Stockholm, längs E4an har spår av bebyggelse redan från förkristen tid i form av gravfält, mänskliga odlingar, utländska mynt m.m.
I början av 1900 - talet  var Upplands Väsby ett litet stationssamhälle. Järnvägen mellan Stockholm och Uppsala byggdes i mitten av 1800-talet och då stod även stationshuset klart. Runt stationshuset växte sedan samhället upp.

 
Eva, en god vän och arbetskamrat och
i många år har vi följts åt inom skolans värld.
Många är de skratt och minnen vi delat. 
 
Väl hemkommen igen till huvudstaden sent på eftermiddagen kom snön ymnigt fallande och marken blev vit och sikten ut över kanalen klart begränsad.
 
 
Bilden är inte tagen i svartvitt.
 I  morse var det ett speciellt ljus över nejden och Hammarbyslussen
Ett ljus som skiftade i blått.
 
 
 
 
 
BP

När jag såg rubriken "Grönt och vitt..." var jag helt bergis på att du skulle skriva om Bajen, men det gjorde du inte;-)

Kul med dina fina minnen från Upplands-Väsby. Lika roligt att du fortfarande har kontakt med din vän och kollega. Det är ju så lätt att tappa kontakten när man flyttar ifrån varandra.

PS. Om du bott i Upplands-Väsby så länge minns du säkert Schneiders MC på Optimusvägen. Vår (= makens) favobutik, då den sålde Suzuki motorcyklar :-) DS.

Svar: Tänkte på just "Bajen" men först senare....Jag har många fina och roliga minnen från Väsby och det var ju där jag startade min yrkeverksamma bana och dit jag flyttade. Många vänner finns kvar i Väsby och vi har fortfarande kontakt, något som jag uppskattar väldigt mycket.
Visst minns jag Schneiders! Och vi bodde dessutom nära ägarna i Bollstanäs.
Ditte

Geddfish

Det var en fin resa i tiden. Och vilken fin vän! Fastnade direkt för den vackra koftan också, som hon bar till de härligt blå byxorna. Färgstarkt!
God kvällskram!

Svar: Jag reser ju gärna och ibland blir det både i tid och rum. En fin vänskap är mycket värd och jag är så glad för de jag har och många av dem är gamla.
Kvällskram skickar jag till dig också.
Ditte

TantGlad

Det är väldigt fint i Upplands Väsby och det är intressant och läsa om dina minnen där i från. Aja.....Du har hållt på med gymnastik. Så kul.

Å vädret det skiftar fort det . Hos mig så här vi fått en massa snö och nu kommer kylan. Tycker mindre om kylan.

Ha det gott fina bloggvän och varm kram.

Svar: min första utbildning var till gymnastikdirektör och namnet kom sig av att man från början blev både sjukgymnast och gymnastiklärar men när jag började utbildningen så utbildades sjukgymnasterna på andra ställen men yrket hade kvar sitt namn. Idag heter det något helt annat och man kombinerar med ett annat skolämne. Har förstårr av dina bilder att ni har en del snö och för vår del kom den tillbaka igen igår.
Minusgrader är det också.
Önskar dig god bättring så att du kan njuta av din ledighet.
Stor kram!
Ditte

Ami

Så roligt att vänskapen har bestått under alla år! Kan tänka mig att ni fick en trevlig dag tillsammans!
Snö är jag ju inte förtjust i, men lite mysigt kan det vara om man slipper ge sig ut :)
Önskar er en fin kväll!
Kram

Svar: Vår vänsakp har bestått under många år och jag har fortfarande kvar vänner från när jag började jobba i Väsby 1970. Eva träffade jag dock ett antal år senare. Snön lyser upp och hör till vintern men jag har inte gett mig ut idag. Har haft fullt upp hemma.
Stor kram!
Ditte

Comsi comsa


Trevligt att väcka upp minnen och träffa vänner. :-)

Stor kram på dig ❤

Svar: En bra och trevlig kombination var det. Stor kram!
Ditte

Christina

Gymnastikdirektör låter tjusigt. Trevligt att få läsa lite om din bakgrund.
Vilken fin vän du har, gillar hennes blommiga kofta och tapeterna i bakgrunden. Fint att hålla kontakten fortfarande efter så många år, sådana vänner är guld värda!

Alla fotografierna är vackra men det översta är magnifikt, skulle lätt kunna användas som ett vykort. Ser mycket trivsamt ut! Spännande med den mörka bilden också längst ner. Läste om snökaoset i Stockholm. Här nere har varit en del översvämningar men vi bor en bit från havet så vi har varit förskonade där jag bor. Här är vädret helt ok!

Önskar dig ett fortsatt gott och fin 2017!
Kram Christina

Svar: Gymnastikdirektör heter det ju inte längre idag, men jag har det i mina papper och är min första akademiska utbildning. Eva, är en väldigt fin vän och trots att vi båda bott utomlands i flera år och vid olika tillfällen har vi alltid haft kontakt och en nära vänskap.
Lustigt är att min allra äldsta väninna sedan 1968 också heter Eva.
Tack för beröm för fotona och ibland blir det riktigt bra utan att man tänker så mycket på det.
Här har det kommit mycket snö på kort tid och det är som om det alltid är nytt varje år att det är vinter i Stockholm och snösvängen hinner inte med.
Har läst och sett att ni haft mycket vattten och översvämningar, men i det läget är det bra att inte bo vid havet.
Önskar dig också ett fint 2017.
Kram!
Ditte

ToveOlberg

På minnenas stigar i grönt och vitt.
Härliga minnen att dela tillsammans.
Stor kram!

Svar: Minnen finns kvar! Och jag har ju bott i Väsby så många år att den tiden betydde mycket för mig och gör det än idag. Stor kram!
Ditte

Eva`s blogg

Minnen måste man ibland plocka fram :) härliga bilder du bjuder på här slussas man från sommar till vinter, var inne på Veikens blogg som är på väg mot sommar :) trevligt med en väninna sen länge kram å fin dag

Svar: Ja, Veiken är i vårt genensamma thailändska paradis och det var där vi träffades första gången för många år sedan. Synd att vi inte hann ses i Thailand i år, men vi möttes i Göteborg och det var verkligen trevligt.
Kram!
Ditte

Znogge

Så trevligt att du fortfarande har kontakt med din kollega och att du återvänder till Väsby lite då och då. Själv kom jag att tänka på vår biologilärarinna som inte var många år äldre än oss. Så ung men av mina allra bästa lärare genom tiderna.

Önskar dig en fin trettondagsafton!

Svar: Ja, gammalt består. Och det är alltid lika roligt att ses. Vi har båda bott och jobbat utomlands, dock olika år, men kontakten har vi alltid haft.
Jag var ung när jag var nyexad men det fungerade bra. Bestämd var jag redan då, ganska kunnig och humor hade jag. En bra kombo.
SEdan blev det ju så småningom fortsatta studier eftersom jag skadade min rygg i yrket. Men lärarbanan behöll jag inom olika områden.
Trevlig trettondagsafton önskar jag dig också.
Ditte

Preciosa

Hej!
Ja det är roligt att komma tillbaka där man vistats mycket och länge och haft det bra :) Fast jag har platser man inte vill tillbaka till också :-) Långt liv olika skeden.
Fina bilder! Kram P ♥

Svar: Turligt nog har jag inga platser jag inte vill komma tillbaka till, men livet ser och har sett olika ut för oss och jag kan absolut förstå dig. Stor kram från ett vintervitt Stockholm och -9. Men det är vackert!
Ditte

Piedra

Härliga bilder! Apropå det du skrev så kom jag att tänka på när jag vikarierade på min gamla gymnasieskola redan hösten efter det att jag själv hade gått ut. Det var kul!!
Kram ♥

Svar: Tack! Och jag kan tänka mig att det var roligt för dig att vikariera på den skola där du nyligen gått ut. Kram!
Ditte

Veiken

Sverige ÄR fantastiskt. Stad och natur hand i hand. En promenad i minnenas allé med bästa vännen. Kan det bli bättre??? Stor kram

Svar: Visst är Sverige fantastiskt! Helt klart! Och jag är så glad över mitt möte med Göteborg. Men staden fångade mig. På alla sätt. Har ju varit här fler gånger men detta var speciellt och på många sätt. Gårdagens promenad i minnenas allé var trevlig. Var länge sedan senaste gången.
Stor kram!
Ditte

marga

Du hade tur med vädret på din lilla utflykt norröver. Snön kom senare. Trevligt och roligt att träffa gamla vänner. Man delar så mycket. Också underbart med nya vänner, men åren bakom har man helt naturligt inte tillsammans. Därför är det såå bra att nya år kommer! Kan inte låta bli att kommentera Evas kofta. Den klär henne perfekt! Jag har en likadan, men den ser liksom inte lika fin ut på mig! Har faktiskt funderat på att ge bort den. Eller så ska jag börja använda den? Denna kyla är inte min melodi, ej heller snön. Du håller dig väl inne nu? Kram och trevlig helg!

Svar: Tur hade jag med vädret, det var verkligen fint. Hann hem lagom till snöfallet. Visst är det fint med både gamla vänner, dom finns kvar, och nya som kommer till.
Vad roligt att du har en liknande kofta som Eva har, den är så fin. Tror visst att du är fin i din kofta. Jag kan riktigt se dig i den och den klär dig. Börja använda den och se vad som händer och hur du känner dig.
Kallt är det här idag med -12 och jag har svårt för att gå ut. Ansiktet tycker inte om vare sig kyla eller för mycket värme. Lagom är bäst.
Önskar dig också en fin helg.
Stor kram!
Ditte


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: