Nytt!

    
 
 
Välkomna till min nya blogg, "Mitt i"  går att klicka och med adress http://dittemitti.se.

Shanghai - en weekendutflykt

    
 
Ja, det kan tyckas en bra bit att åka till Shanghai för en weekend men riktigt så är det inte.
MIn nya blogg ;" Ditte mitt i" håller på att ta form, för mig alltså, men eftersom jag funnits hos blogg.se sedan september 2007  har jag många reseinlägg liggandes där, inlägg som jag gärna vill flytta.  Så idag  gjorde jag ett test  för att se hur och om jag skulle få till det . Tid tog det och en del slipning återstår, men jag fick till det.
Jag kan alltså inte flytta mina dryga 2800 inlägg per automatik utan det måste göras manuellt.
I den nya bloggen finns en länk till min blogg på blogg.se  och det kommer att fortsätta fungerar att söka där om man letar efter något speciellt "Mitt i" eller akker.blogg.se.  Bloggen ligger kvar.
(Även Google är behjälplig om man vill hitta något från mig. )
 
Lite vemodig känns det att lämna , men nu är jag min egen och reklamfri och kan helt bestämma själv över mina inlägg och inte ha någon "förmyndare".
Bra backup har jag av Sanna  som hjälpt mig och lagt upp den nya bloggen och att komma igång.
En del justeringar som blogglista, kategorier, nytt foto ska till på "Dittemitti", men detta kommer efterhand.
Friskt vågat är hälten vunnet, sägs det. Och jag vågade!
Hoppas ni kära läsare vågar titta in på den nya bloggen.
Välkomna!
Ditte mitt i.
 
På väg - i mitten av något.
 
Mitt i en skottglugg på en ganska orörd del av kinesiska muren.
 
 

Himmelskt

    
Ordet himmel är ofta för mig förknippat med hav. Och även till viss del pannkaka, "himmel och pannkaka".
Bloggvännen Sanna, med bloggen Gemsofmylife, har för 2017 en veckoutmaning,"gemsweeklyphotochallenge" med olika teman varje vecka och där man med en eller flera bilder, med text eller utan fritt kan tolka veckans tema. Känns både roligt och kreativt.
Jag har sedan förra året varit med på Instagram (ditteakker) och nu blir det även på bloggen.
När jag tänker på veckans temaord för vecka två som är himmel  har det en viss innebörd. Jag tänker mig en blå himmel och ett blått hav, där havet kommer med av bara farten. I samma fart kommer också solnegångarna farandes tillsammans med en hel del annat smått och himmelskt gott.
 
 Man kan vara på väg och himlen kan känns nära och molnen likaså. Här på väg till Peking.
 
Även en ballongtur kan ta dig mot himlen.
 
 
En spansk regnbåge bjöd mig att följa med på en resa och
strax innan hade det fluffiga molnet erbjudit mig en tur längs kusten.
 
Knallblå himmel längs en del av den kinesiska muren en tidig morgon ute på ute på landsbygden,
fjärran från turister -
 
- och en morgonhimmel i novmber i den gigantiska staden Peking.
Vyn är tagen från vårt fönster och sikten är milt sagt dålig.
Men under dagen brukar  smoggen dra sig bort och även Peking  kan bjuda på strålande sol.
 
Himmelska fridens torg i Peking, "Tiãn`ãnmén Guangchang, - "Torget vid Himmelska Fridens port ",
världens största torg som är 220 000m2 = 765x285 meter.
Här ingår ju himlen i namnet och lite blått piffar alltid upp.
(Bilden är tagen genom en bussruta därav lite suddig)
 
En kall vinterhimmel  i Vemdalen kan locka
 
- eller himmel och hav som förenas på den filippinska ön Boracay.  (Friday´s hotel)
 
Himmel möter Ålands hav.
 
Himlen kombinerad med  solnedgång och ett brusande hav i Chackpong, vårt thailändska paradis,
finns kvar på näthinnan.
 
 
 
 
                                                                                   

Rundtur

    
 I det "nygamla" resejobb som jag nu och då ägnar mig åt blir av förklarliga skäl en del resor och hitintlls har de varit inom Sverige.
Ett uppdrag som är väldigt roligt, intressant och utvecklande och det är ju aldrig för sent att fylla på förrådet av både kunskaper, erfarenheter och upplevelser. Under årens lopp har jag rest i alla de 25 svenska landskapen.  Några har jag lärt känna mer och andra lite mindre.  Likadant är det  med många städer och platser.  En hel del har besökts, andra har passerats flyktigt och en del inte alls.
(Jag har tidigare i livet då och då arbetat som reseledare, guide och platschef utomlands på olik aplatser och som guide i Stockholmsområdet.)
Nyårsresan till Göteborg blev ett väldigt lyckat besök  på alla sätt i trots regn och mulet men även resan dit och tilllbaka till Stockholm belv en resa i  resan med fina upplevelser och vyer och där  bra val av lunch och kaffeställen blev det där lilla extra. 
Och just maten under en resa är viktig och att det fungerar bra med allt det praktiska när en grupp på 45 personer gör entré.
Från Stockholm körde vi längs Mälarens norra del, via Enköping, Västerås, Arboga  (utanför städerna) och till Örebro. 
Redan längs denna sträcka finns en stor del av Sveriges historia. (Jag ska bespara er den, men Västerås är en gammal stad, jämngannal med Sigtuna och  Lund och de städerna grundades på 990 talet.)
I Arboga ägde Sveriges första riksdag rum 1435 och där landet gavs möjligheter att själva bestämma över sina angelägenheter. (Tidigare var stora delar av Sverige danskinfluerat)
Två timmar efter start var det dags för Örebro och en jättegod och fräsch buffélunch på Svampens restaurang; soppa, fisk, kycklingfilé, vegetarisk varmrätt och kycklingfilé (man kunde smaka allt) serverades med kokt potatis, potatisgratäng eller ris. En riklig salladsbuffé ingick och som avslutning några olika desserter, ostar,kaffe och kakor.
Restaurangen ligger högst upp i själva hatten och utsikten en klar dag är vidsträckt. (Det var den inte vid vårt besök.)
En bra lunchrestaurang med ett utbud som passar alla  och det är väl värt att ta vägen inom Örebro för en lunch här.
 
Bilden på Svampen är INTE tagen i svartvitt, men detta var det bästa färgmässigt som jag kunde få till.
Svampen, byggd 1956-58, är ett vattentorn som är 58 meter högt och i själva hatten ligger vattendepån med 9 miljoner liter vatten. Man började med att gjuta hatten, vattenreservoiren, i en träform på marken och sedan hissades den 3200 ton tunga hatten upp och foten göts underifrån med en tllväxt av 58cm/dygn.
 
Örebro lämnades och vi satte kurs mot Skara, Sveriges äldsta stad och grundad redan 980.  (Birka i Mälaren är äldre, grundades på 700 -talet men bebos inte idag och därför räknas den i en annan klass.)
Nationalparken Tiveden med sina röda näckrosor i Fagertärn, Göta kanal från början av 1800-talet - Sveriges största byggnadsverk genom tiderna och delar av "Arns traketer" i Västergötland (Jan Guillos böcker)  passerades innan det var dags för lilla Skara att möta oss med kaffe och nybakade, varma wienerbröd på Nockes konditori alldeles vid domkyrkan. 
Jag har lite "snöat in på" ortsnamn och namnet Skara kommer från ordet skära/skåra och syftar på en eller flera nedskärningar i naturen som fanns i området.
(Och med så mycket historia i trakterna vill det till att inte prata för mycket utan finna ett lagom läge.
Tror jag lyckades bra med det. )
 
De som önskade hann med att titta in i Skaras vackra domkyrka med delar från 1000-talet.
Nuvarande utseende kom till på 1800-talet.
                                                                                    
Jag hann med en snabb titt i domkyrkan innan vi rullade vidare mot Göteborg.
(Ordet "dom" kommer av latinets ord domus och som betyder hem eller hus.)
 
   Göteborg, Götaplatsen och Carl MiIlles  sju meter höga skulptur från 1931,"Poseidon med brunnskar" önskade oss välkomna.
                                                                                        
Poseidon är havsguden och står här blickandes med en fisk i högerhanden och en snäcka i den vänstra.
I brunnskaret finns sex mindere figurer, najader, sjöjungfrur och fiskar.
 
Två kvällar och en hel dag senare lämnade vi Göteborg och nu blev det en resa genom den gamla "knallebygden" i Västergötland, (Borås- Ulricehamn m.fl. ) mot Småland och Jönköping. Vidare längs Vättern förbi Husqvarna och Gränna och in i Östergötland där lunch väntade på oss i Ödeshög.
 
Längs Vätttern där Småland, Östergötland, Västergötland och nÄrke har var sina delar.
 
Lunch i Ödeshög på "Ödeshögs festvåning" som denna nyårsdag hade öppet för oss.
Vackert dukade bord och även här buffélunch; inkokt lax med örtagårdssås,
 tunt skivad och marinerad fläskfilé med en rödvinssås och en kall sås och till detta olika
kalla och varma grönsaker. Just buffélunch är väldigt bra om man kommer en stor grupp och ska äta lunch eftersom serveringen då går mycket fortare. (Ofta är lunchstoppen ca en timme)
Till middag känns det alltid väldigt trevligt att bli serverad och då finns i allmänhet tiden.
 
 
Genom Östergötland via Linköping och Norrköping mot Nyköping i Södermanland för ett kaffestopp på hotel Blommenhof. Kladdkaka med vispgrädde smakade bra men jag tror de flesta fortfarande var nöjda efter lunchen. Men en bensträckare varannan timme gör att resan känns kortare och lite piggare blir man av att rra sig.
Mat och kaffepauser är trevliga och något jag tänkt mer på under året jag resejobbat är att det finns många bra mat och kaffeställen bara man lämna de stora vägarna och gör en kortare avstickare.
Väl värt det!
Åtta landskap; Uppland, Västmanland, Närke, Västergötland, Småland, Östergötland och Södermanland har passserats, likspm många orter och städer. Upplevelserna har byggts på och erfarenheterna utökats. 
Och visst är det så att "den som gör en resa har alltid något att berätta". 

Mot Stockholm! Och resan slutade fysiskt där den började, vid Citytreminalen
men de fina upplevelserna tar nog alla med sig vidare.
 
 
                        
                                                                                                    

Skyndat långsamt

    
Här i huvudstaden ligger snön vit både på taken och marken efter de senaste dagarnas snöfall och is har börjat breda ut sig på kanalen och skapat vackra formationer.
Trettondagen erbjuder en strålande vinterdag men det är i mitt tycke väl kyligt.
Ansiktets hud är efter behandlingarna av mina solskador väldigt tunn och jag blir väldigt röd om jag är ute längre tider och det är över -5. Men blåser det inte så fungerar det bättre.
En promenad ska det bli och mina sköna fårskinnnsfodrade "uggstövlar" är upphämtade från källaren, behövs i kylan.
Inser att jag också bör leta fram em mössa. (Gillar inte mössor, men heller inte att frysa.)
 
Onsdagens snöfall här hemma på Södermalm.
 
I morse när solen var på väg upp över Hammarby sjöstad.
 
Solen har hunnit vidare till det aldeles nybyggda Fredriksdalsområdet, också på sjöstadssidan.
(Andra sidan kanalen)
 
Har ägnat förmiddagen åt att fundera över en del praktiska saker vad gäller bloggen för nu är det snart dags att
flytta den till en egen bloggdomän.
Detta med en flytt har varit på planeringsstadiet länge,  men jag har inte direkt skyndat på det hela för det är en del att ta ställning till. Skyndat långsamt är vad jag gjort. Och det brukar jag inte göra. 
Jag har fått hjälp av duktiga Sanna som hjälpt mig med den blogg jag har på Blogg.se, en blogg som jag haft där sedan september 2007 då jag startade bloggen.
Att valet då blev Blogg.se berodde på att vi bodde i Kina, i Peking, och det var den enda portal som fungerade där utan att använda en vpn tunnel.(Mycket var på den tiden blockerat)
I stort har jag varit nöjd men har efter hand tröttnat på all reklam. Jag vill bestämma själv. 
Även på Blogg.se kan man köpa en egen domän för att få det reklamfritt, men då kan jag lika gärna skaffa en wordpressdomän och vara mig själv. 
Tycker dock att jag fått hjälp av Blogg.se när det varit trasssel men också att de har stoppat mig från att publicera ett par inlägg där jag varit intervjuad av dels Expressen och dels av Freedomtravel och det gillar jag inte. (Blogg.se tyckte då att det var reklam för dessa båda, vilket är märkligt eftersom de själva trycker in reklam som ofta inte alls är adekvat.)
Kruxet nu vid en flytt är att jag inte genom ett enkelt knapptryck kan flytta alla mina inlägg utan det måste ske manuellet. Dock ligger ju alla gamla inlägg kvar på Blogg.se och de går även att söka via Google.
Sanna kommer hit i eftermiddag och vi ska ha en rejäl genomgång. Verkligt roligt och spännande och jag inser att det kommer att ta lite tid för mig att komma in i det nya men också väldigt roligt. Utmaningar gillar jag ju. 
Bloggen kommer att ha samma namn men bloggadressen kommer att bli en annan och när vi fått till det meddelar jag här på bloggen vilken den nya adressen blir och länkar dit till att börja med.
Jag hoppas och vill också att instagram  kopplas till den nya bloggportalen och att bloggen också ska fungera att läsas och kommenteras från mobiltelefoner  Ser verkligen fram emot detta portalbyte
Vad tycker ni om era bloggportaler? Positivt? Negativt?
 
Njutbar utsikt från min planering med mig själv vid matbordet.
 
En vacker dag denna trettondag 2017. 
Men kall.
 
 

På hjul i Göteborg

    
 Tänk så mycket trevligt man kan uppleva under en helg! Och det gjorde verkligen både gästerna och jag under den jobbrelaterade resan till Göteborg under nyårshelgen.
Vi bodde centralt mitt i stan, nära centralstationen, på Scandic Crown (finns fler Scandichotell med centrala lägen i Göteborg) och härifrån är det i princip gångavstånd till det mesta och både spårvagnar och bussar går alldeles utanför.
Men Göteborg bjuder på många mysiga hotell så kanske är det mer en prisfråga vilket man väljer. Ingen sponsring här inte!
Hotell Eggers 4**** i Nordstan, vid Centralstationen, är ett anrikt och läckert äldre hotell med perfekt läge och med rumspriser på lite över tusen kronor/billigaste dubbelrum.
Hotell Pigalle, Södra Hamngatan 2, också ett 4***  hotell, ett läckert boutiquehotell inrett i fransk stil och med prägel av Paris och tidigt 1900 -tal . Mycket central läge även det och med ett dubbelrum för drygt  1000 kronor inklusive frukost. 
Jag tittade också in på hotell Dorsia  5 ***** med adress Trädgårdsgatan 6 (också centralt i Göteborg) och jag förstod först inte att jag var på väg in i ett hotell och restaurang utan det kändes som om jag hamnat hemma hos en exentrisk fransk dam under början av förra seklet.( Prinivån här är betydligt högre med dubbelrumspriser från 2555 kr och upp mot 7000 kr.)
(Det var väninnan Veiken, boendes i Göteborg och som känner staden, som tog mig med hit för en titt som vi hann med under vår korta men väldigt trevliga lunchdate på nyårsafton )
 
Exteriören på hotel Dorsia.
Hotelskylten är den lilla i mässing som ses till vänster om entrén.
 
En del av receptionen på Dorsia.
En hastig titt fick det bli.
 
Nyårsafton inleddes för min del med en härlig hotellfrukostbuffé i lugn och behaglig mijö och sedan väntade en sightseeingtur per buss i Göteborg. Tyvärr var inte vädret det bästa så det blev mest att se staden från bussfönstren. Men det gick bra det också. 
Lilla Ullevi - nya, gamla Ullevi fotbollsarenan från 1800-talet som revs, byggdes upp på nytt och återinvigdes 2009. Hemmaarena för IFK Göteborg, GAIS och Örgryte och nationalarena för damlandslaget i fotboll. Även Stora Ullevi och inomhusarenan Scandinavium passerades liksom Liseberg.
Universeum, Sverges nationella vetenskapscentrum och Nordens största sciencecenter en byggnad i sju våningar och med en besökstya på 9000m2 är värt ett eller flera besök. Här finns bla. regnskogsavdelningar, akvarium, teknotek, rymdavdelningar, experimentavdelningar och mycket mer. Och Universeum är öppet alla dagar på året. En hel värld av upplevelser. 
Hotell Gothia Tower med sin restaurang "Heaven" där en gigantisk räkmacka kan inmundigas samtidigt som man ser ut över nejden körde vi förbi för att fortsätta mot Götaplatsen och Göteborgs paradgata, Kungsportsavenyn som kom till 1865. 
Vidare mot "Feskekörka" och sedan stadsdelen Haga.
Haga är Göteborgs äldsta stadsdel, från 1600- talet och fick sitt namn från de hagar som då fanns här.  Haga är Göteborgs första förstad och kom till på order från drottning Kristina. Redan 1637 nämns stadsdelen och då som Hagen. 
De så typiska "landshövdingehusen", med sten längst ner och två våningar i trä, byggdes i slutet av 1800 och början av 1900- talet. hUsen fick inte vara högre än två våningar med tanke på brandrisken, men med sten i botten kunde de få var tre våningar.
Fram till 1970- talet var dte i Haga ganska låg boendestandard  och sedan förbättrades den och en del hus revs och andra byggdes upp men i gammal stil.
(Liknande "landshövdingehus" fanns också i stadsdelarna Eriksberg, Lindholmen och Majorna.)
Vi arbetade oss uppåt med bussen, genom de smala gatorna och såg uppe på Risåsberget Skansen Kronan,
en försvarsanöäggning från slutet av 1600-talet.
Och till sist kom vi upp på Stigberget och Matshuggskyrkan.
 
Masthuggskyrkan stod klar 1914 och här uppe kan man ha en fantastiskt vacker utsikt över Göteborg
och dess inlopp, särskillt om det är klar sikt.
Det var det inte denna nyårsafton, dimman låg tät.
Fotot är från ett vykort jag köpte.
 
När kyrkan skulle byggas utlystes en tävling och fyra arkitekter bjöds in. Kyrkorådet gav tydliga anvisningar om hur kyrka skulle se ut; låg kostnad, den skulle rymma 1200 personer, avståndet i bänkarna skulle vara 85 cm och bredden 55 cm. Kyrkan skulle också vara byggd i enkel stil som passade in i miljön. Arkitekten Sigfrid Eriksson fick uppdraget och kyrkan byggdes i nationalromantisk stil.
Kyrkans innertak och många övriga delar är byggda av trä och och väggarna är vitkalkat tegel.
Masthuggskyrkan med sina röda, stora, och handslagna tegelstenarna och sin vackra, enkla träinteriör är välkomnande och en plats dit många återkommer.
Detta är en öppen kyrka och man känner sig välkommen och det vare sig man är troende eller inte.
 
 
 
 
Vackra detaljer går igenom i hela kyrkan. 
                                                                               
Orgeln finns uppe på läktaren.
 
Altartavlan.
 
Besöket här uppe på Stigberget och i Masthuggskyrkan uppskattades och detta blev slutet på min sightseeingtur i Göteborg. 
Lunch på egen hand och vidare titt på staden innan kvällens festligheter på Göteborgsoperan med Göteborgpostens fyrverkeri, champagne och operan Carmen tog vid.
Supé med tre rätter och inringning av det nya året skedde på hotellet. Och visst kändes det som om 2017 blir ett bra år.
 
 
 

Grönt och vitt - och en resa i tiden.

    
 Här i Stockholm blev det igår snabba skiftningar vädermässigt. Från strålande sol och barmark under dagen till minusgrader med ymnigt snöfall och blåst framåt kvällen.
Snabba skiftningar.
Jag hade bestämt träff med Eva, en av mina bästa vänner, och tog tåget norrut till Upplands Väsby. 
Här bodde jag  i 32 år och under ännu fler år hade jag mina arbetsplatser här, visserligen med en del avbrott och möten med andra kommuner, arbetsgivare och arbetsplatser, men i princip var det här jag befann mig.
Det är också i Väsby som döttrarna växt upp och gått i skola t.o.m. skolår nio.
Numer blir utflykterna till Väsby inte så många men det är alltid väldigt trevligt attt komma hit och många vänner finns  fortfarande kvar.
Lite som hemma känns det fortfarande attt komma hit och jag ler när jag tänker på min första resa till Väsby.
I augusti 1970, nyexaminerad gymnastikdirektör från Gymnastik och Idrottshögskolan, 21 år ung, skulle jag åka hit för att träffa rektorn som anställt mig.
Rektorn hade bara sett mina betyg och papper och vi hade inte alls talats vid per telefon, men jag var anställd och skulle skriva på mitt första förordnande. 
Jag bodde i Solna och resan hit med pendeltåget från Solna station kändes lång. Jag var beredd att kliva av redan i Sollentuna och tyckte det tog en evighet att åka. Varmt var det också.
Jag kom fram och letade mig fram längs Centralvägen till skolan.
I mycket god tid var jag på plats och beredd och förväntansfull att på allvar kliva ut på arbetsmarknaden. Och jag tog klivet. Det var stort.
(Till saken hör att jag då kom att vara fem år äldre än de äldsta eleverna jag undervisade vilket jag hade många fördelar av. Bestämd, ung och envis var jag och inget var omöjligt.)
 
I går morse såg jag en vacker himmel som gav löften om en vacker dag.
Utsikt mot Hammarbykanalen och Hammarby sjöstad.
 
Även Upplands Väsby bjöd på strålande solsken och jag blir alltid lika berörd av att sitta på tåget från Södra station i Stockholm och 25 minuter senare kliva av och vara ute på landet. Och det är man i princip om man går upp vid den västra uppgången mot Runbysidan.
Eva mötte mig och en skön promenad väntade innan vi åt lunch hemma hos henne.
 
Bilfria och vackra promenadvägar uppskattas.
 
 
Historisk mark och vatten och här rinner Väsbyån som vikingarna använde för att ta sig fram.
 
Upplands Väsby, 25 kilometer norr om Stockholm, längs E4an har spår av bebyggelse redan från förkristen tid i form av gravfält, mänskliga odlingar, utländska mynt m.m.
I början av 1900 - talet  var Upplands Väsby ett litet stationssamhälle. Järnvägen mellan Stockholm och Uppsala byggdes i mitten av 1800-talet och då stod även stationshuset klart. Runt stationshuset växte sedan samhället upp.

 
Eva, en god vän och arbetskamrat och
i många år har vi följts åt inom skolans värld.
Många är de skratt och minnen vi delat. 
 
Väl hemkommen igen till huvudstaden sent på eftermiddagen kom snön ymnigt fallande och marken blev vit och sikten ut över kanalen klart begränsad.
 
 
Bilden är inte tagen i svartvitt.
 I  morse var det ett speciellt ljus över nejden och Hammarbyslussen
Ett ljus som skiftade i blått.
 
 
 
 
 

Vi firar

    
Födelsedagsfirande igår, döttrarnas födelsedag! Vi brukar fira dessa födelsedagar på restaurang och har ofta hållit oss på Söder men igår blev det en resa norrut till Vasastan och restaurang Fondueboden på Vanadisvägen.
Lite nostalgi kändes det som för under våra många skidresor  till Alperna vintertid för skidåkning så har fondue varit ett stående inslag på resan.
Det var första gången vi besökte "Fondueboden" och vi blev glatt överraskade. Vad gäller menyn så är det kött- ost eller fisk/skaldjurs fondue som gäller. Och om dessert önskas är Tobleronefonduen en sötchock och ack så god. (Smakade lite...)
Restaurangen i sig består av tre rum och rymmer kanske totalt ett 50- tal gäster . Ofta är här fullbokat så bordsbeställning är nödvändig.
Rummen är mysigt "murriga" och "kitschiga" .
 Vi var ett  sällskap på 10 personer så visst blev det lite trångt vid bordet när all mat och alla tillbehör kom men
 personalen organiserade både oss, maten och alla tillbehör med säker och rutinerad  hand.
 
 
Tänk vad åren går! Kändes inte alls så länge sedan jag blev er mamma. (1981)
Tack älskade döttrar för all den glädje ni berett mig.
Stort grattis på födelsedagen.
 
 Rent praktiskt går det till så att man bestämmer vilken fonduesort  som ska ätas och för vår del blev det beställningar på alla tre, ost-kött och fisk/skaldjursfomdue. 
Personalen flyttade sedan om oss kring bordet så att respektive fonduegryta som delades av 2-4 personer fanns i närheten. 
Fisk/skaldjursfonduen tillagades i hummerfond, köttfonduen i köttfond och ostfonduen kom in färdig att doppa brödbitar i och serverades med lufttorkad skinka, salami, grönsaker och små inlagda gurkor.  
Allteftersom kött eller fisk/skaldjur tog slut gick det beställa in mer. Så mycket man önskade. 
Ett enhetspris fanns men ingen begränsning i det man ville äta. Men man man kan ju inte äta sig mer än mätt.
Och eftersom vi beställde in olika fonduesorter så delade vi med oss och vi kunde smaka det vi önskade. Perfekt!
 
Hela sällskapet är samlat och stämningen är god och glad.
Om man tycker om öl så fanns ett stort utbud av serbiska och kroatiska ölsorter,
liksom tjeckiska och några svenska.
 
Bordet var specialbehandlat så brännarens lågor påverkade det inte alls.
                                  
Till fisk/skaldjursfunduen kom det in tonfisk, lax, musslor och scampi samt grönsaker.
Sex olika såser serverades till och bakad potatis eller supergpda pommes frites
(specialkryddning) kom som tillbehör.
                                      
Oxfilé,  utskuren biff, marinerad kycklingfilé, fläskfilé och grönsaker serverades med
åtta olika såser.
 
 
Finalen! Några orkade choklad/Tobleronefondue. (Inte jag...)
Frukt, maränger och skumgodis doppades i chokladen och till detta serverades vanilglass.
Försvinnande gott var omdömet av de som åt....
 
Chokladfonduen, "grand finale"
 
Den här skylten had ejag gärna tagit med mig hem....
Passade mig på något sätt.
 
Skidläge! Kände igen skidmodellen. Hade liknande.
Men med tanke på snöbristen i STockholm var det enklare att ta bussen hem till Söder igen.
 
 

Utöver det vanliga

    
Välkommen in till en upplevelse i sig, nämligen till  Le pain français i Göteborg, Kungsportsavenyn nummer 7. 
Här kombineras i fyra våningar café, bageri, bistro, fransk resaturang, bar och nattklubb i en fantastisk miljö.
Ett helt matpalats. Jag hade bestämt lunchträff med Göteteborgsvännerna Veiken och Lennart och de tog mig med hit. Stort tack för det. Minnesvärt på alla sätt.
En upplevelse bara att komma in i lokalerna. Inte alls att undra på att "Le pain français" blivit utsedd till en av världens tjugo bäst designade restauranger och krogar. HIt kommer jag gärna, väldigt gärna, tillbaka.
Här finns en fantastisk kombination där det sparsmakade och ultramoderna smakfullt blandas med säker hand av ägarna.
Och jag har inte sett tillstymmelse till motsvarighet i Stockholm.
 
Le pain français är en kedja som ägs av tre bröder alltsedan 2003 och består av elva etablissemang i Göteborg, de flesta mer cafébetonade och ett i Partille .
Flaggskeppet är matpalatset här på Avenyn.
Öppettiderna är generösa och redan klockan sju på morgonen kan man äta frukost här eller om man så vill ta den med.
Avenyn öppnar man redan 07 och stänger klockan 01, utom fredagar och lördagar, då det är öppet tilll 03.
 
Entréplanet innehåller både cafédel och bistrodel.
 
En stor bardel finns på entréplanet och högre upp i byggnaden.
 
En del av bakverksdisken.
Över disk köper man bakverk, mackor, pajer, sallader och drycker.
(Även öl och vin om man önskar.)
 
Café/bistrodel.
 
Läcker ledbelysning leder upp till en loungeavdelning, bar och nattklubb. 
Och när jag kommer upp för trappan möts jag av detta ansikte
                                                                                  
Och bakom ansiktet dolde sig fåtöljer.  
 
Spektakulära ljuskronor.
 
En blick uppifrån och ner mot en del av nedre baren och bistron.
 
 
 
 

Gott Nytt År!

    
Gott Nytt År!
Nyårsafton i Göteborg! En hel dag fylld av roliga händelser och upplevelser. Sighetseeing, lunchträff med vänner, fantastiska fyrverkerier, besök på Göteborgsoperan för att se Carmen, supé på hotellet och mer fyrverkerier vid tolvslaget och lite "gemensam  gruppdansdans" framåt tolvslaget till Gloria Gaynors "I will Survive" (från 1978 )  leddes av några av våra gäster som passerat 80 år, något som  varken de övriga gästerna eller jag motstå.
 
 
 
"En lång dags färd" mot 2017 blev det och en härlig sådan.
(Resan tilll Göteborg och vistelsen här  är jobbrelaterad men det är  att förena jobb och hobby.  de
 
 Göteborgspostens fyrverkerier har skickats upp från Kvillepiren i Frihamnen varje nyårsafton klockan 17
och första gången var 1982.
Detta fyrverkeri är numer det största i Sverige (sedan Vattenfestivalen i Stockholm upphörde) och det är 750 individuella pjäser som fyras av.
 
Vi såg fryverkerierna, som avfyrades klockan 17,  väldigt bra från översta våningen inne på Göteborgsoperan.
 
Göteborgsoperan  ligger väldigt vackert vid vattnet
(Pressbild lånad från operans hemsida, fotot taget av Mats Brender.)
 
Tillkomsten av Göteborgsoperan var inte helt okomplicerad utan det var många turer innan den stod klar här .
Långa och många diskussioner fördes om var den skulle placeras fördes, kostnader, utseendem om den alls skulle byggas och mycket mer.
Byggnaden beräknades kosta 100 miljoner kroner och det hölls i Scandinavium ett protestmöte där bl.a. Sven Wollter tillsammans med andra skådespelare och artister protesterade mot byggnationen. Ett möte där 7200 personer samlades och många fler hade skrivit på protestlistorna.
Men bygget blev av och 1994 stod operan på plats.
 
En del av operasalongen som totalt rymmer drygt 1200 åskådare.
 
Vi såg "Carmen" världens mest spelade opera, skriven av fransmannen Gorges Bizet. I denna uppsätttning sjungs det på franska och den är regisserad av Marie  Lambert.  Hennes föreställning skiljer sig en del från mer traditionella  för en del sång har bytts ut mot "prat" och föreställningen finns också textad på svenska. (Man fick titta i scenens övre kant med risk för nackspärr. )
 
Öppningsscenen, den kombinerade cigarrfabriken där den romska, självständiga och frihetstörstande
Carmen arbetar och militärförlägggningen där bl.a den unge korpralen "Don José" finns.

Carmen (i mitten) ger sina blickar till "Don José" och ger honom en ros som invit.
Katarina Giotas gör rollen som en mycket övertygande Carmen. Många förveckligar blir det
för Carmen förtrollar alla män som kommer i närheten av henne. Hon  hon blir ofta förälskade,
men vill ha sin frihet. Toreadoren, tjurfäktaren Escamillo, blir också förälskad i Carmen och hon i honom. Svartsjukedrama uppstår och Carmen dödas av Don José som fortfarande älskar henne och
inte kan se henne i någon annans armar.
 
Stor ensemble med både många dansare och sångare .
 
Föreställningen tog drygt fyra timmar, mellan 18 och 22, med två pauser, så en sen supé  med tillhörande drycker smakade alldeles utmärkt när vi kom tillbaka till hotellet. 
Och champagne vid 12-slaget.
Menyn bestod av sotad lax, sparrisbroccoli, rökt laxrom och yuzumajonnäs till förrätt.
(Yuzu är en citrusfrukt som smakar som en blandning mellan grape och mandarin.)
Varmrätten var Kalvfilé, jordärtskocka, skaldjurs och rödvinssås.
Och till dessert serverades salt karamellmousse, sesamcrunch och hallon.
Lämpliga drycker därtill.