Det skall börjas i tid.....

    
 Det sägs ju att "den som gör en resa alltid har något att berätta" och det tror jag verkligen på. DEssutom så får man en massa upplevelser, erfarenheter och kunskaper liksom på köpet.
Jag har under min barn och ungdom rest en del, vi har som föräldrar tagit med döttrarna på långa och många resor och vi kan fortfarande, då de har passerat de trettio, glädjas och minnas över våra resor tillsammans . Verkligen berikande på alla sätt.
Kanske har det gått i arv? Max föddes i januari 2010 och i april samma år kom han till Peking för att hälsa på. Det var första gången vi sågs. Och vilket möte! Fantastiskt! Jag minns det som igår...
 
Max första besök på den kinesiska Muren och just här är det jag och moster Helen som får hålla i den lille.
 
           
Här får Max sin första "lektion" i kinesiska i mötet med Sofia.
Och att ta sig runt i Pekng; sittandes i vagn, bli buren i sele av mamma eller någon annan,
åka buss, tunnelbana eller taxi går galant.
 
Tiden går och det blir november 2010, Max är 10 månader och återvänder till Peking med mamma liv och pappa Johan.
 

 Bara roligt att vara på shoppingtur och inga problem att få barnvakter.  Viss tveksamhet dock att bli matad med pinnar för första gången i sitt liv. Men det skall börjas i tid. lika roligt var det inte att få en liten chilibit i munnen...
Banan, ris och gurka som snabbt med hjälp av personalen kom på plats blev inte tårarna så många.


Max i sin fina Dalmatinerdräkt...Ja, dessa utstyrslar och liknande finns det gott om. Mycket populära bland kinesiska föräldrar att klä barnen i. Och vi hängde på trenden förstås.
Även denna resa blev det lite kinesisk "språkträning" med Sofia. Här har tycke uppstått. Och det består än idag.
 
 I december 2011 blir det ett nytt besök för Max med familj i Kina. Han har nu uppnått den aktningsvärda åldern av ett år och elva månader och är inne på sin tredje Kinaresa.

Här är lejonet Max med sin lite större lejonkompis utanför vårt hus mitt inne i centrala i Peking.
 

Visserligen flyttade vi hem till Sverige 2010 men det har därefter blivit en del resor tillbaka till Kina. Den senaste skedde i november 2012. Vid det här laget är Max en van kinaresenär, fjärde besöket på mindre än tre år och vet hur det går till.
 
Att äta med pinnar går riktigt bra och aptiten är god. Max gillar verkligen den kinesiska maten.
 
Den Kinesiska Muren är välbekant och väldigt spännande och gott med lite matsäck efter allt klättrande.
 
"Mormor, det är så härligt att vara i Kina"! Tänk, dessa ord kommer från en kille som inte ens fyllt tre år.
 
 
Vackert! Absolut!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
                                                                                                               
 
 
                                                                      
 
 
 
 
 
 
                                                                                               
 
 
                                                                                       
 
 
 
                                                                                  
 
 
 
 
                                                          
 
 
 
 
 
                                                                                        
 
 
 
 
 
 
                                                                                            
 
 
 
 
                                                                                              
 
 
                                                                            
 
 
 
 
                                                                                              
 
 
 
 
 
 
 

Bland blommor, stad och språk

    
 Det vackra vårvädret fortsätter och tankar tas fram och dammas av. Känns bra att även damma av en del av det mentala.
På förmiddagen blev det en tur ner till Centralen för att vinka av svägerska och svåger som efter en övernattning hos oss skulle vidare hem till Åland. Och även på Centralen mötte oss våren. "Plantagen", hade en pop-up butik mitt i stora hallen  och givetvis kände jag mig inspirerad att köpa ett par nya orkidéer.
Utbudet av växter och träd var stort och jag funderade ett kort tag på att ta hem ett citronträd, men här fick miytt förnuft råda. Ett cirtonträd passar nog trots allt bättre i den spanska sommarstugan.
 
Mina ögon hamnade direkt på der vackra citronträdet och fortsatte till den praktfulla orkidéen.
Både skulle absolut göra sig hemma hos oss. Tänk citonträdet på balkongen!
Men troligen skulle det inte bli så långlivat. Även den praktfulla orkidéen fick stanna i butiken.
Med hem kom i alla fall två små brudorkidéer.
 
 En promenad hem genom stan, med orkidéerna tryggt förvarande i en påse, kändes alldeles lagom.
Över Vasabron genom Gamla Stan, över Slussen och Mosebacke och sedan Östgötagatan ner till oss på kajen.
            
Stadshuset och Gamla Stan med Storkyrkan.
 
Gamla Stan. Tyska kyrkans torn reser sig högt och Storkyrkan skymtar i bakgrunden.
 
Slussen, Katarinahissen och Gondolen.
 
Mosebacke torg. Och tänk att det faktiskt finns en telefon, modell Ä, i den gamla telefonkiosken.
Dessutom fungerar den att ringa med...
 
Fram på eftermiddagen blev det trevlig samvaro med Sofia, min kinesiska lärare från Peking, som sedan några år bor och arbetar i Sverige. Har tyvärr glömt en hel del kinesiska med när vi pratar så kommer orden tillbaka och vi konstaterade båda att jag fortfarande förstår en hel del. Men om man inte är aktiv med ett språk så glömmer man lätt. Och nu har ju spanskan trängt sig in....Men jag vill ju så gärna komma ihåg den kinesiska (mandarin) som jag en gång kämpat mig till.
Sofia pratar bra svenska, men hon vill ju också att jag skall bibehålla en del av kinesiskan så vi blandar språken.
Går bra det också...
Studier, fika, prat och middag. Timmarna försvann fort, trevligt hade vi och mina kinesiska fraser hann stundtals återkomma till mig.  Och glad var jag för det....
                                                                                                      
 
                                                                                       
 
 
 
 
                                                                                                                   
 
 
 
 
                                                                                                  
 
 
                                                           
 
 

På gång....

    
 Ännu en fin vårdag! Och inte ett moln på himlen idag heller.
Bestämde oss för att gå den vanliga rundan längs Årstaviken och se vad som hänt sedan sist.
Att gå här en lördag eller söndag, då det är fint väder, är som att befinna sig i mitten av en sockerbit om det finns getingar i närheten.
Idag fanns visserligen inga getingar, men antalet människor som promenerade här på eftermiddagen kom verkligen i flock. Hela tiden.
Sedan skulle några hurtiga joggare ta sig fram kryssandes mellan alla gående och dessutom tyckte "snabba-på-cyklisterna" att denna smala grusväg längs Årstaviken är den mest ultimata att ha som träningsrunda.
Är inte helt överens med dem om just detta...
En härlig promenad blev det och visst var det mycket "på gång" längs Årstaviken idag.
 
Fint längs vattnet och tänk, snart är träden gröns.  Skanstullsbron skymtar i bakgrunden.
 
Båtägarna har full sysselsättning med sitt "vårbruk", andra går i rask eller långsam takt och
  vid Tantobadet har några slagit sig ner med sin picknick. En sak är gemensam; vårkänslan.
 
       
Även vitsippor och blåsipporna i backarna tycker det är dags att vakna upp.
 
Många hade också tagit med sig grillarna till Tanto för att inviga våren.
                                             
Och vi satte oss  på en bänk, njöt av utsikten och lät tankarna fladdra fritt i vinden.
 
 
            
 
                                                                                         
 
 
 
                                                                                   
 
 
 
 
 
 
 

Våryra!

    
 Välkommen fredag! "Inte ett moln så långt ögat kan se...." Våren har återkommit! Här på Söder i Stockholm verkade det som om "man gått man ur huse" för att njuta av denna dag.
Jobbar inte folk? Troligen har många komptid att ta ut... eller möten; "fredag efter lunch återkommer måndag förmiddag...."
Jag var lyckligt lottad och skulle tillbringa dagen tillsammans med min dotter Liv och barnbarnen Max och William som gärna tar en tur från Uppsala till Stockholm.
För att ladda upp inför dagen så började vi på Max inrådan med ett besök på Mc Donald´s..
 
Världens finaste killar! Tror nog vi slår till med ett besök på Grand Hotel nästa gång...
Det skall börjas i tid tycker mormor.
 
 På Max förslag, han har gott om dem, tog vi oss vidare till Bryggartäppan, en underbar temalekpark med inspiartion från Söder på 1800 talet och P-A Fågelströms böcker. Alltid lika roligt att komma hit. Nåja, förra fredagen fanns det gptt om stor råttor här, men efter min och flera andras påringningar til Gautkontoret verka dessa gnagare nu ha flyttat till andra trakter. Idag sågs inte en råtta...                                                                   
 
 Härligt att leka här i husen och förflyttas tillbaka i tiden.
             
William kan ju inte själv ta sig runt, även om han nu som 6 mnaders kille gärna står upp.
Så han var nöjd med att titta på allt som hände i Bosses famn.
 
FRån Bryggartäppan på Gotlandsgatan gick vi mot Nytorget för att köpa klass. Här finns en av stans bästa glasscaféer; Ahs. Och de hade öppnat för säsongen. Här ringlade sig kön lång av både stora och små, och detta en fredag eftermiddag för klockan 15. Många sammanträden denna dag....Och många lediga...
 
Mysigt att sitta i solen och njuta av en riktigt "hemgjord glass".
AHs anses vara Stockholms bästa glasställe. Och hur vet man det...
Gott var det och mysigt att sitta här. Vi hade dessutom tur/skicklighet att få en sittplats.
 
Nästa program på dagens agenda var ett besök på Nytorgets lekpark. Trevligt det också. Här var det många som valt att tillbringa denna tidiga fredag eftermiddag; alltifrån småbarmsföräldrar, ungdomar, studenter och pensionärer plus en hel del till. Ont om bänkplatser var det, men härlig stämning.
                                 
                                                 Trångt om saligheten på Nytorget idag.  Tilläggas kan att detta område är perfekt om någon skulle vilja ägna sig åt kändisspaning. För att bo runt Nytorget är väldigt "inne". 
 
Greta Garbos Torg passerade vi på vägen till bussen, för en dag går fort, och mina käresta skulle tillbaka till Uppsala.
                                                                                                                        
Både Greta och andra njuter i solen vid Greta Garbos Torg.
 
Jag drogs som en magnet ner mot vattnet och strosade sakta hemåt längs kajen. Fortfarande inte ett moln på himlen.
Fortsatte att njuta av denna vackra vårdag på balkongen hemma och tittade mot Globen  där båda gondolerna var uppe. Härifrån är det en verkligt magnifik utsikt över Stockholm om det är klart väder. Väl värt att ta sig en tur upp om man har vägarna förbi och det är klart väder.
(Max och jag gjorde denna tur förra året, 15 mars 2013 finns i bloggen, och det var en spännande upplevelse för oss båda.)
                                                                                         
Mina hemtrakter.
 
Globen, inzoomad från vår balkong. Sträckan dit fågelvägen är ca 700m.
 
 
 
 
 
                                                                                                                       
 

"Stockholm Tapas"

    
 Igår provade jag tillsammans med Eva, en av mina äldsta och bästa vänner, en för oss ny restaurang i Stockholm; Stockholm Tapas.
Vi träffas då och då och har de senaste tillfällena provat Stockholms utbud av bra kinesiska restauranger. Alltså, restauranger som lagar bra kinesisk mat och inte några "fyra små rätter".
(Efter åren i Peking har jag blivit ganska kräsen på hur kinesisk mat bör smaka. )
Men nu bytte vi inriktning till den spanska. Vi hade fått tips om just STOCKHOLM TAPAS och vi begav oss till den restaurang som ligger på Pontonjärsgatan, Kungsholmen, i Stockholm.
(Ytterligare en av deras restauranger ligger i Vasastan, på Torsgatan och i sommar öppnar en tredje i Henriksdalshamnen, Hammarby Sjöstad. )
Bordsbeställning är nödvändig även en vardagkväll.
Alla bord var upptagna, hög stämning  och trångt mellan borden, precis som på en spansk tapasbar som erbjuder bra tapas.
Alla tapas kostade 58 kr/st och de var rejält tilltagna. Vi bestämde oss för att dela på alla så sex stycken kändes som ett lagom antal att börja med.
Matsedeln var indelade i vegetariska tapas, tapas med fisk och skaldjur och tapas som innehöll kött.
Det var svårt att välja bland det rikliga utbudet men det blev två inom varje kategori.
 
Inbjudande utanför restaurangen och minst lika inbjudande när vi kom in. En bra början kändes det som...
 
Bordet var litet och runt så det var tur att rätterna kom in i olika omgångar...
Eva funderar över vilken tapas som skall provas nu.
 
Det blev en mycket lyckad kväll och eftersom vi båda fyllt år ganska nyligen så blev det lite ytterligare firande för oss båda. Till saken hör att vi i 45 år, i samband med våra födelsedagar försökt att äta midda och "fira tillsammans." En alldeles utmärkt tradition, som jag tror inleddes i Hemavan 1969, när vi gick på Gymnastik och Idrottshögskolan och hade en del av vinterutbildningen där.  Och sedan har det bara fortsatt. Jadå, vi träffas annars också....
Nu får vi väl vid tillfälle också få till att ta en gemensam tapasrunda i Torrevieja. Vi är ju på gång...
Apropå Torrevieja! I december var vi runt där på tapasrunda under några dagar. OLika restauranger erbjuder tapas plus dryck för 2 euro. Väldigt trevligt. Och nu i april är det dags igen så det var bra att jag kom i gång lite förberedelser igår. För vi kommer att vara på plats.
 
             Tapasrundan från december gott och väldigt trevligt. Här tillsammans med vännerna John och Annika.

Och visst är det trevligt att äta tapas utomhus och se ut över ett vackert hav som speglar sig i solen och höra palmernas sus. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
                                                                                            
 
 
 
 
 
 

"Klokboken"

    
 Idag gick jag igenom en av mina bokhyllor för att se vilka pocketböcker som möjlignen kunde lämnas vidare till Myrornas insamling och plats göras för nya.
Men mitt i plockandet så hittade jag också några små böcker med tänkvärda ord som jag fått av skolelever under årens lopp. Böcker som jag då och då tar fram och läser på nytt. Idag fastnade jag i soffan tillsammans med "Klokboken", en liten bok jag fick en skolavslutning 2001 av en elev som då gick ut skolår nio och som jag arrbetat mycket tillsammans med under tre år. (Den lilla boken är skriven av Gunnel och Kjell Swärd, utgiven på Pedagogikförlaget.)
Boken är fylld av korta citat och tänkvärdheter och som alla är lätta att bära med sig.
På måfå slog jag upp ett par;
"Man kommer aldrig först om man går i andras fotspår". Nej, det gör man ju inte.
Och själv skulle jag ta mig ner till Dramatens restaurang, högst upp i huset, för att träffa väninnan Inger, äta lunch och givetvis prata. Ett par jättetrevliga timmar!
"Livet består av småstunder som det är viktigt att kunna njuta av."
 
 
Vi kom strax efter den värsta lunchrusningen och det var gott om plats .
En speciell känsla att äta lunch i denna kulturens boning och det blev verkligen en lång och jättetrevlig lunch.
Är man i stan kan denna restaurang varmt rekommenderas.
 
Morgonen började storstilat med sol och blå himmel över Stockholm, men av någon anledning tog molnen över.
Vi tog oss i varje fall en promenad till Kungsträdgården för att titta på körsbärsträden som håller på att slå ut. Förra gången jag var här, för drygt två veckor sedan, såg jag några väldigt små knoppar men idag var det flera grenar som hade utslagna blommor. Jättefint! 
"Skönheten finns i betraktarens ögon.".
 
 
 För att fortsätta känna av våren så promenerade jag hem genom stan. Och nästan hemma såg jag ännu ett vårtecken, en hel backe i Tullgårdsparken fylld med vacker scilla. Dessa fanns inte här i fredags....
"Man öpphör aldrig att förvånas..." Eller?
 
"Det är otroligt vad man kan hitta när man letar efter något annat."
 
 
 
 
 
 
 
 
 
                                          
 
 

Skymning över Ålands hav

    
På väg hem igen över Ålands hav. Kvällen var vacker och det kändes nästan nödvändigt att stå ute på däck ett tag och fånga dagens sista solstrålar. Jag vet inte riktigt vad det är men tänkte på en fantastisk kommentar jag fick igår av Ruth från Virginia, där hon sa att "skymningen är den tid på dygnet då man är närmast evigheten".
Det var kändes som om Ruth satte ord på mina känslor och fick mig att förstå varför jag är så faschinerad av solnedgångar och skymningar. Så nu tror jag att jag vet.....
 
 
 
 
 
 

Var är alla?

    
 Söndag kväll! Lugnet har lag sig över en i övrigt mycket lugn och stilla stad.
I natt och på förmiddagen regnade det rejält men som genom ett trollslag skingrades molnen och en klarblå himmel tog över.
Jag har tillbringar dagen med dels en långpromenad och dels med ett besök på ett äldreboendet där min svärmor som är 92 år bor.
Jag vet ju att Mariehamn är en liten stad, ca 11 000 invånare, men tänk att jag under min promenad på dryga två timmar bara såg ett par människor ute. Undrar vad de gör?
Tillbringa tid på restaurang eller café är uteslutet. De är stängda en söndag och särskilt mitt på dagen. Nu är det i och för sig lågsäsong, men ändå.
Ett annat alternativ kan vara att en del Mariehamnsbor åkt till Sverige över dagen. Men de andra då?
 
Jag var ensam på bryggorna nere i Västra Hamnen. Och idag var det gott om lediga båtplatser.
Men se det är det inte mellan juni och augusti.
 
 Tomt längs kajen där segelfartyget Pommern, som seglat på Australien ligger. Pommern är idag ett museum, men inte är det öppet så här i mars. Längs Torggatan, Mariehamns "stora gata", var jag också ensam idag.
Men å andra sidan var inga butiker eller restauranger öppna...Inte en endaste korvkiosk heller.
                                                                                           
Tomt i parkerna också. Inte ens en hundägare såg jag till.
 
Åland är ju ganska litet med totalt ca 29000 invånare, har 16 kommuner och en stad, Mariehamn. Åland hör till Finland, men med självstyre och  det officiella  språket är svenska.
På finska heter Åland i all fall Ahvenanmaa.
Skattesystemet är desamma som i Finland men kommunal beskattning sker under åländsk behörighet.
Åland har sin egen flagga, egna frimärken, egen polis och egna registreringsskyltar på bilar,
 är med i EU och använder euro som valuta. Och avståndet till Sverige är kortar än till Finland.
Men Åland har en särskild status inom EU som gör att taxfreeförsäljning är tillåtet på resor till och från Åland. ( Detta innebär att alla färjor som går mellan Sverige och Finland lägger till på Åland. Taxfreeförsäljningen anses ju som viktig....)
 
Så enligt råd från Nationernas förbund 1921 föreslås Åland höra till Finland. Men...
 

Dagen övergick i skymning och en vacker solnedgång blev det. Jag satt nere vid viken och njöt en bra stund och tankarna fladdrade åt olika håll . Skönt!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

En kort resa

    
En kort resa är också en resa och visst är det så att ombyte förnöjer. Dagens ombyte blev en resa över Ålands Hav, till Mariehamn. 
Alltså en utlandsresa i det kortare formatet, vad gäller resans längd.
Vi tog färjan Rosella från Kapellskär, ett par mil från Norrtälje i Roslagen, och två och en halv timme senare körde vi i land i grannlandet Finland. (Åland hör till Finland, men har självstyre och det officiella språket är faktiskt  svenska.)
Strålande sol över havet och jag satt en bra stund ute på däck och njöt av havsluften och skärgården.
Här stannar vi  ett par dagar tillsammans med släktingar och jag skall närmare utforska hur långt våren har kommit här.
Kunde inte motstå att gå ner till viken och se skymningen sänka sig mellan träden. Och här blev jag ståendes en lång stund.
 
 
 
 

Dagen Å

    
 Så inföll Dagen Å, ålderspensionsdagen. Nu är jag alltså pensionär. Lite mer på riktigt! Vad har jag då varit innan? Alltså mellan åren 2010 och tills nu. Mer vaniig pensionär kanske?
Skillnaden blir inte märkbar för min del förrän 2015 då jag i skattetabellen får skatta i en annan kolumn, vilket gör en skillnad på ca 700 kr i månaden till det bättre. Har med förvärvsavdraget att göra. Och om jag nu vid fyllda 65 skulle få för mig att arbeta igen så blir det mer lönsamt. Alltså skattemässigt. Men jag vet inte om min livskvalitet skulle bli bättre och den är viktigast. Det är här och nu som gäller.
Hur blev då dagen? Jo tack, väldigt bra så här långt...
Sol redan på morgonen. Termometern visade +10 och våren tycktes komma tillbaka idag.
Jag blev väckt av Bosse och Max efter viss sovmorgon och serverad champagne med små snittar redan innan jag stigit upp.
 
Frukosten fortsatte vid bordet och Max slog runt på pannkakor.
 
Fram på förmiddagen tog Max och jag tog oss en tur med tunnelbanan till Solna, Huvudsta, för att hälsa på moster Helen på jobbet.
Härligt att springa runt i den vackra trädgården i det fina vårvädret. Och utsikten ner över Mälaren  är fin.
 
Helen är sjukgymnast och jobbar på ett äldreboende som heter Skoga.
Och detta måste nog vara ett av de bästa äldreboenden man kan tänka sig.
Parken, läget, roliga aktiviteter, glad och entusiastisk personal gör förstås sitt.
Här finns också en öppen verksamhet som gör att många äldre som bor i närheten dagligen kommer hit för att äta lunch eller delta i öppna föreläsningar och aktiviteter.
 
 Max och moster Helen tar en språngmarsch och jag umgås med Curre, Helenfamiljens vackra labrador.
                                                                                                      
Vackra blommmor från döttrarna.
 
Fram på eftermiddagen blev Max hämtad av sin mamma  och vi tog en tur runt Hötorget innan jag begav mig hemåt för en lugn kväll.
Men det bästa idag; Jag har träffat mina allra käraste och är så glad över hälsningar och lyckönskningar jag fått från vänner runt om i Sverige och världen. Stort TACK!
 
Min present från Bosse kom redan i januari och är väl använd. Väntar på mig i Torrevieja.
 
 
 
 
 
 
 
                                                                                         
 
 
 
 
 
 

Rundtur

    
 Nu har jag hållt mig hemma ett par veckor så nu kändes det som om en tågtur till Uppsala skulle passa alldeles utmärkt. Stockholm bjöd denna vårdagjämning på snöblandat regn och blask så jag halkade upp till tunnelbanan för att ta mig till Centralen och Uppsalatåget.
Jag brukar vara ute i god tid och idag visade det sig vara tursamt för när tåget lämnat Slussen meddelade förarern att det var rökutveckling på Centralen och att tåget därför inte kunde stanna där, utan nästa stopp efter Gamla Stan skulle bli Hötorget.
Raska beslut att fatta. Men jag klev av vid gamla Stan och gick snabbt till Centralen, en promenad på ca 15 minuter. VIsserligen med viss fara för livet att gå på en kombinerad gång och cykelbana här i stan. Cyklisterna tror ju ständigt att de deltar i något linjelopp. Höll på att bli påkörd av en cyklist bakifrån, men han nuddade mig bara. Sedan hade han mage att härja om gående.
Irriterad blev jag och meddelade att han  kunnat ringa på  ringklockan, om han haft någon. Och dessutom träna på trafikreglerna . En gångbana är för gående...
Hann i varje fall med tänkt tåg till Uppsala och möttes på perrongen av en jätteglad Max och vi tog vändande tåg tillbaka till Stockholm.
På Max önskemål blev det en tur till lekparken Bryggartäppan på Gotlandsgatan på Söder så det fick tunnelbana igen. Och nu var det ingen rökutveckling på Centralen. Skönt!
 

Mycket snö på Uppsalaslätten och en del snö låg kvar på Bryggartäppan.
 
Bryggartäppan är en temalekpark med Stockholmsinfluenser från 1800 talet
och Per Anders Fogelströms Stockhlmsskildringar.
 
Idag var det bara Max och jag som var där och lekte men ofta är det alldeles fullt med barn i parken. Vad som inte var så roligt idag, enligt mig, var ett antal stora råttor som rörde sig i parken. Max tyckte det var möss...Men den storleken hade de passerat för länge sedan. en del människor matar ju fåglarna som finns i parken och tyvärr så vill råttorna också ha sin beskärda deloch bor också nu här. En äldre farbror berättade att han ibland räknat till 20 råttor här på en och samma gång. Så i morgon får jag nog höra av mig till någon förvaltning angående detta. Råttorna kan juockså bli ganska aggressiva. Även inne i ett par av husen fanns det råttor.
Visserligen är det en temapark som skall skildra 1800 talet. Men för min del behöver jag inte ha med råttorna.
Vi gick hem en vända för en sen lunch innan nästa aktivitet väntade. Max ville ju gärna till Spårvägsmuséet. Och visst skulle vi dit. Passade bra eftersom det ligger på Söder och nära där vi bor.
Här hittar Max som i egen ficka och trivs med att få prova alla gamla tunnelbanetåg, bussar och spårvagnar.
 
Max provar att köra ett tunnelbanetåg, modell Ä.
 
 
Ett tunnelbanetåg från slutet av 1950 talet och ett av de första pendeltågen .
 
Spårvagn nr 6, också modell Ä, som förr gick till vårt område, Sofia.
 
Ett stopp inne på Leksaksmuséet, i lokalen berdvid, hör till.
Och särskilt roligt är att gång på gång få trycka igång de gamla elektriska leksakstågen
som kör runt i ett vackert uppbyggt landskap.
 
 Det var en trött och lycklig mormor och en glad och nöjd Max som några timmar sedan hamnade hemma i soffan för att invänta Bosse. Just nu steker herrerna pannkakor som snart skall serveras. Glada skratt hörs från köket så jag väntar på att snart bli serverad dagens middag.
Och i morgon väntar en ny upplevelse. Jag skall visst fylla år, blir pensionär på riktigt och för första gången i mitt liv, (Max har bara funnits med i fyra år av dem ) kommer Max att vara med.  Vilken tur jag har!
 
                                                                                           
 
 
                                                                             
 
 
 
 
 
 
 
 
 
                                                                                               
 
    
 
 
 
 

Dagens knorr, inget gnäll...

    
 Det får bli knorr utan gris.  Eller grisen i säcken. För dagen började med det sistnämnda. I alla fall på sätt och vis.
I morse hade jag återbesökstid på Södersjukhuset och före utsatt tid, klockan åtta, satt jag på en stol inne hos "min" hudläkare.
 Förutom min opererade arm så var det hela jag som skulle inspekteras och doktorn fullkomligt satte mig under lupp. Luppen var ett gigantiskt förstoringsglas och jag blev verkligen synad, t.o.m. fötter, tår och fotsulor.
Det mesta såg bra ut.
Ja, det var inte bra att jag fortfarande har värk i armen, men med tanke på muskler, stygn i olika lager under huden (som skall försvinna av sig själv) och nerver som kommit i kläm, så kanske jag måste ge mig till tåls ytterligare någon månad. Och det kan ta längre tid än så...
Vad som däremot inte var så bra, eller för att vara mer positiv, ett utvecklingsområde, var mitt ansikte. Själva utseendet handlade det inte om, utan mer om de hudförändringar som finns i stora delar av ansiktet. Hudförändringar som helt klart har samband med alltför mycket sol i alltför många år och som skall behandlas med en sorts cellgiftssalva som får till följd av att ansktet blir sårigt.
Men sedan faller sårskorporna av och ansiktet blir förhoppningsvis piggt igen.
 Jag kommer nu inte att påbörja behandlingen förrän i maj månad. Vi har ju tänkt oss en tur till Spanien först...
Nu skall kepsar, med rejält långa "hackehackspettsskärmar", inköpas och även ett gäng storbrättade hattar.
(De är dock svåra att ha på under cykelturer. Är inte förtjust i tanken med att ha ett band under hakan...)
Och jag vistas inte i solen. För säkerhets skull tillkommer också kräm med hög solskyddsfaktor i ansiktet.
Kanske kommer burka att bli ett alernativ.
 
Eftermiddagen blev den verkliga knorren. Lunchträff med två väninnor på stan. Restaurang Nybrogatan 38, med samma adress, fick ett tre timmar långt besök av oss. 
Det var så länge sedan vi sågs alla tre och vi hade mycket att prata i kapp. God mat och dryck tillsammans med goda vänner. Jättetrevligt! Och skönt för mig att skingra lite tankar.
Tack för en jättetrevlig eftermiddag! Det här gör vi snart om!
 
Min räksallad var perfekt och även Ninni och Agneta var nöjda med sina beställningar; röding och tartarbiff.
 
Känns lite konstigt att det är vårdagjämning i morgon för i Stockholm har det droppat ner snöblandat regn idag och termometern har knappast passerta nollan. Jag fick t.o.m. gå ner i källaren och hämta upp en vinterjacka innan jag begav mig ut på stan. Skönt att kunna hålla värmen.
 
 Sent på eftermiddagen idag. Snön har åter lagt sig. Men i morgon är det vår igen, eller...
 
                                                                                           
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Hötorget

    
 Våren har fortfarande paus i arbetet så idag blev det en promenad in mot City och trakterna runt Hötorget.
De ivriga försäljarna på Hötorgetget hade nästan tomt på kunder så här en tisdag eftermiddag och tävlade verkligen om att fånga alla passerandes uppmärksamhet genom att slumpa bort varor. Men idag blev det inga inköp eftersom jag hade tänkt att gå hem också.
Passade på att titta ner i Hötorgshallen och även här var det glest både med kunder till butikerna och restauranggäster. Kan man anta att människor jobbar på tisdagseftermiddagarna? Humrarna såg i alla fall fina t och jag var verkligen sugen på att köpa med mig en hem. Men även det får bli en annan dag när jag skall mer direkt hem. Frestande var det i alla fall. Tittade inte ens på priset, för det här var inga frysta Canadahumrar direkt. Men smakar det så....
 
 
Bestämde mig för att utforska inredningsavdelningarna på PUB. Här öppnade i augusti Habitat, en engelsk motsvarighet till IKEA, men här i liten skala. Habitat grundades 1964 i Storbritannnien av Sir Terence Conran och över världen finns ett 70 tal butiker. Här på PUB öppnads affären i augusti 2013 och är det senaste tillskottet i "Habitatfamiljen".
För egen del så är jag på jakt efter ett litet skrivbord och jag hittade ett som jag verkligen tyckte om. Nu skall jag bara mäta innan jag beställer.
                                                                                          
 
 De skrivbord som passade mig. Mest tyckte jag om det till vänster. Lådan var rejäl och det fanns även bra ytrymme för min Macdator, sladdar, laddare , pennor och block.Gillade också boxarna som står ovanpå. Tittade även på glasbordet till vänster. Bara för att ha något att jämföra med.
Tänk att man, åtmonstone jag, blir "helt slut" av att gå omkring och leta saker och lite extra trött blir jag när jag ser en trevlig  Champagnebar i närheten. Ja, man kan få kaffe också.
Här satt jag en stund och vilade både mig, lungorna och hostan.
Kan verkligen rekommenderas. Här fanns lunchrätter av olika slag till  samt sallader och smörgåsar och till priser, mellan 70 och 130 kr. Helt ok för att vara i Stockholm.
När jag vilat färdigt traskade jag över till den andra inredningsbutiken på PUB som heter ROOM. (Det är också ROOM som i princip driver Habitat, men man kan lugnt säga att ROOM är dubbelt så dyr. Märket kostar!)
När jag väl var färdig med min titt så blev det en promenad hem till Söder igen.
Tomhänt!
                                                                                        
 
 Inne på ROOM fanns också en hel del att titta på och att få och plocka idéer är gratis. Än så länge...
 
 
                                                                                          
 
 
 
 
 
 
 

Kött och grönt

    
 I natt har det snöat och tidigt på morgonen kom snöskraporna så när jag vaknade så fanns det bara lite snö kvar. Våren har fortfarande rast och utetemperaturen har idag inte kommit upp till mer än +3. Inga minusgrader i alla fall.
Dessutom blåste det kallt så jag hade ingen lust med någon längre promenad. Jo, en kortare blev det. Upp till ICA på Ringen för att handla och hem igen. En sträcka på lite dryga kilometern.
Får gå i kapp en anna dag. (Brukar gå mellan 4 och 7 km/dag)
 
Utanför hos oss idag på eftermiddagen.
 
  Jag skulle enbart handla grönsaker för att laga en indisk curry;  grönsaksgryta med mängder av kryddor.
Och när jag plockat ihop alla grönsakerna så fastnade jag en stund vid köttdisken. Tog en närmare titt på ett paket med oxfilé med följande text.
"Naturbetsedjur"; Jaha dessa djur har alltså fått vistas utomhus. Men hur vet man det? Vidare; "Från ungkor, kvigor och stutar( kastrerade tjurar) som  fått gå ute och betat i öppna landskap som med en unik flora ger ett smakrikt kött."
Var ligger detta öppna landskap?. Vilken flora är unik och var finns den? Ingen tydlg info!
Ursäkta, men oxfilé kan väl inte komma från kvigor eller ungkor? Och stutfilé har jag inte sett ännu på en köttförpackning. (Det sägs att den skall vara bättre och mer marmorerad än ox och nötfilé. )
 
Och man undrar vidare om dessa djur som omnäms på förpackningen går ute året runt. 
På vintern brukar inte djur i Sverige gå ute och slakten är vanligtvis på hösten.
Flera funderingar alltså om dessa djur.
 
 Liknande etiketter som den nedan har jag sett på köttförpackningar tidigare och då har det handlat om kött från Argentina och Brasiien. Och där kan djuren gå ute hela året...
 
Är det fler än jag som reagerat på detta?
 
 
Många ingerdienser ingick i min indiska curry, men den gick snabbt att laga och blev smakrik utan att vara alltför stark. Vill man ha mer hetta så öka mängden chilipeppar.
Indiskt naanbröd, (köpt på ICA) turkisk youghurt och basmatiris smakade perfekt till.
 
 
 
Om någon vill prova att göra denna indiska curry behövs följande till 4 personer. (Vill man inte ha enbart en vegetarisk curry så tillsätt gärna stekta kycklinfilébitar mot slutet.)
  • 1 gul lök; hacka och fräses i olja och här blandas i lite hackad ingefära, 2 msk curry, lite chilipulver och när det puttrat ett tag tillsätt  2 tsk spiskummin och 3 tsk garam masala
  • blanda i 500g krossade tomater och låt puttra 15 min på svag värme
  • skala under tiden och dela 3 potatisar och 3 morötter i mindre bitar och koka i ca 10 minuter i egen gryta
  • 1 grön paprika, 1 aubergine, 1 squash delas i mindre bitar och och läggs ner i tomat/lökblandningen när den kokat 15 minuter
  • tillsätt en påse fryst, blandad, grönsaksblandning (jag var bekväm här) och låt koka med 5 minuter
  • blanda ner de halvkokta potatis och morotsbitarna och puttra på
  • när allt är nästan klart så tillsätt ett par nävar frysta sockerärtor
Jag hade även köpt färdig "Tikka Masalasås" (Santa Maria) som jag blandade i mot slutet. Tog halva burken.
Total tid för curryn och riset att bli klart var 25 minuter. Och det smakade väldigt bra.
 
 
 
 
                                                                                                     
 
 
 

"Sofia"

    
Sofia, så heter både församlingen och det distrikt där jag bor på Söder.Enligt pressen så anses det att vara "trendigt" att bo här numer. Annat var det förr, då var detta en riktigt fattig stadsdel. Och än idag är lägenhetshusen stora och lägenheterna förhållandevis små. Detta var verkligen ett barnrikrområde och de mer hypade bostadsrättslägenheterna fanns inte alls.
Men tiderna har ändrats.
Många barnfamiljer tycker om Sofia området och har valt att bo kvar här även om de  bor ganska litet. Trivseln och mysfaktorn är stor.
Som lite kuriosa kan nämnas att Katarina Bangata här i området är den gata i Stockholm som har flest invånare.
Följ gärna med på dagens promenad.

Trakterna kring Nytorget idag på eftermiddagen. Här njuts det av sol, fika och umgänge.
 
                              
Nytorget och de gamla husen här är mysigt.
Blickar jag uppåt från Malmgårdsvägen syns Sofia Kyrka uppe på kullen.
 
Vitabergsparken, kändes tom och öde idag.
Men om några månader drar Parkteatern i gång sina föreställningar och då fylls bänkarna. Här visar ofta parkteaten gratis föreställningar och då vet man att det är sommar.
Längtar efter att gå dit med en picknickkorg och låta mig bjudas på god underhållning.
 
Sofia skola, invigd i början av 1900 talet, och rymmer idag 700 elever från förskoleklass till skolår 9.
(Hälften av eleverna går i skolår 7-9)
 
Jag har gått igenom Barnängsområdet och kommit ner till kajen. Nästan hemma alltså. Ser färjan som går mellan Barnängsbryggan och Hammarby Sjöstad komma och tänker att det nog får bli en tur över dit i veckan.
(Var länge sedan jag var där och det är mysigt att promenera längs vattnet även där.)
 
 
        
 
 
 
 
                                                                                    
 
 
 
                                                                                      
 
 
 
 
 
                                                                                         
 
 
 
 

Utflykt

    
 Kyliga vindar svepte fram över Stockholmstrakten igår. Och våren tog sig en välbehövlig paus.
Behövde nog samla ihop sig inför kommande veckas jobb med vårdagsjämningen.
Vi tog också en paus, inte från våren direkt men från Stockholmsområdet, och tog tillsammans med vännerna Mona och Rune tåget mot Västerås för att hälsa på andra "Pekingvänner", Åsa och Jan.
Väldigt trevligt med vänner som kommit in i ens liv i ett senare skede och som man fortsätter att träffa och umgås med.
Tänk vad resandet kan tillföra mycket och i olika dimensioner.
Fantastiskt!   
 
Trevligt var det att sitta där uppe på tågets övervåning och prata, skratta och se landskapet passera revy. Sundbyberg, Bålsta, Enköping och så framme i Västerås. En smidig och trevlig resa på 55 minuter.
Även i Västerås blåste det kyliga vindar men det gjorde inte så mycket, för inom några minuter satt vi ute på en skön, inglasad, terrass och njöt av både prat, kaffe och solens strålar.
Solen sänkte sig så småningom ner över domkyrkan och kvällshimlen var vacker med sina moln i olika skiftningar och formationer.
Här ute blev vi sittandes länge och så småningom flyttade vi in till ett vackert dukat middagsbord.
 
Vacker utsikt från terrassen. Och här på terrassen kändes inte den kyliga kvällen.
 
Vi bjöds på en läcker middag med goda viner och både trivsel och stämningsfaktorn var hög.
Och när man har roligt så känns det som om tiden, av någon märklig anledning, alltid går extra fort.
 Vi skulle ju ta tåget hem till Stockholm igen och på inrådan av värdparet hade vi bokat kvällens sista tåg så det borde ha varit gott om tid. Alltså borde...
 Trots våra intentioner att bryta upp i god tid kom vi i väg lite senare än vi tänkt.
Men med gemensamma navigeringskunskaper nådde vi stationen på några minuter och kunde i lugn och ro (fem minuter) invänta Stockholmståget och även nu tillskansa oss trevliga platser en våning upp. VI är ju raska.
Hemresan tycktes gå ännu snabbare än hitresan. Men så kan det ju inte vara...
Funderar i alla fall på om det inte är så att tiden går fortare nu när jag är äldre.
Tack till alla för en jättetrevlig dag!
 
 
Väldigt gott och väldigt trevligt!
Värden önskar oss välkomna och det hade vi känt oss sedan ögonblicket vi klev in genom dören.
 
 
 
 

"Bästa läget".

    
 Jag promenerar ofta längs Årstaviken här på Söder och jag blir lika förundrad varje gång jag passerar detta hus att det får och kan ligga kvar. Huset ligger ute i vattenet, nedanför Södersjukhuset och är förankrat i ett antal pontoner.
Stockholm, som flera andra stora städer, har akut brist på bostäder och en tanke kunde då vara att mängder av människor utan bostad kan bygga upp hus här och var på vattnen runt Stockholm. En god tanke kanske.
I och för sig så finns det längs stockholms kajer gptt om husbåtsplatser med el, kommunalt vartten och avlopp. Dessa platser hyr man och båtarna som ligger här måste gå att flytta.  Härutöver finns Pampas Marina i Solna där husbåtar som inte är flyttbara kan få hyra en plats.
 
Vad jag förstått genom kontakter med myndigheter kan huset här i Årstaviken inte forslas bort eftersom det inte finns någon direkt ägare. Någon/några bor i huset, helt klart, men om ägaren är okänd så får det ligga kvar.
Vintertid tar man sig ut till huset via isen när den ligger, och övrig tid på året så finns det en eller flera små roddbåtar att ta sig till och från land med.
 
Februari 2013
                                                                                            
September 2013. Bilden är zoomad så det verkliga avståndet mellan hus och brygga syns inte.
(Uppskattningsvis är det ca 25m.)
 
 I övrigt är ju det mesta här i stan väldigt reglerat med vad man får och inte få göra, var man får bygga och var man inte får bygga. I Värmdö m.fl. skärgårdskommuner jagar man med ljus och lykta människor som byggt för nära vattnet på sin egen tomt men just detta hus verkar vara ett undantag från alla gällande regler.
Nu väntar jag med spänning på att få svar från Stockholms fastighetskontor och Stadsbyggnadskontoret för att få veta vad som gäller.
Kanske finns det hopp för alla som inte har bostad i Stockholm att bygga sig en husflotte på vattnet och på så sätt lösa sina bostadsproblem?
Tycker ju inte att den tanken är så god, men intressant att se vilka svar jag får på min fråga.
 
 
 

Tillsammans

    
 En av dessa härliga dagar då jag träffar "de mina". Ja, Bosse träffar jag dagligen och han är nog så viktig i mitt liv. Absolut!
Men att träffa både älskade döttrar och barnbarn, en och samma dag, är verkligen "det där extra" som jag uppskattar så mycket och ger mig så mycket glädje.
Vi ses ganska ofta, men just dessa mer spontana möten är extra värdefulla.
 
Max och William kommer med mamma Liv och möter mig hemma på Söder.
 
Max gillar att åka både buss och tunnelbana i Stockholm och idag har han verkligen fått åka. Från Söder blev det buss 55 ner till Stureplan och därifrån fortsatte vi med nästa buss till Kungsholmen för att sedan hoppa på en blå buss till St Eriksplan. Och varför detta bussåkande? Jo, Max gillar att åka buss och det är ett bra sätt att se Stockholm. Mitt på dagen är det heller inte mycket trafik så det är smidigt att ta sig runt. Målet var i alla fall Barnskospecialisten på St. Eriksgatan. Att prova skor var roligt och Max kunde nog tänka sig att köpa alla. Men, en hake; många barnskor i joggingmodell kostar ca 600-700 kr. Mycket pengar, för skor som inte passar i storlek mer än några månader. 
När jag bodde i Peking köpte vi exakt samma skor för ca 50-75 kr. De flesta skor är tillverkade dä så det blir en dyr transport kan jag tycka.(Visserligen tillkokker importkostander och moms och butiken skall tjäna pengar. Men alltför dyrt tycker jag ändå.)
Alldeles bredvid skobutiken ligger ett bageri, Cupcake Stockholm och här köpte vi med ett gäng kakor hem till eftermiddagsfikat.
Nu kände vi att tunnelbanan passade bra att ta hem efter allt bussåkande.
 
Max lägger upp våra cupcakes och ser fram emot att smaka. För egen del valde han en med choklad, en "double chocolate" med choklad, mandelmassa, och 57%chokladtryffel...
(Till saken hör att man får med en innehållsförteckning)
                                                                                          
  Max i startgroparna och även William, i moster Helens famn, vill gärna smaka.  Och gott var det!
 
                                                                                                                    
                                                                    
                                                                                          
 
                                                                                                    
 
 
 
                                                                                       
 
 
 
 
 
                                                                                   
 
 

Samling på stan

    
 Idag träffades ett piggt Torreviejagäng; Susan, A-K, Ingrid och jag på Stockholm Central för att gå vidare och äta lunch på Gamla Brogatan och restaurang Mega Mums, en liten och personlig restaurang med få bord. Och här blev vi sittande. Tiden rann i väg och vi var inte riktigt på det klara med att restaurangen stängde klockan 15, så uppbrottet blev lite hastigt.
En promenad förbi Hötorget, via Moodgallerian och till Kungsträdgården kändes perfekt i det vackra vårvädret.
Och att slå sig ner för en vätskepaus kändes som en god idé, dock inte helt lätt att hitta något bord. Men med våra tränade ögon och snabba förflyttningar så lyckades vi.
 
Trevlig lunch med mycket prat och skratt.
 
 Kungsträdgården idag på efetrmiddagen. Många ville njuta av den härliga vårdagen. 
                                                                     
Idag ville många  njuta av våren i Kungsan.
 

Nästa stopp för vår del blev det inne på NK och även här hade våren kommit.
Slutstoppet för vår dag tillsammans blev på Centralen och där skildes också våra vägar för idag. A-K skulle till Eskilstuna och vi andra tog oss hem med tunnelbanan.
Tack alla för en jättetrevlig dag och snart ses vi igen. Och var det blir är kanske en mer öppen fråga, men visst ligger Torre nära till hands?
 
 
 
 Välkommen till våren!
                                                                                              
 
 
 

Galgbacken

    
  Historisk mark idag.
Galgbacken uppe på Söders höjder, på Stigberget. Detta var en av  Stockholms avrättningsplatser under 15 och1600 talet och då hette det Galgberget. Galgen uppe på Stigberget syntes vida omkring över Stockholm och det var meningen att galgen skulle verka avskräckande för alla som kunde se den.
Galgberget var ett illa omtyckt område under tiden som "galgen" fanns här. Gatorna i närheten hade namn som påminde om den verksamhet som bedrevs här. Galgebergsgatan är ett av de äldsta kända namnen på den gata som idag heter Fjällgatan och det namnet har man sett till 1674.
Mäster Mikaels gata var ett annat namn som inte bådade gott. Mäster Mikael uförde bödelsysslan mellan åren 1635 och 1650, men då dömdes han för mord och blev själv avrättad.
Galgbacken här på Stigberget flyttades  i slutet av 1600 talet söder om Skanstull, till Hammabybhöjden
 
En del av Stigbergsgatan idag.
 
Mäktig utsikt från Galgberget ner mot Gamla Stan och City. De två kyrktornen till höger tillhör Tyska Kyrkan och Storkyrkan. Till vänster synd Stadshustornet och Klara Norra Kyrka i City.
 
 
Sista Styverns trappor, en lång trätrappa som leder ner till Fjällgatan och sedan kan man fortsätta trappan vidare ner till Stadsgården. Där låg förr i världen krogen "Sista Styvern".
 
Försjunken i historietankar i det vackra vårvädret
och beundrar utsikten över Skeppsbron, City och Skeppsholmen .
 
  
 
                                                                                                     
Bara att slå sig ner i parken här uppe på Stigberget och njuta av utsiktenoch kanske emellanåt läsa en bok
 
 
                                                                             
 
 
 
                                                                                      
 
 
                                                                                        
 
 
 
                                                                                   
 
 
 
 
 
 
                                                                                                 
 
 
 
 
 
 
 
 

Längs vattnet

    
 Gårdagen ägnades åt diverse pyssel inomhus. Jag hade tänkt att komma ut, men när jag sent om sider var redo så hade det börjat regna och jag ville inte gå ut.
Skaffade mig snabbt lite annat att syssla med; t.ex. att plocka undan de tjockaste vinterkläderna och ge plats för mer vårlika plagg. Jo då, jag vet att det kan komma ett bakslag rent vädermässigt, men det får lösa sig.
Idag kom jag mig i alla fall ut redan på förmiddagen, bäst att passa på. Sol, vår i luften, fågelkvitter; en riktigt härlig vårdag.
Fötterna styrde nästan per automatik mot Årstavikes vatten (Mälaren) och jag kom på att det var ett bra tag sedan jag gick här.
Extra trevligt att gå här en vardag, för på helgerna, särskilt när det är fint väder, så är det nästan som en lång kö av människor som vill promenera just här.
För att inte tala om alla cyklister, joggare, hundar och stora barnvagnar med förare som också rätar in sig i ledet som går. För snabbt går det inte.
I och för sig kan cyklisterna vilja ta sig förbi kön, inte alltid med framgång, men det finns ju andra ställen i stan, också längs vattnet, där det är enklare att cykla. Alltså mindre hinder i och på vägen. Och vad gäller helgjoggarna så kan de ju ta den här rundan i mycket långsam takt. Säkert bra av hälsoskäl för många av dem.
 
Viken ligger blank...
 
 Sjösättning redan? Ja, varför inte? Trångt är det inte heller.
                                                                  
Gott om plats för fotgängare idag.
 
 Koloniområdena är fortfarande obebodda. Men snart så och snödropparna klarar sig bra så här i solen.
          
Även svanarna ser ut att trivas.
 
Och viken fortsätter att glittra i solljuset när jag drar mig hemåt.
 
 
                                                                                       
 
 
                                                                            
 
 
 
 

I körsbärsblommornas tid....

    
I Peking för några år sedan. Tankarna hamnar där då och då. Särskilt så här i körsbärsblommornas tid, tidigt om våren.
Staden var särskilt vacker då. Och vackra minnen består. 
Vilken möjlighet jag fick den där dagen  i december 2007, erbjudandet om att få tillbringa ett halvår år i Peking. Och detta halvår blev nästan fyra år...Fyra fantastiska och lärorika år som också präglat mig på många olika sätt.
Tack Åsa, för att du trodde att jag skulle fixa det vid den aktningsvärda åldern av hela 58 år, Mona för att jag blev kvar, och tack alla andra jag lärt känna under tiden i Peking och som fortfarande är mina vänner. Ni betyder väldigt mycket.
 (Vill någon läsa mer om min tid i Kina/Peking så finns det mängder av inlägg under fliken Kina och med början i september 2007.)
 
 
 
  
 
                                                                                          
 
 
 
 
 
 
                                                                                         
 
                                                                       
 
                                                                                     
 
 
 
 
 
 

Skanstull, Gamla Stan och City, T&R

    
Det är vår! Hurra!
Har varit ute och gått i mer än tre timmar i det härliga vårvädret. visserligen har jag mött både vår, försommar och sommar i Spanien. Men det är inte riktigt samma sak för våren i Stockholm är alltid speciellt.
I och för sig är det inte vårdagjämning förrän den 20 mars, men bara trevligt om den ni vill göra entré tidigare.
 
Utanför vår port fanns dessa små vårtecken idag.
 
Maken skulle ut på en liten resa över havet så jag promenerade tillsammans med honom ner till Centralen i City.
Gamla Stan och Storkyrkan liksom vinkade till mig och sträckte på sig lite extra. Likadant med Stadshuset.
Centralen var sig lik och nu när mycket är omgjort och har moderniserats så känns det riktigt trevligt att passera genom byggnaden.
                                                                 
                                                             
 
På hemvägen valde jag Drottninggatan och man slutar inte att förvånas över att det alltid är så mycket folk som rör sig just där. Undrar om de inte hittar till andra gator. Kanske inte, för det är mest turister. Och idag kände jag mig också lite som turist i egen stad.
Jag fortsatte förbi slottet och riksdagshuset och valde idag att gå längs Västerlånggtan. Ofta väljer jag andra, mindre turistiska gator, men idag ville jag vara turist så då passade det bra att gå just här.
 
Längs Västerlånggatan och en av de många fina gränderna som gör en avstickare .
 
Vidare upp mot Slussen. Här är mycket nu rivet och stora gropar breder ut sig och man får gå olika vägar varje gång man passerar här. Undrar när ombyggnade skall börja, eller också har den redan börjat. Gropar finns det både här och där.
 
 
Vy mot Skeppsbron och över till Skeppsholmen.
 
Fortsatte vidare mot Götgatan, utan att hamna i någon grop. Många söndagsflanörer var ute så det var riktigt svårt att ta sig fram på en del ställen. Och cyklisterna skall ju också fram.
Hade tänkt att köpa med sushi hem, men mitt favoritställe, SAMBA SUSHI, en bit upp på Götgatspuckeln var stängt.
Hittade ett reservställe, en bit efter korsningen mellan Götgatan och Folkungagatan; HIROSHIMA SUSHI. Och här var det öppet.
Eftersom Helen och rita skulle komma förbi så kunde det vara trevligt att ha lite sushi som tilltugg till pratet.
                                                                                
Fräsch och jättegod sushi följde med hem.
 

Solen lyste vackert över Hammarbykanalen och jag tog vägen längs kajen de sista metrarna hem. Skönt att ha lite vatten i närheten. Det ger ju en speciell känsla, även om en liten del av Östersjön, en kanal, förstås inte kan jämföras med ett blått Medelhav.
 
Hemma på Söder!
 
Medelhavet känns också som hemma; La Mata, Torrevieja.
 
 
 
 
      Stockholm den 9/3-2014                                                                   
 
 
 
 
 
 
 

Snabbtur

    
Lördag morgon! Och Stockholm bjöd på strålande sol och och det kändes som ett riktigt fint vårväder. 
Nu har jag i och för sig inte varit ute idag och firat våren, men den håller nog i sig även i morgon.
Idag blev det en snabbtur i bil till Norrköping för att tillsammans med dotter Liv och William, mitt yngsta barnbarn, hälsa på döttrarnas farmor.
Mysigt att träffa några av de mina igen för det var ju snart en månad sedan vi sågs och då i fjällen. Max saknade jag förstås och Helenfamiljen....
Bilresan både till och från Norrköping gick smidigt med lite trafik dessutom.
Willim sov resan till Norrköping var vaken, glad och pigg hos gammalfarmor och sov hela resan tillbaka till Stockholm. Lättsam kille!
 
William, snart sex månader. Helt ljuvlig tycker förstås mormor och andra som träffar honom.
Dessa stora, vackra ögon...
 

Gammelfarmor 92 år och William tillsammans, ett härligt möte.
 
Prat, skratt, kaffe och "sju sorters kakor"; ett riktigt kaffekalas blev det. Och väldigt trevligt!
Tiden gick fort, den brukar göra det när man har trevligt och vi skulle ju så småningom bila hemåt igen.

Orkidéer, mina favoritblommor, blommade så vackert i farmor Meidas fönster.
Tänk att få alla att blomma samtidigt!
 
   Det var vackert och riktigt mysigt att köra hem i den sena eftermiddagssolen och nu märkte jag också av att dagarna här hemma blivit längre. Mycket har hänt på en månad. Skönt!
(Jag var hemma på Söder igen vid halv sex och då var det fortfarande ljust ute.)

 
 
                                                                                              
 
 Stockholm den 8/3-2014
 
 
 
 
 
 
 
 
 

"Hon ville inte vänta på pensionen"...

    
Hemma igen! Kändes lite konstigt att landa i ett småregnigt Stockholm. Det var ju bara några timmar sedan vi lämnade Torrevieja och Alicantes flygplats.
Men visst är det jättetrevligt att vara hemma också.
Det mest spännande idag var förutom landningen med Norwegian på Arlanda, (det blåste rejäl sidvind och planet slog ner på landningsbanan så tur att man inte har ont i ryggen...) att jag var med i ett reportage i Dagens Nyheter.
DN har en "pensionsskola" under många veckor och för en tid sedan blev jag intervjuad av Caroline Englund om hur det var att vara "ung pensionär".
Till saken hör att jag gick i pension när jag var 61 år. Kanske inte helt vanligt, men jag har aldrig ångrat det beslutet. Dessutom tror jag inte man skall ångra saker. Kanske göra annorlunda nästa gång...
 
I stället för regn bjuder jag på en solig och saltstänkt bild från Torre.
 
 
 
 
 
Stockholm den 7/3-2014
 

Sol, hav och händelserik lunch

    
Hur kan ett inlägg bara försvinna? Ingen aning! Hade skrivit klart och kom åt en knapp och all text raderades. Puh! Men nu ett nytt försök...
En härlig dag igen med sol och värme. Bäst att njuta, hemresan är nära förestående...
Givetvis blev det en tur ner till havet.
Så skönt, både att strosa längs havet och att slå sig ner på klipporna och bara titta ut och låta de saltstänkta vågorna då och då slå upp och stänka på mina bara  fötter.
 
 
Tiden tycktes försvinna och jag drömde mig bort. 
Men så ringde Irene, som tillsammans med Ignacio, Ami och Patrik uträttat ett ärende och föreslog lunch. Helt perfekt! En rask promenad några gator norrut och lunchen hägrade.
 
Ami, Patrik, jag och Ignacio njuter av god mat, prat och vi har mycket att titta på under lunchen. Milt sagt...
Tack alla för trevligt sällskap!
 
När jag kommer till restaurangen är en kvinna i färd med att flytta stolar och tvinga på människor som passerar små papperslappar. Hon tycks inte befinna sig mentalt i vår värld. Hon har tillbringat en stund inne hos polisen, alldeles bredvid, men fick gå därifrån.
Restaurangens ägarinna är uppgiven, för kvinnan i fråga bär återigen runt stolar och nu också en parasollfot.
Polisen, guarda cevil,komer och försöker tala henne tillrätta och ber henne avlägsna sig. Men hon hon kan inte vare sig höra eller förstå. Till slut tar de försiktigt med henne bort.
 
Vi hinner med några tuggor och så kommer nästa incident. Vi ser en man ligga och sova på trottoaren, en bit bort. (I Spanien är detta förbjudet.) Någon kontaktar polisen som går dit och flyttar lite på honom. Han sover vidare, men då och då far han upp och blir arg. Mycket arg.
Polisen kommer dit igen, tur att de finns ett stenkast därifrån, och vill förmå honom att ta sig därifrån.
Ingen framgång. Han ligger kvar.
Men när människor nu passerar honom blir han riktigt ilsken och hotfull och polisen får återigen rycka ut. Nu blir mannen aggressiv även mot polisen och det hela slutar med att mannen förs in i en polisbil och körs iväg.
Måste verkligen ge en eloge till poliserna för att de i båda "fallen" behöll sitt lugn och behandlade både den sjuka kvinnan och den  berusade mannen på ett respektfullt sätt.
Och u kunde vi inta desserten och kaffet i lugn och ro. Utan incitenter.
 
Kvinnan som befann sig långt borta i sin värld
och sedan den berusade mannen som nu ombads gå hem, vilket han inte alls kunde.
 
Innan jag styrde kosan hemåt tog jag ännu en vända ner till havet för nu dröjer det ett tag innan vi åter ses. Havet och jag.
 
 
 
                                                                                         
 
 Torrevieja den 6/3-2014
 
 
 
 
 
 

Rivstart

    
 Morgonen började med en oväntad rivstart. Någon hade av oklar och oväntad anledning ägnat sin tid åt att hacka min mail.
Bosse tittade på sin mail strax efter 10 och var undrande inför ett mail jag hade skickat. Det var bara det att jag satt ute på terrassen och åt frukost när mailet skickats, men utan tvivel var det från min mailadress.
Nu var det inte så enklet att endast Bossse fått mailet, med en länk, utan det hade skickats till alla mina kontakter. Puh!
Dessutom kom jag heller inte in på malen för även Microsoft tyckte nog det verkade konstigt och spärrade mailen. Skönt det i och för sig.
Efter visst trixande fick jag rätsida på det hela och skickade mail till alla på min maillista om att avsändaren absolut inte var jag. De flesta hade förstått det och inte öppnat länken och några kunde inte öppna den. Bra så långt! Reklam för någon sorts bantningspreparat var i alla fall innehållet.
Så en massa trassel för detta! Straffbart borde det vara!
 
Delar härmed ut en taggig kaktus till mailkaparna/kaparen.
 
Skönt att Microsoft var snabba och behjälpliga så att länken inte ställde till med någon skada så vitt jag vet.
SEdan behövdes något lugnande som en promenad längs havet och en god lunch. Dagens val av lunchrestaurang blev Da Vinci,vid Plaza del Castelar, alldeles i slutet av gatan Calle Maria Parodi. Håll utkik efter en restaurang, i raden av flera som ligger här, som har blåvitt kakel. Här kan man antingen äta dagens meny; förrätt, varmrätt, efterrätt och dryck till det facila priset av 8.90 euro. Antalet för och varmrätter att välja på är ett 15 tal och det finns vegetariska alternativ likson kött och fisk.
Dessutom finns en sorts buffé för 9.90 euro totalt. Man beställer maten vid bordet och rätterna kommer efter hand. Många olika förrätter att välja på t.ex. kycklingspett, gratinerade musslor, stora grillade räkor, räkor med frityrsmet, serranoskinka med ost, bläckfisk, soppor och en del till. Ett 10 tal pastarätter finns lkson några varianter av pizza. Vad gäller varmrätter finns det att välja på ett flertal fisk eller kötträttre. Man kan beställa hur mycket man vill av vad man vill. Men det finns en hake; beställer man mat som man inte äter upp debiteras 1,50 euro/rätt. Detta för att mat inte skall kastas.
portionerna är ganska små, men det går att beställa flerdubbla ransoner av det man gillar bäst.
 
 
  
Här har vi beställt; musslor, serranoskinka och ost, räkor både med panering och utan, samt kycklingspett.
Och av räkorna och serranoskinkan beställde vi flera portioner.
 
                                           Vackert även idag och många stenar att plocka. (Ja, Susan; jag lämnade några kvar.)                                           
 Det blev närmare en mils promenad idag och skönt nog har jag nu rensat bort mailmarodören/marodörerna från mitt huvud och förhoppningsvis är de borta för alltid. 
                                                                                  
 
 
                                                                                            
 
Torrevieja den 5/3-2014
 
 
 
                                                                                              
 
            
 
 

Färg!

    
 En morgon fylld av små lätta moln, blå himmel och en vind som förvisso virvlade runt, men med 6 m/sek. Alltså ingen kuling idag.
Så varför inte sätta i gång med lite målningsjobb. För egen del skötte jag det mer praktiska; att lägga ut lite täckpapper och komma med upmuntrande tillrop. Behövdes verkligen eftersom ytan som skulle målas är väldigt knottrig och svårmålad. Men fint blir det!
 
Bosse målar på och är vid gott mod trots den knöliga ytan
 
Men efter lunch var mina uppiggande tillrop på upphällningen och jag behövde samla på mig nya, så en promenad till havet och Paseon blev ett bra tankställe.
Hade bestämt träff med Irene och Suz så det var fler som kunde hjälpa mig fylla på mina tillrop. Även Ignacio anslöt sig så nu fick jag även lära in ett par spanska tillropsfraser. Två bra lärare!  Vill bara till att jag kommer ihåg dem.
             
      
Havet skiftade så vackert och det är härligt att se de olika färgskiftningarna.
 
Här tränar vi glada och uppmuntrande tillrop. Och om man sitter i solen är risken stor att man själv också blir färgad. Det vill jag inte bli, så därför skuggan...
 
Här är järngäng samlat och kanske blir de färgade av sina diskussioner. Vad vet jag?
Men trevligt har de här på bänken.
 
Efter pausen vid vårt vattenhål fortsatte vi att promenera längs havet. Plötsligt fick jag syn på en vacker hjärtformad sten på stranden. Och med ett raskt skutt över staketet var jag nere på stranden och plockade upp stenen.

Ett skutt över och stenen var i min ägo.
 
 
 
Och visst har det varit en vacker och lärorik dag. På mer än ett sätt.
 
 
 Torrevieja den 4/3-2014.
 
 
 
 
 

Vind med fart och fläkt

    
 Idag har det blåst och det rejält, men det är  fortfarande sol och svensk sommar, när den är som bäst, i luften. Stundals har vindbyarna nått upp till 14m/sekund, vilket motsvarar kuling. Och sedan har det varit hyfsat fritt från blåst i några minuter, som om vinden vilade sig för att sedan ta i med nya krafter. Inte en humla synlig idag på penningträdet där de i vanliga fall håller till.  Misstänker stakt att de idag förlorat flygförmågan
 
Vi hade tänkt att måla fasaden vid entrén, men när både färgpyts och stege blåste omkull så kändes det inte helt optimalt. Visserligen hade färgen torkat snabbt idag, men å andra sidan ville man inte heller blåsa ner från stegen.
Det mesta har yrt omkring och mina tappra försök till att sopa terrassen, har nog gjort den 10 gånger hitintills idag, har varit tämligen lönlösa. Så nu får det vara.
Vi har tittat på palmen vid huset mitt emot och stundtals har den nästan varit vikt på mitten.
Ingen målning blev det och inte heller någon cykeltur. Antar att man fått trampa även i nerförsbackarna.
Men en promenad mellan husen och gatorna i grannområdet och ner till havet blev det.
 Tyvärr kändes det inte alls lockande att slå sig ner på någon uteservering vid havet idag. Och då skall det mycket till för min del. För i vanliga fall sitter jag mer än gärna och njuter av utsikten att ha hela havet framför mig.
Imorgon skall det blåsa mindre så då kanske det kan bli både målning, en cykeltur och en lugn stund vid havet. Vi får se...
 
Palmen står hyfsat upprätt och sedan kommer en vindby och grenarna far åt olika håll och står nästan rakt ut.
 
                                                                                       
 
 
 
 
 
 Torrevieja den 3/3-2014
 
 
 

Sommarväder!

    
Härligt sommarväder! Ja, enligt svenska mått mätt, + 22 nu i kväll vid 18 tiden. Järreskönt, så det blir middag ute på terrassen.
Det har varit en trevlig dag, som det brukar vara och med lite blandat innehåll.
Frukost på terrassen med Vasaloppet på datorn.
Verkliga kontraster mellan snö och dimma i Sälen och det fina vädret här.
Idag fick cyklarna vila sig och vi tog så småningom en promenad ner till havet, via Passionsblomsgatan, Avenida Baleares.
Men just idag fanns det inga blommande blommor på passionsblomman, men mängder av knoppar. Får ta mig en titt i veckan och se om de slagit ut.
Havet var vackert som vanligt och att sitta här och njuta en stund och bara låta tankarna fladdra iväg med vinden och vågorna är verkligen vilsamt.
 
 
Stranden vid en av stränderna, Los Locos. (Jodå, det fanns en hel del solande människor på stranden)
 
Lite längre bort på samma strand tar klipporna över.
 
Vi fortsatte längs strandpromenaden mot nästa strand, Playa de la Cura. Gott om soltörstande spanjorer som sökte lä mot muren.
Här träffade vi också på Irene och Ignacio och att ha vilat våra tassar (fötter) på en bänk fortsatte vi för att ta en kopp kaffe tillsammans.
Alltid trevligt att träffas!
 
Gott om plats på starnden än så länge, i början av mars.
 
I juli kan det se ut så här....Och då är jag inte här.
Men det finns nånga stränder att välja på och flera av dem är inte lika välfyllda. Tur det!
 
Nu väntar middag på terrassen i den ljumma kvällen och recept läses via datorn. Och visst har det varit en bra dag idag också.
 
 
 

"Lantliga omgivningar"

    
 Lördagen har bjudit oss på mestadels mulet väder, men med en behaglig temperatur på omkring +18. Vi bestämde oss för att utforska lite mer "lantliga omgivningar"per cykel.
Jag hade tänkt ut att vi kunde ta oss  lite mot norr/nordväst till områdena Ciudad Quesada och La Marquesa. Nej då inte för att spela golf, finns en golfbana i La Merguesa, utan för att se oss omkring. Men vi (jag..) hade inte så noga tittat på kartan innan turen och det hade heller inte spelat så stor roll för kartan slutade innan vi kom så långt, vid området El Mirador ungefär.
 
 Vi passerade köpcentrat Habaneras och kom ganska snart in på en trevlig cykelväg som tog oss genom diverse boendeområden; Torreta II, Torrealmendoro, Los Altos del Limonar och Torreta III. Och nästan hela tiden cyklade vi längs sjön Laguna de Torrevieja.
Här ligger också en del av av parken, "Parque Naturale de las Lagunas de La Mata och Torrevieja, riktigt fina strövområden med upptrampade stigar. (Vad vi såg är detta också ett omtyckt område för många hundägare.)
                                                                                         
En trevlig cykeltur på bra cykelvägar och med fin utsikt.
 
Cykelvägen tog slut och vi svängde av västerut. Var också på spaning efter min passionsblomma. Blev hoppfull när vi passerade en handelsträdgård. Tyvärr, stängt så här en lördag eftermiddag, men jag kunde få en titt på alla vackra krukor. Alltid något!
Vi trampade påen bit till och nu längs bilvägen. Men med en rejäl väggren och ganska lite trafik så var det inga problem .
Vi spanade också efter någon lunchrestaurang för magarna gjorde sig påminda om att det absolut var dags för en matbit. Men inte hittade vi något och de ställen vi såg var stängda.
Så plötsligt uppenbarade sig skylten till byn Los Montesinos. Skulle vi vända eller fortsätta?
Min envetna hosta gjorde att vi vände här. Men nästa gång trampar vi vidare.
 
 
                                                                                        
Magarna ville fortfarande ha lunch så vi stannade vid en bensinmack och köpte med oss baguette, salami och varsin öl och tänkte att det fick bli picknicklunch på vägen tillbaka.
                                                                                    
Mycket vass var det längs cykelvägen.
 
Picknicken smakade bra där vi satt på en bänk under ett olivträd. Och t.o.m. ett bra cykelställ fanns att tillgå.
 
                                                                                     
 Och Leffe, nästa gång kommer vi ändå fram till La Marquesa. Men vi tänkte ta oss dit idag. Och var en bra bit på väg. Kanske hade vi sex, sju kilometer kvar till målet....
 
 
 
 Torrevieja den 1/3-2014.