Gott Nytt År!

    
 Det gågna året är snart förbi och ett nytt år står för dörren. Ett år, där vår värld kanske kan bli lit bättre och ett år där vi ser möjligheterna. Något som jag vill sätta lite extra fokus på.  Året och de dagar som gått kan jag/vi ju inte påveka vare sig i ord, tanke eller handling. Men jag hoppas verkligen på ett Gott Nytt År till alla.
 
Året som snart gått...
   Januari; vackert vinterlandskap hemma hos oss.                Februari skidåkning i Vemdalen med Helenfamiljen.
 
Mars; kinesisk lyktfestival på Östasiatiska muséet och Max var där. April; härlig thailandsvistelse.
 
 Maj; besök hos  finavänner vid havet på Öland.  Juni; Liv och Johan gifter sig i ett kapell i Uppsala domkyrka.
                                                                                     

Juli; segling i Stockholms skärgård. Augusti; BAO i Trosa. Stort tack H.H.
                                                                                       
                            September; Max lillbror William föds.     Oktober; Bosse och jag är i Torrevieja , Spanien.                                                               
                                                                                            
 
November; kinesisk matlagning hos Sofia, vän och lärare i kinesiska från Peking och som numer bor i Sverige.
Minnesvärt, väldigt roligt och mycket gott.
                                                                                                                         
December; Helen och Max är fina tomtar och papparkashus lyser upp. (Tillverkat av Helenfamiljen)
                                                                              
                                                                            
 
                                                                                     
 
 
 
                                                             
 
 
                                                                                                    
 
 
 

Dan före...

    
 Måndagen den 30/12-2013, årets näst sista dag. Undrade rean i morse om jag skulle börja göra någon sammanfattning av året, eller inte. Valde det senare. Det som har hänt, kan jag vare sig påverka, eller göra något åt. Så lika bra att sikta framåt.
Med Max som nattgäst blev det en morgon som började i spelets tecken vid halv niotiden. Alltså dags för mormor Ditte att studsa upp och sätta sig vid ett bord där memoryspelet med Pippitema var förberett. Några omgångar hann vi med före frukost.
Men vad skulle vi göra resten av dagen? Max sysselsätter sig gärna själv och leker med duplo som han bygger båtar, slussar och tunnelbanetåg med. Ibland får jag vara med och vara bro som skall hissas upp och ner.
Kom i alla fall på att jag aldrig varit på bio med Max, så varför vänta med det. Man skall/bör inte skjuta upp saker...
Läste i DN att den nya filmen, Emil & Ida i Lönneberga, en tecknad version, haft premiär på juldagen. En film illustrerad av Björn Berg, design för filmen Per Åhlin och till stor del berättad av fantastiska Astrid Lindgren. I filmen hade också olika skådespelare, både vuxna och barn, talande roller.
Särskilt roligt var det att se filmen på Filmstaden Sergel och i en salong som var förhållandevis stor och med ett ljud som var lämpat för barn.
Det var en jättetrevlig film och med lagom längd, lite drygt en timme. Helt perfekt för för en snart fyraåring och hans mormor.
           
Max konstaterade glatt att vi idag skulle se Emil &Ida, men han såg också reklam för den nya Bamsefilmen som har premiär i mitten av januari. Och visst tyckte han att vi kunde se den också. Klart att vi skall se den..                             
    
Att gå på bio är kul! Visst?
 
Max och jag promenerade efter filmen mot Centralen, han för återresa till Uppsala med sin pappa och jag för att införskaffa tågbiljetter för februaris skidesmester.
Vädret var fortfarande vackert så jag beslöt mig för att promenera hem till Söder genom ett vackert Stockholm, där dagen byts ut mot skymning och mörker redan strax efter klockan 15.
Jag går lugn takt och ler inombords över alla människor som springer fram längs götgatan med kassar i båda händerna och något vilt jagande i blicken.
Undrar så vad de jagar? Kanske är det tid?
 
                                                       
 
 
 
 
 
 
 
 Stockholm den 30/12-2013
                                                             
 
 

Central samling

    
Central samling och "bara" sä där utan vidare.
Goaste vännen Anna kom till stan från Götelaborg och henne ville jag ju helst inte missa.
Men...Jag skulle först till Uppsala för att hämta Max och hade bestämt träff på Centralen med Helen och Rita för att gå och fika.
Liv och lille William hade inte så mycket för sig så när hon ändå lämnade Max vid stationen i Uppsala så då följde de också med till Stockholm. Spontant och jättetrevligt!
Jag hann krama om Anna i några minuter, innan både hon och vi  andra hastade vidare. Men vi ses snart igen. Och ett kärt återseende var det.
Vi andra tog oss vidare till Drottninggatan för att fika och där också möta upp "tant Sara".
Denna tanke på att fika hade många andra stockholmare också kommit på denna söndag eftermiddag så de flesta kaféer var välfyllda.
Men med lite organiserande så fick fem vuxna, Max och en barnvagn plats  på just det kafé vi tänkt oss.
 
Anna, Liv, Helen och Rita på Stockholm Central. Max gömmer sig och William ligger i vagnen.
 
 Tågresan från Uppsala är oftast väldigt trevlig och Max gillar verkligen att åka tåg.
En resvan liten herre... Och William håller på att tränas in.
 
"Tant Sara" tar gärna hand om William hon också. Tänk att han redan hunnit bli tre och en halv månad.
 
                                                                                              
 
 
 Stockholm, måndag, den 30/12-2013
 

Gott sällskap

    
 Lördagen gick i regnets tecken. Skidåkning på teve varvades med Melodikrysset på förmiddagen och för att inte soffa till sig alldeles tog vi en tur till Sickla Köpkvarter i Nacka. Planerna inför nyår är vaga, men det var lika bra att handla hem det vi eventuellt kommer att behöva. Lika bra att vara förberedd.
Och går inte maten åt till nyår, så kommer det fler dagar.
Dagens absoluta höjdpunkt blev middag hos goa vännerna Ninni och Sven. Väldans god mat och dryck,  mycket prat, många skratt  och jättetrevligt. Llockan bara tickade på och tänk att tiden går så fort när man har trevligt.
 Även sådana här kvällar tar ju slut, så en bit efter midnatt gick vi mot tunnelbanan för att en halvtimme senare vara hemma igen på Söder.
 
 
Vacker och fin julstämning. Tyvärr har jag inte fått till bilden på granen som jag ville. Den är mycket vackrare i verkligheten och grenarna är alldeles jämna. En riktig Kalla Ankagran.
 
Stämningsfullt och vackert dukat bord.
 
Härliga canapéer med löjrom och smetana till förrätt, följdes av en jättegod torskrygg som serverades
                 med brynt smör, hackat ägg, pepparrot och sockerärter.                                                                                         
 
 Och desserten! Så gott och vackert det också!
Chokladtårta med glass, vispad grädde, granatäpple och psyallis.
 
 
 
                                                                                                               
 
 
 
 
 
 
 
 
                                                                                    
 
                                                                                    
 
 
                                                                                          
 
 
 
 
 
 
 
                                                             
 

Att välja...

    

 Valfrihet, friheten att kunna välja, åtminstone inom vissa givna ramar, vilken otrolig förmån. Och så många olika val man kan göra. Givetvis med många begränsningar men det är själva känslan som är så befriande och skön. Mycket kan jag förstås inte välja eller välja bort och jag är helt medveten om att världen och tillvaron för andra, både här hemma och runt om i världen, ser annorlunda ut. Tycker att jag har det så bra att jag ibland tar saker och ting för givna. Utan att fundera så mycket.

Så ibland, för att väckas upp ur min slummer av förnöjsamhet, frågar jag mig vad som är viktigt för mig här och nu och svaren kan variera kraftigt. Men familjen, upplevelser, vänner och resor finns alltid med på listan. Och jag försöker göra det bästa av den dag jag vaknar upp till och ta vara på möjligheterna och tillfällen som erbjuds. För de kommer kanske inte tillbaka. Då och då väljer jag ändå den lätta vägen, att ta saker och ting för givna.

Jag tycker ju om havet och har haft båt tidigare. Bosse är i princip uppvuxen på sjön så tanken att kanske skaffa en liten segelbåt höll på att växa fram ur mitt huvud. Vi pratade om det hela för ingen av oss hade tänkt på att skaffa någon mer båt. Saker och ting kan förändras och ganska snabbt blev vi med segelbåt Så, efter att ha funderat ett kort tag gjorde vi slag i saken.

Hösten 2012 inköptes en segelbåt, modell mindre, en Maxi 77, (7,70 m lång och 2,5 bred) och i våras återupptogs båtlivet och seglandet som i många år legat i träda.

 

Från tanke till handling
 

I sommar, under sammanlagt 37 dagar, från maj till augusti, har vi kajkat runt i Stockholms skärgård och planerat turerna efter väder och vind. Inser att det är just känslan av frihet som gör att jag tycker så mycket om båtlivet. Och att komforten i båten kunde vara bättre, det har jag överseende med. Oftast! För det behöver ju inte vara som hemma....

 

 
                                 
Stockholms södra skärgård
 
Många val i livet har det blivit, en del lättare och andra svårare, men jag har för länge sedan slutat att fundera på vad jag kunde gjort annorlunda. ”Gårdagen kan jag inte göra något åt, men morgondagen ger mig nya möjligheter”.
Ett val, som verkligen betytt mycket, var att tillsammans med min man tillbringade några år i ”Mittens Rike”. Jag fick ett infall när jag arbetat i 37 år som lärare i Sverige att söka arbete på Svenska Skolan i Peking. Och jag fick det! Så i den aktningsvärda åldern av 57 pigga år, kom min man och jag 2007,en kylig januaridag, till Peking.

Vilka upplevelser och erfarenheter! Fantastiskt! Så mycket nytt att lära sig, se och förstå, och så mycket roligt vi hade under våra år i Kina. Och många resor blev det, både inom Kina och till andra länder i Asien. Minnena består och de vänner vi fick i Peking, det är vänner för livet.

 

En mer orörd del av den Kinesiska Muren.
 
Soluppgång över Muren en tidig aprilmorgon. Magiskt!

 

Tiden gick och vi blev vi kvar i Peking fram till sommaren 2010. Tiden och tillfället kändes rätt och det blev dags för en ny fas i livet och ett nytt val; att gå i pension. Och med tanken ”det är inte inkomsterna jag blir rik på...”, så fortsätter jag att välja upplevelser. Ett mycket medvetet val.

Sedan tidigt i höstas har främst Thailand men också Vietnam och Filippinerna bytts ut mot Spanien och Torrevieja. Ett bra val tycker både Bosse och jag, för mina dagar i stark sol är förbi. Bara att inse. Och det gör jag. (Spanien är förstås inget för mig sommartid, men i övrigt så....)

Givetvis är jag också vädigt medveten om att man inte kan välja eller påverka allt här i livet. Det finns så mycket som sker som vi människor vare sig kan styra eller påverka...

 

Det härliga havet och vackra solnedgångar finns i Torrevieja också. Och nya vänner!

 

 
                                                             
 
 
 

 

 

 


 

 


 

 

 

 

 

 

 

 


 

 


 


 

Anndag jul och annat...

    
Annandag jul! Julen är slut för den här gången, juldagarna alltså. Åtminstone om man man nu bor här i trakterna. Men för de som är riktigt roade får julen hänga sig kvar till "Tjugondedag Knut" alltså den den 13 januari. Eller ännu längre om man vill. I visan heter det "Julen varar helt till påska".
Det gör den inte hos oss.
Men doftande hyacinter, mängder av ljus, lite julpynt och trevligheter, så där i största allmänhet, kan gärna dröja sig kvar ännu ett tag. Detta bidrar ju till mysigheten i denna mörka tid.
Men det har ju vänt. Vi går mot ljusare tider, men kanske uppfattar inte ögat att dagarna nu är lite längre. Skillnaden är någon minut per dag just nu.
I morgon, fredag, går solen upp 8.45 och ner 14.53. Och idag steg den också upp 8.45 och ner 14.52.
 
Vår vistelse på "Kobben"= Åland, är slut för den här gången och glädjande nog regnade det inte när vi vaknade. Det var nästan så att solen höll på att tränga sig igenom molnen.
 
Vi lämnade Mariehamn med färjan Amorella, ja den fick strömavbrott ute på havet för ett par veckor sedan och stötte lite lätt på ett grund, men detta märktes det inget av idag. Genomgången på varvet och "fit for sea."
 
 I Mariehamn idag på eftermiddagen, tre större färjor. Till höger Amorella som kommer från Åbo och skall till Stockholm. Längst bort Grace på väg till Åbo och vid kaj Rosella som går mellan Kapellskär och Mariehamn flera gånger per dag. (Syns till vänster)
 
 Hej då Mariehamn! För den här gången.
 
Ganska snart är man ute på Ålands Hav. Ingen blåst idag. Och efter någon timme är man inomskärs i den svenska skärgården. Med den här turen tar det fem och en halv timme till Stockholm. Men då lägger man till inne i stan. Bekvämt för oss som bara har några minuter med bil hem.
Sedan har ju Åbobåten betydligt större allmänna ytor, själva båten är mycket större, komforten lite bättre och det finns fler restauranger att välja på.
Men resan blir alltså tidsmässigt lite längre. Men å andra sidan så har vi gott om tid.
(I vanliga fall åker vi via Kapellskär och då tar bilresan hem drygt en timme och själva överfarten från Åland två och en halv timme)
 
Vi passade på att äta länge och gott och valde en restaurang där man kan kombinera maten. Förrättsbuffé med många läckerheter, där jag till största delen fastnade hos kräftorna. Jodå, en del andra skaldjur lockade också.
Varmrätten valde jag från menyn och det blev grillad fläskfilé, potatiskaka och kantarellsås. Gick att få i liten portion eller större. Valde den mindre... Gott!
Efterrätterna från buffén såg väldigt goda ut, så det var svårt att välja. Tursamt nog kom de i små portioner och jag provade ett par, crème caramel ( med "bränt" socker på toppen och en liten chokladhistoria blev en perfekt avslutning.
Och om man skulle önska, går det alldeles utmärkt att hoppa över varmrätten och focusera på förrätterna och efterrätterna.
 
(Skulle man hellre vilja äta ett rejält smörgåsbord och kanske trängas lite mer med andra mathugade så serveras ett sådant i en annan restaurang. Rekommenderas det också! Lite mer "modernare rätter" samsas med de "gamla" smörgådsbordsrätterna. Allt fräscht!
Är man sugen på spanska tapas finns de på en särskild restaurang.
Tror ingen behöver vara hungrig ombord.)
                                                                                      
 Ålands Hav var vackert idag. Inga vågor heller...
                                                                                             
                                                                           Bara att ta för sig....                          
                                                                                        
 
                                                                                            
 
 
 
 Torsdag den 26/12-2013
 (Annandag jul)
 
 
 
 

Julen i grått och grönt

    
Så kom julafton 2013. Den försvann också ganska obemärkt. Årets julaftonsfärger gick mest i grått och grönt. Vädret var grått och marken var grön. Hade tänkt mig att vattnet skulle skiftat lite i blått, men inte alls. Grått där också.
I och för sig är ju både grått och grönt fina färger, men så här till jul hade de gärna, för min del, fått ha en del vita inslag.
Vädret kan jag inte alls påverka så varför låta sig bli nedstämd av en sådan detalj när det finns så mycket annat elände i världen.
Ett besök hos svärmor på äldreboendet blev det och sedan en välgörande promenad hemåt i regnet.
Tror jag var den enda i Mariehamn som kommit på tanken för jag såg inte vare sig en människa eller bil på vägen.
Visserligen hade vi tidigare på dagen varit på kyrkogården och där var det gott om både människor, levande alltså, och bilar som var parkerade. Men på stan var det öde.
 
Mariehamn, julafton vid 14 tiden, endast jag är ute...

Tog mig en närmare titt på havsviken nedanför huset för att se om den kanske skiftade i lite blått. Och det gjorde den. Rggnet upphörde för ett tag och med mycket god vilja kunde jag även ana små, mycket små, skiftningar i blått på himlen. Det vita och det röda fick de uppdragna båtarna stå för. Alltså lite mer färgglatt här.
Tittade jag åt andra hållet så lyste gräset grönt och havsviken och himlen fortsatte vara en smula blå.
Så Kalle Anka och hans vänner fick påminna om hur det var "förr", med snö och de tradditioner som varit när döttrarna var små och under deras" hemmaboendetid".
Julbordet dukades och eftersom vare sig jag eller Bosse är så där jätteförtjusta i den mer svenska, traditionella julmaten, så fanns också skaldjur med. (Kompletterat av köttbullar, Jansson, julskinka, gravad och rökt lax och lite sill.)
Egentligen är det ju inget på ett svenskt julbord som är speciellt just för julen. Skulle vara en del av kaffebrödet då och kanske lutfisken. Men den äter inte jag.
För liknande mat som äts till jul kommer ju ofta fram till påsk och midsommar också. Kanske har skinkan då bytt namn till påskskinka, sak samma. Och risgrynsgröt äts ju lite nu och då.
Men egentligen spelar det ju inte någon roll för oss vad man äter och när. Vi har ju förmånen av att kunna välja, vilket många inte alls har.
 
 
 
 
 
                                                                                                                                                                                                                                                          
 
                                                 
            Pratade med finaste Max på Skype och han önskade oss God Jul.
Trevligt med en liten sjörövare som kontrast till alla tomtar som rör sig runt.                 
 
 
 
Önskar alla en god fortsättning på julen!
 
 
 
 
Mariehamn den 25/12-2013
 
 

Man ser knappast havet...

    
 Man ser knappast havet för alla träd. Är det inte granar av olika storlekar så är det björkar eller andra träd.
Snön lyser fortfarande med sin frånvaro och lär göra så även över juldagarna.
När jag ser björkarna utanför huset så låtsas jag lite att det vita på dem är snö.
Flera plusgrader är det också och inte mig emot. Är det ingen snö, så kan det lika gärna vara plusgrader.
Regn har vi sluppit men det har blåst en del idag också. Gjorde förstås mindre då jag kunde nöja mig med att se havet mellan träden.
Ett par timmar mitt på dagen så försökte även solen att tränga genom molnen och lyckades nästan.
Här har dagen bara gått...
  • sovmorgon, (som vanligt alltså) frukost där jag hann läsa allt i  Ålandstidningen
  • promenad till det äldreboende där Bosses mamma bor för att hälsa på
  • en biltur till ett ganska nytt shoppingcentra strax utanför själva Maiehamn för lite komplettering (fyra saker inhandlades och bosse stod i kasssakön i 25 minuter...)
  • ytterligare en promenad och nu längs havet
  • griljering av skinkan
  • stekt köttbullar
Kvällens begivenheter blir middag ( helstekt fläskfilé med potatisgratäng, rödvinssås och avocadosallad)
och soffhäng framför teven.
Jag vilar mig i form inför julafton....
Blir faktiskt första gången jag är på Åland under juldagarna och det känns bra. Vi har ju varit utomlands i flera år tidigare så det här blir bra.
Visserligen kommer jag, som vanligt, att sakna Liv och Helen men vi hade våra jular tillsammans i 20 år och de minnena finns kvar. För alltid!
 
Fin utsikt med hästar, träd och en havsvik. Och vi bor 700 m från Centrum...
 
Vackert, den tidiga eftermiddagen.
 
Mer träd, dock inne i shoppingcentrat.
 
Och se, blå himmel sent på eftermiddagen. Vackert med de rosa molnen.
 
 Några minuter senare...
 
 
 
 

Åland nästa

    
På väg från Kapellskär, utanför Norrtälje, över Ålands Hav.
Tänk att blåsten vill ut och vina och lufta sig när jag skall ge mig iväg på böljan den blå.
Just nu rullar det ganska bra, men "framåt", alltså vågorna går med båten. Det blåser från sydväst och ca 16m/sek. Alltså kuling! (Kuling börjar vid en vindstyrka på 13.8/13,9 m/sekund. sTorm blir det vid en blåst på 25m/sek)
I högtalaren meddelades just att vi kommer till Mariehamn 10 minuter innan utsatt tid.
 Vi har ju medvind...Skönt att resan inte tar mer än drygt två timmar idag.
Det är liksom inget nöje att röra sig från bordet där vi sitter med tanke på gungeligunget. Man förefaller ostadig redan  efter  att ha intagit ett glas vatten.
Är glad att vi inte bokat något att äta vare sig i à la carten eller julbord. Tror nog vi får tillräckligt med mat under julhelgen i alla fall.
Är inte så där jätteförtjust i just julmat, men är det jul så får man väl bjuda till lite. Med tonvikt både på lite mat och att bjuda till.
Finns så mycket annat än julmat som passar bättre för mig.
Men lite skinka, Jansson, lax, köttbullar och sill, samt en fräsch sallad skall nog orkas med.
Skall se om jag i morgon kan hitta oss en hummer och lite färska räkor som kom bra komplement till julmaten.
Det går inte att ladda upp några nya bilder nu på båten, segt internet, men en gammal havsbild från Spanien får bli bra.
(Det var för övrigt mörkt redan när färjan la ut från Kapellskär så några skärgårdsbilder kunde det ändå inte bli.)
 
Medelhavet höll sig i shack denna decemberdag då fotona togs.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

God Jul!

    
God Jul! Jaha, så var den här i år igen. Julen! Precis som varje år dyker den upp den 24 december.
Utomhus är det allt annat än julstämning, åtminstone vädermässigt men handlarna gör nog vad de kan för att få till den där rätta stämingen. Vet dock inte riktigt vad den där julstämingen innebär. För mig innebär det i varje fall inte att fara runt som en skållad råtta, med något vilt i blicken, för att köpa, köpa, köpa.
Däremot  tycker jag om att umgås med nära och kära, tända ljus, plocka fram lite julsaker, laga och äta gott, mysa i soffan och göra det som känns bra.
 
Vi har ju inte varit hemma en jul på flera år och kommer inte vara det i år heller. Men det blir ingen längre resa, utan en tur till Mariehamn på Åland över juldagarna för att hälsa på släktingar.
De senaste åren har vi varit i Thailand över jul och haft det väldigt bra. I år blir det alltså Åland och vad som sker i framtiden vet vi ju inte alls. Känns bra det också, att inte planera så mycket eller så långt i förväg.
 Sammanfattningsvis; Thailand i ett par omgångar, umgåtts med vänner, skidsemester med Helenfamiljen i Vemdalen, segling i Stockholms skärgård, kvalitetstid hemma med Max och hans familj, resor till Spanien i olika omgångar och också känt av att dagarna flyger i väg och att tiden inte är oåndlig.
Lite smolk har det varit i bägaren då jag har slagits med ett nytt malignt melanom under hösten.
Och i höstas, fredagen den 13/9, föddes William, Max lillebror.
Vilken lycka! Två jättefina barnbarn, döttrar och Bosse, personer, som tillsammans med mina vänner betyder så mycket för mig och alltid finns där för mig.
Verklig lycka!
 
 
 
 
(Det svarvita fotot av Max och William är tagit av Denize, en fotograf, som kom hem och tog jättefina bilder på pojkarna i höstas. I övrigt är det mina bilder.)
 

Tomtetur

    
 Idag blev det en tomtetur till Uppsala. Eftersom jag inte kommer att fira jul med vare sig döttrar eller barnbarn så tar vi det lite i förväg.
Alltså, själva herr Tomte kommer inte förrän på julafton men eftersom han har så mycket att stå i så hjälper jag till med själva paketleveransen till rätt adress. För säkerhets skull, så att inga paket skall komma fel.
På Centralen var det riktigt spännande att se hur alla resenärer irradde omkring med paket, väskor, husdjur och många också med en alldeles nyinköpt kaffe från Starbucks.
I går öppnade just Starbucks Coffee på Centralen. Sedan tidigare finns ett på Arlanda, men dessa etablissemang är ju inte direkt vanliga i Stockholm eller ens i Sverige.
Jag har då inte riktigt förstått det hela för sedan Pekingtiden är jag van vid att Starbucks är lättillgängliga och är väl utplacerade på många ställen runt i den stan.
Trevligt att sitta där och fika och det finns ju mängder med olika kaffesorter att välja på. Men så unikt tycker jag inte det är.
Hur som... PÅ Centralen var det jätteköer för att få en kopp Starbuckskaffe och extrainsatt personal gick runt i den långa kön och tog upp beställningar. Bra initiativ för att skynda på det hela.
Jag gick till Uppsalatåget utan en kopp Starbuckskaffe och var inte alls ledsen för det. Vet ju hur det smakar...
 
Eftertraktat kaffe på Starbucks.
 
Liv mötte mig på Stationen i Uppsala och vi tog en sväng på stan. Oj, vad folk som var ute för att handla.
Jag "tomtade till" ett par saker till Max och sedan köpte vi med oss lite lunchmat hem. Vi vägrade att stå i kö på någon lunchrestaurang för att ev. få ett bord.
Mysigt att i stället sitta hemma och äta och med både Max och William i närheten.
Jag kunde baar inte låta bli att fotografera Williams små converseskor. Så små, mjuka och söta. En helt annan kvalité är de i större storlekar.
 
                                                              
William sov största delen av tiden jag var där men han är så fin även när han sover. Och visst lämnade gammeltomtemormor paket i huset som sedan den yngre jultomten levererar när det är dags.
 
                                                                                           
 Willliam passar på att ta sig en tupplur och det hjälps inte att mormor är på besök. Han sover ändå.
                     
 Och Max tränar själv på tomterollen.
Han får nog börja jobbet som tomtenisse och hjälpa jultomten med diverse göromål.
                                                                                                  
                                                                                              
 
 
      
 
                                                                                              
 

Se Sundbyberg...

    
"Se Sundbyberg och sedan dö, möt våren i Södertälje..." så går refrängen i  den gamla Ulf Peder Olrog biten.
Idag blev det i alla fall en tur till Sundbyberg, Sumpan; mIndre än en kvart med pendeltåget från Södra station.
Nära stan och en liten stad i sig själv.
Eftersom jag var bosatt  i Solna, från det jag var 10 år och tills jag var 21  så har jag ofta varit i Sumpan och har haft vänner som bott där länge. Så Sumpan är välbekant för mig, på flera sätt.
Sundbyberg är Sveriges minsta kommun till ytan och har idag ca 42000 invånare och växte fram i slutet av 1800 talet som en förstad till Stockholm. Redan 1347 fanns Sundhby gård  här och därav har Sundbyberg fått sitt namn.
Själva ordet sund antas syfta på ett historiskt sund beläget vid Bällstaåns mynning och en by var det förvisso. Ordet berg i Sundbyberg kommer troligen från det berg där kyrkan ligger idag. (Info från bl.a från Wikipedia)
 Vad gäller industrier så har Sundbyberg har varit en "arbetarstad". Marabou haft sin fabrik här innan den flyttades till Upplands Väsby och även Siverts kabelfabrik fanns här under många år. Kabelfabriken övertogs senare av Ericsson som hade verksamhet där fram till 70 talet.
 
Idag mötte jag väninnan I vid stationen och sedan tog vi en promenad till det nya shoppingcentrat Signalfabriken och det var just här en del av Siverts kabelfabrik låg. Vi tittade runt lite och styrde sedan våra steg mot ett konditori. Dags för fika!
Och vi tog god tid på oss. Mycket att prata om och väldigt trevligt.
Mörkret hade börjat lägga sig när vi gick ut från caféet och vi tog en tur längs Sumpans gamla affärsgata, Sturegatan.
Tiden går fort när man har trevligt och det blev dags igem att åter sätta mig på pendeltåget mot Stockholms Södra.
En trevlig dag idag också!
Tack för det I!
 
 
 
         Signalfabriken, kul att se det nya shoppingcentrat, men det blev inga inköp. Nåja, en lite julklapp till Max.  Och sedan styrde fötterna oss till det gamla Boulevard Conditoriet, målet för dagens fika, ligger på Esplanaden.
                    
Sumpans afffärsgata, Sturegatan, vackert upplyst så här i jultider.
                    
                                     
                                                                                                                                                                  
 
 
 

Mitt i veckan...

    
Onsdag den 18/12. Inget regn, lite grått utomhus, kanske med mycket god vilja en aning glimt av blå himmel mitt på dagen.
Jag började dagen lugnt; en lång frukost där jag läste Dagens Nyheter från sida till sida. Inte alltför många nyheter idag.
Hade bestänt lunchträff med Ninni, en väldigt god vän.
Vi träffades vi Mariatorget och bestämde oss för att slå till på en liten indisk familjerestaurang i närheten; Happy India. Prisvärt och väldigt gott. Det blev en lunch som varade i över två timmar. Mycket prat, skratt och allmänt mysigt.
Vi fortsatte vår samvaro med att strosa förbi Slussen, genom Gamla Stan och ner mot Sergels Torg där
Ninni och jag skildes åt och jag mötte upp min ena dotter, Helen, vid Hötorget.
 
God indisk mat till lunch på Happy India på Söder.
 
Sergelarkaden, på väg mot Hötorget.
 
Skönt väder, så att fortsätta att promenera kändes bra. Helen och jag gick Drottninggatan söderut mot Gamla Stan. 
Kanske dags för att slå sig ner och filosofera på något trevligt ställe. Och vi hamnade på tapasbaren café Tabac i Gamla Stan, Stora Nygatan 46. Skönt med ett ställe i Stockholm där man kan dricka en kopp kaffe, ta en öl, ett glas vi eller äta goda tapas. Är man riktigt hungrig så finns det också mer" rejäl" mat att få.
Tiden gick fort och det var så mysigt med kvalitetstid. Bara vi två.
 
Vackra amaryllisar på i mitt blickfång på Tabac.
 
Fortfarande inget regn, så vi gick mot Slussen, där Helen och jag skildes åt.
Bestämde mig för att hoppa på en buss hemåt och gick de sista hundratalet metrarna längs kajen.
Fullmåne i kväll!
En härlig dag blev det och egentligen var det inget som hände idag var planerat i förväg.
Tänk, att just spontaniteten kan kännas så befriande och tillföra så mycket.
Tack för idag!
                                                                                          
 Vackert längs kajen på väg hem.
              
Samma motiv som ovan, men med en annan kamerainställning. Vacker det också.
 
 

Festlig måndagkväll

    
Även om inte vädret direkt påminner mig om julens antågande så är det uppiggande att se hur vackert man dekorerat och på många ställen i Stockholm.
I går kväll promenerade en väninna och jag tillsammans från Gamla Stan, längs Drottninggatan till Vasastan dit vi var bjudna på "trevligheter" med bokklubb.
Regnet som fallit under dagen hade tagit sig en middagspaus och det var riktigt mysigt att promenera under upplysta kransar och röda ljusgirlanger.
 
Hela Drottninggatan är vackert upplyst. Klart uppiggande!
 

Och hela kvällen gick i uppiggningens tecken; varm och uppsluppen stämning, många skratt, mycket prat, jättegod mat och dryck och en hel del bokprat.
 
Jag fick med mig tre låneböcker hem; "NÄR BARNET LAGT SIG" av Sven Nyqvist; Hans debutroman och som handlar om hans barndom och uppväxt. " En dag satte jag mig ner och började skriva. Jag ville försöka förstå den där luftfärden, när jag sträcktes över från en famn till en annan och i den nya famnen får jag ett namn och en adress. Det är nog därför jag skrivit den här boken"
"Det blev inte som jag tänkt mig" av Jane at Sandeberg; En roman om Maria som ofrivilligt tvingas möta sig själv och se på sitt liv och sina livsval. Inga aktiva val, utan hon har åkt med. Det faktum att hon döms för mord, om än inte överlagt, gör till slut att hon och även hennes familj får ett bättre och rikare liv. Livet blir aldrig som man tänkt sig."
"Den röda grevinnan" av Yvonne Hirdman; "Min mamma är grevinna , sa jag i det snoriga Hökarängen, till de inflyttade ljushåriga ungarna från Norrlands urskogar. Inte undra på att de gav sig på mig. Men hon var faktiskt grevinna, min mor. Fru Charlotte Hirdman hade ett hemligt, kringflackande liv bakom sig innan hon blev vår utländska mamma. Min mammas liv var brokigt och utgör en del av mellankrigstidens historia. Alltid där ljuskäglan sveper. "
"Den röda grevinnan är en fängslande biografi över ett ovanligt liv. Det är en kvinnas historia - och Europas."
 
Spännande och varierande läsning för mig att se fram emot.
 
En fantastisk jultågbana fångade givetvis vårt intresse.
Ett tåg kör runt, tutar och blinkar och ljusen den lilla byn ändrar också färg vid lämpliga tillfällen.
 
Festligt och trevligt en måndagkväll.
 
  Lax och skaldjurscanapé till förrätt följdes av en thailändsk kycklinggryta. Väldigt gott!
 Och till kaffet serverades en härlig Pavlovatårta med hallon.
                                                                                           
Tre böcker i olika genrer. Spännande läsning att se fram emot.
 
 
 
 
 
Måndag den 17/12-2013
 
 

Mörkgrått denna tredje advent.

    
Grått, grått och mer grått, är dagens färg. Tredje advent!
Regnet har nog inte tagit en endaste paus under dagen och mörkeret har varit påträngande. Redan på förmiddagen gick jag runt och tände lampor och adventsljusstakar. (De är inställda på timer, men idag var det inte till någon hjälp när mörkret varit kompakt hela dagen)
Även mängder av levande ljus behövdes för att få till någon som helst mysfaktor.
Att ens tänka tanken på att ge mig ut kändes fjärran.
För att få lite adventskänsla i regnet, ja föruom adventsljusen som lyst för högtryck, så har jag skrivit ett gäng julkort, ätit pepparkakor och druckit hemgjord glögg och inte så mycket mer...
Konstaterade glatt att vi inte ens behövde gå ut för att införskaffa mat till kvällens middag. Jag tittade in i frysen och insåg att min väl dolda kreativa sida skulle få göra ett framträdande. Det är trots allt söndag och tredje advent.
Förrätt blir något med avokado, varmrätten en kycklingfiléhistoria med någon potatisskapelse och till efterrätt något jag ännu inte kommit på. Får klura lite till och se vad som finns i gömmorna.
 
Klockan är 15 och det gråblaskiga vädret består.
 
Skönt att inte behöva ge sig ut.
 
Mörkret har lagt sig över Hammarbykanalen och klockan är 15.30.
 
 Får pigga upp mig ytterligare med att se på bilderna när Max diskade i går.
Han har verkligen talang...
                                                                                                  
 
 
 
Stockholm den 15/12-2013

Pepparkaksgubben

    
Luciadagen blev händelserik för både Max och mig;
  • trassel med tunnelbanan p.g.a. brand i en kablel
  • överfyllda ersättningsbussar
  • alternativa resvägar för att ta sig fram i och runt Stockholm
  • långa sträckor att gå mellan kommunikationerna både för en pigg fyraåring och en hyfsat pigg mormor
  • luciafirande på ett äldreboende
  • bus med "moster Helen"
  • pepparkaksbak
Att när kvällen kom få sjunka ner i soffan, mysa och titta "På spåret", sammanfatta dagen och höra Max säga
-"mormor, det har varit en väldigt rolig dag, men i morgon vill inte jag att det skall brinna i tunnelbanans gröna linje för då skall jag åka med den."
 
Och idag har vi sett att tunnelbanan fungerar igen och att skadorna är avhjälpta för den här gången.
Just nu snöar det lite, men vill vi ser mer snö så får det bli på tv och från skidtävlingarna i Davos.
 
 
 
 

Lucia

    
Fredagen den 13/12 och Luciadagen. Ingen snö i Stockholm men sol och blå himmel. Får hålla till goda med det. Blåsten från i går har lagt sig och det mesta är njutbart.
På förmiddagen skulle jag hämta Max på Centralen och var ute i god tid. Men vad hjälpte det? Föga!
För tidigt i morse var det en kabelbrand i tunnelbanan vid Skanstull, min hållplats. Hela Tunnebanans gröna linje var avspärrad och det var bara att söka rätt på en ersättningsbussa.
Bussen hittade jag, men det hade alla andra också gjort så det var bara att "knö sig in". Tur att jag har vanan inne.
Max skulle hämtas strax före 12 och hans mamma skulle ta vändande tåg till Uppsala, 12.11. när klockan var 12 befann jag mig i bussen vid Tegelbacken och det fanns viss chans att jag skulle hinna. Och det gjorde jag. Två minuter före tågetsavgång kom jag inrusandes på perrongen, hann få Max väska och även Max innan Liv slängde sig på tåget tillbaka till Uppsala. Tur man i alla fall är hyfsat vältränad....
Nu var det dags för dagens nästa händelse; ta tunnelbanan, blå linje, mot Hjulsta för att stiga av i Solna, Huvudsta. Här skulle Max och jag träffa hans "moster Helen" och titta på ett Luciatåg på det äldreboende där helen arbetar.  Och för att nå den blå linjen skall man på Centralen ta sig långt ner i underjorden. Flera rulltrappor och gångar skall forseras innan man når tågen. Även detta klarades av och det var skönt att sätta sig ner och pusta i några hållplatser.
Max hade sina tomtekläder med sig och anslöt sig med glädje till Luciatåget. Och hans spontana medverkan var verkligen uppsakattad.
 
Max, en uppskattad liten tomte.
 
"Moster" och Max på plats .
 
Ett väldigt uppskattat luciatåg där personal och boende deltog tillsammans.
Publiken sjöng med i de fina jul och luciasångerna och stämningen var fin.
Många av de äldre hade aldrig tidigare  deltagit i ett luciatåg och uppskattade detta väldigt mycket.
Jag tyckte det var fantastiskt att så många ville vara med i tåget och att se deras glädje över att kunna vara med.
Måste också passa på att berömma personalen  här på S, som verkligen finns där för de boende.
 
En otroligt vacker hibiscus är nu inne för vinterförvaring och är alldeles full med blommor och knoppar.
 
En del av trädgården på äldreboendet med vacker utsikt över Ulvsundasjön.
 
Solen på väg ner över Ulvsundasjön i Solna.
 
Fram på eftermddagen varblev det dags att dra sig hemåt. Fortfarande var den gröna tunnelbanelinjen avstängd, men till Centralen kom vi och därifrån blev det buss. Rusningstrafik, så vi var inte direkt ensamma resenärer. Men med god vilja pressades alla på bussen och som att vara i ett skruvstäd rullade vi mot Söder.
Tursamt nog blev jag och Max erbjudna en sittplats. Bara att tacka och ta emot.
Nu är det tidig kväll och vi skall dra i gång vårt pepparkakebak.
Och sedan väntar soffhäng och "På Spåret". Kanske kan lite middag klämmas in också....
Önskar alla en trevlig Luciakväll. eller helt vanlig fedagskväll och man nu inte är ett "Luciafan".
 
                                                    
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

"Go kväll"

    
En vacker Stockholmshimmel såg jag idag på eftermiddagen och hann ståt en stund på balkongen innan skymningen övergick i decembermörker.
Jag har för länge sedan återfått det goda humöret efter morgonens incudent med en BMW som troligen vare sig hade back på bilen eller kunskap om trafikskyltar och deras betydelse. (Se förra inlägget om någon är intresserad av att läsa om vad som hände.)
 
Efter att ha läst en insändare i DN idag så kan jag bara hålla med;
" Det tycks som om alla biltillverkare gör två modeller av samma bilmodell. En med blinkers och backfunktion (det sista mitt tilllägg) och en budgetmodell utan. Den senare modellen verkar var den mest sålda...." insänt av CMa
 
 
 
 
 
 

Tvära kast

    
 Från ljusa, långa, dagar och "sval försommarvärme", i snitt +17 om dagarna i skuggan, till betydligt kortare dagar och "mer svalt", för att uttrycka mig positivt.
I skrivandets stund visar termometern utanför köksfönstret + 6. klockan är snart tre på eftermiddagen och det har börjat skymma. Det innebär också att adventsljusstakar, granar och annan julbelysning börjar att tändas. Vackert!
 
Torrevieja i veckan.
 
Vet att tomtesäsongen är inledd och fick lite mer försmak av det på flygplatsen i Alicante i går, då ett gäng dansande, glada, tomtar framträdde i kassorna på Burger King.
 
 
 Gårdagen ägnades åt hemresa. För första gången flög vi mer Air Berlin och det var en positiv upplevelse. Bra service; rejäla smörgåsar och dryck serverades ombord utan extra kostnad och för de som velat hade varm mat kunnat beställas i förväg till extra kostnad. I bagageväg är 23 kg plus 8 kg handbagage inkluderat i priset. God komfort, bekväma stolar i skinn och bra benutrymme, gjorde det hela ännu bättre. Och priset? Helt klart mycket konkurrenskraftigt, 700 sek/enkelbiljett den tid vi åkte.
Tidsåtgången blir lite längre, ca en och en halv timme, mellanlandning i Berlin och snabbt byte till Arlanda, men det gjorde absolut ingenting.
 Alperna visade sig från en av sina bättre sidor.
 
 
I morse var det tidig uppstigning och strax före 06.30 befann jag mig ute med bil i Stockholmstrafiken på väg mot Uppsala. Och det var verkligen mörkt. Eftersom jag bor i stan använder jag inte bilen så ofta och inte i denna arla morgonstund, men jag förvånades av hur många bilister som var på väg. Köer var det också.
I Uppsala mötte jag Max och Williamfamiljen för att gå till Max Luciafirande på förskolan.
Och i dörren mötte mig världens finaste tomte.
 
Världens finaste Max.
 
 Förväntansfulla; mormor Ditte, mamma Liv och pappa Johan.
 
Delar av förskolans Luciatåg. Personalen hade verkligen tränat sångerna med barnen, men några av de yngsta var nog inte så roade av att delta utan tyckte att mamma eller pappas famn kändes tryggare.
(Max med svart band och tomtelykta)
                                           
En mycket god och glad tomte efter framförandet.
Personalen hade verkligen tränat med barnen och försökt lära dem de vanligaste sångerna till Lucia och jul.
 
 Dags för mig att köra tillbaka till Stockholm, precis lagom för att se solen komma fram, men så högt upp orkar den ju inte. Jag är på gott humör och är nästan hemma. Då!!!!
Strax innan Skansbron brukar jag svänga upp en smygväg, där det är tillåtet för bilar från "mitt håll" att köra, men man skall lämna företräde för ev. mötande buss. Genomfart från andra hållet är förbjuden.
Jag jör in och är halvvägs igenom då en grå BMW, av större modell, kommer farandes. I fordonet sitter en yngling i 30 års åldern (hör eg, inte hit....) och börjar vifta åt mig att jag skall backa så han kan komma fram.
Inte hann jag då med några positiva tankar och det leende jag haft på läpparna försvann genast.
Jag stängde av min bilmotor och väntade. Efter mig fanns nu fyra bilar. Jag gick ut och talade om vad som stod på skylten. BMW mannen gapade att han hade företräde. Jag pekade på skylten där det tydligt visade att han inte fick köra. Sa inget!
Mannen i bilen bakom såg hur det stod till, klev ur sin bil och kom fram till oss. BMW mannen gapade att vi skulle backa hela raden, nu med 10 bilar...
En tredje man anslöt sig och med gemensamma krafter lyckades vi visa på att skylten gällde. Infart förbjuden från BMW mannes håll. Till sist backade han och vi andra kunde köra i väg. När det var dags för BMW mannen att trotsa förbudsskylten kom bussen.
Kunde inte annat än att le igen.
 
 
 
 
 
 
 
 

Den 10 december, Nobeldagen

    
 Nobeldagen! Har försökt att följa både Mandelas minnesgudstjänst, Fredsprisutdeningen i Oslo och festligheterna i samband med Nobelfirandet i Stockholm.
Högtidligt och spännande och jag hoppas kunna se lite av aftonens bankett i Stockholms Stadshus kanske både på spansk tv och via datorn. Just Nobeldagen är lite speciell för mig; det var min mammas sista dag i livet och vi såg från hennes sjuksäng Nobelmiddagen och hon gladdes så över att se alla fina klänningar och allt firande. Fint minne! Och på natten dog hon.
Kan också se tillbaka på ungdomstiden då jag själv var inbjuden till två Nobelmiddagar. Men det var då det. Roligt var det och väldigt högtidligt.
 
Sista dagen här för denna gång och givetvis blev det en tur till havet.
Och längs vägen ner ses fler och fler tomtar som försöker ta sig in via balkonger, räcken och skorstenar. Antar att de vill  vara i god tid inför julfirandet.
Mötte upp vänner för fika  och träffade också på Mats som kommit idag. Trevligt att ses igen.
Och för att verkligen ta till vara dagen så gick vi vidare ner till havet. Mysigt att sitta ner på en uteservering och förena nytta med ; en kall öl och titta ut över havet.
För i morgon väntar nog ett mer vinterlikt landskap hemma.
Tack för den här gången! Och tillbaka kommer vi!
 
 
 
 
 
 
 

Ibland händer det...

    
Vet inte om det är tur eller skicklighet, men även i morse möttes vi av blå himmel. Lika trevligt som vanligt! Visserligen dök det fram på dagen upp några moln och havet syntes stundtals skifta i grått. Men vad gör det?
Att sitta nere på Paseon (strandpromenaden) och bara titta på folk och hundar kan vara en ganska lagom sysselsättning, åtminstone ibland. Och idag var det en sådan "ibland dag".
På väg ner till Paseon uträttade vi ett par praktiska ärenden och idag gick dessa smidigt, vilket inte alltid är fallet. Men ibland...
Lunch blev det också idag, svensk mat.
Ofta om man sittter på en uteservering och beställer kaffe, öl eller annat att dricka så får man också någon liten och ibland större tapa, munsbit, serverad. Och med tanke på att vi äter frukost ganska sent, så behövs sällan någon mer rejäl lunch. Men ibland så; och idag var IBLAND. 
Vi mötte upp vänner på Café Hudik (jodå det är en svensk restaurang) och slog runt på rejäl svensk husmanskost.
Hemlagade köttbullar med gott hemlagat potatismos för min del och rårörda lingon till. Gott!
De övriga slog till på  laxpudding och de var också väldigt nöjda med sina val.
 
Det blev ytterligare en sväng ner till havet efter lunchen och färgen på havet tycktes fortfarande skifta i grått. Vackert var det i alla fall.
 
 
Havet tycks idag skifta i grått.
 
Att just sitta här vid havet och titta innebär också att man kan få se saker och ting som man annars inte tänkt på. För min del hade jag inte tänkt på att en hund kunde vara utrustad med solskärm. Och varför inte?
Tror nog både hunden och dess matte tyckte det var piffigt. Kanske dessutom praktiskt? Vad säger ni hundägare?
 
 
Det blev några ärenden uträttade på hemvägen också och vi stannade till ett tag i en av de många "kinabutikerna" som finns i stan och i dessa butiker finns allt man kan tänka sig och lite till. Bra priser är det också, men prutar gör man inte. 
Så plötsligt var det sen eftermiddag utan att vi ens visste vart dagen tagit vägen.
Och att ännu en dag kunna säga "det har varit en bra dag idag också" känns så skönt.
Hoppas ni också tycker att dagen varit bra. Och om inte, så kommer en ny dag i morgon.
 
 
 
 
Torrevieja den 9/12-2013

Fin kväll

    
 Gårdagens kväll, den andra advent, tillbringade vi runt Stora kyrkan och nere vid havet, tillsammans med många Torreviejabor. Här var det lokalhelgdag igår och Torreviejas skyddshelgon, Inmaculada, bars efter kvällens mässa ut från kyrkan i procession ner mot havet och den vackra Casinobyggnaden. (Inget kasino, men stadens äldsta byggnad och är från slutet av 1800 talet. )
Vi väntade vid kyrkan och gick sedan ner till Casinot och havet för att se processionen komma dit. Vackert med alla tända ljus och facklor.
 
  Stora Kyrkan är vackert upplyst och vi vänta med spänning på att Inmaculada skall bäras ut från kyrkan.
 
 Processionen har nått Casinot och Inmacuela vänds mot havet och ett vackert fyrverkeri hedrar henne.
                                                                                              
                                                                                                 
                         
 När fyrverkeriet har avslutats skall skyddshelgonet bäras tillbaka till kyrkan
och nu är det om möjligt ännu fler deltagare i processionen.
                                                                                  
 Mängder av människor och körer har samlats i kyrlan för att tillsammans sjunga "Salve Marinera", en lovsånng till havet och staden Torreviejas hyllningssång. Kyrkan var mer än fylld så jag fick njuta av de vackra sångerna från kyrktrappan. Men vad gjorde det. Det blev en minnesvärd och väldigt trevlig kväll.Och särskilt roligt att få möjlighet att ta del av det som finns här och nu.
 
 
 
                                                               
 
                                                                                          
 
 

Vilodag och andra advent;

    
 Söndag och andra advent. Känns inte direkt som om det vore adventstider, men skönt att det finns en almanacka så att det blir mer åskådligt.
Vi tände i alla fall två ljus i morse för att lite adventsstämning skulle infinna isg. Och senare fram på dagen blev det glögg och Annas Pepparkakor på terrassen.
I skrivandets stund är klockan 16 och jag sitter i solen och myser.  Det är ljust, himlen är klarblå och +17 duger bra. (Läs; mycket behagligt...)
Eftersom gårdagens promenad blev ganska lång och vi hann se en hel del, utom just då en endaste flamingo, så har jag idag bara traskat runt kvarteren där vi bor plus tagit en hastig runda ner till havet.
Och tänk så skönt det kan vara, åtminstone ibland, att sitta ute och inte göra något alls. Inget annat än att låta tankarna fladdra vind för våg.
Fram på kvällskvisten är det en massa evenemang nere på stan, helgdag idag också, Torreviejas skyddshelgon skall firas, så vi spar lite på krafterna. För detta vill vi ju inte missa. Det blir både musik, procession, sång och fyrverkerier.
 
"Solstingsgatan" med huset där vi bor. Förstår att luften står stilla här sommartid.
För någon skugga erbjuds inte ute på gatan.
Men på terrassen finns alltid skugga att få.
 
 Julstjärnor, vackra där de växer vilt . Och en av mina favortiter, bouganvilla.
                                                                                        
Jodå, det blommar nere vid havet också.
 
 Lite kontraster; damerna stickar i kapp nere på stranden och herr Tomte försöker ta sig in på en balkong. Adventstider?
                                                                                          
 
 

Rundgång

    
 Lördag, strålande sol idag igen. Helt underbart! Efter frukost ute på terrassen kom jag på den briljanta idén, nåja i mitt tycke förstås, att vi skulle ge oss ut på en mer natur och fågelinspirerande promenad. 
Några km väst och nordväst om oss litter de två saltsjöarna och där har vi hitintills inte varit. Vi har sett sjöarna på avstånd, men idag var det dags för att se en av dem på nära håll. Vi bestände oss för att promenera till Laguna Azul och en park där som heter Parque Natural de Las Lagunas de La Mata och Torrevieja.
Vet att det skall finnas ett rikt fågelliv och gott om flamingor vid sjön och i området. Så vi var förväntansfulla.
(Svårt det där med böjning av flamingo. Men enligt det finns olika tolkningar av böjningsformerna. En flamingo, den flamingon, flera flamingor, de flamingorna. Och på flera några ställen där jag läst har även flamingosarna funnits med. )
 
Kan inte påstå att vi är utrustade med den bästa kartan över området, den är liksom mer vägledande, men vi hittade fram även om det blev en liten omväg. Trevligt att gå bland grödorna och vi spanade ivrigt efter fåglar.
Men icke såg vi några. Och inte en enda flamingo var synlig.
Jag gick t.o.m upp i ett utsiktstorn för att se bättre. Men inte hjälpte det. Inte en flamingo inom synhåll. Vi antog  att de måste ha flyttat mot Afrika....
Någon som vet?
 
 
Det fanns många föreskrifter för vad man inte fick och fick göra inom området. Ordning och reda!
 
Eftersom solen fortsatte att lysa så vackert hade vi ingen lust att bege oss hemåt. Så vi fortsatte vår promenad ett par km österut, ner mot La Mata och havet. ( La Mata hör till Torrevieja, men har eget kommunhus har jag fått veta.)
Här finns jättefina, långa sandstränder, många mysiga uteserveringar och en fantastiskt fin träramp som går flera km utmed havet och in mot Torrevieja.
Men innan vi kom till La Mata så såg jag mitt livs den första cykelrondell.
 
 
När vi kom till cykelrondellen så hade vi gått ca 8 km och nu kände vi oss laddade för lite lunch nere vid havet i La Mata. Och det var många som var hugade att sitta ute och luncha i det härliga vädret. Men vi fick oss en plats med fin strand och havsutsikt.
 
 
                                                                                     
Lite lunchsällskap. När vi nu inte såg en endaste flamingo så fick dagens djur bli en liten mus.
(Ja, hundar och katter har vi sett.)
 
 Stärkta av lunchen gick vi vidare och nu längs havet. Och vi gick och gick och gick...Efter några km tog rampen slut och vi var framme vid Cabo Cervera. Här fick vi ge upp tankarna på att fortsätta längs havet och ett par branta backar tog oss upp till vägen. Havet såg vi nu uppifrån.
Till sist vek vi av österut och gick den sista sega backen hem till oss. Och då hade vi verkligen gått runt.
Total uppskattade sträcka för dagens promenad blev 16 km. Men i morgon blir det en kortare variant. Dessutom är det vilodag, söndag och andra advent. Så det passar bra.
 
( Internet är åter i god form.)
 
 
 
 
 
 
Torrevieja den 7/12-2013

Segt som bara den...

    
Tålamod är inte min starkaste sida, men med åren har det blivit bättre. Betydligt bättre.
Dagen har varit lysande med en promenad till havet, lunch på en uteservering med vänner och allmänt mys.
Och innan dess blev det ett marknadsbesök för inköp av härliga oliver att ta med hem. Man får provsmaka, så efter att ha smakat på ett tiotal olika så hade jag svårt att välja. Alla smakade bra. Så jag blundade och pekade och tog ett kiol av två sorter. Beställningsvara hem!
Att få in några bilder idag låter sig inte göras. Men ni som läser får väl titta på de bilder som funnits med i tidigare inlägg.
Hoppas i alla fall på att internetuppkopplingen skall fungera så att vi kan se "På Spåret".
Återkommer i morgon!
Önskar alla en trevlig kväll.
Och jag säger som jag brukar; inte är det som hemma, internet alltså..., och skulle det var som hemma så kunde jag ju stanna där. Så nu tänker jag positiva tankar. Och internet kan jag klara mig utan. Nästan.
Vi hörs!
Här kommer en av favoritbilderna i repris.
 
 
Gårdagen i lite bilder;
                                                                                  
                                          
 
 
 
Nu tycks internet vara i form igen. Har ringt firman, Sat Tv Plus och de var väldigt tillmötesgående och har udersökt vad som inte fungerade. Och ibland är det dålig signal, det märker vi av även på våra spanska mobiler.
Men att få service snabbt uppskattar jag. Så nu får vi se om det håller i sig.
 
 
                                      
 
 Torrevieja den 6 och 7/12-2013
 
 
 

Klockrent på Piren

    
En strålande morgon! Inte ett moln på himmlen idag heller. Så varför inte göra som klockan; gå ett varv.
I och för sig hade jag lite att ordna med innan vi kom i väg, så det blev ett stopp. Min mobil hade bestämt sig för att inte sköta sig. Den visade på "ingen service". Puh!
Internet fungerade men det gick inte att vare sig ringa, ta emot samtal eller skicka/ta emot sms. Ringde via Skype till en person på Telia som berättade att då jag bytte abonnemang i september så hade jag fått ett nytt simkort som skulle ersätta det gamla. 
Visserligen ringde till Telia när jag fick simkortet och frågade vad jag skulle med ett litet, nytt simkort och fick svaret att jag inte behövde det. Alltså har jag inte bytt, vilket jag idag förstod att jag skulle ha gjort. Inget att göra åt nu och som tur är har jag en annan telefon som jag kan använda där jag har ett spanskt simkort. Det går alltså ingen nöd på mig och visst är det irriterande, men som kompensation bjuder
Telia mig på en månads abonnemang. Tackar för det! Och något att ta tag i hemma, att leta efter ett litet simkort.
Dags att börja gå.
 
 Mot havet styrde stegen per automatik. Och visst hajade vi till vid den läckra gamla Pe Ven som stod parkerad,
skinande blank och i skick som ny. Nu hade jag fått syn på den långa piren och mer till havs om man nu inte själv är till sjöss går nästan inte att komma. Det skulle vara om man badade i så fall eller kände för ett dyk.
Det gjorde vi inte.
 
 
           
 Piren är lång, 1350 m ändå ut och så skall man förstås tillbaka. Och att ta ett varv här dagligen säger de spanska läkarna är nyttigt och promenaden kallas också för "La ruta del Colesterol". (Kolesterolpromenaden.)
Piren hör ihop med staden Torreviejas historia och har skyddat fiskare, fiskebåtar och saltarbetarnas båtar från havets stormar. Den gamla piren blev förfallen och en ny byggdes och invigdes år 2000. Den består att ett trädäck och staketet längs piren är lågt och man får lätt känslan av att befinna sig ombord på en båt, en väldigt lång sådan. Bara horisonten syns framåt.
     
 
 
 Längs hela piren finns det gott om bänkar och rastplatser under tak. (Säkert välbehövligt sommartid.) Och nere bland stenarna alldeles vid havet stårmängder av fiskare med sina långa spön. Om de fick fångst eller ej vet jag inte. Katterna vi såg verkade i alla fall fiskintresserade.
 
 
                                                                                    
                                                                                     
Och här står den alltid väntande fiskarhustrun. Antar att hon har mycket att förtälja.
 
Längst ut på piren.
 
Och dags att gå tillbaka. Men hela promenaden var helt klockren. Det här kommer vi att göra om.
 
Utsikt från en parkbänk på strandpromenaden. Vackert!
 
Solen fortsatte att skina och vi fortsatte att gå. Det blev hela strandpromenaden bort, förbi Playa del Cura och Playa de los Locos och sedan uppåt och genom Rosaledaområdet innan vi kom hem. Men lite matvaror behövdes så det blev ett varv inne på Consum (orange skylt här) för i morgon är det helgdag, författningsdagen, så vem vet vad som är öppet. Tycker i och för sig att det varit lite halvhelg här i trakten hela veckan....
 
 
 Torrevieja den 5/12-2013
 
 
 
 
                                                                             
 

Nya upplevelser och gamla

    
Idag var det dags för mig att få stygnen i armen borttagna. Strax före klockan 11 infann jag mig vid den lokala vårdcentralen i närheten av oss och i sällskap av Bosse och vännerna Irene  och Ignatio.
Kändes väldigt skönt att både få hjälp med de lite mer praktiska momenten och de mer stöttande. Men i detta sällskap flöt det på bra.
Jag blev inskriven enligt konstens alla regler och med hjälp av pass och EU sjukkortet hade jag snart ett litet papper i min hand som visade att jag var registrerad. Dags att sitta ner och vänta på att en doktor som först skulle titta på armen och stygnen. Ganska kort väntan och sedan traskade Irene och jag in för att visa armen. Doktorn var nöjd med det hon såg och skickade oss vidare til tidsbeställningen.
Ignatio var snäll och stod i den kön och jag  fick en tid 12.06.
Alltså hade vi rast en halv timme.
Dags för kaffe!
 
 
                           Vårdcentralens huvudentré.                          Mysigt med kafferast på ett närbeläget café.
 
Kafferasten tog snart slut och vi var alla fyra tillbaka på Vårdcentralen.
Jag tänkte att hade jag fått tid 12.06 så gällde det. Irene och ignatio fnissade vid tanken...Men i princip på utsatt tid blev jag uppropad och irene och jag stegade in till den manlige sjukskötaren. Stygnen plockades ett efter ett och ett par minuter senare var jag klar.
Nästan! Irene påpekade att jag behövde ett plåster på såret eftersom det blödde lite grann och det fick jag också. Vi tackade för oss och gick ut i den vackra decemberdagen. Och allt detta på vårdcentralen till ingen kostnad alls. Fantastiskt! För hemma I Sverigelandet får man betala för denna tjänst. Om man nu inte har frikort.
Tusen tack för jättefin hjälp och stöd.
Decemberdagen var strålande, +19 grader i skuggan och Bosse och jag gick ner mot havet. Förstås! Det var många som  precis som oss ville njuta av solen...
Och att jag dras till havet/vatten är ju ingen nyhet.
Just idag har många tankar rört sig i mitt huvud och tanken på att ta vara på den dag som är har varit stark.
För om morgondagen vet vi inget....
 
                      
     
                                                                                        
Gillar att höra vågornas brus.
 
 Jätteskönt! Tänk att det är den 4/12.
     
 
 
 
                                                                                           
 
   Torrevieja den 4/12-2013                                                             
 

En räkmacka med trevligt sällskap

    
Tror solen blev överansträngd i går genom att lysa så intensivt från en klarblå himmel så idag har den taigt en paus. Men stundtals så gjorde den några tappra försök.
Termometern har ändå visat på +16 så det var ändå hyfsat skönt att sitta ute på terrassen och läsa en stund på eftermiddagen.
Var på förmiddagen hemma hos en väninna för att fika och passade förstås på att beundra utsikten från deras terrass, högst upp i huset. Och där kunde jag ha stått länge.
 Även de vackra pelargonerna som just nu har sin bästa tid här kunde inteundgå mina beundrande blickar. Hemma i Stockholm trivs de ju bäst sommartid, men här blir det då ofta alltför varmt för att de skall vaara helt nöjda. (Har fått detta berättat för mig ....)
Lunch behövde vi efter prat och kaffeintag och vi gjorde det enkelt för oss och gick ner till Skandinaviskt Centrum och deras restaurang.
För min del lockade en räksmörgås och den var mer än rejäl. Tursamt nog fanns det en frivillig med i sällskapet som gärna ville ha en bit. Väldigt gott var det! Och väldigt trevligt!
Nu skall jag göra ett nytt försök att få till glöggen. Socker är inhandlat och tillsammans med mandel och russin så utgår jag från att smaken blir bättre.
 
 
Härlig utsikt från "topfloor".
 
Väldigt gott!
 
 
 
 
 Torrevieja den 3/12-2013

Molnfritt!

    
 En underbart vacker dag! Inte ett moln så långt ögat kunde se och termometern visade mitt på dagen +18 i skuggan.
Jag hade för säkerhets skull tagit på mig en fleecetröja, men den hamnade snart i ryggsäcken.
En lång promenad längs havet med lunchstopp på ett jättemysigt ställe och där vi satt på första parkett med stranden och havet framför oss.
Vi hade längs den väg vid havet där vi gick fått tipps om en butik, DOMTI, där i princip allt säljs och ingen vara kostar mer än 2 euro. Vi hann in där en kvart före de stängde för siesta och hann samla på oss både julkort, anteckningsböcker, pärmar, miniräknare, snapsglas och lite till. Sen hann vi inte mer.
Får komma tillbaka och köpa upp oss på det som vi inte fick med idag. Inga problem. Butiken har ett perfekt läge vid havet och där promenerar vi gärna.
Så det har inte alls varit några problem att få dagen att gå. Tvärtom! Tiden går fort och dagarna också.
En härlig dag blev det.
Och nu skall jag prova mina kokkonster i köket; fläskfilé med champinjonsås, tomatsallad med oliver och kanske råstekt potatis.
 
Ingen direkt rusning till stranden så här års direkt.
 
                                             Men det fanns soltörstande individer och de som verkligen var det.
 
Andra spelade kort och någon badade. Udrar hur varmt/kallt det är i havet.
Men jag inser att det inte är min temperatur som bör vara +25 för att jag skall bada.
 
 
 
 
 
 
 
                                                                                                                 
 
 

Första advent

    
Förrsta advent bjöd på delvis regn och mulet. Men inte var det så kallt, +13.  så jag bestämde mig för att gå ner till "Stora Kyrkan" och vara på med den skandinaviska adventsgudstjänsten klockan 16. Innan dess blev det en promenad i närområdet och jag gjorde glögg som vi också provsmakade.
Med papparkakor till slank den ner... Men den skall förbättras idag med hjälp av lite socker.
Russin och mandel bör också inköpas för ytterligare smakhöjning. Men en god start, om man tänker positivt. (Rödvin och glöggkryddor ingick i alla fall.)
En lugn förmiddag alltså. Försökte också få till en avventsljusstake, men får fnula med det i morgon. Fick inte till det riktigt.
Förra året var vi i Thailand vid första advent och hade  en egendesignad adventsljusstake.
 
 Förra årtes adventsljusstake.
 
                                         Glögg hemma och sedan en rask promenad ner till "Stora Kyrkan" i duggregn.
                                                      Men halvvägs framme började solen titta fram.                                                 
                                    
Jodå, gårdagens blomstersmyckning av kyrkans portar fanns kvar. Lika vackert idag. 
                                             
 
 Att kyrka skulle vara fylld av besökande denna första advent hade jag räknat med och säkert hade de första anlänt resan före klockan 15. Men jag fick i alla fall en plats efter visst letande och både såg och hörd bra. För det var musiken och adventspsalmerna jag gärna både ville höra ooch sjunga med i.
 
En väldigt vacker katolsk kyrka som idag höll skandinavisk adventsgudstjänst.
 
En helt fullsatt kyrka och de fina adventssångerna blandades med både körinslag och solosång av Mia Karlsson. Och när hon tillsammans med kören sjönh "O Helga Natt" så infann sig en speciell känsla hos mig med många, många minnen. Jodå, den svenska prästen på Costa Blanca, Michael Franzén, höll i gudstjänsten.
 
Samling på torget framför kyrkan där det bjöds på glög och pepparkakor.
Här med en god vän och vi låter oss väl smaka.       
                                                                                         
Givetvis blev det en titt på den vackra julkrubban innan den svenska julgranen tändes. Ja, julgranen är skänkt från Sverige och varje år till första advent transporteras det hit en ny.
Kvällen avslutade vi på en tatasrestaurang tillsammans med vänner. Väldigt trevligt!
 
 
                                                                                        
 
Tänt vare här!
 
 
 
 
 
                                                                                                     
 
 

Blommor och åter blommor!

    
Första advent! Vill passa på att önska alla en fin och trevlig första advent! Lite adventsfirande blir det här också; glögg (egengjord), pepparkakor, gå till kyrkan för att lyssna på adventsmusik och senare se julgranen tändas på torget.
Julkrubban avtäcktes i går kväll, men då var våra fötter kalla så den passar vi också på att se i kväll. Bra när aktiviteter är samlade.
 
Gårdagens tapasrunda avslutades. Mätta och belåtna gick vi till Torreviejas äldsta och största kyrka  för att invänta blomstersmyckningen av kyrkporten.
En parad, med barn och vuxna från olika organisationer och skolor i Torrevieja, startade från "Vita kyrkan" med en orkester i spetsen och hade som sitt slutmål "Plaza Constitucion" och den "Stora Kyrkan."
Gruppvis lämnades vita och blå blomsterbuketter, Jungfruns färger, och dessa sattes upp runt kyrkportarna.
Denna blomsterhyllning är till för att hedra staden Torreviejas skyddshelgon; La Inmaculada de Concepción.
 
Vackert på torget framför kyrkan. Fina röda julstjärnor lyser upp tillsammans med bouganvilla och palmer.
 
 Vi är på plats i god tid och hinner ta del av en lokal direktsändning på tv.
       
 Snart kommer paraden och staden Torreviejas skyddshelgon körs ut.
         
Blommor i vitt och blått ( jungfruns färger sätts upp) lämnas och sätts upp.
 
                                                                                         
 Flera skolor hade gjort egna blomsterarrangemang och vi var många som följde hur kyrkportarna smyckades.
                                                                                       
Vackert blev det med all blomsterprakt.
 
 Mörkret har sänkt sig över stan och vi vandrade så sakteliga hemåt.