Sjön drar!

    
Vi har i några dagar varit beredda på att ge oss ut med båten, kanske den sista segelturen för den här säsongen. Vädret i veckan har varit fantastiskt fint, men just då har vi haft annat att göra än att vara på sjön. Det blir så ibland.
Vare sig i går eller idag har vädret  känts lockande för att ge sig ut. 
 I dag tog vi oss i alla fall en tur ner till båthamnen för att se till den kära båten och insupa lite båtatmosfär och det var många båtar som låg vid bryggorna. Säkert tänker många andra båtägare som vi.
Sommaren har ju varit  jättefin och vi har verkligen varit ute på sjön en hel del. Tror att det hitintills är 37 dagar, så är vi väldigt nöjda. Och bara vid två tillfällen har det regnat; en eftermiddag i juni och en eftermiddag i augusti när vi var på väg hem till Saltsjö Duvnäs.
Hoppas nu på att morgondagen skall bjuda på åtminstone uppehåll och lite blåst, för ut på sjön vill vi.
Och helst segla!
 
 
Även i hamnen, på andra sidan viken, ligger många båtar inne. Inte alls oävet att ha sin båt just där man bor.
Vi har det också bra med bara 15 minuters bilresa för att komma till båten. Och har man inte bil så går det buss.
 
Vår brygga och alla båtar är på plats.
 
I övrigt har maken och jag ägnat dagen åt att köpa och installera en ny skrivare. Den gamla hade gjort sitt efter mer än 10 år i tjänst hos oss och nu står en trevlig Canon, med scanner och kopiator, installerad och klar. Skrivaren var verkligen välkommen!
Särskilt stolt är jag över att jag har installerat den och den fungerar helt perfekt. Dock kvarstår det att ansluta den trådlöst till min Mac, men det blir i morgon. ( I vanliga fall brukar jag sucka, titta mig omkring om det är något mer tekniskt/praktiskt som skall utföras och jag ber skyndsamt maken om hjälp. Men alltså inte idag.)
 
 
Det är riktigt skönt att inte bara tänka på det som skall göras eller införskaffas utan att också få det gjort. Eller hur? En sak mindre på min "att göra lista".
 

Bloggar jag följer...

    
Det här med bloggar är spännande och det finns några som jag läser dagligen och andra där jag tittar in ett par gånger i veckan och ytterligare några som får mer sporadiska besök.
Det finns bloggar jag tidigare läst, men tröttnat på och det har tillkommit nya på min lista som bättre fångar mitt intresse.
De bloggar jag följer är ofta de som har med resor/utlandsboende som en ingrediens och bloggar som blandar resandet med det mer vardagliga livet på hemmaplan.
Och sedan finns det bloggar med ett väldigt varierat innehåll som jag också gärna läser. 
Men rena mode, inrednings och skönhetsbloggar kan jag klara mig utan.
Just genom att läsa bloggar och kommentera, har jag fått flera nya kontakter både här hemma och runt om i världen och det känns nästan som om jag, åtminstone lite grann, har lärt känna personerna bakom det skrivna ordet.
Särskilt roligt är det att de 20 tal bloggar jag följer har textförfattare i åldersspannet 22-73 år och att alla skriver på så olika sätt och med olika inriktning.
 
För ett tag sedan hittade jag av en slump en helt fantastisk reseblogg som jag verkligen vill rekommendera;
Beccus äventyrsblogg. 
 Här handlar det verkligen om att resa.Och vilken resa! En resa utan någon egentlig slutdestination, tiden är oändlig och hela resan sker landvägen.
Några av de senaste inläggen är;
  • Mongoliet runt på 12 dagar, en försmak av vildmarken
  • Ulaanbaator, är faktiskt en stad i Mongoliet
  • Sibiriens Paris, staden Irkutsk
  • Dykning i världens djupaste sjö
  • Bajkalsjön är Sibiriens pärla
 (Till saken hör att jag inte på något sätt känner Beccus som skriver, men  jag gläds så över att få följa med på hennes äventyr. Och hon reser tillsammans med en pojkvän)
 
Bifogar en bild från den mest exotiska resa jag gjort, med tåg 48 h, från Peking till Lhasa i Tibet. (Vill man läsa mer om resan och vistelsen i Tibet så finns det en sådan kategori på min blogg.)
 
Jag känns ganska liten i jämförelse med Potalalapalatset.
 
 
 
 
 
 
 
 

Alldeles tyst!

    
I natt, eller skall man kanske säga, tidigt, väldigt tidigt i morse, satt jag en stund ute på balkongen eftersom herr John Blund dröjde med sin ankomst.
Det var rogivande att bara sitta en stund, blicka ut i den vackra natten och se ljusen spegla sig i vattnet. Tankarna kunde planlöst flyta i väg och det kändes som om klockan stannade för några minuter.
Behagligt, vackert och skönt sövande! Och alldeles tyst!
 
 
 
Mot Skanstullsbron och Hammarbyslussen
 
Kanalen med delarHammarby Sjöstad på andra sidan.
 
 
 
 

Picknick och paus

    
Det är lite spännande och omväxlande att bo på Söder, för det är alltid något som händer. I helgen då jag passerade Götgatan var biltrafiken avstängd och alldeles vid Medborgarplatsen hade gröna växter och gröna mattor lagts ut mitt i gatan. Bänkar fanns strategiskt utplacerade så det var bara att slå sig ner och många satt här och åt medhavd picknick och andra satt och vilade sina kanske trötta ben.
Ett trevligt iniativ tycker ja, och särskilt bra var att det under helgen, här i området, var de gående som hade förtur till gatan. (Ytterligare ett par gator i området hade också stängts av.)
Kanske fler stadsdelar följer efter?
 
 
Inga bilar här inte!

Tantos riviera.

    
Visst är stan/Stockholm full av vatten! Så härligt!  Badbart lär vattnet också vara, även om jag avstår.
Jag dras som en magnet mot vatten och tar gärna och ofta mina promenader så att jag kan ha lite vattenkänning.
Och på mina promenader runt Söder så passerar jag ju både längs med  Mälaren och Saltsjön. 
Alldeles nedanför hemma hos oss är Östersjön (Saltsjön) och på andra sidan Hammarbyslussen finns Mälaren.(Hmm nåja, salt och salt, men det är en del av Östersjön och salt kan jag inte påstå att vattnet är, möjligen lite bräckt.)
Och går jag runt hela Södermalm så har jag vattenkontakt i 12 km. Härligt!
 
Badet vi Tanto, Mälaren,Tantos riviera. Tror det var förra året som sanden kom dit...
 
 
 
För de som inte vill bli så sandiga finns det mindre klippor att slå sig ner på.
 
Fortsätter man sin promenad runt Södermalm så passerar man Långholmskanalen. Kanske går det även här att ta sig ett dopp om man så skulle vilja.
 
 
 
 

Rikard Wolf i Vitabergsparken

    
 Stockholms Parkteater är en bra uppfinning!
Runt om i Stockholms parker erbjuds under sommaren gratis teater och mängder av olika uppträdande. Förr om åren har jag vid flera olika tillfällen gått upp till Vitabergsparken för att se och lyssna, men i år har det fram tills idag inte blivit av.
Men idag så! Strax efter klockan 14 var jag på plats och kunde "knö in mig" ( vännen Annas uttryck) i ytterändan på en bänk och dessutom långt fram. Jag både såg och hörde utmärkt.
Och det var många som hittat till Vitan i eftermiddag för att lyssna och se Rikard Wolf.
Strålande sensommarväder gjorde det t.o.m. behagligt att sitta och vänta i nästan en timme på att konserten skulle börja klockan 15.
Härlig stämning och en jättebra konsert med en hel del nytt material.
Jag lutade mig tillbaka och kunde känna budskapen i både texterna och musiken krypa unde skinnet på mig.
Texter som verkligen berör och som även innehåller mycket humor.
Rikards småprat mellan sångerna gav många funderingar och budskapet var tydligt, utan att bli för påträngande.
 
Minns plötsligt för ett par år sedan då Bosse och jag var i Vitan för att höra och se Jonas Gardell. Eftersom vi bor så nära, bara 10 minuters promenad dit, så gjorde vi oss ingen brådska. Tror vi var där en kvart innan förseställningen började och då fick vi hålla till godo med en plats under en buske. Men det gick bra det också...Men nu har vi lärt oss att minst en timme i förväg bör man vara på plats om man vill sitta på en bänk och hyfsat långt fram. (Inlägg om detta finns från 24/8-2011)
 
 
 Tog vägen längs kajen, innan jag vek av och klättrade uppför trapporna till Vitan.
                                                                                   
Rikard Wolf intog scenen och jag njöt av att lyssna på honom i de 90 minuter som konserten pågick.

Även alla ståplatser var upptagna och säkert även platserna under och i buskarna.
 
 
 
 
 Texter och musik av bl.a. Anna Ternheim, Lisa Ekdahl (har i många år samarbetat med R.W.)
och Danny Saucedo blandades men det Rikard Wolf själv skrivit.
                                                                                                                                                            
Väldigt nöjd efter konserten och med vissa texter och musik fortfarande klingande i öronen,
strosade jag hemåt  denna vackra sensommarsöndag.
 
 
 
 
 
                                                                                                                     
 
 
 
 

Jag hann inte räkna dem alla...

    
Ännu en av dessa härliga sensommardagar och vi kände en inre maning att ta oss ut på en långpromenad. Och för att göra det enkelt så blev det en runda i stort sett runt Södermalm och längs vattnet förstås.
Jag har ju gått här många gånger men inte tidigars tänkt på alla restauranger/barer och caféer som finns i dessa omgivningar. Södermalm måste nog inneha rekordet vad gäller mat och dryckesställen i Stockholm. 
Mellan Hammarbyslussen, längs Årstaviken, förbi Liljeholmsbron och längs hela SöderMälarstrand hade vi räknat till 25 ställen där något ätbart och dryck kunde fås. Vidare från Slussen, Götgatan och hem började jag tappa räkningen men vet att jag passerade 26 när jag kom till Medborgarplatsen. Och därifrån och hem finns det uppskatningsvis lika många till.
Troligen har jag också missat några...
Och detta var bara vad jag räknat till på den här sträckan.
Hornsgatan, området kring det restaurerade Hornstull, Mariatorget och hela Söder i övrigt har ju också mängder av restauranger, vinbarer och caféer att stoltsera med.
 
 
 Alldeles vid vattnet, nedanför Eriksdalsbadet ligger restaurang Nyfiken, där man själv får grilla sin mat. Även andra rätter finns. Årstavikens Segelsällskap erbjuder maclor och lättare rätter och man sitter på verandor vid vattnet. Båda ställena kan rekommenderas! Lugnt  och fjärran från storstadens brus.
 
 Det tidigare "Reggiecaféet". NU låter inga raspiga skivor med reggiemusik här längre, men trevligt att ta en fika  och slå sig ner i en solstol på bryggan. (Ingår i kaffet.) Och utsikten är perfekt!
          
                         Många barer, caféer och vandrarhem finns på båtarna längs Söder Mälarstrand.
Verkade som den här här mås/trut ungen har  svårt att bestämma sig för vilken båt den vill prova.
 
Restaurang Flyt vid Mälartorget i Gamla Stan, trevligt ställe det också. Syns fint från Slussen. Och många köper picknick och intar den vid vattnet. Mycket att titta på här också, men mer buller från bilar och bussar.
 
 Längs hela Götgatan är det proppat med restauranger/barer och caféer och många som letade lediga bord.
                                                                                           
 Glassbutiken StikkiNikki på Götgatan är helt klart värt ett stopp,
suverän glass som är hemgjord och utan tillsatser eller kemikalier.
                                                          
                                                                               
 Fullt på Medborgarplatsens barer och även hemma på vår kaj var det som vanligt trångt på Thailboat.
                                                                                      
 
       
 Kanske bäst att påpeka att detta inlägg inte på något sätt är sponsrat.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
                                                                                                            
 
 
                                                                                             
 

Skön fredag...

    
 En skön fredag har det varit, med vackert sommarväder, en del hemmafix och lättsam balkongtillvaro. I och för sig har hela veckan varit skön och behaglig, på alla sätt. Verkliligen! Men idag var det skönt att kunna kombinera det mer praktiska med det lättsamma.
Kunde med lätthet konstatera att det inte varit många timmar jag varit hemma den senaste veckan, utan i stället varit helturist i Stockholm tillsammans med Anna och delvis Ninni, "goa vänner".
Fram på eftermiddagen blev det i alla fall en vända ut, en liten blomshoppingtur.
 
Den mest intensiva värmen har nog passerat för i sommar och förhoppningsvis kan blommorna, både de gamla och de nyinköpta, åter samlas i fönstren.
Från mitten av juni till mitten av augusti ligger solen på här i lägenheten och har då har sol från tidig morgon till sen kväll, så under den tiden är det mest pelargoner som trivs både ute och inne. DE gillar ju verkligen sol, ju mer desto bättre.
Men nu så; gamla orkidéer, mina favoritblommor har fått komma tillbaka till fönstren och idag fick de en ny kamrat. Blombeståndet utökades med en vacker, rosa hortensia och ett gäng trevliga gladiolus.  Och jag antar att de uppskattar sjöutsikten...
Kvällen är fin och en bra avslutning blir att inta middag på balkongen och titta på folk och båtlivet lite från ovan, från balkongen.
 
 
 
                                                                                                                 
 
Att sitta en stund på balkongen är mysigt och det är roligt att se vad hur arbetet på husbåtarna längs kajen fortskrider. Flera båtar håller på att restaureras och andra är "klara", åtminstone i stora drag.
 
                                       
 Husbåten nedanför hos oss har har mängder av växter på sitt däck och de pysslas om med varsamma händer.
 
                  
 Att se vad som händer i Slussen är alltid roligt....
                                                                                       
- och likaså att titta på sightseeingbåtarna med turister som passerar från tidig förmiddag till kväll.
 
 
 
     
 
 
                                    
 
 

Ännu en....

    
 Ännu en av dessa lättsamma, oplanerade och härliga sommardagar!
Jag njuter verkligen av min ledighet som pensionär och att i stort sett  själv kunna bestämma över min dag och tillvaro..
Eftersom Anna är i stan så gläds jag förstås extra mycket över att tillbringa tid med henne och strosa runt i stan.
Idag blev det focus på Gamla Stan, men med en lunchavstickare till Dramatens terrass.
Vi började i Gamla Stan med kaffe och en trevlig pratstund hos vänner och fortsatte sedan mot Nybroplan och Dramatens terrass för lunch, och här var vi nu, tre damer som glatt slog oss ner för att umgås och prata.
Vi kunde alla tre konstatera att veckan bjudit oss härligt väder och riktig semesterkänsla med mycket god mat och dryck , både hemma och på diverse "lokaler".
Vi var också helt överens om att Stockholm är fantastiskt, och det kan man tycka, även om man som Anna kommer från Göte la borg.
Och tänk, än är inte sommaren över!
 
         
 
 
 
 
                                                                                                          
 

Vänner är viktiga

    
Goaste Anna, en av våra bästa vänner från Peking, har tillbringat några dagar hos oss. Så mysigt!
Det är något alldeles speciellt med dessa Pekingvänner, lite svårt att förklara och sätta ord på vad jag menar. Men vi har under några intensiva år, på andra sidan jordklotet, dagligen delat upplevelser och erfarenheter. Och vad vi skrattat! Jag kan fortfarande brista ut i en fnitterattack när jag tänker tillbaka på det vi upplevt tillsammans.
 Det kan gå lång tid mellan gångerna vi hörs av eller ses, men när vi väl träffas är det som om det vore igår. En härlig känsla!
Och för mig är de vänner jag har här hemma också väldigt viktiga. För utan mina vänner, från olika länder och ursprung, skulle jag känna mig väldigt tom.
 
Anna och jag tog en promenad idag längs Årstaviken. Och visst är det fortfarande sommar!
 
Längs Årstaviken finns flera bad och solbryggor och just här var det flera som tog sig ett dopp.
 
 
Fint med blomlådor längs vattnet.
 
 
Hej då Anna! Och hej Mia, också en vän från Peking.
 

Gästkock för en kväll

    
I kväll hade vi sådan tur hemma, eller om det kallas skicklighet, att ha en gästkock i huset. (Lägenheten...)
Vilken skön känsla, att bara sätta sig ner i soffan och vänta på att maten skulle ställas fram på det dukade bordet.
Vilken lyx! Och jag fick inte ens visa mig i köket......
Kvällens gästkock, Anna, visade sig ha oanade talanger vad gäller matlagning och att fixa i ett kök.
Tusen tack!
 
Anna på gång med salladen. Isbergssallad, fetaost, oliver och coctailtomater var en perfekt blandning.
 
 Marjo och Bosse väntar också på få sätta sig till bords.
 
Kvällens meny; potatisgratäng, helstekt fläskfilé, sallad och ett gott rött vin därtill. Väldigt gott!
Kunde inte bli bättre!
 

Fortfarande sommar...

    
Tror, eller har snarare fått för mig, att jag måste skynda på att utnyttja de vackra dagarna som även augusti bjuder på. Det är fortfarande sommar och jag gläds åt att tämligen fritt förfoga över min tid. Absolut ett av plussen med att vara pensionär. 
Vet ju att tiden går så fort och snart står gubben höst och knackar på. I och för sig har även hösten sin tjusning, men med hösten kommer även mörkret och det är jag mindre förtjust i.
Så vad passade bättre idag än att tillbringa ett par timmar ute i solen tillsammans med väninnan Inger och det på Kafé Himlavalvet i Observatorielunden.
Högt upp, med härlig utsikt över östra Stockholm  är detta ett perfekt lunch/fika och lättare middagsställe. Rekommenderas! (Och även prisvänligt!)
Skulle vädret inte vara utomhusvänligt är det även trevligt att sitta inomhus. Och så vitt jag vet är Kafé Himlavalvet öppet hela året.
Vasastan, trakterna kring Odenplan, är ju lite av mina tidigare hemtrakter, bodde där mellan 2002 och 2004. Och det är alltid roligt att ta sig en tur tillbaka dit, både tanke/minnesmässigt och rent fysiskt.
Men numer är det ju Söder som känns mest hemma och dit blev det en skön promenad i det sköna sommarvädret.
 
 
Sveavägen och längre bort syns gasklockorna i Hjorthagen.
 
                                Det finns alltid tre "dagens" att välja på och därutöver ett några fräscha sallader samt ett stort utbud av nygjorda smörgåsar. En hel del kaffebröd, plus goda våfflor finns också.
             Skulle man vara sugen på ett glas vin eller öl, så serveras det också.
                            
Jag beställde en fräsch räksallad och här var det inga "burkräkor" som låg på tallriken.
 
                               
                                                                                        
 

 
 
 
 
 

Hemma på Söder

    
Efter en lugn och stilla morgon hemma begav Anna och jag oss ut för att titta närmare på Söder. Det är extra roligt att visa både de gator och områden jag känner väl till och även att hitta nya smultronställen.
Vi pustade oss uppför Södermannagatans backe och gick in genom portalen till Katarina kyrkogård. En verklig oas och här är det alltid så vackert och vilsamt.
 
Katarina kyrka på Söder. Krrkan stod klar 1695 och har sedan dess brunnit två gånger med rejäla restaurationer som följd.  Kyrkan brann senast 1990 och återinvigdes igen 1995 .
Namnet, Katarina, har kyrkan fått efter prinsessan Katarina som var mamma till kung Karl den X.
 
Vi stannade till lite extra vid både Cornelis Vreeswijks och Anna Lindhs gravar.
 
Strax utanför kyrkogården hamnade vi mitt uppe i en filminspelning. Så här blev det en extra paus eftersom ett par gator, just där vi tänkt oss att gå, spärrades av under några minuter.
Och visst kändes det plötsligt som om vi också flyttades tillbaka i tiden.
 
 Det var verkligen härligt att se den här gamla fordonet föras fram på en Stockhomsgata. Miljön kändes helt rätt.
 

Helt plötsligt befann vi oss i Cornelisparken. En mycket liten park som ligger på Glasbruksklippan på Söders höjder och med fin utsikt ner mot stan. (Parken ligger i korsningen av Katarinavägen och Renstiernas gata och är utrustad med ett par bänkar för lagom avkoppling och njutbar utsikt.)
 
 
Cornelis "himself". Det här monumentet avtäcktes 2007
och konstnären heter Bitte Jonasson Åkerlund.
 
                 
 Lunchen hade vi nästan glömt bort. Det var så mycket annat att se och uppleva. Men det var väldigt passande att vi var alldeles bredvid Herman´s Vegetariska Trädgårdscafé. Vi åt en jättegod lunch och hittade ett trevligt bord ute i trädgården där vi också kunde njuta av Stockholm lite från ovan.
Att sedan dricka kaffet i var sin hängmatta blev pricken över i.
 
 
Behagligt!
                                                                                              
 
Utsikt från en hängmatta.
 
 
 
 
 

 
                                                                                      
 
 
 

Konsert i det gröna med Filharmonikerna.

    
Dags idag för Dagens Nyheters sommarkonsert i det gröna med Kungliga Filharmonikerna. Och precis som vanligt var gräsmattorna framför Sjöhistoriska museet  fyllda med glada lyssnare i alla åldrar. Jag besökte konserten med "goaste Anna" och Ninni.
I år var den fantastiska sångerskan och artisten Sarah Dawn Finer med och förgyllde konserten ytterligare.
En barnkör från El Sistema i Södertälje medverkade och visade att sång och instrumentalmusik verkligen kan göra skillnad.
El Sistema, som tanke, kom till i Venezuela och grundades av Polarpristagaren José Antonio Abreu och tanken är att erbjuda barn och ungdomar världen över att få tillgång till musiken på ett sätt som de annars inte kunnat få. Och nu har denna idé även spridit sig till Sverige och börjat med att få ett fäste i Södertälje, men planer på att utöka verksamheten till olika platser i Sverige.
Väldigt trevligt att tillsammans med barnen och Filharmonikerna klämma in i dagens allsång; Idas sommarvisa.
Värd, en entusiastisk och humoristisk sådan, för denna härliga konsert var Stefan Forsberg,  chef för Stockholms konserthus och Filharmonikerna.
Dagen dirigent var Anna -Maria Hellsing.
En fin eftermiddag blev det...och tur med vädret hade vi också.
Och det var visst publikrekord. Vet inte i skrivandets stund hur många. Men många entusiaster var det som begett sig hit.
Vet nu, måndag morgon, att det var 37 000 personer som kommit ut till Sjöhistoriska museet för att lyssna....
 
 
 
 
Sarah Dawn Finer. VIlken röst!
 
 
 
 
Anna och Ninni laddade inför dagens konsert.
Ninni kom i väldigt god tid och lyckade breda ut sin filt så vi fick perfekta platser långt fram. Stort tack!
 
Efter konserten blev det en stund tillsammans hemma på Ninnis balkong med lite efterprat. Jättetrevligt!
 
 
 Anna och jag tyckte att ett glas vin på Ninnis balkong smakade bra. 
 
 
 
 

Picknick med fiske och annat

    
Kanske bjöd inte lördagen på det allra bästa picknickväder; regnet hängde i luften och det var blött ute efter nattens regn. Men, alternativ fanns! Helenfamiljen hade bjudit in till en familjepicknick, men planerna på att vara utomhus lämnades tidigt på morgonen.
I stället inbjöds vi alla, vi var 16 stycken, till att "picknicka" inomhus i Saltsjöbaden. Helt perfekt och med ett fantastiskt läge 50 m från Saltsjön  packade vi upp vår medhavda mat inomhus.
Och med tanke på det sjönära läget så lockade bryggan och fiske för de yngre och vi andra passde på att ta in den friska sjöluften och titta på alla fina båtar som låg i hamnen.
 
 Helt perfekt att ha sin båt alldeles nedanför huset där man bor.
 
 Moster Helen hjälper Max med metningen. Vi väntade på att det skulle nappa....
                                                                                           
 Kusinerna Max och Leo ger Max d.y. goda råd vad gäller fisket. Men tyvärr inget napp...
 
Roligt att fiska!
 
 Här kommer Rita med såpvatten och tillbehör. Jätteroligt tyckte barnen och vi vuxna. Och vi är många som passar barnen, som här är utan flytväst....
 
Det blev en helt igenom lyckad dag trots brist på fiskar som ville fastna på krokarna och trots att regnet hängde i luften.
 
 
 
 
 
 
 
                                                                                                
 
                                                                                             
 
 
 
 

Vaxholm, fint utflyktsmål

    
 Det har sedan lång tid tillbaka varit lite av en tradition att varje sommar minst en gång, och helst två, ta en tur till Vaxholm. Att äta en bit mat på Waxholms hotell är alltid trevligt men lika trevligt är det att ta sig en promenad bort till Hembygdsgården och äta eller fika där. Vad jag förstått så finns hembygdsgården nu med i alla guideböcker över Stockholm och tiristinvasionen var stor. Men å andra sidan finns det alltid sittplatser i den vackra trädgården eller på någon av verandorna.
 
Vi tittade en stund på Vaxholmsbåtarna och i gästhamnen innan vi promenerade längs vattnet och bort till Norrhamnen och Hembygdsgården. Glasskön både i och utanför glasskiosken vid hotellet var lika välbesökt idag som alla andra sommardagar. Men vi hoppade glassen till förmån för andra godsaker.
Man orkar inte med allt...
 
Hembygdsgården har rejält med utrymme för sina gäster, både i trädgården framför och bakom huset. I byggnaden finns också ett litet Vaxholmsmuseum, där det är väl värt att ta sig en titt.
 
Gott om plats och mysigt även i den bakre trädgården. Och utsikt över vattnet har man över allt.
 
Mitt emot Hembygdsgården finns en liten badplats, för den som känner för ett dipp.
Och där bakom finns ett fint utsiktsberg, mysigt att sitta där uppe och äta medhavd picknick.
 
   Är man eller blir man hungrig så finns det på Hembygdsgården några olika sallader (räk och kyckling) Vaxholmsströmming och potatismos, rökt lax med dillstuvad potatis och ett par pajer att välja på. Smörgåsutbudet är stort och infinner sig sötsuget så finns det ett kakbord som är rejält tilltaget. (Skulle man vara sugen på ett glas vi eller en öl så finns det också.)
    
  
Maken bestämde sig för en smörgås med Vaxholmsströmming( god) och en bakelse. (Vi delade på den...) Och själv beställde jag rökt lax med dillstuvad potatis, alldeles lagom och gott.
                                                                                              
                                                              
Mycket gott att välja på.
 
Helt perfekt att tillbringa någon timme på Hembygdsgårdens verandan
och så nära vattnet att jag kunde doppa i fötterna...
 
 Innan vi lämnade Vaxholm för den här gången gick en sväng längs vattnet bakom Hembygdsgården och satte oss på den klippa där vi en gång för många år sedan hade vår första picknick tillsammans.
 
Kanske är det allra mysigast att ta en Vaxholmsbåt hit ut ( det är Vaxholmsbolaget som kör dem och de fortsätter förstås också längre  ut i skärgården) Resan med båt från Stockholm tar ca en timme. Buss är ett annat alternativ, SLs "accesskort" gäller. Att ta bilen hit från stan är också ett alternativ, men det är ont om parkeringsplatser så här i sommartider.
Att bara strosa runt i Vaxholm bland alla de gamla trähusen är också mysigt och över allt finns närheten till havet (nåja, bräckt vatten...)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
                                                                                         
 
 
 
                                                                                  
 
 
 
 

Kulturkväll i Stockholm

    
I Stockholm pågår nu den årliga Kulturveckan; 13 -18 augusti, en riktig sommarfestival.
Här bjuds det på många spännande evenemang och det är bara att ge sig ut på stan, främst i City, så pågår någonting. Årets tema är Dans och det finns förstås många inslag av dans inder veckan. Meningen är att man skall få se dans och även själv prova på. Program under dessa dagar finns för både barn, ungdomar och oss lite äldre. Och allt är kostnadsfritt!
Under dessa sex dagar i augusti får kulturen ett stort och välförtjänt utrymme i Stockholm.
Så i går kväll begav vi oss ut på stan. Vi, det var min väninna Eva J och jag....
 
Våt första stopp för kvällen blev en upplevelse av kinesiskt slag, restaurang VaiPo, en ganska nyöppnade restaurang som ligger på Drottninggatan 25. (Vaipo betyder mormor på kinesiska, passade mig riktigt bra...)
Och här serverades väldigt god mat precis som den jag ätit i Peking. Inte alls anpassad till den mer svenska modellen med "fyra små rätter" något som inte alls finns i det stora landet i öster. Mest en svensk uppfinning...
Restaurangens interiör var väldigt modern ocg fräsch, serveringspersonalen kunde sitt jobb och gjorde det bra och maten, den huvudsakliga anledningen till att vi kom hit, var jättebra. Nog den absolut bästa kinesiska mat jag ätit i Sverige. Hit kommer vi gärna tillbaka.
 
 Baren, anpassad till de mer svenska kraven, var välutrustad.
 
Väggarnas dekor var diskreta, men ändå väldigt kinesiska.
      
        Några av de rätter vi beställde. Och precis som i Peking "delar man mat".
  Sallad gjord på snökrabba, gott och fräscht.                   Gong bao kyckling, precis som den skall vara. Perfekt!
                          
Havskräfta som Eva kyckades dela till oss. Även den väldigt god. Men så matigt blir det ju inte.
Vi beställde också dumplings fyllda med grönsaker, fläskfärs och räkor. Även de var perfekta med sina tumma höljen. Och givetvis serverades de ur en bambukorg. Vi ville också prova något lie mer ovanligt och det blev bogbladsstek marinerad i vitlök och med ålsås. Denna rätt var väldigt god men visade sig bestå av tre väldigt möra köttbitar, modell mindre och av såsen syntes inte mycket. Men köttet var både gott och smakrikt.
Och när dessa bitar kom till bordet var vi redan väldigt mätta. 
 

Efter middagen var vi mer än rustade för en kväll ute på stan. Vi började vid Gustaf Adolfs Torg där gruppen Mando Diao skulle spela. Vi hittade bra platser vid och på ett staket vid Norrbro och vi både såg och hörde bra.
 
 Mando Diao har intagit scenen
 
- och publikintresset var stort.
 
 Nästan hela Norrbro var fylld av lyssnare och Stockholm bjöd oss alla på en vacker kväll.
 
I slutet av konserten tog vi oss vidare genom Kungsträdgården, där det är specialprogram för ungdomar dessa dagar och upp mot Sergels Torg och Kulturhuset. Hit kom vi i lagom tid för att t.o.m. få sittplatser till varitén "La Porte", en blandning av akrobatik, jonglering, sång och musik. Trevligt!
 
Kulturveckan har just börjat och om lusten faller på är det bara att gå ner på stan och se vad som erbjuds. För här är det nu full aktivitet i stan både dag och kvällstid.
 
 
 
                                                                                          
                                                                                          
 
                                                           
 
 
 
                                                                           
 
 
 
 
 
 
 
 

Djur och natur

    
 När vi är ute med båten så bor vi ju mitt i naturen. Eller på sjön...
Och det är alltid lika spännande att se vilka djur som möjligen dyker upp i närheten.
Vad gäller de flesta fåglar, så är jag, milt sagt, inte så bra på att veta vad de heter. Men de lite större djuren klarar jag bättre.
Just här såg vi en rävunge,och trots att jag tog flera bilder så fick jag inte med den på bild. Jag försökte verkligen. Räven kom ner till vattnet för att dricka och försvann desan tillbaka upp i skogen.
 
Havsörnarna har börjat komma tillbaka i Stockholms skärgård och vi såg flera stycken.
De seglar verkligen fram. Och vilken vingbredd!
 
Här fångade jag en till. Troligen hade de ett bo i skogen för här cirklade flera omkring.
 
Även små sländor vill vara med på bild.
 
När vi tittade över viken såg Bosse något som rörde sig i vattnet. Något som simmade. Ett huvud dök upp och vi funderade först på om det var räven. Icke! Det var ett rådjur.
Och tittar man noga, väldigt noga, så kan man se rådjuret ligga på land,
alldeles till höger om de två träden, i vänsterkanten på bilden.
Inser att jag måste införskaffa ett bättre objektiv....
 
 På Runmarö fick vi besök av en ejderfamilj. Så söta! Och de uppskattade verkligen mina små brödsmulor.
 
Skarvar är det gott om! Här på fyren Franska Stenarna fanns en hel koloni. Och dessa fåglar är inte så roliga eftersom de förstör och har förstört många träd  på öarna skärgården. På vissa öar syns bara grå, livlösa stammar och träden har dött p.g.a. skarvarna.
Franska Stenarna ligger en bit söder om Stavsnäs, i Nämdöfjärden (Stockholms södra skärgård) och har fått sitt namn av att en fransk fregatt på 1700 talet här seglade på grund.
 

En bedrift!

    
Vi pysslar om båten lite där den ligger i viken. Maken bestämmer sig för att försköna "flaggspelet" ( flaggan och dess lilla stång m.m. kallas så)  på båten. Han skulle inte sy ny flagga eller så utan skrapa själva trästången där flaggan sätts upp och sedan olja in den. Han satt länge i land med sitt skrapande och inoljande. Men när tredje inoljningen skulle ske satte han själva trästången i hållaren i akter på båten för att torka.
Bra så! Men när en viss finjustering skulle ske i inoljandet, så hoppade trästången ur sitt fäste och hamnade i vattnet. Jaha! Maken försökte fiska upp den med båtshaken. Bra försök, men båtshaken var för kort. Tyvärr!
Vi räknade ut att den borde flyta i land tvärs över viken och att vi där skulle kunna hämta den.
Men! Jag har ju tagit mig ett snabbdopp vid ett tillfälle tidigare i sommar och efter viss tvekan så krängde jag av mig kläderna och klev i. VIa badstegen Att hoppa i föll mig aldrig in.
Och efter några simtag hade jag räddat den skrapade och inoljade trästången.
 
Båten ligger lugnt i viken och maken har just satt flaggspelet (stången) på plats för ny inoljning.
 
Efter viss tvekan är jag i vattnet och räddar tråstången.
 
Någon längre badning blev det inte. Vattentemperatuuren var 17 grader.
 
Och här är det nyslipade och nyoljade  flaggspelet på plats.
 
 

Full fart!

    
I stort sett bjöd gårdagen på ackert väder och inte var det mycket till blåst heller. Vi låg väl skyddade vid vår klippa och till och med jag vågade mig en vända i land på lite upptäcksfärd. Rädslan för fästingar finns kvar, men har munskat i takt med vaccinationen mot TBE.
Fram på kvällskvisten kom regnet och det regnade ordentligt. DEt kom även ett par rejäla åskknallar med tillhörande blixtar. Men så mycket mer blev det inte.
Regnet fortsatte av och till under natten, men i morse var det vackert igen.
Detta är första gången sedan vi sjösatte båten som vi haft regn då vi varit ute. Så inte mycket att klaga på.
 
 
Sen söndag eftermiddag på Lingonskär. Mysigt berg högt över havet och med bra utsikt.
 
Vare sig blåst eller regn. Ännu!
 
I morsen gav vi oss iväg strax efter klockan 7 så frukosten intogs seglandes ute på Kanholmsfjärden. Och idag gick det att segla! Det blåste 8m/sekund närvi började och sedan tilltog blåsten. Så undan gick det!
Efter Kanholmsfjärden hade vi Nämdöfjärden framför oss, men eftersom vi då bytt riktning fick vi rejäl motvind. Lika bra att ta ner seglen.
Och i höjd med Stavsnäs, när vi såg att blåsten tilltog och vågorna blev högre, gick vi in i en vik vid Runmarö, Norrviken. (Näsudden) och bestämde oss för att tillbringa resten av dagen här. Även natten om så skulle behövas.
Vår duktiga, flitiga och tappra kinesiska utombordsmotor kan nog inte utsättas för hur mycket som helst. Inte i motvind i alla fall.
Just nu blåser det 12m/sek ute på Nämdöfjärden och vi ligger kvar här i viken i natt.
Rätt som det är tittar solen i alla fall fram och avlöser regnskurarna. Alltid något!
Att det blåser är i sig inga problem och helt nödvändigt om man skall segla. Men det vill till att vindarna blåser från rätt håll.
Och kan vi inte segla vidare i morgon så får vi leka motorbåt.
Nu blir det till att vila sig i form med att  läsa, lyssna på radion, titta på molnen, se gäddorna i vassen och ge änderna en och annan munsbit. Inte alltför ansträngande!
Det är ju trots allt semester!
 
Kanholmsfjärden i morse klockan 8.
 
 Det går undan! Tror vi kom upp i 7 knop och så mycket fortare går nog inte vår lilla Maxie
även om det skulle blåsa ännu mer. Vi var nästan ensamma ute på fjärden, förutom en och annan Vaxholmsbåt och några stora finlandsfärjor. Kanske är semestrarna slut för många?

Behagligt!

    
Natten tillbringade vi på redden. Vår klippa, nåja, den klippa där vi tycker det är bäst att ligga vid var upptagen. Men efter frukost i morse drog sig de andra båtarna i väg och vi kunde ta "vår klippa" i besittning.
Vi stannar här en natt till och njuter av båtlivet och stillheten. Sedan får vi se vad som händer.
för här ute infinner sig nästan ett meditativt tillstånd och hjärnan rensas, vilket är ganska behagligt.
Att titta på naturen, höra träden susa och vågorna klucka, läsa, lösa korsord, prata och lyssna på radion är det jag ägnar mig åt. Mer behövs inte. Ibland är det skönt att inte göra något alls. Riktigt behagligt! Men bara ibland;
för jag gillar ju också tillvaron i stan där mycket händer och utbudet av aktiviteter är stort.
Kanske är det kontrasterna som ger en extra dimension.
(Sedan får man förstås inte glömma bort att en viktig del av båtlivet är maten och gärna med ett gott glas vin därtill.)
 
Lördag kväll, så vackert och stilla.
 
 
 
Nu så är vi på plats! Och med två tagna fästingsprutor så är jag beredd att ge mig ut och leta efter både kantareller och blåbär. Eftersom vi såg en rävunfe i går så får vi hålla ögnonen öppna. Kanske finns det fler.
I fågelväg har vi sett tre havsörnar och lyckades fånga dem på bild. Men med andra kameran...
 
Spännande molnformationer. Men än så länge ser vi mest blått...

Stilla!

    
Så vackert och helt stilla. Det blev en fantastiskt fin kväll. Vi trivs och njuter. Aftonens djurskådning blev en rävunge. Men jag hann inte med att fota. 
 

Vi puttrar på

    
Vi funderade i det längsta om vi skulle ge oss ut på sjön idag eller inte. Men varför stanna hemma bara för att vädret möjligen kunde tänkas bli ostadigt.
Vi har regnkläder och en båt som inte läcker, så varför inte prova.
Om det skulle bli segling av, det vet man inte alltid på förhand. Vindarna har en tendens att ändra sig bara så där hux, flux.
Vi hade visserligen räknat med västliga vindar och tänkte oss norrut i skärgården. Men några västliga vindar blev det inte alls. Om man nu ens kan tala om vindar när det blåser 2m/sek.
Tur att vi har med oss en kinesisk, trogen vän. Vår lilla utombordsmotor.
Han eller kanske det är en hon, jag vet inte, fick i alla fall jobba på i drygt fyra timmar. För det var den tid det tog oss att med en hastighet av ca 5 knop förflytta oss upp mot Lingonskär. Om namnet låter bekant, så var vi här  även under midsommarhelgen.
Lingonskär ligger alltså en bit norr ut från vår hemmahamn, Saltsjö Duvnäs.  Vi passerade Vaxholm efter drygt en och en halv timmes gång  och fortsatte förbi ön Grinda, ett populärt utflyktsmål för många, både Stockholmsbor och turister.
Och efter ytterligare någon timme var vi framme. Ankring på redden kändes bra, eftersom "våra klippor" var upptagna av andra båtar. Men kanske åker de hem i morgon....
Molnen har under dagen stundtals varit mörka men nu i kväll sliner solen på oss från en klarblå himmen. Jättemysigt!
Middagen står snart på bordet; fläskfilé med kantarellsås, potatisgratäng och sallad.
Och jag är säker på att vi får en vacker kväll.
 
 
 
 
 
 
 

Lite av varje

    
Ute var det mulet och regnigt i morse, men inne hos oss strålade Max. Vi började förmiddagen med ett besök på Solna kyrkogård, Max första kyrkogårdsbesök. Och han tyckte det var vackert med alla gravstenar och vackra planteringar. För min del var det lite extra känslosamt att ta med Max hit eftersom mina föräldrar aldrig fick glädjen att möta Max. Men han var väldigt mån om att det skulle bli fint på graven.
 
Slutresultatet och Max är väldigt nöjd med sitt planterande.
                                                                                        
Att vattna, plantera och kratta vid gammelmormor och gammelmorfars grav på Solna kyrkogård var spännande. Och tyvärr fick inte mina föräldrar vare sig träffa eller uppleva Max.
Detta var första gången Max var på en kyrkogård så det blev ett litet filosofiskt samtal oss emellan.
"Mormor, vad gör man där nere i jorden?"  Tja, man vilar sig, eller...
 
Nästa stopp för vår del blev i Solna, på äldreboendet Skoga, och hos Max moster Helen. 
Skoga ligger verkligen fint uppe på Jungfrudansen och med utsikt över vattnet och Tranebergsbron. Och utomhusmiljön på Skoga är verkligen en oas i sig och är skapad av en trädgårdsarkitekt. Här ordnas då och då olika evenemang för de boende och det måste vara en lisa för själen att sitta i trädgården på någon av uteplatserna och njuta av den vackra miljön.
Kanske något för fler äldreboenden att ta efter.
 
Från trädgården
 
 
                                                                                      
 
                         Skoga Äldreboende sett från trädgården och ett charmigt lusthus har också fått sin plats.                                 
                                                                                         
 
Lunch blev det tillsammans med Helen och sedan tog jag en promenad i trädgården och Max och "moster" hann med en lekstund.  
 
 
                                                                        
Och strax efter klockan 13 satt Max och jag på tåget till Uppsala. En "gofika" blev det tillsammans med Max och Liv (Max mamma) innan jag tåg tåget tillbaka till Stockholm.
En händelsrik och mysig fredag där vi gjort just lite av varje.
 
  Imorgon är det en  ny dag och för min och Bosses del så hoppas vi på några dagars segling i skärgården.
 
 
 
 
                                                                 
 
 
 
 
                                                                                      
 
 
 
 
 
 
 
 
    
 

En solstråle på besök

    
 Visserligen kan jag inte påstå att den "riktiga solen" lyst på oss idag. Inte ens med bästa välvilja!
Men det finns ju andra solstrålar som tur är. Vi har ju Max! ( Vårt älskade barnbarn på tre och ett halvt år.)
Och vilken solstråle! Bättre finns inte, vare sig för kropp eller själ....
Han ger oss så mycket glädje och värme. Så vad gör det om regnet öser ner eller det är mulet. Solen finns där Max är.
 
 
 
 
                                                                           
 
 
 
 
 
 

Skymningen sänker sig

    
En vacker och ljummen augustikväll. Sådär som man vill att kvällar skall vara nu ett tag framöver. Visserligen märks det att augusti är här; mörkret smyger sig på tidigare för var kväll, luften blir lite fuktigare och ljusen från staden och båtarna syns tydligare.
Och jag vill sitta ute länge och njuta av sensommarvärmen och bara låta tankarna sväva fritt.
 
 
Kanske en ballongtur?
 
 Hammarbyslussen i kvällsljuset.
 
                
 En fräsch sallad smakade bra fram på kvällskvisten; blandade salladsblad, champinjoner, rödlök, tomater, räkor och grillad halloumiost. Sprödvarm baguette blev ett bra tillbehör!
 
 
 

Längs vår kaj

    
Vaknade tidigt, i mitt tycke (allt är relativt)  och tog en rask morgonpromenad längs kajen. Jag var ganska ensam ute för de riktigt tidiga morgonjoggarna hade nog redan passerat på sina rundor. och hundägarna också.
Det var stilla och inte ens måsarna hördes skrika. Deras ungar har kanske växt på sig och lämnat hemmen ovanpå hustaken i närheten...
Nere vid Thailboat var stranden krattad och lunchmenyn höll på att sättas upp. Vilket perfekt läge för en restaurang/bar. Verkligt sjönära, sol hela dagen och kvällen och mycket som händer runt om. Prismässigt ligger nog Thaiboat lite över medel, men varmrätter som kostar från 175 kr och uppåt. Vad ölen beträffar så kostar en liten Singha eller Chang, thailändskt öl, 57 kr. Men man betalar ju för läget och miljön....
Och visst är det härligt med en stad som omges av vatten!
 
 
Snart kommer dagens första gäster. Stranden är eftertraktad!
 
Längs kajen här i norra Hammarbyhamnen ligger också många husbåtar permanent.
En del arbetas det mycket på och en del är så färdiga som de kan bli.
 
Den här husbåten har legat här sedan vi flyttade in 2004...Och den är jättestor.
Badtunna och ett par grillar finns på däck och hela båten känns som en grönskande, mindre park.
 
Akterdäcket med fin uteplats under tak.
 
Utsikten från vår balkong, österut. Hammarby Sjöstad skymtar på andra sidan kanalen och dit tar man lätt en färja från Södersidan om man inte vill gå över via Skansbron. Sjöstaden har en hel del mysiga restauranger, alla med närhet till vattnet och fina promenadbryggor finns längs vattnet hela vägen runt till till det nya området i Henriksdal. ( Också en av hållplatserna för färjan som gratis trafikerar Barnängsbryggan på Södersidan - Hammarby Sjöstad - Henriksdalsbryggan. )
 

Trendigt!

    
I vår och sommar när vi varit ute med båten så har jag sett att nästan alla båtar, större och mindre, har en gummijolle med en liten motor med sig på släp.
Och är inte jollen på släp, så hissas både den och dess motor ombord på "moderfartyget".
Vi har ingen gummijolle med motor, ingen jolle alls...
Så trendiga är vi inte.
 
I övrigt har jag också sett att många båtar, de mer modernare typerna, från de mindre till de större, har gott om elektronisk utrustning ombord för diverse användningsområden. På större eller mindre tvskärmar kan man se allt och detta kontrolleras via en liten dosa som hängs runt halsen. Jättefiffigt! Men något liknande har inte vi.
  Visst  vore det nog praktiskt med lite elektriska finesser?
Har nu för att närma mig trendigheten en aning laddat ner ett par "appar" med sjökort i telefonen.  Måste hänga med lite. Och skall jag använda dessa måste jag se till att telefonen är ordentligt laddad. Men vi har vanliga sjökort i papper som flitigt används. Och ingen extra laddning behövs.
 
De flesta segelbåtar, även de mindre, har numer också en rullfock. Det är ett försegel som rullas in i förstaget och man behöver inte vara på däck för att rulla ut det. Mycket praktiskt, för man kan själv avgöra hur mycket  segel man vill rulla ut, alltefter hur det blåser.
Så rullfock har vi funderingar på och kanske blir det en sådan till nästa sommar.
 Å andra sidan är vår båt lite till åren kommen, 37 år och har fortfarande kvar sin charm, men viss uppiffning kan behövas.
För båtar gäller dessutom inte något bäst före datum, så vi får väl se vad vår gamla Maxie utrustas med så småningom. Vi vill ju inte att hon skall känna sig alltför otrendig.
Och vad gäller själva seglingen klarar sig Maxie  utmärkt. Bara det blåser! Åt rätt håll förstås.....
 
 
 Här i viken har alla båtar gummijollar på släp.
 
 Och det körs fram och tillbaka.
 
 Hela familjen är med på turen.
 
 Kanske blir det napp?
 
 Vår otrendiga Maxie är en fin och trogen vän.
 
 
 

Se upp! Plötsligt händer det!

    
I viken  på Kymmendö, Myrängsflaket, där vi då och då ankrar för natten finns det alltid något att titta på.
Redan när man kör in i Kymmendösund, måste man se upp för snabbgående Waxholmsbåtar ( de kör snabbt och river upp mycket svall..) och några gröna prickar. Väl inne i viken så måste man ha god "koll på" exakt var grunden ligger. Alla har inte tittat på sina sjökort, vare sig de av papper eller nyare digitala modeller och tror att båten och dess utrustning på något magiskt sätt skall se till att undvika grundstötningar.
 
Här är den sista gröna pricken innan viken börjar. Och rakt fram här, några hundratal meter, ligger ett rejält grund.
Väl utmärkt på sjökorten!
 
                       Vår båt på väg in i viken och vi har passerat grundet snett bakom oss.
 
Men denna segelbåt missade det....Trist! Men de fick snart hjälp av en annan båt att komma loss.
 
 

Även på en picknick kan man behöva se upp....
 
 Ibland blir inte en picknick vid klipporna på stranden så där lugn och mysig som man tänkt sig.
Här finns det kor/tjurar som gärna vill vara med.
I området betar både får, hästar, kor och tjurar och de är inte alltid inhägnade.
 
 De betande korna/tjurarna ger sig inte och här har även en häst anslutit.
Det kom ytterligare en.
Hur det gick med picknicken?
Jo, vad jag såg från vår båt så tog våra båtgrannar det med ro
och hade ingen brådska att ta sig tillbaka till sin segelbåt. 
 
 

Utsikt från sittbrunnen

    
Att befinna sig i båtens sittbrunn och ta del av det skådespel som sker runt om är verkligen både njutbart och (oftast) av stort underhållningsvärde. Jag har försökt att komma framåt i min bok, men det går några sidor och sedan tittar jag upp och ögonen fastnar på något helt annat än texten.
Och det är en väldigt bra bok som jag läser; Morgon i Jenin av Susan Abulhawa. Jag har läst den en gång tidigare men ville gärna läsa om den...Boken handlar om en palestinsk familjs öde i staten Israel. "Boken ger en levand beskrivning av samtidens våld i Mellanöstern och en hyllning till den starka kärlek som får släkten att hålla ihop under fyra generationer trots svåra förluster och umbäranden."
Men jag får fortsätta läsa den när jag kommer hem i morgon.
 
Vi har inte seglat idag utan bara  legat i vår vik och "vilat oss i form", med anda ord bara haft det bra i det vackra vädret. Men här finns mycket att se, både vad gäller fågelliv, båtliv och givetvis de vackra omgivingarna.
Något bad i det 16 gradiga vattnet har det inte blivit. Den rätta känslan har inte infunnit sig. Ännu!
Så jag fortsätter att blicka utåt från min plats i sittbrunnen.
 
 
(Linor torkas efter att ha blivit blöta i regnet för några dagar sedan.)
 
 
 
 
 
 
 
                                                                                             
 
 

"Och färgen var blå..."

    
Underbart väder! Blå himmel, blått hav och härlig segling i Stockholms södra skärgård. En sån där dag som jag kommer att minnas. (Hörde att Stockholm hade +29 grader...)
Inte så friska vindar, men tillräckligt för att vi skulle kunna segla. Och bråttom har vi inte.
För oss är det inte målet som är det viktigaste; alltså att snabbt ta sig från punkt A till B. Då hade vi skaffat en motorbåt.  Vi tycker att både tjusningen och njutningen med en liten segelbåt är att tyst ta sig fram och uppleva att vara nära naturen. ( För min del vill jag fortfarande inte uppleva fästingar. Där går gränsen.)
Hitintills i sommar när vi varit ute så har det inte varit så mycket till vind och ibland har det varit helt stiltje och vi har tvingats att gå för motor. Men så fort det varit möjligt har seglen kommit upp och känslan av att glida fram över vattnet är rogivande.
Visserligen får man hela tiden vara på sin vakt, för rätt som det är kan vinden byta riktning och bommen kommer då  farandes snabbt som attan. Vill till att akta huvudet och kroppen...
Och sedan får man se upp för Waxholmsbåtar som kör snabbt och tar upp mycket svall, liksom en hel del "fridförstörare", bullrande båtar med stora motorer, som kör nära och fort och som också ger en hel del svall.
Men lite utmaningar är bara bra att få.
 
 
 
 
 
 
 
 

Här och nu

    
 
Att då och då göra precis det som faller en in kan vara en skön känsla. Man behöver inte alltid fundera så mycket...
Varför inte slå sig ner med en bok utanför sin port i skuggan? Förutom själva läsandet är det lätt att skapa kontakt med förbipasseranden.
En oplanerad måltid på en restaurang som bara såg så där inbjudande ut. Varför inte?
Och skulle jag plötsligt få syn på någor spännande eller bara tänkte gå in i en affär så är det behändigt att ställa bilen precis där man är. Inte så kvistigt! Det fanns ju en ledig plats!
Att sitta nere vid havet och drömma sig bort eller hem är inte dumt det heller.
Här och nu var det!
 
 
 Bilderna är tagna i Spanien i juli i år.