Humöret på topp!

    
Är ju så lyckligt lottad att jag sedan i går mitt på dagen fått "rå om"både dotter och barnbarn. Njuter!
Att hänga med i de flesta rörelser en 14 månaders pigg gosse utför, kräver snabbhet och stundtals god framförhållning. Detta dygn har jag haft båda.
Tror nog jag glömt lite hur det var när våra tvillingflickor var i samma ålder.....
Vi har ju inte alls en "barnsäkrad" lägenhet, så jag hänger med.
Max är otroligt vaken, pigg och väldans glad. Verkligen en solstråle!
Jag blir på gott humör bara genom att titta på honom. Han charmar alla!


En riktig charmör!

Vi hade en mysig morgon, det blev till och med sovmorgon, innan vi gav oss ut på dagens äventyr.
Max vaknade strax före klockan 8, med ett leende på läpparna och hade då sovit i nästan 12 timmar, redo att se vad den nya dagen erbjuder.

Liv överraskade mig med att ha köpt "cup cakes", i minimodell, på bageri Muffinsfabriken här på Söder.
Jag hade aldrig tidigare ätit sådana och var nyfiken på vad det kunde vara. Jag visste att det var en sorts muffins med glasyr och olika fyllningar. Det var alldeles lagom att dela på en. Väldigt gott och väldigt mäktigt!
(Har väl sett att de finns i nästan var och varannan mattidning numer....)


Cup cakes; en med hallon, en med mocca och en med citronsmak.

Glada och pigga tog vi bussen mot Kungsholmen för att promenera och leka.
En strålande dag, lite svalt i luften men  med en sol som lyste från en klarblå himmel gjorde att termometern stundtals kom upp i + 10 i skuggan.  I solen blev det betydligt varmare. Kanske en aning vårkänsla?


Max tycker jättemycket om att gunga. Han gillar farten!

Bara för mormor att ge fart.

Vi trivs!

När vi ändå var på Kungsholmen så gick vi ner till Karlbergskanalenoch tittade på Karlbergs Slott på andra sidan.
Oj, oj, oj, därifrån har hela familjen så många minnen. Liv och Helen är döpta där, min pappa Allan jobbade där i säkert mer än 40 år, jag hade min studentfest där 1968 och inom familjen har också andra tillställningar ägt rum just här. Inte att förglömma julottorna.
Jag tror inte ens jag kan räkna alla de julottor jag varit där. Döttrarna var inte ens fyllda ett år första gången de var i Slottskapellet på julotta. Minns mycket väl att deras mormor hade med små kex så att uppmärksamheten inte skulle tryta. Men efter julottan var det kaffekalas och långdans i Rikssalen. ( Julottan pågick endast i 25 minuter)
Minnen, fina och vackra och livet och tiden går vidare. Tur är väl det!


Karlbergs Slott.

När jag på eftermiddagen vinkat av Liv och Max på Centralen, de skulle hem till Uppsala, promenerade jag genom stan hem till Söder, fortfarande med humöret på topp. Humöret steg ytterligare av att se alla människor på en av Medborgarplatsens uteserveringar. Lite vår i luften, kanske?


På Medborgarplatsen var det många som ville njuta av solen, insvepta i filtar.








Max, Liv och jag....

    
Äntligen, efter sju veckor, träffar jag Max och Liv igen. Ja, så är det när man är på långresa....
Men Max kände genast igen mig när jag mötte dem vid Centralen och det kändes skönt. Jag var nog lite orolig för att han inte skull göra det. Och jag kunde konstatera att han blivit en stor kille. Nåja, 14 månader och väger under 9 kilo och är 74 cm lång.
Men han pratar lite och rör sig snabbt som en vessla. Vilken balans och smidighet han har! Inser att jag kommer att få jobba för att hänga med i svängarna.
Riktigt vårväder var det idag, jätteskönt, och gårdagens blöta snö kändes långt borta.

Eftersom Max går själv och tycker mycket om det, så promenerade vi hem till Söder. Ja, Max gick små sträckor, men han tyckte det var spännande at kunna stanna själv där han ville.


Har ju förstått att man ska ange varifrån barns "outfit" kommer. Nu gör jag det, för första och sista gången. Tycker inte det spelar någon roll...(Nya skor från "Kavat" i storlek 19, bra och rejäla att gå i. Jacka och byxor från "Polarn och Pyret", mössa från Beijing)





Svanarna och änderna i Stockholms Ström var spännande,
likaså isflaken som flöt omkring med fåglar på.



Max som vilar fötterna och Liv på Skeppsbron.

Jodå, vi kom hem så småningom. Men det är helt fantastiskt att inte ha bråttom utan låta Max till stor del bestämma farten och om han vill gå eller vila lite i vagnen.
Sen lunch hemma och en rejäl pratstund med Liv och massor av lek och bus med Max.
Jag får verkligen ligga i för att hinna med.
Vårt hem är ju inte barnsäkrat för fem öre......
Jag kör med den gamla metoden och säjer "aj, aj, aj", men en och annan tapebit har jag satt på våra lådor med kvivar och på skåpet under diskbänken.


Dags för lite dryck och mat.

Gläder mig åt att få rå om Max och Liv tills i morgon. Hoppas på fint vårväder då också. liksom lite lättare att hitta på roliga saker då.
Men jag får göra upp en reservplan.





Långholmens värdshus och trevlig lunch

    
Tisdag morgon, gråmulet och snöslask, en utetemperatur på +2 och jag ryser. Alltså allmänt ruggigt!
Ska möta väninnan Inger ute på Långholmen för att äta lunch på Långholmens världshus.
Maken är så snäll och skjutsar mig fram till bron. Hade tänkt att promenera men lusten försvann i takt med att det snöblandade regnet tilltog.
Det var några år sedan jag var ute på Långholmen så ett besök där kändes som en ny upplevelse.
Långholmen, som ligger mellan stadsdelarna Kungsholmen och Södermalm blev en egen stadsdel 1906. Fram till 1975 fanns centralfängelset kvar här. Fängelset har dock gamla anor och var mellan 1700 talet och tidigt 1800 tal ett kvinnofängelse, Långholmens Spinnhus.
Idag används de gamla fängelsebyggnaderna till hotell, vandrarhem, folkhögskola, världshus, förskola och en del av byggnaderna inhyser olika konstnärer och hantverkare. Idag finns ca. 125 bofasta på ön.
Sommartid vallfärdar många stockholmare till Långholmsbadet, som har en liten fin sandstrand.
Tyvärr har Mälarens vatten alltid varit för kallt för mig att bada i men jag promenerar gärna på ön och avnjuter antingen en god middag på världshuset eller njuter av en medhavd matsäckskorg nere vid vattnet.


På väg

Undrar om jag kommit lite fel. Känner inte riktigt igen mig. Det var sommar när jag var här för några år sedan.

Hmmm....

Jag inser att jag är sen och ringer Inger för att fråga hur jag ska gå. Vet att jag i alla fall är på Långholmen. "Gå över bron och och sedan rakt fram och följ fängelsemuren," blir svaret.
Jag ser ingen mur och rakt fram går det inte att gå.
Ringer igen och vi försöker bestämma var jag är. Jodå, jag har gått över bron och är under och till höger om den stora Västerbron. Jag borde vara till vänster om den. Hmmmm, märkligt!
Då kommer jag på det. Jag har gått över till Långholmen via den lilla Pålsundsbron och inte över Långholmsbron.
Nu klarnar det hela. Det borde jag ha vetat. Inser att jag bott borta för länge.
Det blev i alla fall en uppfriskande promenad i raskt takt och 23 minuter försenad är jag framme vid världshuset. Inger sitter bekvämt tillbakalutad i loungen och väntar. Det går ingen nöd på henne.


Har hittat fängelsemuren och skyltarna. Alltid något!


Framme!

Varmt och skönt att komma in och nu är jag också hungrig.


Delar av den nyrenoverade loungen/baren, gott om plats vid lunchtid en vanlig tisdag.

Det var länge sedan vi sågs och givetvis hade vi mycket att prata om. Glatt och väldans trevligt! Jodå, vi hann beställa mat också. För min del blev det  2x sallad; blandad sallad före maten och ceasarsallad med kyckling som huvudrätt till lunchen för min del.
När vi kom var det ganska fullt i restaurangen men eftersom vi satt länge och njöt av god mat, glada skratt och mycket prat hann det bli ganska tomt på gäster när vi väl gick.


Blandad grönsallad och min ceasarsallad med kyckling.


Damer på vift; jättetrevlig lunch i vackra omgivningar.


Snart dags för middagsgästerna att komma.

Jag kommer absolut tillbaka hit, kanske för att prova en söndagsbrunch den ska vara jättebra.
Och nu hittar jag också!












Inte utan min dator

    
Visst är datorn bra att ha, kommunikation på hög nivå. Riktigt trevligt är det också!
Vad gjorde jag innan? Säkert inte alls mer än nu.
Hur som helst gillar jag min Mac Air väldigt mycket. Är så glad att jag köpte den.
Får se vad som blir här näst? Lite tankar har jag .
Jag har åtminstone en god datorvän, Anna.


Anna och jag i Beijing; "Inte utan våra datorer"! Vad tråkigt det vore!

Och i Thailand.....Vår bungalow var som gjord för goda arbetsställningar.

Koncentrerade och färdiga för sängen. En sista titt bara......

En timme extra

    
I natt var det åter igen dags att ställa fram klockan 1h och hokus, pokus, så är nu dagarna en timme längre.
Alltså är det nu bara sex timmars tidsskillnad mellan Beijing och Sverige.

Höll i går kväll på att pyssla med lite av varje här hemma och kom inte riktigt i säng. Lika bra det, så kanske jag kunde slippa att vara klarvaken redan vid 5-tiden en söndag morgon.
Tänk vad mycket man kan ägna sig åt så där utan vidare. Jag sorterade papper och satte in i pärmar, gick igenom gamla kläder och skor och kunde med lätthet lämna en del till Röda Korset. Kassarna är packade och får lämnas under morgondagen.
Satte mig efter midnatt i soffan med en kopp te, kinesiskt och bara njöt av tystnaden och utsikten från soffan genom vardagsrumsfönstret.


Skansbron och Hammarbykanalen.


Globen skymtar i bakgrunden.

Söndagens morgon kom och jag sov till klockan 9, visserligen var kroppen inställd på 8, men inte gjorde det något.
Lång och mysig frukost där jag läste Dagens Nyheter från pärm till pärm och förstrött svarade då maken försökte upprätthålla en konversation.
Kände mig väl rustad för en låååång söndag.
Helen, Rita och Sara skulle komma hit och äta lunch så jag satte i gång att göra en lunchpaj; purjolök, soltorkade tomater, broccoli, sockerärter, fetaost blev huvudingredienserna.
I åtanke att kroppen ska må bra gjordes pajdegen med mager kesella som en av ingredienserna. ( Då går det bra att minska margarinmängden)
Jätteroligt att ses igen. Jag har ju varit på resande fot i sex veckor.
Liv och Max har jag ännu inte träffat. Det blir på torsdag och då ska jag rå om dem ett helt dygn. Längtar!!!!

Klockan är snart 18, solen skiner och det känns som om jag skulle ta itu med lite matlagning.
Något med pasta får det bli. Riktigt vad vet jag inte än, men min kreativa ådra kanske får komma fram då jag ser  vad som finns att tillgå i skåpen.

Vi har ju under sex veckor i princip ätit ute varje dag, en eller två gånger, så nu vill jag verkligen laga mat.
( Vi brukar handla hem mat så att det finns ingredienser för minst fem middagar hemma och sedan lagar jag allt efter humör. Och när jag tröttnar så tar Bosse över.)

Kvällen kommer att tillbringas hemma med lite tv-tittning  och ett glas rött, samt ladda inför morgondagens aktiviteter.
Då kommer jag att bli stamkund hos Friskis och Svettis. Åtminstone i två månader!





Är på gång

    
Sol, sol och sol, därtill en klarblå himmel. Härligt!  Tyvärr blåsigt, så att sitta och lapa sol på balkongen blev det inget av med. Jag hade tänkt mig ett par timmar där, men kanske i morgon.
I stället blev det lite småplock inne under förmiddagen. Har inte riktigt återställt kroppen med de sju timmars tidsskillnad som det är mellan Beijing och Sverige.
För mig brukar den processen ta ungefär en vecka. Men det gör också att jag är pigg vid 7 tiden på morgonen och då är det lika bra att sätta i gång.
Bytte köksgardin och fick upp den "Marimekkomönstrade" som jag beställde dagen innan jag åkte hem. Även sovrummet fick lite av en kinesisk touch. Bilder kommer när det är klart.....

Givetvis stod en promenad på dagens agenda. Och inte nog med det, jag gick inom Friskis och Svettis uppe vid Ringen (vårt närmaste köpcentrum, 500m från oss) och köpte ett månadskort. Här ska tränas!
Jag börjar på måndag! Med detta kort kan jag gå på alla pass jag önskar och har får tre tillfällen med personlig tränare. Vill jag ha fler så får jag betala för det. Men det kan det vara värt.


Friskis och Svettis vid Ringen. Fina,ljusa, fräscha och inbjudande lokaler.

Jag har mitt "motto" att tänka på. Antar att det snart blir en vana.  Jag ska ju göra något som är bra för kroppen och något jag blir glad av varje dag.
Det är inget hinder om det blir flera saker var dag....
Idag blev det bl.a;
  • långpromenad,
  • månadskort på Friskis och Svettis
  • besök i den kinesiska affären på Ringvägen och köpte dumplings
  • uppletande av ett manikyr-pedikyrställe i närheten
  • lagat middag; köttfärsfyllda auberginer med klyftpotatis och tomatsallad



Manikyr och pedikyr här i stan kostar klart mer än i Beijing, men ibland kan man unna sig....
På detta stället är det två kinesiskor som tar hand om en. Bra att få träna lite mandarin också.

Känner att jag är på gång, med stora steg......






Beijing - Stockholm

    
Fredag förmiddag. Sitter nu här hemma och konstaterar att vid samma tid i går, 10.30, (Beijingtid +7 timmar) så packade vi in oss i en taxi och körde till flygplatsen. 
Men det var då det!
Gårdagens morgon i Beijing började Bosse och jag med en jättegod frukost på "Comtoir de France", alldeles bredvid restaurang "Sole Mio". Solen sken och från början hade vi tänkt sitta ute och äta. Men när vi satt oss ner upptäckte vi vi att det blåste rejält, så det blev det att bege sig in.
Vi kunde genom de stora, glasade, fönstren i alla fall titta ut på det vackra vädret.
En rejäl frukost blev det och vi passade också på att göra en sanbb genomgång av allt vad vi upplevt på resande fot de senaste sex veckorna.
Vi var helt överens om att vi haft en fantastisk resa och gärna tar en repris i december. Då vill vi nog vara borta i tre månader....


Härlig "American breakfast"; omelette, sallad, hash browns, tomater och bacon serverades tillsammans med gott bröd av olika slag, marmelad och ost. Nypressaad, "riktig", apelsinjuice med gott om fruktkött i, samt kaffe gjorde det hela om möjligt ännu bättre.

Efter frukost gick jag förbi skräddaren och hämtade det sista och även till Yashow för att plocka upp gardinerna som jag sent onsdag kväll kom på att jag vill ha uppsydda.
Tur att det är nära till allt.

Taxiresan ut till flygplatsen, en sträcka på 23 km tog 23 minuter. Beijings flygplats är ett under av effiktivitet, så med resan ut, incheckning, tåg ut till terminalen, pass och visakontroll var allt avklarat på under 1 timme.
Måste också nämna att detta var första gången vi inte hade fyllt vår bagagekvot. Vi fick ha 30 kg var som incheckat bagage, Air China, plus 7 kg handbagage. Och våra resväskor vägde inte mer än 44kg tillsammans och handbagaget var lätt den här gången. Det brukar det aldrig vara.
Det var inte långt ifrån att jag begärde ett tillgodokvitto till nästa resas bagage.
Gott om tid för shopping och njuta av en öl.


Jättefint och klart väder, även bergen syns i bakgrunden.

Planet lyfte i tid och vi ställde om klockorna till svensk tid, 07.15 och nio timmar senare landade vi på Arlanda.
Även hemma var det vackert väder och det känns som om våren kan vara på gång även här. Jag hoppas!

Det blev en god natts sömn och när jag vaknade vid 7 tiden i morse strålade solen från en klar himmel. Ingen sommarvärme, men en aning vårkänsla i luften. Jätteskönt!


Klockan 7 på morgonen, utsikt mot Skansbron från balkongen.


Åt andra hållet och med delar av Hammarby Sjöstad på andra sidan kanalen.

Under den här resan liksom under flera andra har jag haft sällskap av en "trogen vän", en väska.
För ett par år sedan sydde en elev på Svenska Skolan Beijing väskan till mig. Den är gjord av ett par jeans och har varit med på alla resor jag gjort, både inom Europa och i Asien. Väskan är perfekt som både strand och stadsväska. Den rymmer mycket och där fickorna finns är vackra knappar ditsatta.
Jag är en mycket stolt och glad ägare till väskan och vill gärna tacka Rebecca och mamma Christina så mycket.
Många hälsningar till er och hela familjen. väskan kommer att fortsätt att hänga med på mina resor.
Vill också berätta att många människor jag mött tittat på väskan och blivit inspirerade.
Tack än en gång!


Den praktiska jeansväskan. Bild från lägenhetsbalkongen i Cape Creative, Ban Phe.

Måste tillstå att jag under gårdagen inte hann göra något som direkt var bra för kroppen, resdag.
Men jag mådde extra bra av frukosten, att gardinerna blev bra och att kläderna jag hämtade passade utmärkt.
Och att jag haft sex fantastiska veckor på resande fot tillsammans med Bosse.



Nytt motto!

    
Från och med idag ska jag ha ett nytt motto. Jag fick idén av väninnan Birgitta, som jag åt lunch med idag.
Varje dag ska jag göra något som jag mår bra av och som också kroppen mår bra av. Det mest optimala är att dessa två överensstämmer. Och det är bara jag som kan avgöra om så är fallet.
Så jag började idag.Ingen idé att vänta på bättre tider.
Kan nu på kvällskvisten konstatera att jag under dagen gjort flera saker som både kroppen och jag mår bra av.
Är i och för sig en aning osäker på om man kan skilja de två åt.... men, men.

Började dagen med en god frukost och tog sedan en rask promenad, 15 minuter, hem till Birgitta i Embassy House.
En god och stärkande kopp kaffe tillsamman med en bit spetskaka och fruktsallad där till gjorde att jag mådde om möjligt ännu bättre. (Hoppas kroppen också gjorde det.)
Vi tog sedan en lång och uppfriskande promenad till restaurangen "The Vinyard", målet för intagandet av dagens lunch och som ligger i en hutong uppe vid Lamatemplet. Alltså en promenad dit på 4 km, nyttigt för kroppen.


Vårglada lyktor.


Vinterkläderna på vädring!

Vi åt en fräsch vårlunch bestående av hälleflundra, frästa morötter och spenat.  Mycket gott! Och det kändes nyttigt.
Vi promenerade också hem och gick genom fler hutonger.
I dessa kvarter känns det inte som om man befinner sig i en storstad med 17 miljoner invånare, utan snarare i en liten stad.
Här är tempot lugnt och mycket av livet levs på gatan. Känslan av att tiden stått still infinner sig och den är behaglig.




Barn som leker i gränden.

Passerade på vägen tillbaka dessa fönsterputsare. Undrar vad man i Sverige skulle säja om deras arbetsmiljö....
Den känns helt klart som en utmaning.

Fönster putsas, här 25 våningar upp. Fönsterputsarna är fastspända i linor och utrustade med hinkar och skrapor.

Nästa punkt på dagens agenda var att gå inom Yashow för lite kompletteringar. Passade på att beställa två köksgardiner som ska hämtas upp i morgon innan vi åker till flygplatsen.
På vägen hem gick jag inom skräddaren för att hämta det jag beställt och prova mina klänningar. Några smärre ändringar vad gällde knapparna skulle göras på klänningarna, så jag hämtar dem i morgon. Blusarna var helt perfekta. Verkligen jättefina! Bilder kommer!


Skräddaren med en av klänningarna.

Vi åker hem i morgon och kom på att vi ännu inte ätit på "Purple Haze", som var vårt andra vardagsrum då vi bodde här. Ganska givet blev det att kvällens middag intogs där. Nu har vi varit borta från Thailand i 10 dagar, så lite thailändsk mat kunde smaka bra.
Iris och Anna gjorde oss sällskap och vi hade en jättetrevlig kväll tillsammans. Vår sista, för den här gången, men Beijing finns kvar och jag kommer snart tillbaka.
Lena, vi skickade tankar till dig, både vad gällde mat och dryck. ( Bosse åt orange chicken....)


Iris, Anna, Bosse och jag, vår sista middag tillsammans för denna gång.

Min absoluta favoritdrink här i stan har varit den "dirty mojito" som jag kan få på Purple Haze. Så visst passade jag på i kväll att prova om den var lika bra som vanligt. Det var den!
Säkert bra för mitt välbefinnande!




Lika god som jag minns att den var.

I morgon kväll är vi åter i Stockholm efter att har varit fem veckor i sydöstra Thailand och 10 dagar i Beijing.
Undrar så hur det kommer att kännas.
Ser fram emot att träffa Liv och Helen, döttrarna, och givetvis Max mitt älskade barnbarn.
Vännerna har jag också saknat , men jag vet att de finns kvar.

Vill tacka "vår" vän  Anna; goa, fantastiska, Anna för att vi fått bo hos dig och att du tagit så väl hand om oss. Du är bara bäst!


Tack Anna!!!




"The Atmosphere Bar", en höjdare.

    
Några tulpaner blev det inte på födelsedagen i går, men väl en  mycket, vacker, bukett röda rosor från maken.
Egentligen har jag nog slutat att fylla år, men lite firad känns det skönt att bli. Måste tillstå det.




Bosse ordnar födelsedagsfrukost i Annas köksavdelning, jättegott.

Insåg att det ju var femte året som jag i princip fyllde år i Beijing. Nåja, när jag uppnådde den höga åldern av 60, så var vi i Thailand, på ön Koh Samet. Men i övrigt.....
Undrar var jag är nästa år vid den här tiden? Man kan inte så noga veta.

Eftersom det var en solig och klar dag bestämde vi oss på eftermiddagen att ta bussen till China Worl Summit Wing, ett Sahngri La Hotell, och besöka Atmosphere baren, 80 våningar upp. Fantastiskt!
Skulle man bli hungrig så finns det ett antal mindre rätter att beställa in. Och på eftermiddagarna serveras "English High Tea", te med små snittar och diverse bakverk. Ska prova det nästa gång.

Jag har tidigare varit här kvällstid och då haft ett upplyst Beijing att beundra.  Idag blev det en ny upplevelse, att blicka ut över staden, dess omgivningar och även skymta bergen i bakgrunen, i dagsljus. Utsikten var magnifik.  (Bilderna tagna genom en glasruta och inte helt klara)
Särskilt roligt var det att Bosse var med, hans första besök i denna bar/restaurang.


Utsikt mot norr. I mitten syns Worker´s Stadium och alldeles bakom bodde vi under Beijingtiden.


Österut såg det ut så här, men lite moln börjat komma in och skymma sikten.


Sitter bra här...


och har en god drink, "Blody Mary" framför mig.


Bilarna ser små ut där nere.

Byggnaden sett från gatan. Högst där uppe finns "The Atmosphere bar".



En god middag med maken på tu man hand och myskväll hemma så småningom med Anna som jobbbade sent.
Gott vin, jordgubbar och ost blev en perfekt avslutning på en härlig dag.

Och, sist men inte minst, tack till mina vänner och till Liv och Helen för fina grattishälsningar. Jag tänker på er!
Extra tack till Bosse och Anna!


För syns skull

    
Jag har beställt två par glasögon och ett par solglasögon och idag var det dags att hämta dem. Provade en för mig ny glasögonaffär nere på Pärlmarknaden i "gamla huset"; Janney, butik nr 73, på planet där man kommer in.
Har fått butiken rekommenderad av andra som beställt glasögon där och de har varit mycket nöjda.
Extra tack till Jenny, vän och tidigare kollega, som förhandlat fram mycket bra priser.
Synundersökning ingick!
Har ett tag insett att min syn inte är den bästa och nu beställde jag både läsglasögon och ett par progressiva som jag ska kunna ha dagligen.
Solglasögon med skärpa är nog också bra, så här på ålderna höst.




Solglasögonen är Ray Ban och de övriga blev Armani. Tyvärr syns inte färgerna så bra,
men båda går i blå nyanser.


Läsglasögonen tycks fungera utmärkt och de progressiva får jag ge mig ut på stan med så kommer ett utlåtande vid annat tillfälle.

Kunde inte motstå, när jag ändå var på Pärlmarknaden.....
Det blev en väska, modell mindre och en plånbok. Inte för att jag var i behov av något dera, men behöv kan också skapas.
Rekommenderar Mrs King, butik nr 186, en trappa upp. Hon har mycket bra kvalitéer på sina skinnvaror, kanske en aning dyrare. Men som sagt kvalitén är bra.

Jag är supernöjd med både väskan och plånboken.

Är man ändå nere på Pärlmarknaden, Hongqiao Market, så rekommenderas också ett besök i nya huset om man tittar efter pärlor och smycken. Butik nr D36 har ett bra sortiment och mycket rimliga priser. Man kan där designa egna smycken som görs på begäran.

Bäst att tillägga att jag gör reklam för de butiker som jag och många med mig tycker är bra.
Jag har fått förfrågan om att skriva lite om shopping och nu har jag alltså gjort det.
Marknadsvaruhuset Yashow tycker jag också är bra. Kom bara ihåg att man måste pruta, pruta, pruta.

Jag tar ofta tunnelbanan ner till Pärlmarknaden och att åka med den är billigt, 2 yuan ca. 2kr.  Det är lätt och det går snabbt. Att ta taxi tar många gånger betydligt längre tid eftersom antalet bilar är mycket stort och följaktligen trafikstockningarna är mer regel än undantag.
Att vara utrustad med en tunnelbanekarta gör det hela ännu enklare. Men skyltningarna i tunnelbanan är bra. Och man kan alltid fråga. Alla är hjälpsamma och vill förklara.


Tydlig skyltning, även på engelska.


Lätt att läsa av hållplatserna och var man kan byta tåg. Alla utrop på tågen och stationerna sker också på engelska.

Jag åker också väldigt gärna buss i Beijing och med busskort kostar varje resa ca. 40 öre. Utan busskort betalar man kontant och med jämna pengar. Det kostar då 1 yuan, vilket är ungefär lika mycket i kr.

Önskar alla en härlig måndag!

Själv ska jag fortsätta att njuta av min födelsedag. Det är faktiskt femte gången jag fyller år i Beijing. Kanske har det blivit en vana att vara här just den 21/3.
Får se vad som händer nästa år?







Champagnebrunch på St. Regis Hotell, favorit i repris

    
En given favorit både när jag bodde i Beijing och vid mina besök här har varit att äta champagnebrunch på St Regis Hotell. Denna minst sagt överdådiga buffé serveras på söndagar mellan 12 och 15 och har någon vägarna förbi Beijing en söndag rekommenderas verkligen ett besök.
Idag var det Anna, Bosse och jag som som firade vårens ankomst med denna underbara lunch.
Allt håller högsta klass; servicen, maten, champagnen och miljön.....
Att man bör vara återhållsam med maten dagen innan champagnebrunchen är ett gott råd och lika viktigt är det att äta långsamt och njuta, gå runt bland de vackert dukade bufféborden och verkligen se ut sina favoriter. Jag lovar. man kan inte ens smaka på allt som finns. Men att se alla vackra uppläggningar är som att se flera konstfullt målade tavlor.

Idag koncentrerade jag mig på skaldjuren, både de kylda och de jag beställde direkt från grillen, och fick de serverade till bordet.
Varmrätterna, säkert minst ett 40 tal, varav de flesta tillagades à la minute, samt dessertborden tittade jag bara på. Nästa gång får jag minska ner lite på skaldjuren, så lite annat också får plats. Man kan ju bara äta sig mätt!
Att genomgående dricka champagne, Veuve Qlicquot, som ideligen fylls på, bidrar till den lyxiga känslan.
Vi lyckades i alla fall, utan vidare, tillbringa mer än tre och en halv timme på denna champagnebrunch. (Utan några som helst problem.)
Lite smakprov kommer här!


En välkomnande lobby.

Champagne, för att fira vårens ankomst.


Skaldjuren, mina favoriter

Ett urval av det som finns; musslor av olika slag, king prawns, tigerräkor, stora räkor, hummer, krabba m.m.

De isade ostronen har en egen avdelning med personal.


.
Vet inte om jag tycker det är så gott med ostron, provade i alla fall ett par. Med citron och lite tillbehör slank de ner.


Vi som firar in våren med champagnebrunch; Anna, Bosse och jag.


Err axplock av skaldjuren på min tallrik.

Då och då kommer personalen runt och serverar små smakprov, "amuse bouche" (roa munnen) på rätter, som inte finns på bufféborden.
Några hoppade jag av ren självbevarelsedrift över, men ägg Benedict kunde jag inte motstå.


Ägg Benedict, i miniatyr, smakade väldans gott. ( Ett litet, rostat, bröd med bräckt skinka, hollandaisesesås, ett porcherat ägg samt nykokt, späd, sparris som tillbehör)


Jag njuter till fullo. Skål för våren!

Antar att det nu dröjer några månader innan det blir dags för ännu en champagnebrunch på St. Regis. Men jag kan vänta....


Tack och hej då för den här gången!

Anna, Bosse och jag promenerade hem. Det kändes mest hälsosamt så.
Och någon mer mat idag blir det inte.






Har det så bra!

    
Lördag, en underbar dag! Karolina, det är inte bara fredagar som är underbara........
Inget speciellt inbokat, ännu en dag till att göra just ingenting om jag så vill. Gillar verkligen mitt pensionärsliv.
Efter en kopp kaffe och en liten smörgås av det hälsobröd som Anna fått av en förälder blev det en promenad.
Passerade det hotell, Home Inn på Dong Zhimen, där Bosse och jag bodde i 10 dagar i januari 2007 då vi just kom till Beijing. hotellet kan rekommenderas, ligger mycket centralt och har bra priser, ca 250 kr för ett dubbelrum.




Visst var det lite vår i luften, gräset har börjat grönska och jag såg även några körsbärsträd som börjat sin blomning.
Hur det är med flyttfåglar här i Beijing vet jag inte . Men ett och annat flyttlass har jag skådat under dagen.                                                                                           
Visst är våren på G.


Flyttlass per cykel, en ganska vanlig syn.


Vackra körsbärsblommor.

Efter promenaden blev vi givetvis lite småhungriga och brunch på restaurang Taverne, fransk sådan, nere på Gongti Xilu, blev ett bra val.
Oj så gott! Bosse, Anna , Iris och jag lät oss väl smaka och njöt av allt som serverades.
Varmt bröd, tapenade, färskpressad apelsinjuice, äggröra, bräckt skinka, grillade tomater, stekt och strimlad potatis, sallad, youghurt och färsk fruktsallad. Jag glömde pannkakan, tunn och med socker på. Kaffe ingår! Allt detta till det facila priset av 88 kr.


Bosse och jag är förväntansfulla inför vad som komma ska....


En härlig brunch avnjöts med fina vänner.


Bosse, Anna och Iris njuter av maten.

Lagom mätta och slöa blev nästa programpunkt manikyr och pedikyr för oss damer. Mycket behagligt att sjunka ner i mjuka fåtöljer och låta sig pysslas om.


Så skönt att bli ompysslad.

Inte för att jag var så hungrig efter manikyren, men Iris och Anna var lite småsugna. Det blev en korg jiouzi som vi delade på. Vår gamla "4 kronors restaurang" har slutat med dumplings, så dessa åt vi på grannrestaurangen. Men de var väldigt goda här också.


En korg jiouzi för 4 kr, mycket rimligt. Dessa är fyllda med grönsaker och doppas i en sås man blandar till av vinäger, soya och chili.


Jiouzi görs hela tiden, så de är verkligen färska.

Här har det nu börjat skymma och klockan är över sex på kvällen. Dagen är slut och vi har kvällen framför oss.
Och i morgon är det en ny dag.
Då blir det champagnebrunch på Hotell St. Regis. En verklig favorit i repris! det är nog den bästa champagnebrunchen som går att få i Beijing. Fantastisk mat, champagne och service.
Ett besök där rekommenderas verkligen.
Visst har jag det bra?













En mellandag i Beijing

    
Dålig luft på morgonen och det kändes inte så brådskande att ge sig ut i stadens vimmel. Smoggen hängde verkligen i luften.
Utsikten från Annas lägenhet som i vanliga fall är magnifik, lyste med sin frånvaro. Grannhusen gick i alla fall att urskilja och så här såg det ut klockan 10 på förmiddagen.



Av erfarenhet vet jag att den dåliga luften kan blåsa bort och det gjorde den också fram på eftermiddagen och då såg samma utsikt ut så här. Klart var det inte, men mycket bättre i alla fall.


Klockan 15 såg det ut så här. Mycket bättre!

Bestämde mig för att uträtta lite ärenden, dagarna går ju fort jag vill inte vänta till sista dagen med mina inköp. Nåja, den risken är minimal. Jag handlar när jag hittar det jag ska och försöker att undvika impulsköp. Men några små avsteg kan det bli.
Idag har jag handlat kläder och skor till Max, lite kompletteringar sedan i tisdags.
Har  också lämnat in till skräddaren det jag vill ha uppsytt och känner mig nöjd med det.

Känns som det varit en "mellandag" idag, men en bra sådan.
After work blev det på puben "The Den" med de gamla kollegorna och sedan middag där.

Anna, Bosse och jag avslutade kvällen hemma med en mysstund;jordgubbar, vin, kex och ost. Klart att vi hann prata en massa också....

Nu hoppas vi på fint väder i helgen så att det återigen känns lockande att vistas utomhus.
Och visst är våren på väg. Ska leta fler vårtecken i morgon.
Undrar hur långt våren kommit hemma i Stockholm?


















Min koreanska försoning

    
I kväll har jag försonats med Korea igen, på riktigt. Sedan VM i fotboll för damer gick av stapeln i Tianjin, i Kina, 2007 och Sverige skulle spela mot Nordkorea, så har jag haft vissa svårigheter.
Jag hamnade då som enda svensk mitt i Koreas hejaklack. Dessutom var de platser som vi svenskar beställt upptagna av just koreaner, som inte ens hade sittplatsbiljetter.
Övriga svenskar flyttade sig till andra platser, men jag vägrade ge med mig....Är ju en envis typ.
(Har skrivit om denna episod i ett mycket tidigt blogginlägg, från den 19 september 2007. Inlägget hittas om man tittar under arkiv i bloggen.)

Middagen i kväll intogs just på en koreansk, liten, restaurang.
Här åt vi för första gången middag hösten 2007 och sedan dess har vi pratat om att återkomma. Men det har inte blivit av förrän i kväll.
Då, 2007, var det min tidigare kollega Marie Leander, nu i Huston, Texas, som tog med ett stort gäng från Svenska Skolan hit. Marie skojade med oss och sa att det var ett liten "chic" restaurang med kakel på väggarna. Och visst finns det kakel på väggarna!


Äntligen blev det av!!! Den lilla koreanska restaurangen. (En större gata ligger några m ut till höger.)

Vid första besöket här så var det  ett par stycken i sällskapet som var tveksamma  till att gå in. För så "chict" var det kanske inte. Men in kom vi, plats fick vi och jättegod mat åt vi och till priser som var otroligt låga.
I fyra års tid har jag velat komma tillbaka hit och i kväll blev det alltså av.
Anna, Bosse, Mia (tidigare kollega på Svenska Skolan men som inte var med vid besöket 2007) och jag tog en taxi och snart var vi framme.
Restaurangen har kanske plats för ett 30 tal gäster och vi fyra fick dela ett bord med ett annat sällskap.
Väldigt roligt var att ägarinnan antog att vi var svenskar och kom ihåg  att Marie med familj och vänner då och då ätit här.
Här på restaurangen får man in en egen  koleldad grill till bordet och där lägger man på både kött och grönskaer som man beställt.
Menyn finns endast på kinesiska så den kunde vi direkt bortse från. Men jag  fick användning för lite kinesiska ord och lyckades beställa in en del av det vi ville ha. I övrigt gick Anna och Mia runt i lokalen och tittade vad andra gäster beställt och pekade på det vi ville ha. Vi sneglade även på grannarnas bord och kompletterade beställningen.


Mia, Anna och Bosse låter sig väl smaka.


Grillen är svart och står i mitten av bordet och på den läggs mycket tunt skivat kött av nöt, fläsk och kyckling som vi beställt. Diverse svampar, skivad paprika, sötpotatis och aubergin blir bra grönsakstillbehör.
Varefter grillningen är klar, tar bara en mycket kort tid, så doppas det hela i en jättegod sås och äts direkt.

Vi äter och njuter och önskas mer mat än vad vi från början beställt, så säjer man till och det kommer mer. "Mei wenti"; inga problem.
Priset? Ja, det blev 45 kr/person, inklusive öl. Fantastiskt!!! Och verkligen jättegott!
Mycket nöjda och glada över att besöket nu äntligen blev av igen, efter fyra år, så blev det taxi hem igen.


Grillarna står utanför restaurangen och väntar. De är verkligen glödheta.


Här har det grillats!

Ett särskilt tack till Marie. Du var med oss i tankarna i kväll. Vi tänkte också extra på Tessan. Visst var det så att du tvekade med att komma in?

Om man nu skulle vilja prova på att äta på denna pärla till restaurang, rkommenderas verkligen, så ligger den snett emot Prime Hotell. Gå över gatan, gå till höger ca 30 m, där ligger två restauranger. Den koreanska känns igen på de vita fläktarna och tecknen ovanför dörren.



Gott och blandat

    
Dagen har varit både innehållsrik, rolig och varierad. Tycker ändå inte att jag gjort så mycket, men så här på kvällskvisten då jag funderar över dagen, så infinner sig en särskild känsla.  En känsla av att jag fortfarande hör hemma här. "Alla" hälsar och önskar mig och Bosse välkomna tillbaka.

Dagens händelser
  • frukost hemma i lugn och ro, solen lyser in och det är vår i luften
  • jag gick till väninnan Birgitta för att hämta våra inhysta jackor, drack kaffe och åt hembakta kanelbullar
  • registrering hos polisen, något som både utlänningar och kineser måste göra, om man inte bor på hotell

Man går till den polisstation som lägenhets/husinehavaren tillhör och har med kontrakt på lägenheten, visar det och får ett "boendepapper". Sedan är man registrerad. Detta papper ska sedan bäras med under vistelsen i stan.
Bor man på hotell eller i vissa hyreshus, så sköts registreringen av deras receptioner.

  • lunch utomhus i solskenet på Ola´s tapasrestaurang, i närheten av Yashow
  • hämtat krafter för att prova och köpa jeans på Yashow

"Vår jeanstjej", stort sortiment. Jag köpte två par jeans och för maken blev det ett par.
  • handlat hem mat och frukt, jordgubbarna är bara så goda och billiga (ca. 12kr/l)

Här kan vi verkligen frossa i jordgubbar.

  • handlat diverse fina kläder till barnbarnet Max, bra kvaliteter och ett prisläge som gör en glad, ca 20kr för en body och 30kr för en pyamas
  • ringt och beställt bord för champagnebrunch på St Regis hotell till söndag
  • bokade tid hos min frisör för klippning och fick komma på eftermiddagen
  • middag åt vi på puben "The Den", trevlig som alltid
  • avslutningsvis blev det en mysig pratstund med Anna i soffan hemma

Nyklippt och nöjd efter en god middag och en mycket bra dag. Men nästan alla mina dagar är bra. Det är ju jag som bestämmer vad de ska innehålla.

Beijing, kärt återseende

    
Tidigt i morse kom vi till Beijing efter våra fem veckor i Thailand. Lite kyligt var det, +2, men klar luft och en vacker soluppgång hann vi se innan vi landade.
Kändes lite som att komma hem. Beijing var ju vårt hem i tre och ett halvt år och är en del av mig.
Smidig pass och visumkontroll, bagaget hämtades ut och taxi hem till Anna där vi bor den här gången. (Bagaget fanns redan på bandet då vi kom, så ingen väntan på det.)

Det blev en lugn dag med en siesta, välbehövlig sådan. Inte mycket sömn på nattflyget från Bangkok och hit.


Utsikt från Annas lägenhet 16 trappor upp. (Anna bor på samma gata där "Sole Mio" ligger och strax bakom Gongti Beilu, där vi tidigare bodde)

Fram på kvällskvisten blev det middag på "Sole Mio", där Anna, Iris och Kerstin mötte upp. Jättetrevligt!!




Anna, Iris, Kerstin, jag och Bosse. Såååå roligt att ses igen!

Purple Haze, en av våra favoritrestauranger, med thailändsk mat och mycket goda mojitos, får vänta på oss några dagar. Vi har ju ätit thailändsk mat i fem veckor. Lite omväxling är alltid bra. Vid tidigare återkomster till Beijing har vi nog alltid ätit första middagen där. Men vi har många middagar som ska ätas, så visst hinner vi dit.

Laddar nu inför morgondagen. Blir svårt att bestämma innehållet och några måsten finns inte längre. Men lite shopping blir det.....
Ska i alla fall till skräddaren och beställa lite kläder och sedan ska jag se om jag händelsevis kommer över tyger till gardiner hemma. Lika bra att få de sydda här. Jag är på intet sätt överens med vare sig nålar eller symaskiner.


Utsikt i kväll från Annas lägenhet.

Härligt att vara tillbaka!





"Time to say goodbye..." Beijing next stop!

    
Nedräkningen är i gång. I natt flyger vi till Beijing och landar där i morgon bitti, 06.30.
Det ska bli jätteroligt att komma tillbaka dit men samtidigt lite sorgligt att vistelsen här i Ban Phe är över för denna gång. Alla sagor har ju ett slut så det blir till att skriva en ny, vända blad och se vad som väntar på det oskrivna arket.

Eftersom vi inte haft internet hemma i lägenheten de senaste två veckorna så sitter jag nästan dagligen på kims restaurant och bloggar, läser mail och tittar på nättidningarna vad som hänt.
(Någon skakning i jorden har vi inte märkt av här, men dessa naturkatstrofer kommer fortare än man hinner ana.)


Bosse och jag i datortagen på Kims restaurang.

Givetvis har vi slappat i solstolarna på den flera km långa Chakkapongstranden och bara njutit. Alltid finns det något spännande att titta på, ett härligt hav att bada i, god mat att inta på strandtavernan, strosa i solen och plocka snäckor eller läsa en god bok behagligt utsträckt i solstolen. Helt underbart!



Absolut njutbart! Och ingen trängsel!


Stranden och tavernan, Bee Happy, där vi brukar vara.

Lite längre bort på stranden ligger Kim´s Beach som också har solstolar och restaurang. också jättemysigt. Vill man har variation finns ytterligare en handfull små familjeägda restauranger, där man också disponerar solstolar och solsängar gratis. Bara att välja efter humör. Men det bästa är att det absolut inte är någon trängsel och att all mat är jättegod och verkligt billig, en lunch för två med öl kostar ca 40-50 kr.

Att titta på fiskarna när de kämpar med att dra upp sina nät hör till en av mina dagliga aktiviteter. Alltid lika spännande att se vilken fångst de får.


Mycket småfisk men också en och annan större.....

Barracudan var stor och tänderna vassa.

I går körde vi ner till den lilla strandrestaurangen "Bee Happy" och åt middag.
Eftersom det var vår sista kväll här hade vi beställt king prawns. Vi såg när de levererades, de hade just kommit upp ur havet, och vi var med vid grillningen av dem. Jättegott!


Den lilla vägen ner från huvudvägen till "Bee Happy" och stranden. Bra med en rejäl moped, snarare motorcykel,som lätt tar sig fram i terrängen. (Den lilla ljusa öppningen är havet.)


Det kära motorfordonet, lätt att ta sig över allt. Jättekul att köra, jag har verkligen blivit biten.


Så gott! King prawn på 200 g och den smakade fantastiskt.


Hur gör jag nu?

"Time to say goodbye" för den här gången.....





Summering!

    
PÅ måndag kväll är det dags att för den här gången lämna vårt boende mellan Ban Phe och Mae Phim, två timmars bilresa sydöst om Bangkoks flygplats.
Fem veckor här har varit verkligt avkopplande och mysiga på alla de sätt.
Nu vänta snart 10 dagar i Beijing innan vi sätter fötterna, nu sandalklädda, på svensk mark igen.
Hoppas på att få möta våren hemma i Sverige och att snö och kyla försvunnit.
Vi har verkligen trivts jättebra här och kan absolut tänka oss att komma tillbaka i december igen. Som pensionärer kan vi ju bestämma hur länge vi vill stanna och när vi vill åka. En fantastisk känsla!
Hitintills har vi provat två boendeformer, dels tre veckor på Ravadee i bungalow och nu på slutet två veckor i lägenhet, Cape Creative, beläget i parken Suan Wang Kaew.  Båda boendena har varit jättebra, men vi kommer nästa gång att bo i lägenhet. Det passar oss bäst.
Nu har vi med Mabel och Lasse tittat på ett boendealternativ i "Beach Park", som ligger på den långa stranden. Och kanske blir det där vi hamnar nästa år.


"Beach Park" sett från stranden


och från land med utsikt.


Vackra blommor växer här också.


Härligt poolområde alldeles vid havet.


Den härliga, flera km långa Chackapongstranden med gott om plats.


Underbara solnedgångar.

Helt klart är det svårt att bestämma vad som varit bäst med vår vistelse här.
Men det korta svaret får bli allt.

Tar det som det kommer

    
Vår tillvaro här är mycket att ta dagen som den kommer. Men vissa smärre rutiner har vi skaffat oss,
frukost på balkongen är en sådan. Visserligen ligger solen på och det är hett redan klockan 9 på morgonen. Men fåglars kvitter/skrikande och havets vågor får kompensera värmen. det är ju en av anledningarna till att vi är här. Vi vill ha värmeoch sol.
Ibland blir det en heldag på vår egen privata strand och ibland tar vi mopeden till andra stränder. Valet är fritt och vi gör som vi känner för.



En del av "vår" strand.

Gott om plats på den långa stranden som finns några hundratal meter från där vi bor.

Ingen trängsel alls.


Jodå, det finns parasoller och solstolar att tillgå.

Vad gör vi då hela dagarna? Ja, förutom att sola, bada, promenader på stranden, träffa trevliga människor för samvaro, turer med mopeden, goda luncher och middagar både hemma ( jag lagar maten) och på restauranger så åker vi och handlar.
Att handla här är innebär en utflykt i sig och tillika upplevelse.
Vi tar mopeden ner genom parken till stora vägen, ca. 800m. Därefter väntar vi snällt på att lokalbussen, en bil med flak, ska komma.
Den har inga bestämda tider, men går ett par tre gånger i timmen. Men vi har tid att vänta. Resan på "flaket" in till Ban Phe, 12 km, tar ca 20 minuter.
Här är det inte tal om att passera stora hotellkomplex och turistanpassade affärer. Här är det Thailand, det mer genuina, som gäller. Turisterna är inte i majoritet, ännu. Hoppas det dröjer!


Utsikt från flaket.


"Lokalbussen", mycket praktisk.

Att strosa runt på marknader för att köpa grönsaker och frukt och i "Petras butik" handla det som jag vill ha till frukost och lite enklare middagar hemma kännns som en ynnest. ( Grovt bröd finns!!!)
Här finns också importerat vin att köpa, inte att förglömma. För visst är det gott med ett glas vin ibland?
Färdighandlad är det bara att på nytt invänta bussen. Och den kommer så småningom.
Ryggsäckar är med för att bära varorna och väl vid vår "gate" är vi tacksamma för mopeden som snällt väntar på oss.
En shoppingtur tar oss ca. tre timmar, med vätskepaus, och sedan kan det vara skönt, då mörkret lagt sig, med ett dopp i poolen.


En simtur accompangerad av vågbrus och cyrsors spel, helt ljuvligt. ( Havet ligger 15 m från poolen)

Sitter nu och bloggar på Kims restaurang, klockan här är 19 och det är 30 grader varmt. Ska snart beställa mat och ta med hem för att avnjutas på balkongen.
Visst är jag priviligerad?

Saknar? Jodå, döttrarna och Max, mitt älskade barnbarn. Saknar också mina vänner både hemma ochi Beijing. Många hälsningar er!
Men man kan inte få allt!!!!





Djur och natur

    
Vi har nu i en vecka bott i en bra och rymlig lägenhet, alldeles vid havet och huset är omgärdat av en stor park. Absolut naturnära! I paeken finns en hel del frigående apor, inte mina favoriter, men de har inte alls besvärat mig. Snarare tittar de avvaktande på mig.
Eftersom jag är i ett varmt och tropiskt land kan även ormar förekomma. Sköny med moped!
Häromdagen såg jag en 2m lång, silverglänsande, smal, orn slingra sig över vägen. Och jag vände inte moppen och åkte hem.
Litebilder från parken och vårt "närområde!". Ett rikt fågelliv finns oclkså. Stundtals kan man tro att det är billarm som låter.

Vackra träd.


Infarten till parken och vårt boende.


En annan del av den vackra parken.


Vackert!


Ingen orm inom synhåll!

Havet är alltid närvarande. Helt fantastiskt att alltid höra vågornas brus.

Havet är mäktigt!

Jag har aldrig varit en kattälskare, snarare tvärt om. nu har jag fått ett hedersuppdrag på kattfronten.
Jag ska ge två katter mat morgon och kväll. Uppdraget började i går och hitintills har jag utfört det väl. De som hade uppgiften tidigare har åkt hem....


Kattmatare, det går riktigt bra.


Nöjd katt.

Bangkok Hospital; Rayong

    
I går blev det inget bloggande. Jag var på studiebesök på Bangkok Hospital i Rayong, 25 km från där vi bor.
Nåja, studiebesök??? En mycket god vän halkade för några dagar sedan på ett stengolv och föll raklång baklänges  utan att ta emot sig alls. Turligt nog skadades inte huvudet eller nacken, men väl ryggen och en höft.
Som så ofta tror man att smärtorna ska försvinna av sig själv eller med hjälp av värktabletter. Men så icke!
Att ordna transporten in till Rayong gjorde jag via "Kim"; Han är absolut en allt i allo med restauranger, utflykter, biltransporter och mycket annat.
En stor, bekväm, van med ac kom och hämtade oss och strax var vi på väg.


Kim´s restaurang, vid vägen, här ordnas det mesta och jag använder internet här. Finns en restaurang vid stranden också. (Min moppe står prydligt parkerad vid kanten)

Resan in till sjukhuset gick ganska smärtfritt för patienten och tog 40 minuter.
Bilen körde upp framför sjukhusentrén och där står åtta män och kvinnor och välkomnar oss och beredda med rullstol.

Vi välkomnas.

Min vän valde att själv gå in. Parkerar man på avsedda p platser kommer en lite "golfbil" genast och hämtar. Service!!!
Själva inskrivningsförloppet gick smidigt och två anställda på sjukhuset assisterade och fyllde i pappren.
Därefter blev vi ledsagade till väntrummet, en stor atriumgård med bekväma fotöljer, vackra växter och ac.
Kort väntan, kanske fem minuter. In till doktorn som talade perfekt engelska och fick förklara vad som hänt.
Röntgen nästa. Även hit blev vi hämtade. Ingen väntan, bara att byta om och klä sig i något som liknade en enorm judodräkt.
Efter röntgen och ombyte tillbaka till doktorm. Ingen väntan alls!
Röntgenresultatet fick vi se på datorn och det visade sig att ett revben i ryggen var helt av. Det sjätte revbenet!
Undra på att det varit smärtsamt!
Intyg fylldes i för den svenska reseförsäkringen och medicin i form av värktabletter hämtades ut.
(Eftersom kostnaden totalt inte blev mer än 500 kr behövde inte försäkringsbolaget kontaktas på plats)
Måste verkligen tillstå att jag känner ingen oro om jag själv skulle bli sjuk här.

Helt fantastiskt! Sjukhusbesöket tog 55 minuter alla inkluderat.
Så snabbt och effektivt!
Behöver jag tillägga att hjälpsamheten och vänligheten var stor hos all personal.


Inskrivningsdisken med hjälpsam personal.

Sitter på Kims restaurange och skriver. Regnet vräker ner och jag får räkna med att bli helt dyngsur på moppefärden hem. Tursamt nog tar det bara 8 minuter.......

I övrigt flyter livet på och nästa tisdag är vi i Beijing.
Livet flyter på!







"Easy going"

    
Livet här är väldans avkopplande och "easy going" och trots att jag egentligen inte gör så mycket försvinner dagarna i rask takt. Vardagen här flyter liksom på bara. Tv programmen har bytts ut mot cikadors, fåglars och ödlors läten och oläten. Palmerna sus och bruset från vågorna hör vi in i lägenheten. Riktigt sövande. Och ungefär en bok om dagen har jag haft ro att läsa.
På stället där vi bor nu och på Ravadee så finns det svenska böcker att tillgå. Man lämnar in sina lästa och kan låna nya. Helt perfekt!
Undrar i mitt stilla sinne om jag här hämtat så mycket energi att jag kommer att sätta i gång med alla möjliga projekt hemma i Stockholm i slutet av mars. Vi får väl se? Jag har i alla fall tränat mig i att stanna upp.
Helt perfekt vore det om jag haft en w.f. internetuppkoppling i lägenheten. Men man kan inte få allt.
Vi har varit här i fyra veckor snart och har en vecka kvar innan storstaden Beijing väntar på oss.
Eftersom turismen här inte kommit så långt finns många orörda smultronställen kvar och stränderna är helt befriade från försäljare. Solstolar och parasoller finns , men de finns i mindre grupper längs den 5 km långa sandstranden.Där finns också många små och mysiga strandserveringar.

Utanför hos oss har vi två mindre stränder och det känns skönt att variera sig. En strand på morgonen om man så vill och en annan på eftermiddagen om man vill se mer folk och promenera i strandkanten.


Absolut njutbart!


En av favoritrestaurangerna på den långa stranden.


"Vår strand"


Skymningen sänker sig så sakta.


Ibland blir suget efter det svenska stort. Tryggt att både Kalles kaviar, svenska kanelbullar, blue cheese och grovt bröd finns att tillgå i Petras affär innne i den lilla fiskestaden Ban Phe, 13 km från oss.

Önskar alla er som jobbar och alla andra en bra vecka. Den blir vad du gör den till!



Susar fram i långsam takt

    
Vårt "nya" boende här ligger en stor, vacker, park och alldeles vid havet. Strax utanför huset finns två små och mysiga sandstränder. Men om man som jag tycker om att promenera några km på srtanden så blir det många vändningar. Stränderna där vi bor är nog bara ca, 300m långa. Men med vår lilla  hyrda moppe susar man lätt i väg till den milslånga stranden där vi tidigare bodde. Så nu kan vi lätt välja var vi vill vara.
Jag har aldrig tidigare kört moppe och någon gång ska vara den första. Visserligen provade jag en gång i Grekland, för kanske 35 år sedan att köra vespa och i Beijing provade jag elmoppe. Men det är så långt min erfarenhet i frågan sträcker sig.
Nu ligger jag alltså i träning. Och det går bra! Hjälmen är på och jag tar det försiktigt.

I området, (parken) där vi bor, finns en jättemysig, mindre, restaurang. Dit körs det inte moppe, utan en rask promenad tar oss dit. ( 8 min. tar det)


Restaurangen ligger strax intill ett litet, genuint fiskeläge.


Rofylld utsikt.

.
Vad ska jag äta? Inga glasögon med och då räcker armarna knappast till för att läsa menyn.


Pahd Phak med pinfärska och nygrillade räkor. (äggnudlar) Himmelskt!

Solen har nu gått ner och mörkret lagt sig. Jag ska  starx sätta mig på moppen och susa hemåt.
Detta blir min första kvällskörning, men det ska nog gå bra.

PS Jag kommer aldrig att glömma  att låten "Summer of 69" skrevs av Brian Adams. Jag skäms! Men kom inte på det!

Vill än en gång tacka för alla uppmuntrande kommentarer till min ganska korta tillvaro i tv rutan. Men jag kommer tillbaka i maj......

Bungalow mot lägenhet

    
Nu har vi tröttnat på livet på marken. Jättehärligt i sig, men nu vill vi ha lite mer plats.
I går flyttade vi ett par km längre österut och bor nu vid en helt privat liten strand. Lägenheten ligger i en stor park och det är verkligen naturnära. Dock inte mer mygg där än det var vid vår bungalow om kvällarna.


Vår flyttt från Ravadee till Cape Creative. Lasse på "Mabelhouse", de vi hyr av, skjutsade oss och bagaget.
( Vill någon veta mer om Mabelhouse så har de en bra hemsida;mabelhouse.se)


Vår nya boende, en lägenhet med havsutsikt 4 trappor upp. Två stora rum, köksavdelning och ett rejält badrum finns att tillgå.


Soldis över bukten.

Nu har vi precis som alla andra hyrt moped, en röd, fin en så vi susar fram i lagom takt och utforskar omgivningrna.
Jätteroligt! Jag har ju inte alls kört moped innan! Men det här är livet!


Jadå, hjälmar har vi....


Havsutsikt har vi här också!

(Är spänd på att se hur "Vem vet mest" utfaller i kväll! TV2 klockan 19.00 om någon vill titta.)

"Vem vet mest"?

    
Jag gillar ju tävlingar av alla de slag. Det må vara frågesporter, spel, vadslagning eller annat skoj. Men jag tycker inte om att förlora. Men jag kan se mig besegrad om jag måste.....
Hur som helst så är jag på torsdag, den 3/3, med i en frågesport som sänds på tv 2 klockan 19.00, "Vem vet mest".
Det är viktigt att som nybliven pensionär hålla sig i form, både mentalt och fysiskt, så detta blev en utmaning som jag antog.
Resultatet? Ja, det avslöjar jag då inte i förväg. Men det duger!
Och några resor till Götelaborg blev det också!

Njuter till fullo av pensionärsliv i Thailand och tar verkligen dagen som den kommer.





Mat för leverans

    
Ofta går vi ut och äter både lunch och middag på någon liten strandrestaurang. Men ibland är det mysigt att sitta hemma på terrassen och äta.
Det är lite klurigt att ringa och beställa mat, för de flesta som jobbar på strandrestaurangerna talar en mycket begränsad engelska. Och per telefon blir det inte lättare för mig att vare sig förstå vad som finns på menyn eller förstå vad som svaras. Lättare att gå och beställa och få maten hemkörd.
Vid vår resort, uppe vid vägen, finns en mycket enkel restaurang som har jättegod mat. Vad som serveras skiftar från dag till dag och beror på vilka råvaror som går att få tag på. Fisk och skaldjur finns alltid.
Jag beställer maten på plats och de kommer med den per moped. Alldeles utmärt! Och mycket billigt!
En middag för två kostar ca 25 kr och då är det ordentligt tilltaget.
Smutsdisken hämtas dagen därpå med moped.


Maten lagas i en wokpanna över en gaslåga.


Peka på det jag vill ha extra.


Kanske en nyfångad och grillad barracuda för de som så önskar.


Pinfärska, nykokta musslor med stark sås blev jag bjuden på när jag beställde min mat. Jättegott!


Ska kanske beställa lite musslor också?

Vi flyttar nu från vår bungalow och ska i två veckor prova på livet i en lägenhet. Havsutsikt kommer vi att ha och två balkonger byts mot vår nuvarande terrass, så det komme inte att gå någon nöd på oss.
Hur det blir med fortsatta middagsleveranser vet jag inte. Men det ordnar sig nog.
Moped har vi hyrt, så att hämta hem mat går säkert bra det också.

Har just nu ingen aning om hur internat kommer att fungera i lägenheten, så uppdateringar kommer när jag har tillgång till fungerande uppkoppling.



Tillbaka över gränsen.

    
Innan vi började tillbakaresan mot gränsen och Thailand igen hann vi med ett besök i "Den gamla marknaden" och promenera runt lite i stan. Värmen var påtaglig, +33, redan klockan 8 på morgonen och svetten rann både uppåt och neråt.


På "Gamla marknaden", såldes precis allt. Här en av de många fiskavdelningarna. Just idag skulle vi inte ha något.

vår chaufför och bil väntade på oss och det kändes väldans skönt att sätta sig i en bil med bra ac. efter vår rundvandring i stan.
Gränsen nästa. Samma väg tilllbaka som vi kom. Vi antog att det också skulle vara liknande procedurer att komma ut ur Kambodja och in i Thailand igen.


Raka vägen, ja den är verkligen rak. Detta är en ny väg som endast är lite mer än ett år gammal.
Samma väg fortsätter från Siem Reap  söderut till huvudstaden Phnom Penh.

Vid gränsen till Thailand mötte oss igen den lille mannen med de stora skorna. Han hämtade upp oss vid bilen och hade till och med fyllt i våra inresekort till Thailand. Visserligen fel, men de var ifyllda.....


Mannen med de stora skorna, vår hjälpredare.

Dags för lunch innan vi skulle över gränsen och sedan hade vi samlat krafter för att passera. Vi hade ju tänkt oss att få ett visum till Thailand på 30 dagar. Men, nej då! Passerar man vid gränsstationerna så blir det bara 15 dagar. Hade vi däremot flugit till Siem Reap så hade vi fått 30 dagar. Pust!!!!
Nu får vi böta 500 bath/ dag i tre dagar. ( drygt 100kr/dag) Vi lämnar nämligen inte Thailand förrän den 15 mars....
Men det får gå!

Taxfreeavdelningen vid gränsen! Billigt, billigt!

Att passera gränsen gick snabbt och vi fick sedan vänta en timme på att vår minibuss skulle hämta upp oss.
En öl smakade bra!


Pustar, det är nu +37 och klockan är 1 på dagen.

Även här kan man se roliga översättningar på skyltar, precis som i Kina. (Toan var riktigt fräsch, vilket jag inte hade förväntat mig)


Ett gott skratt!

Tack Kambodja för den här gången., en fantastisk upplevelse och jag tror vi kommer tillbaka.