Lyktfestival

    
Idag är det Lyktfestival; på kinesiska Yuán Xiaojie och det innebär slutet på det kinesiska nyårsfirandet. Det har då pågått i 15 dagar.
Så i kväll skjuts det vill jag lova. Det känns som om man befinner sig mitt i en krigszon.
Raketer och smällare skjuts över allt och det känns som om krutröken även tränger sig in i lägenheten.  
Vi hade tänkt att i kväll ta oss upp till sjöarna för att vara med om festligheterna, men på eftermiddagen så kom det snöblandat regn och att vistas utomhus i kväll kändes inte alls lockande.



"Att Lyktfestivalen firas kommer sig av att det för länge sedan fanns en kejsare som hade en vacker fågel. En dag flög fågeln i väg och hamnade på jorden. Kejsaren bestämde sig då för att tända eld på hela jorden. Men han hade en dotter och hon berättade för människorna på jorden vad kejsaren tänkte göra. De tände då eldar och lyktor. När kejsaren då fick se detta insåg han att jorden redan stod i brand och att han var för sent ute. "
Detta hände 15 dagar efter nyår och därför firas lyktfestivalen. Detta har berättsts för mig av min kinesiska lärare Sofia.
Tusentals lyktor tänds i kväll i parker och hem och många lyktor skickas som små luftballonger upp mot himlen.
Vädret inbjöd inte till någon direkt utomhusvistelse så vi firade inomhus, både på "lokal" där vi provade de speciella "tang yuán", risbollskakor. Dessa är gjorda av en speciell deg bsetåendes av rismjöl. Kakorna ser ut som pingisbollar och har olika fyllningar som kan vara choklad, röda bönor, sesampasta eller annat. Själva skalet är ganska segt och kakorna blir väldigt mäktiga. De serveras i skålar med ljummet vatten. Jag provade en och var sedan nöjd.  

 
Restaurang "The Den" bjöd oss på kakorna och vackra lyktor lyser upp.


Bosse, vår vän D  som är på besök och jag lyser denna afton.


Vackra lyktor i "The Village," ett stort shoppingcentrum i närheten. Dessa lyktor är ska visa terrakottaarmén i Xian. Väldigt vackert!


Även träden bär lyktor/lampor


Även hemma tände vi lyktor, är det lyktfestival så är det.

Nu är det över midnatt här och lugnet har lagt sig. Det känns inte längre som en krigszon och glad är jag för det.
Ska dra mig mot sängen och fortsätta läsa min bok, "Väninnan, Rapport från Rosenbad" av Eva Franchell. En jättebra bok som handlar om författarens vänskap med den mördade utrikesministern Anna Lindh och om det politiska maktspelet under stadsminister Göran Persson. Författaren var pressekreterare åt Anna Lindh under ett antal år. Boken rekommenderas varmt!

Apropå värme, ljus och annat fint......

Lille Max; Liv och Johans son och mitt barnbarn.



 
Max, sex veckor; så fin.

Val kan vara svåra

    
Jag tycker i vanliga fall att jag fattar snabba beslut. Ibland alltför snabba....Men när det kommer till att välja vad jag ska köpa så kan jag nästan bli lite velig. Det kan gälla både matvaror och kläder, ibland även resor.
Kanske är det för att utbudet här är så stort i alla avseenden.
Ta bara en sådan enkel sak som yoghurt. Det är inte bara att gå in och läsa på paketet och ta det som verkar uppfylla mina krav på naturell yoghurt. Här är även utbudet av den varan mycket stort. Dessutom kan jag inte läsa på förpackningarna. Min kinesiska sträcker sig inte så långt. Däremot kan jag ställa en fråga till personal eller andra kunder. Men det är inte alltid att deras krav på sockerfritt är detsamma som mina. Man får då pröva sig fram. Och det kan ta sin tid. Utbudet nedan från vårt lokala, kinesiska, snabbköp; Jinkelong.


Yoghurt i mängder i både burka och flaskor, olika storlekar


Mer yoghurt, i påsar

Jag hade i dag tänkt mig att inhandla lite skor. Ledig dag, innebär också all tid i världen till att leta och prova. Med tanke på att mina båda stortår inte direkt är i skick som nya så kan det ta tid att hitta passande skor.
Det blev en busstur med 110an ner till Himmelens tempel och en rask promenad i det gårmulna vädret mot Pärlmarknaden; Hongqiao. Kosan ställdes mot det nya huset.


Strax där bakom finns en ny byggnad, där det är lite lugnare.....


Nya byggnaden, Tianya Hongqiao

Här uppe, på fyra trappor, hittade jag mitt skoparadis. Jag blev nästan lyrisk av att jag hittade så många par skor i bra kvalité som passade mina tår.
Det var verkligen svårt att välja. Men tre par fick räcka för dagen.
Hit återkommer jag mer än gärna
Förutom skor slog jag till på ett par härligt, mjuka, skinnstövlar och två snygga skinnskärp.
Även maken fann det han sökte, sportskor, i passande storlek. Inte helt lätt i ett land där de flesta har små fötter. Och det har inte han!


Förutom skor så inhandlades också en rejäl resebag. Jättetrevlig försäljare!! 




Valet av lunchrestaurang efter shoppingen var inte svårt. Det finns en jättebra, kinesisk, restaurang
tvärs över gatan från Hongqiqo, Brown Door. Givet lunchställe om man befinner sig i närheten.



Att sedan välja mat, då kör det ihop sig igen. Utbudet är stort och det är mycket vi vill ha. Men tre rätter får vara lagom. Man kan inte mer än äta sig mätt.
Jag tröstar mig med att jag snart ska tillbaka hit till Hongqiao för att köpa glasögon och då kan jag prova något annat på menyn.
(Kan meddela att stora delar av SAS kvinnliga besättning gjorde oss sällskap på restaurangen. De var stamkunder här....) 


Gröna, stekta bönor; "gong bao"; kyckling i god sås med grönskaker, chili och jordnötter samt friterad kycklingfilé i sötsur sås. Allt mycket gott.

Mycket nöjd med dagens inköp och val av dessa, så blev det en busstur hemåt i den sena, råkalla eftermiddagen.
Jag tror inte att jag ska göra några fler val idag utan nöjer mig med en stilla hemmakväll.
Kanske ska jag börja gå in några skor, men då måste jag ju välja vilka jag ska börja med....
Tror jag avstår.

Full fart igen

    
Vips, så är denna arbetsvecka slut, åtminstone för min del. Jag är ju ledig på fredagarna, min lyxdag... 
Nåja, det är torsdag eftermiddag och jag har just avslutat en efterlängtad kinesisk lektion. Det har varit lektionsuppehåll i snart två veckor och det var jättekul att komma igång igen med studierna och väldigt roligt att träffa Sofia igen. (Min lärare)

Försöker tänka tillbaka på veckan och inser att jag haft fullt upp både med jobb, vänner och aktiviteter. Tur att jag vilat mig i form på Boracay....
Härligt var det att träffa väninnan Lotta igen. Ett kärt återseende. Lotta flyttade hem i somras och lämnade ett stort tomrum efter sig. Men besök i höstas blev det och nu igen! Härligt!
Middagen på Purple Haze, vårt thailändska vardagsrum, var självskriven. 
Även drycken var det....


Skål!

Från det thailändska till det spanska, även detta i vänners sällskap. 
Olika tapas, samt grillade stora räkor med sparris, blev en annan läckerhet som intogs på den spanska restaurangen, Mare. Jag hade aldrig varit där, så det blev en ny, trevlig, bekantskap. Hit kommer jag att gå flera gånger.


Så gott!!!!

Det mer kulturella inslaget hitintills i veckan var gårdagens bokklubb. Vi är en grupp från SWEA, cirka 15 damer, som träffas ungefär en gång i månaden hemma hos varandra. Vi äter gott, pratar mycket, skrattar, presenterar böcker och lånar ut böcker till varandra. Det är med andra ord jättetrevligt.
Jag ser alltid fram emot dessa bokträffar. De är ett stimulerande avbrott mitt i veckan. 


På väg till gårdagens bokklubb.


Mycket god hemgravad lax med tillhörande sås, sallad, bröd och en ljuvlig chokladkaka med jordgubbar.
Många tack till värdinnan! 

Mina låneböcker denna gång blev;

Jadeögat av Diane Wei Liang
                                                  
Fyrvaktaren av camilla läckberg
                                                 
Dödgrävarens dotter av Joyce Carol Oates
                                                  "
Väninnan" Rapport från Rosenbad av Eva Franchell.

Detta känns som en lagom blandning och jag ska idag börja med "Väninnan". ( Boken handlar mycket om författarinnans tid som socialdemokraternas pressekreterare  och hennes vänskap med Anna Lindh)

Väderprognosen för helgen har inte spått något vårväder direkt; eventuellt någon snöby, grått och runt noll grader.
Men det är helt okay. Jag läser gärna, går på massage, manikyr och pedikyr, äter gott, shoppar och gläds extra mycket över att på lördag kväll möta en väninna hemifrån som aldrig varit i Kina tidigare.
Visst är tillvaron behaglig?? Jag njuter!!!

Måste tillstå att jag dock saknar döttrar, barnbarnet Max och mina svenska vänner därhemma....
Men jag hoppas få se så många som möjligt här i Beijing under våren. Jag vet att flera redan bokat sina resor! Jätteroligt!!
Ja; Visst saknar jag Anna, nu i London, också. Hoppas du kommer!!! 

Från lugn och ro till fart och fläkt

    
Vi tänkte i söndags att det skulle vara lugnt och behagligt med ett besök i Ditanparken och vara med sista dagen på parkens tempelmarknad.
På dessa tempelmarknader brukar det bjudas på allahanda kulturella evenemang. Spännande tyckte vi.
Vår Boracaysemester var en lugn och ytterst behaglig upplevelse, så vi tänkte oss lite lugn "mjukstart" innan arbetsveckan satte i gång för min del.


Lugnt var det inte!!


Tigrar i alla former och material fanns att köpa över allt.


Det är tigerns år i år!

Just nu, runt det kinesiska nyårsfirandet, är det mycket populärt med dessa tempelmarknader. Vi har tidigare varit i parken vid Himmelens Tempel och där var det mer de kulturella evenemangen än de kommersiella som var rådande. 
Men templet i Ditanparken passerade vi.




Nyåret firas länge, inte som hemma bara i ett par dagar.
Nejdå, här i Kina stängs både byggarbetsplatser, skolor, fabriker, skrädderier, snickerier och mycket annat i flera veckor. De som så kan åker till släktingar och sina hemstäder och firar där. Nyåret är en riktig familjehögtid.

Efter nyårsdagarna så firas "Springfestival", Vårfestivalen och på det nya årets femtonde dag så firas Lyktfestivalen. Då tänds tusentals lyktor i parker, på gator och på alla tänkbara och för oss även icke tänkbara platser.
Enligt mina beräkningar så bör lyktfestivalen inträffa på söndag.
Återkommer om detta!

Till nyår smälls det smällare och skjuts raketer. Detta pågår i flera veckor. Periodvis kan man tro att det är något luftangrepp på gång.
Men efter ett antal nyårsfiranden här så hetsar jag inte upp mig. 
Allt skjutande och smällande ska skrämma bort odjuret. 
Eftersom vi inte sett av det så har man nog lyckats. Vad vet jag?

Mycket går också i den röda färgens tecken. Dels betyder rött lycka och dels hjälper det röda också till att skrämma bort odjuret. Han var också rädd för ljuset!


Hela träd fyllda med röda lyktor, väldigt vackert.

Hela Ditanparken var också fylld av diverse matstånd där människor handlade friskt av allt ätbart.
Kanderade äpplen, jordgubbar och andra söta saker är mycket populärt liksom olika pannkakor med fyllningar, grillspett, små grillade fiskar och olika kycklingdelar.
Jag tänkte inte ens tanken att tränga mig fram till ett matstånd men åsåg glatt utbudet av allt ätbart.

Efter ett varv inne i parken begrep jag att detta nog inte blev den lugna parkpromenad jag kanske tänkt mig.
Nåja, med ett land med över 1.3 miljarder människor och en stad med omkring 17 miljoner människor är ju lugnet relativt förstås.

Vi valde att tillbringa dagen promenerandes i andra kvarter; betydligt lugnare.


En fylld pannkaka smakar alltid gott. (Denna matvagn fanns utanför parken.)


Lugnt på vägen utanför Lamatemplet. En ensam dam med hund i vagn strosar över gatan.


Att vandra i hutongerna är en lisa för själen. Lugnt och stilla.... Inser att jag börjar bli gammal....   

Mål och utvärdering...

    
Även härliga semestrar tar slut och tur är väl det. För annars vore det ju inte semester....
Att återvända till Peking, till jobbet och möta att möta våren här känns också bra.

Eftersom jag är i skolbranschen så gjorde jag som jag brukar, en målbeskrivning, inför vår Boracaysemester som löd;
"Njut, skäm bort dig, vila, sola och bada."
Givetvis ska det också ske en utvärdering av de uppsatta målen.
Kan med största glädje konststera att alla mål uppfyllts med råge.


Härliga frukostar.....


Fantastiska middagar.......


En lång, vit, strand med det turkosa havet alldeles bredvid....


Vackra solnedgångar....


Utsikten från solstolen.....

Lång resa skulle det bli från Boracay till Beijing....
Men resan i sig innebär också upplevelser av det mest skiftande slag.

Hej då, Boracay!!!




Med båt lämnade vi ön, därefter buss i 90 minuter till Kalibo och flygplatsen.(ligger på en grannö)
Två timmars väntan i en klart underdimensionerad avgångshall och sedan 45 minuters flygtur till Manilla.
Tur att vi var utvilade!!!!

Hotell Marriott, i närheten av flygplatsen, blev vårt natthärbärge denna gång också. Efter viss väntan på incheckning så fick vi vårt rum. ( En större kinesisk grupp var före i kön...)
Vi kommer upp på plan 6, ser att någon från "housekeeping" går in i vårt tilltänkta rum.
Jag sätter i nyckelkortet och det passar, dörren öppnas. Men, rummet var redan occuperat av en annan gäst.
Denne engelsman blev något förvånad över vårt intrång. Det blev mannen från "housekeeping" också.
Han hastade i väg mot receptionen för att höra efter vari felet bestod.
En stund senare uppenbarar sig samme man tillsammans med den dam som checkat in oss. Båda ber tusen gånger om ursäkt för fadäsen och ger oss i stället en stor svit högst upp som kompensation.
Synd att vi bara skulle stanna några timmar.....
Men nöjda var vi! Lita på det!!!


Maken varvar ner i svitens vardagsrum.

Det blev några timmars sömn, Redan klockan 5 på morgonen ringde väckningstelefonen.
Planet till Beijing skulle lyfta 07.15 så det var inte ens tid för frukost.
Taxi till flygplatsen och smidig incheckning.
Var sin kopp kaffe hann vi med innan det var dags för avgång.
Även här hade vi tur; det blev lyxiga business säten i en stor jumbojet.
Bara att fortsätta njuta......




Sammanfattningsvis; en helt perfekt semester i alla avseenden.


Solnedgång

    

Att sitta och blicka ut över det turkosa havet, se solen börja gå ner, för att inom några minuter helt ha sänkt sig i horisonten, är en så totalt avkopplande. Det är så vackert, lugnt och stilla.
Varje dag här på ön har just denna tidpunkt mellen 17.30 och 18; då solen helt gått ner, varit nästan som helig.
Vi har då velat vara på stranden för att ta in var minut av solnedgången.


Magiska ögonblick


Så romantiskt, att segla in i solnedgången.

När solen försvunnit är kvällen fortfarande lång.
Promenader barfota längs stranden känns bra.  Att hitta någon mysig restaurang där man med fördel tillbringar flera timmar är inte alls svårt.
Bruset från vågorna och palmernas sus kan ibland ha svårt för att överrösta barernas mer poppiga musik. Men letar man så finner man.... 
(Man får inte glömma att den mellersta delen av den långa "White Beach" är tänkt för en något yngre publik.
Men valmöjligheterna i restaurangväg är stora liksom val av hotell och del av stranden där man vill bo. Här finns något som passar alla.)

Givetvis ville vi äta hummer när den går att få helt pinfärsk.  Så i goda vänners lag vandrade vi längs stranden och hittade många skaldjursrestauranger. Var skulle vi nu äta? Timmen hade hunnit bli ganska sen och hungern gjorde sig påmind. 


Bara att välja, utbudet är stort. Priset? Den här restaurangen blir bra!


En aning fundersam; var det denna jag valde ut.....Hummern smakade helt perfekt!

Mätta och lagom dåsiga efter en hel dag på stranden fick det bli en tuk tuk tillbaka till hotellet.
 Att åka tuk-tuk är en upplevelse i sig!





I morgon börjar en ny dag!




Sand och strand

    
Jag fortsatter att njuta av tillvaron. Langa promenader langs den harliga stranden och ofta en simtur i det helt turkosa vattnet, gor mig valdigt tillfreds med tillvaron. 
Jag kan ta dagen precis som den kommer. Jag behover inte planera nagot alls. Min inreklocka far styra. Det var nastan sa att detta blev ett litet stressmoment den forsta dagen. Men bara da! 
Ingen klocka har jag heller haft pa mig sedan jag kom hit. Jatteskont! 
I kladvag sa har det inte gatt at nagot alls. Frukost i restaurangen pa stranden i shorts, sedan badklader resten av dagen. Inte ens till lunch behover vi lamna solstolen. maten bestalls och blir serverad dar vi sitter.
Givetvis kan man ocksa sitta i restaurangen, belagen direkt pa stranden och ata. Om inte annat sa for att vaxla om lite. 
Eller ta en promenad langs stranden och hitta mysiga stallen att prova.
Till kvallen har det mojligen gatt at nagot ytterligare plagg an baddrakt. Men skor har inte alls behovts. 
Det har med tiden ja<  
Maken har for sakerhets skull haft sin klocka i gang med vackning tidigt pa morgonen. Solstolsbokning!!!!
Men av utbudet att doma nar han kommer ner till stranden sa matte halva hotellet stiga upp runt 3 pa natten for att boka sina favoritstolar......Var bokning har inte skett forran efter 5.......

Jag kan knappast se mig matt pa havet, sanden och stranden.
Jag vet inte hur manga foton jag tagit av dessa motiv med den nya kameran ur olika vinklar. Far sovra bland alla bilder senare. 
(Tyvarr kan jag inte anvanda min egen dator for att skriva.  Det gar inte att fa nagon internetkontakt, darav uteblivandet av vissa bokstaver.)  
Ett par bilder fran gardagens promenad.







Paradis i gryning och solnedgång

    
Att vakna upp här i paradiset en tidig morgon när allt är stilla, känns nästan magiskt. Stranden är så gott som öde, sånär som på de tidiga morgonjoggarna. 
Palmerna susar och vågornas sakta skvalpande känns som musik. 
Ett ögonblick att fånga!
Låta känslan och upplevelsen bestå, länge.


Stranden utanför vårt hotell före klockan 6 på morgonen. 


Våra åtråvärda solstolar under det stora parasollet.

En dag försvinner så fort. Jag bara njuter av tillvaron.
Promenader längs den härliga stranden, bada i ett hav som är helt turkost, låta sig uppslukas av en bok, få lunch serverad till solstolen och uppleva en total känsla av här och nu. Det är så fridfullt, så vackert.
Plötsligt är även denna dag slut och solen går ner i horisonten. Jag väntar redan på morgondagen. Dagen i dag har jag fångat.  


Solen sänker sig sakta i havet och bilden etsar sig fast i mina ögon. Det är så vackert, så rofyllt.

  
  

Sol, vind och turkost vatten

    
Lättjan fortsätter, mestadels på stranden och i solstolen med en bok, i vattnet, på luftmadrassen eller simmandes.
Solen lyser, vinden fläktar skönt i palmkronorna och vattnet är verkligen alldeles turkost.
Ja apropå solstolar; Insåg i morse när vi kom ner till frukost klockan 8.30 att de flesta solstolarna med rejäla, stora, parasoller var slut. Så var inte fallet i går. Då fannns det lite att välja på. Men fler gäster har kommit och hotellet är nu helt fullbokat. Efterfrågan på solstolar med "bra placering", mycket skugga, har också ökat förstås. 
Efter visst letande och ommöblering fick vi hyfsade platser, där både ett vanligt parasoll och palmer kunde skänka oss behaglig skugga.
Kan förstås inte låta bli att reta upp mig en aning över människor som bokar solstolar mitt i natten, nåja klockan 6 på morgonen, för att sedan inte ens sitta i dem. För säkerhets skull hade samma gäng även bokat alla solstolar vid poolen. Helgarderat! 
Jag pratade med en av "beachboysen" och frågade om man skulle sätta klockan på ringning klockan 5 på morgonen för att boka stol med skuggande palmer över sig och stort parasoll. 
Han lovade då att boka åt oss till i morgon. Får se hur det går. Men vi använder i alla fall stolarna hela dagen.....


Sol, turkost hav och palmernas sus....


"Vårt hus" uppe bland trädkronorna; vi bor en trappa upp. Husen här på Fridays är alla byggda av bambu och inredda i filippinsk stil, med mycket vackra trädetaljer.
Frdays är ett förhållandevis litet hotell med ca 40 rum och allt inbäddat bland vackra träd och blommor.


På väg till vårt hus/rum, 25 meters promenad från stranden i sand som känns som mjöl. Jag går gärna. 


Utsikt från frukostbordet, så rofyllt.

Om någon undrar, nejdå, internet har inte större hastighet än tidigare. Men jag skriver först och lägger upp bilderna när jag samtidigt kan göra något annat, läsa till exempel.

God fortsättning på det Nya Året!!!
Här är det inga smällare som stör idyllen. Himlen lyses stundtals upp av vackra fyrverkerier och lugnet lägrar sig sedan om man vill. Och det vill vi!
Jag och maken fortsätter i lättjans tecken även i morgon.

Bli bortskämd

    

Vi har hea dagen njutit av underbara bad i ett helt turkost hav, god mat och utsökt service. Hela dagen har tillbringats på stranden.
Man behöver bara titta upp så kommer någon och "bäddar om" de breda solsängarna, som är på 105 cm, eller tar upp beställningar på mat eller dryck.
Isvatten serveras kontinuerligt.
(Tack och lov lyckades vi i morse få solsängar under en större typ av parasoll, vilket var skönt.
Jag bör ju ta det en aning försiktigt med solen. )


Utsikt från dagens solstol.

Vi har gått en bra bit  längs den minst 4 km långa stranden och på så sätt motionerat den dagliga dosen. Känns bra att kombinera solandet och välbefinnandet med motion.


Stranden vid vårt hotell, Fridays.

Inser att det tar ungefär 20 minuter att ladda upp en bild, så fler än tre per dag tror jag inte det blir. Att skriva går bra, valigtvis. 
Hastigheten på det trådlösa nätverket varierar mellan 13 och 54 Mbit/sek. Då förstår ni....

Givetvis måste en badbild också vara med.
Det är inte utan att jag känner mig blek som en albyl, men om ett par dagar så ska jag nog åtminstone ha övergått till lite mer färg. Vilken vet man inte!


Så härligt!

Nu väntar solnedgång och senare en riktig candle light dinner på stranden tillsammans med vänner.




Vill också passa på att önska Gott Nytt År. I dag är det kinesisk nyårsafton och i morgon börjar ett nytt år, Tigerns År.
Givetvis firas detta här på Boracay också. 




Manilla och nu Boracay

    
Landade i går sent på eftermiddagen i ett varmt och soligt Manilla +32 grader. Flygresan från Beijing med Philippine Airlines gick galant. Det var bekvämt, punktligt och tillhandahöll utmärkt service.
Jag uppskattar dessutom när man kommer fram nästan en timma tidigare än beräknat.
Mycket pappersexercis var det innan landning; jag har nog aldrig varit med om maken. Jag var sysselsatt ett bra tag.
Bagaget kom snabbt och snart var vi per taxi den 10 minuter långa vägen till Marriott hotel där vi skulle övernatta. Övernattningen i Manilla var inte för nöjes skull, utan det finns inga flygförbindelser ut till Boracay på kvällen.
Men ett lyxigt hotell och härligt rum fick väga upp det hela.


Härligt, lyxigt, rum i Manilla.

Nu när jag strax innan läggdags här på Boracay sitter och skriver, blir jag varse att det inte alls fungerar att ladda upp bilder. Jättetrist! Har hållt på med en bild nu i 30 minuter....
Får försöka på nytt i morgon. 
(Lyckades efter 40 minuter få in en bild....)
Vi hann sova ut och äta en härlig hotellfrukost som innehöll precis allt innan vi åkte med Marriotts hotellbuss till flygplatsen. 
Flygturen till Kalibo, en stad på en grannön till Boracay, tog bara 45 minuter. 
Men sedan återstod resten av resan.... 
Bagaget kom, vi letade reda på den förbeställda buss vi skulle åka med till Caticlan. Detta en resa på två timmar idag. Mycket trafik!
Väl i Caticlan blev det en båttur på 10 minuter över till själva Boracay. 
Och för att komma till vårt hotell, Fridays, blev det en biltur på 15 minuter.
Jag hade hoppats på att hinna till hotellet för att se solnedgången klockan 18. Men tyvärr, jag missade den med någon minut....

Efter att ha fått vårt fina rum på andra våningen av ett bambuhus var det dags för middag. Lunchen blev inställd eftersom vi rest hela dagen. 
Att vandra barfota i den mjölliknande sanden längs stranden var en ljuvlig känsla. Att höra vågorna sakta rulla in var nästan som musik i mina öron.
Middag på en restaurang på stranden tillsammans med maken kändes väldigt bra.
Att senare sitta på altanen, höra palmernas sus, sammanfatta dagen och konstatera att det är semester. 
Helt fantastiskt!!!


Njuter på altanen.




Hej, mitt vinterland

    

Snart bär det av till sol, bad och härlig värme. Vad kan då vara bättre njutningsmässigt än att tillbringa en dag ute i snön? Nåja, konstsnö och ett par plusgrader. Men ändå!
De äldre eleverna åkte upptill Nanshan för att prova backarna där. Själv fick jag möjlighet att för första gången åka med de yngre eleverna, från 5 år och upp till 10, till Crab Island. Det är ett område som ligger cirka 20 minuter med buss från skolan och vintertid är ett snölekland och som förvandlas till ett badlekland om sommaren. Mycket praktiskt! 
Solen tittade stundtals fram och både vuxna och barn kunde känna gäldjen över att leka i snön.
Följ med!!!


Kittlande roligt att åka bildäck nerför backen. Här finns ingen åldersgräns!!!


Jättekul att bestiga "Mount Everest" och att leka i ravinerna.


Påpälsad, liten , kinesisk, flicka tittade på oss som lekte i snön med stora ögon.

Några av oss lärare som var med; Kerstin, Carrie, Therese och jag. De blå jackorna är våra "skoljackor", uniformsjackor.

En alltigenom trevlig och rolig dag tyckte både barn och vuxna.
Att det sedan tog ett antal timmar att återställa åtminstone min kroppstemperatur var av mindre betydelse. Men det har nog med min höga ålder att göra....

Nu är nog vintern slut, åtminstone för min del. I morgon åker jag och maken till Manilla/Filippinerna och vidare på fredag till ön Boracay. Jag vet att det där är sol och +30 grader. Härligt! Jag längtar!
Återkommer om internet och annat fungerar med  rapporter därifrån.

Ja, våren kom ju enligt almanackan hit till Kina redan förra veckan. Men jag tror den har koncentrerat sig på landets södra delar. Här i Beijingtrakten har den i alla fall bara sporadiskt skymtat förbi.

 

 

 

 






Pyssel, men bara lite

    
Det kinesiska nyåret närmar sig och i skolan har vi denna vecka "Det Kinesiska Nyåret" som tema. Det är nu fjärde gången jag är med om dessa trevligheter.
Det vanliga schemat bryts för skolbarnen och mycket av vår skoltid läggs på kinesiska traditioner. Det är helt fantastiskt att omges av kinesiska personal som så ivrigt och generöst delar med sig av sina kunskaper och traditioner. Tyvärr kan jag bara vara med idag måndag och i morgon. Onsdag har vi snöidrottsdag och på torsdag åker jag till sol och värme. Boracay väntar på mig!
På fredag den 12 februari är temaveckan slut och då blir det riktig fest med kinesiska  uppträdanden av olika slag. Givetvis är föräldrar och andra som så vill inbjudna att komma och titta.

Idag har eleverna klippt ut motiv för att dekorera fönster under vår kinesiska lärare, Miss Hongs ledning. De har tillverkat olika saker i en sorts aktivitetsverkstad, Happyland. Det kommer personal därifrån som har med sig mängder av olika material och saker att tillverka. Vi lärare bara hänger med pysslar och har allmänt trevligt.


En förskolegrupp pysslar i Happylands regi.


Det blir tigerns år. Här en tiger gjord i mall med plastfärger som sedan härdats i ugn.
Den blir som en liten gummimatta och den går bra att fästa på ett fönster.


Halva tecknet för vår på kinesiska, det blir ett helt tecken om man klipper rätt. (Pappret är vikt dubbelt)

Även hemma har jag pysslat. Jag fick idag hem min nya kamera, inköpt av vänner i Tokyo, en kamera med bra kapacitet att ta bilder både på land och under vattnet. Den är också extremt stötsäker, modellen heter Olympus Tough 8000. 
 Det var bara ett litet "men", när jag skulle försöka förstå hur den fungerade. Bruksanvisningen var på kinesiska och japanska. Aha; tur att jag har en tekniskt lagd äkta hälft. Han lyckades klura ut hur man skulle få in instruktionerna på engelska i kameran. Värt en stor eloge!
Jag hittade efter visst letande en sida på internet där det även fanns en svensk bruksanvisning. Det tackar jag för. Jag ska nu, resten av aftonen, ägna mig åt att läsa denna bruksanvisning och se om jag blir klokare. Hoppas kan man alltid.


Min nya "pysselsak".

Just ingenting

    

Mulet, lite snö och allmäny dystert utomhus. Ingen brådska med att studsa upp ur sängen.
En dag som absolut inte krävde något av mig kändes det som. Inte ens att skynda sig ut på promenad.

Tog god tid på mig att läsa de svenska tidningarna på internet. Ja, var det inte Melodifestivalen som upptog första sidorna så var det Jan Björklunds förslag om ny lärarutbildning; ett återinförande av  lågstadielärare.
Ja, jag är så gammal nu att jag verkligen välkomnar detta förslag. Att vara lärare för de yngre barnen är ett "hantverk". Man måste kunna jobbet. Det duger inte som trenden varit "låt barnen söka sin kunskap".
Att söka kunskap är visst bra, men det förutsätter att barn kan läsa, ta till sig det som skrivs och granska det lästa.
Visst behövs viss bredd som lågstadielärare, men tyngdpunkten för undervisningen ligger ändå på att barnen ska ha rätt att lära sig läsa, skriva och vara förtrogen med de fyra räknesätten. Utan svenskan som grund går det vare sig att klura ut ett problemtal i matte eller att svara på frågor om en läst text, vilket ämne det vara månde. Att på sikt ha fått kunskaper och tillgodogjort sig dem för att kunna läsa och förstå innehållet i en svensk dagstidning anser jag vara en mänsklig rättighet. ( Alla dyslektiker och barn med andra språk ska få redskap och stöd att utvecklas maximalt från sina förutsättningar och då krävs också synnerligen goda kunskaper hos lärarna)

Sen fanns även  ett antal rubriker om snön i Sverige och en hel del artiklar  att läsa om Kinas ekonomiska framgångar; särskilt roligt.

Tog så småningom efter tidningsläsandet en sväng till Yashow för att köpa shorts. Behövde ett par till inför den förestående resan till sol och värme.
 Helt fruktlöst! Insåg efter en timmes letande att det får bli inköp på Boracay.

Senare dags för den dagliga promenaden. Den höll sig inom en timmes ramen. På tok för lite på en söndag! Men ibland får man göra undantag.  

 
På väg till dagens middagsrestaurang.

Maken och jag hade bestämt oss för att inte äta middag sent, så redan vid 17 tiden inmundigade vi denna.
Det blev en god pepparstek med pommes frites och ett glas vin därtill på den danska restaurangen Blue Marine. Eftersom det var söndag blev det också varsitt smörrebröd till förrätt.
Efterrätten åt vi hemma;färska jordgubbar med vaniljglass. Ljuvligt!


Mörkret har gjort sitt intrång. Ljusen är så vackra!

Vi hade tänkt att promenera hem, men vi föll för bussen. Den kom just när vi gick ut från restaurangen....


 Åka buss gör vi ofta. Det är både billigt, (50 öre) och lärorikt.

Ut i kylan

    
Grått, lite snålblåst och nollgradigt; inte det vårväder jag vill ha. Men nöden har ingen lag, så efter kinesisk dubbel lektion på morgonen och lite korsordslösande så blev det promenaddax. Maken följde med som trevligt sällskap.
Jag ska gå minst en timme om vardagarna och betydligt mer under helgerna. Bara att sätta fart med andra ord. Väl ute så finns det en hel del att titta på så långsamt blir det då inte alls.  
Frysa behövs inte heller, jackbeståndet är stort.

Från början hade vi tänkt att gå till IKEA, vilket tar cirka en timme från oss. Då har man ett mål. Eventuellt blir det lite svensk mat inhandlad när man ändå är där. Men idag behövde vi inget så det kändes inte så motiverande.  

Vi gick norrut och vandrade i lite mer kinesiska kvarter. Här trotsar människor det i våra tycken kyliga vädret och ägnar sig både åt motion och spel av olika slag.
Många är trångbodda och att ses och umgås utomhus fungerar alldeles utmärkt.


Gymnastiska övningar på redskap som finns utsatta på många ställen i stan. Många äldre är otroligt smidiga.


Spel och dobbel trots det kyliga vädret.

Under den över två timmar långa promenaden hittade jag ett par bilar som fångade min uppmärksamhet, varav den ena en Volvo, tillverkad i södra Kina. Så här i landet har vissa bilmodeller redan tillverkats ett tag.


Kinatillverkad Volvomodell.

Den andra bilen jag la märke till hade ett par roliga skyltar. Att visa hänsyn är alltid bra, även i Beijingtrafiken.


Mamma och bebis på vägen.

På hemvägen kunde jag inte motstå frestelsen att gå in på "Comtoirs de France", ett alldeles utmärkt konditori. Där kan man både  sitta på plats och äta lättare rätter eller fika och man kan förstås köpa med sig bakverk och nybakat matbröd hem.
Jag valde ett par små, med tonvikt på små, läckerbitar. Skulle passa förträffligt till eftermiddagskaffet.
Även här var det pyntat för nyårsfirandet. Mängder av mat var framdukat till Buddhas nyårskalas.


Rustat för kalas.


Läckerbitar till kaffet.

Väl hemma så bestämde jag mig för att det fick räcka med friskluftsintaget för dagen. Ingredienser till lasagne inhandlades och så var middagsbestyren lösta.Nåja, den skulle tillagas också.
Men vad gör man inte för att få en skön hemmakväll; äta gott, läsa, blogga, umgås och prata på Skype.
Tiden räcker nästan inte till.



Jag letar.....

    
Idag fredag och min lediga dag, "lyxdag", så har jag letat vårtecken. Det var svårt idag att leta så fenetriskt, för den högsta temperaturen jag såg på vår termometer var +2. Men är det nu vår här enligt den kinesiska kalendern så får jag leta vårtecken.
På väg till frissan såg jag tillstymmelse till vårtecken, nämligen videkvistar som slagit ut. Kan inte tänka mig att de är rester från förra året.



Nyåret kallas också "Springfestival", vårfest och inne på vårt lokala snabbköpe Jinkelong var det då spring på alla mäniskor som skulle handla inför denna stora, kinesiska, helg. Nästan som det är hemma till jul, men inte alls stressigt.
Vår korg såg väldigt tom ut med endast mjölk, cocacola och tomater.
Glass letade vi efter, men den frysdisk där glassen brukar finnas var nu upptagen av stora, frysta fiskpaket. Nåja, vi får köpa glassen i en annan butik.
Jag hade också sett jordgubbsförsäljaren utanför affären, men han fanns tyvärr inte kvar då vi kom ut. Hade tänkt äta chokladdoppade jordgubbar med glass senare i kväll.
Får leta efter både glass och jordgubbar någon annan stans.


Dessa vackert förpackade godsaker hade stor åtgång.

 
Särskilda slaktare finn nu som direkt styckar köttet finns nu på plats på Jinkelong för att serva med de köttdelar folk vill köpa.


Ingen jordgubbsförsäljare inom synhåll. Tyckte att jordgubbar var ett klart vårtecken.


Här lastas bilen full med varor inför nyåret. Det var knappt att passagerarna kom med.

Jag har ju bland annat letat efter vårtecken idag och kunde inte låta bli att fotografera ett par hundar. Nya vårmodet har letat sig hit och det ska nog gå i rött just i dessa tider.





Gick ett varv till vår "västerländska butik", April Gourmet. Och se, där utanför hittade jag jordgubbarna.
Jag fick även smaka innan jag handlade. Tänk 20 kr för ett kilo jordgubbar! I början av februari!

Idag är det vår.....???

    
Ja, enligt den kinesiska kalendern så är det idag den första vårdagen. Det Kinesiska Nyåret, eller "Springfestival"
äger rum i nästa vecka. Så nu är det alltså vår.
En härlig tanke i och för sig. Men temperaturen de senaste dagarna har varit måttligt vårlika. I bästa fall har den rasat upp till +5. Men vad jag har förstått så är det absolut inte jämförbart med den kyla som finns hemma i Sverige. Där lär nog våren vänta på sig ett tag. Enligt almanackan är det vårdagjämning den 20 mars. Så håll ut!
Jag kan inte påstå att jag hittat så många vårtecken idag, trots att jag letat noga. Men kanske ett....


Stenmuren längs med vår gata, Gongti Beilu. Här kan det vara skönt i solen och att få en pratstund går absolut för sig för de hågade.

Om det nu gäller att fira in våren här så gjorde vi det nämligen ett par dagar för tidigt. 
I tisdags kväll var vi ute och åt en härlig chateaubriand på restaurang Morell´s. I och för sig var det inte bara våren vi firade. Utan för fem år sedan befann vi oss vid denna tidpunkt på Fidji, på en liten ö, barfota på en strand i solnedgången. Ja, vi gifte oss! 
En borgmästare från huvudön var vigselförättare. Han var influgen från huvudstaden och några besättningsmän från vårt kryssningsfartyg var vittnen.
Så romantiskt och så vackert! Och ingen visste om det, mer än vi själva.
Tänk vad tiden går......och alla minnen som består.....
Ja, tänker man så kan det vara ett ålderstecken. Ja, varför inte? "Jag är glad att jag inte är ung"!
Men jag tror ändå hyfsat pigg till sinnet!
Men ibland kan man ju undra...


OBS! Jag har inte iklätt mig duken!

Nytt år på gång

    
Här har förberedelserna för det kinesiska nyårsfirandet pågått ett tag. Många kinesiska skolor har stängt och eleverna har välbehövlig ledighet. Längden på ledigheten varierar men den kan vara allt från två till fem veckor. 
Det  märks även på morgontrafiken, ja på trafiken över huvud taget, att många lämnat stan och rest till sina hemstäder.
I matbutikerna är det stor kommers, ungefär som vår svenska julhandel. Men klart mindre hysterisk och betydligt mindre jäkt. 
Många mindre restauranger har nu nyårsstängt och likaså mindre fabriker. Att beställa något nu hos en snickare är absolut ingen idé. De tar inte emot beställningar förrän efter nyårsfieandet. Och hur lång tid det är skiftar högst väsentligt. Det kan vara alltifrån ett par veckor till omkring fyra. Högst individuellt kan man säja. 
Den kinesiska nyåret börjar söndagen den 14 februar. Så natten mellan den 13 och 14 kan man vänta sig rejält med fyrverkerier och kraftiga smällare. Då lämnar oxens år plats för det nya året som är tigerns år.
Vår skola har nyårslov hela vecka 7 och den ska maken och jag tillbringa på Boracay, Filippinerna.
Men vi kommer ändå att uppleva firandet i Beijing när vi kommer tillbaka. Ett kinesiskt nyårsfirande är ett MÅSTE.


Även grindar kan dekoreras. Mycket rött förekommer i många sammanhang. Detta för att skrämma bort odjuret.


Tält för försäljning av smällare och raketer med början den 7/2. 


 
Dekorationer på skolans ytterdörrar....


och innerdörrar


I skolans entré är det också nyårsfint......


liksom i receptionen till vårt hus

Max har namnsdag och jag blir ompysslad

    
Idag är det den 1/2-2010 och Max har namnsdag, ja Maximillian också.
Och i morgon blir han hela tre veckor....
Jag försöker varje dag att få en liten skymt av den ljuvliga, lilla varelsen  antingen via webkamera på Skype eller per nytagna foton.
Jag längtar efter tills jag kan få hålla honom i famnen och riktigt snusa in den härliga babydoften. Det var några år sedan döttrarna var små.....


Max, grattis på din första namnsdag!

För att så här på avstånd fira Max tyckte jag det kändes lämpligt med en rejäl handinpackning med tillhörande massage och maikyr.
Satte mig och en lugn salong, startade min ipod med ett avsnitt från det svenska programmet "Sommar".
Med Bodil Malmstens tankar och mycket franskt i lurarna kände jag mig snart avslappnad.

Måndagar är ganska långa arbetsdagar, jag åker 07.30 och är hemma 18.30. Så lite extra omvårdnad
känns extra skönt.


 Varmt vax pensla på underarmar och händer, det stelnar och sedan sätts plastfolie på.

 
Det hela avslutas med att ett par "värmevantar" träs på, ungefär som en värmedyna.
Det blir varmt och vaxet smälter så småningom. Jag njuter....

När denna procedur är avklarad blir det handmassage och sedan helt vanlig manikyr med allt vad det innebär. 
Det är skönt att inte ha bråttom utan bara låta sig uppslukas av att må bra.

Väl hemma så hade den äkta hälften stekt köttbullar och gjort potatismos till middag. Detta serverat precis som på Operakällarens Bakficka med pressad gurka och lingonsylt. Det var endast persiljan som inte fanns med.
Väldigt gott och mycket uppskattat. 


Tyvärr har IKEAs lingosylt kommit lite i skymundan, men den finns bredvid gurkan.  

Dagen promenad då??? Nja, idag bytte jag ut den mot en 15 minuters lång promenad på förmiddagen och en timmas skridskoåkning. Inte riktigt likvärdigt, men ändå viss motion.
För att ytterligare stärka rygg och armmuskulaturen kan jag nämna att jag knutit ungefär 10 par skridskor idag, tillhörandes de yngsta eleverna. Träning det också!
Men jag vet inte riktigt om det räknas in.