På hal is

    

Idag kändes det nästan som vår i luften med +12 grader mitt på dagen.
Det skulle åkas skridskor! Inomhus! I bostadsområdet River Garden, helt nära skolan, finns en riktigt bra isbana.
Med buss tog turen inte mer äm fem minuter så vi hade ett par timmar på oss att åka. Inbegripet ett par rejäla pauser för medhavd fika.....
F-klassen, ettor och tvåor var först ut. Jag också!
Eleverna hade i förra veckan noga förmanats att träna hemma på att kunna sätta ner foten i sina skridskor.
Att bistå med knytning, det kunde vi vuxna absolut bistå med.

Här blir det ju bara att jag åker skridskor när skolan gör det och hemma tillhör jag gruppen som gärna ger mig ut med långfärdsskridskor. Så det här med att åka på "hal och nyspolad is" har jag inte gjort så mycket på de senaste 20 åren. Men visst sitter en del av gymnastiklärartakterna fortfarande i.
Nåja, mer än treahopp, ett lågt sådant, vågade jag mig inte på. Men saxning både framåt och bakåt gick bra. En aning stelt kanske, vid närmare eftertanke. 


Med hyrda skridskor, cykelhjälm och ett leende gick åkningen nästan som en dans....

                        Allt föreföll att glida på bra. Men se, ett smärre missöde blev det.
En junior av det mindre formatet hade bra fart på sina skridskor och hann inte riktigt sakta farten. Jag blev en bra uppfångningspunkt, förlorade balansen och vi föll båda två ner på isen.
Junioren med rumpan först och jag med höger ryggslut som första kroppsdel i isen.
Vi skrattade båda två och jag trodde jag skulle klara mig utan skavanker. Men icke!
Min rörelseförmåga har liksom förändrats under dagens lopp och i skrivandets stund har jag svårt att belasta höger ben, likaså är det lite knepigt att bara sitta. Det gör ont!
Ja så det kan gå!
En rolig förmiddag på isen hade vi och vi var alla fast beslutna att åka igen. Även jag!


Glädjen och entusiasmen var stor!

Champagne, lyxig brunch och advent

    
Adventsljusstakar i fönstren, pepparkakor, glögg och saffransbröd; första advent är här.
Någon traditionell adventsmiddag blev det inte för vår del, men däremot en helt underbar champagnebrunch på St. Regis Hotell.
Visserligen saknas snön för närvarande, den kunde vi titta på för ett par veckor sedan, men julgranar, amaryllisar och annat saknades då inte.
(Och någon julmat hade vi inte alls tänkt oss. Den får vänta till nästa fredag, då det blir stort julbord och fest på SAS Radisson här i Beijing.)


Del av lobbyn på St. Regis Hotell.

Fönsterbord med solen som lyser in, champagne av märket Mumm och till min stora glädje mängder av härlig mat som jag verkligen tycker så mycket om och var så fint och konstfullt upplagd.
Det var bara att efter första glaset champagen gå en lov bland alla läckerheterna för att få en överblick och liksom göra upp en plan för vad jag helst ville äta.
Bland det fantastiska utbudet som jag särskilt fastnade för fanns  hummer, krabba, havskräftor, ostron, musslor, stora räkor, fritterade räkor, skalade räkor med grönsaker och vitlök, sushi, parmaskinka i olika kombinationer, sallader, spädgris om nu någon önskade det, olika köttbitar som tillagas "à là minute", laxar i olika former, sjötunga, "red snapper", ostar i mängder och ett efterrättsbord som dignade av härligheter.
Tror jag låter lite bilder tala.


En del av skaldjursbordet


Olika sorters sushi som ligger på is och kyls ytterligare genom kall luft som sprutas upp.


Min lilla förrätt, tror jag åt två med olika innehåll. Champagnen fylls på vid behov!


Skaldjuren var verkligen färska! En krabba på väg att tillagas.


Spädgrisen åt jag inte! Men visst är den lite julaktig?


Underbar champagnebrunch!


Chokladtårta, citrontårta, äppelpaj gjord på tunt kavlad smördeg, plommonkaka och hallonpaj;
Detta var endast fem av de totalt 40 olika deserter, förutom glass och frukt, som erbjöds.....

Att unna sig att gå hit då och då, njuta av underbar mat, champagne, (man kan få dryck utan alkohol)
härlig miljö och fantastisk service är något som jag verkligen uppskattar och gör att tillvaron här blir ännu mer guldkantad.

Lussebullar och "1000 åriga" ägg.

    
Idag var bakning en av programpunkterna. Givetvis ville vi ha lussebullar till första advent. Både bosse och jag kom i håg förra årets lussebak. Då tog mjölet slut mitt uppe i bakningen och degen blev allt annat än smidig. Den satt som klistrad på fingrarna då vi skulle forma till lussekatterna. Alla "katter" och bullar fick ett mycket personligt utseende och allt smakade mycket bra.
I dag köpte jag för säkerhets skull extra mjöl till bakningen och degen blev helt perfekt.
Saffran hade vi kvar sen förra året!




"Bosse Bagare" i full aktion. Verkligt smidig deg!


Det färdiga resultatet. Jättegoda lussebullar/katter!

På eftermiddagen provsmakade vi både lussebullarna, pepparkakor(köpta) och glögg. Likaså tog jag fram hushållets adventsljusstakar för säkerhets skull.
Jag vill gärna att alla lampor ska lysa i kväll....
Har erfarenhet av att det ofta är någon liten lampa som går i strejk när den ska tändas och som måste bytas eller fixas till. Jag gillar att vara förberedd!

Mellan varven hann jag med att träna på min kinesiska läxa och just nu handlar det mycket om mat. (Lektion idag i stället för i morgon.) 
Jag provade något  som var en absolut nyhet för mig; 1000 åriga kinesiska ankägg, pìdàn.
Sofia, min lärare, hade med sig denna kinesiska delikatess.


"1000 åriga ägg"

Nåja, äggen är inte 1000 år gamla. Ibland kallas de också "100 års ägg". 
Hur som helst, så är dessa ankägg konserverade. De har tillbringat lång tid, flera månader, i en blandning av lera, aska, salt, lime och ris. 
Gulan blir mörkgrå och vitan blir mörkbrun och intar en geléliknande konsistens. 
När äggen delas så luktar de förfärligt av ammoniak och sulfat. Men jag provade i alla fall några små, mycket små bitar och kunde svälja dem. De smakade inte så illa som de luktade. 
men å andra sidan luktar vissa ostar riktigt illa, men smaken är mycket bra......Bara en jämförelse! 
Vi delade ett ägg och de övriga skickade jag med Sofia. Jag tror inte att åtgången här skulle blivit så stor.
Men nästan över allt på kinesiska restauranger kan man beställa in denna rätt; 1000 åriga ägg.
Jag gör det nog inte!


Jag provsmakar, men visst är jag lite skeptisk.

"After work" med middag

    
Fredag igen! Dagen mötte mig och alla andra Beijingbor med sol, blå himmel och frisk luft.
Åter kunde man se de äldre herrarna med sina kort och brädspel på trottoarerna. Lite svårt att känna att det i övermorgon är första advent. Det kunde periodvis idag kännas lite som vår.
Jag har ägnat denna min lediga fredag åt att sova länge, äta en extra god frukost tillsammans med maken, plugga kinesiska, varit på manikyr och hårvård ( samtidigt) och avslutat eftermiddagen och kvällen hemma hos en kollega, Jenny, som bjudit in hela skolgänget på "after work" och middag. Mycket generöst och väldigt trevligt!

Detta att gå till frissan; få håret tvättat, huvud och nacke masserat, håret blåst av en person och under tiden få manikyr av en annan känns så lyxigt.
"Tjejen" som sköter manikyren vandrar med under de olika behandlingsmomenten och tar just hand om naglarna. Detta innebär att det hela är klart ungefär samtidigt. Kanske något för salongerna/frissan att ta efter hemma?
Men då behövs givetvis mer personal och det är ingen brist på här. 

Trots begynnande rusningstrafik gick det smidigt sent på eftermiddagen att både hitta en taxi och att åka ut till River Garden, ett bostadsområde nära skolan, där Jenny med familj bor.
Och det var, lustigt nog, vi som åkte från stan som var de första som anlände. De som jobbat idag tyckte väl de hade all tid i världen och anlände betydligt senare.....

 
Ett härligt hus i trevliga omgivningar.


Värdinnan Jenny.

Vi blev bjudna på en fantastiskt, god måltid; potatisgratäng, kall tunnskuren kycklingfilé med ett täcke av soltorkade tomater, lök, vitlök, persilja, hackade oliver m.m. som extra tillbehör fanns en härlig rödvinssås och en mycket god sallad. 
Recept på kycklingrätten kommer. (Ja, jag vet att detta inte är en matblogg, men lite recept kan aldrig skada.)

 
Allting var väldigt gott!


En glad skara som gläds åt mycket god mat och dryck samt trevlig samvaro.


Många tack till både Jenny och maken Mattias för en fantastiskt trevlig kväll.

Adventstid kommer.....

    
Jaha, så var det dags igen. På söndag är det första advent och sedan är det bara tre veckor kvar tills jag åter är hemma i Stockholm, men endast för julledighet. Omkring den 8/1 så bär det åter av till Beijing.
Tänk, då har vi varit här i hela tre år.
Det är absolut ingen idé att jag, vare sig ställer eller ens tänker frågan, "vart tar tiden vägen". Av någon anledning så försvinner den bara. Minnena och alla upplevelser är i alla fall kvar i säkert förvar.
Det känns bra att jag har bloggen, där jag kan gå in och se vad jag gjort, upplevt och lite av vad jag tänkt under åren här. 

Idag var det återigen en grå dag, åtminstone ute. Dock inte så dålig luft att skolbarnen hade utegångsförbud. Men grått var det.
Denna morgon var allt annat än grå inomhus. Det första som mötte mig var en jättefin bukett med thailändska orkidéer.
En elev i klassen hade varit i Bangkok och spelat fotboll med sitt lag, en turnering och hade med sig de vackra blommorna tillbaka. Tusen tack!
 Även min kollega, Lena, kunde glädjas åt en liknande bukett.
Vilken härlig start på skoldagen!
Att sedan arbeta med "mina ettor" och andra elever blev ytterligare glädjeämnen. Tänk att jag tycker lärarjobbet är lika roligt nu som för 40 år sedan.
Jag har ibland undrat hur det kommer sig, men det får jag skriva om en annan gång.



Orkidéer som är min favoritblomma.

Till första advent har maken gjort ett IKEA besök. Vissa tillbehör känns nog så viktiga utomlands; glögg och pepparkakor.
Saffransbröd/lussekatter ska bakas i morgon eller på lördag. 
Vill gärna tacka Elisabeth N, en av alla de fantastiska föräldrarna i "min gamla klass", för receptet på lussekatter.
Apropå "gamla klass"; jag saknar alla elever och alla er föräldrar, bara så ni vet.
Men jag måste tillstå att de "nya föräldrarna" också tar väl hand om mig.
Sänder er "gamlingar", både barn och föräldrar, tankar dagligen. Men alla minnen består!!! Mången tack!!!
Ja, lite nostalgi får det bli ibland.....


På önskelistan, sol och värme.

    
I denna trista, ohälsosamma luft som nu rått här i Beijing ett par dagar, så känns det jättehärligt att ha bokat och ordnat med resan till sol och värme i februari. Lite långt fram även tankemässigt, men är det Kinesiskat Nyår så måste det bokas i tid, särskilt om man vill till mer eftertraktade platser.
För vår del går resan till Filippinerna och ön Boracay. Ett klart eftertraktat resmål vad gäller avkoppling i alla de former.
Det blir en övernattning i Manila på både ut och hemvägen, men det får det vara värt.
Vi ska bo på ett hotell som ligger på stranden och jag ser redan nu fram emot att höra vågorna rulla in, bada och snorkla i det turkosfärgade havet och gå långa promenader barfota i den vita, fina, korallsanden.


Den privata strand som tillhör hotellet.



Vacker solnedgång önskar jag mig också.

Både igår och idag har luftkvalitén här varit så dålig att barnen på skolan inte fått ha raster utomhus.
Var morgon så mäts luftkvalitén av en myndighet och sedan finns det regler för skolorna som säjer vad som gäller inför utomhusvistelse. Det beror helt på partikelsammansättningen i luften.
Jag har för egen del bara kännt att det kliat lite i halsen och att det varit ovanligt "dimmigt". Molnen har milt uttryckt legat lågt.
På eftermiddagen idag  kändes luften lite bättre, så tills i morgon hoppas vi på klart och soligt igen.

Annars får jag nöja mig med att titta på fotona från Boracay och det kommer jag långt med.
Finns det någon som är sugen på att följa med?





Kinesiska,"kan det va nåt"???

    

Ja, den frågan har förstås flera svar. Men jag tycker att det är ett av glädjeämnena här att försöka göra mig förstådd på landets språk. Ja, det händer då och då att det fungerar och då blir jag så stolt och lycklig inombords. Är egentligen lite sorgsen över att jag just nu inte har mer tid att ägna åt studierna, men det får jag väl inom sinom tid. Kanske???
Något ska jag väl ägna mig åt när pensionen tar vid.
Jag har alltid tyckt om att lära mig nya saker; om det så gällt att åka snowboard vid fylllda 50 år, läsa kinesiska vid 58 år eller annat som berikar mitt liv och tillvaro så provar jag gärna. Men just nu känns inte snowboard så viktigt, däremot gör kinesiskan det.

Var en sväng idag till en frukt och grönsaksmarknad och jag njöt av att kunna säja vad jag ville ha på kinesiska. Och att dessutom bli förstådd!!! Vilken lycka! 
Jag ville gärna laga mat hemma i kväll och hade bestämt mig för att överraska min käre make.
Det blev en gryta med fläskfilé, champinjoner, purjo, grädde, soja och vitlök.
Hasselbackspotatis blev ett utmärkt tillbehör, förutom skorpsmulorna som jag inte hade. Det blev i stället lite parmesanost ( ärvt av en kär vän I, som nu flyttat hem) som satte den extra piffen på potatisarnas yta. Gott blev det!!!
Extra stolt var både jag och min fantastiska, kinesiska, lärare över att jag lyckades med alla inköp på kinesiska.
Det tar sig alltså, med kinesiskan.


På grönsaksmarknaden.


God middag i hemmets lugna och trevliga vrå.

Jag är ju lite svag för snygga och snabba bilar och denna skulle lätt kunna bli min favorit. Här i stan är det gott om det senaste även i bilsvängen. Detta en alldeles ny Porsche.
 Både färg och form passar mig utmärkt. Vad gäller priset så är jag inte helt säker än. Har lagt ut en tentakel.....


 

Egentligen ingenting planerat

    
Idag har det inte hänt mycket alls och helt självförvållat.
Ayi kom på förmiddagen och hade med sig kinesiska köttbullar. De påminde om våra svenska till utseendet men inte i smaken. Dessa var friterade och innehöll morot, köttfärs, lök och diverse kryddor. Det blev till att genast smaka och med lätthet konstatera att de var supergoda.
Ayi kommer vanligtvis på torsdagarna och då jobbar jag, så jag träffar henne väldigt sällan. Hon är en mycket glad och pigg varelse som studsar in i lägenheten. 
Idag var hon särskilt glad över att jag var hemma och vi lyckades också kunna prata lite med varandra, stapplande från min sida, men jättekul. Märker då och då att mina tappra försök mer kinesiskan ger lite utdelning. Jättekul!

Jag begav mig senare mot helgens stora utflyktsmål för Beijings invånare som är sugna på svenska varor, IKEA.
Jag tittade snabbt in i restaurangen och lika snabbt ut igen. Någon lugn paus här med ett gott bakverk var inte att tänka på.
Hade nog anat det!


En av matköerna. 

När jag är på IKEA så brukar jag gå igenom varuhuset bara för att titta. Inte för att det är något vi behöver, för det gör vi inte, utan mest för att det är en sådan härlig stämning. Det är lika roligt var gång att se hur just IKEA skapar ett behov hos människor här och som ju inte funnits tidigare.


Mycket julsaker finns det. Antar att utbudet är detsamma som hemma. Troligen är det mesta även tillverkat här. 

Matavdelningen var syftet med mitt besök idag. Ost, kaviar, lite godis och annat smått och gott hade jag tänkt mig.
Ett par burkar sill hade varit bra, men sill har inte funnits sedan i våras. Varför vet jag inte.
Men både julmust, pepparkaksdeg, glögg, pepparkakor och mycket annat finns. Nästan som hemma!!!


Så svenskt, så svenskt!

Att ägna lite tid åt böckernas värld kändes bra fram på eftermiddagen, både åt skönlitteratur och åt läxläsning.
Tid till manikyr och pedikyr gick också lätt att få in. Det är en sann njutning att bli ompysslad och det är en lyx jag unnar mig ofta. 
Bäst att passa på!


Lite nack och ryggmassage hör också till. Jätteskönt!

Eftersom inget egentligen var planerat idag så var inte middagen det heller. Det blev ett spontanval av restaurang; Purple Haze. Trots att restaurangen var helt full, så fick vi ett bord utan att ha beställt. Det är service det!
Gott som vanligt och väldigt trevligt!


  

Vandra vidare...

    
Idag har jag då vandrat. Fredag, min "lyxdag," har jag tillbringat vandrandes mellan olika platser. Inte direkt vad jag tänkt mig, men det blir det inte alltid.
På förmiddagen vandrade jag upp till Svenska Ambassaden för att hämta ut mitt nya pass. Ville så gärna ha ett pass som är utfärdat i Beijing. Nåja, det var inte bara det som påverkade det hela. Mitt pass går ut i vår och ska man resa inom Asien och stora delar av världen så krävs det att man har ett pass som är giltigt minst sex månader från inresan i ett land. Nu kan jag vara på säkra sidan vad gäller det.
På vägen passerade jag ett centrum i närheten , The Village och där har julskyltningen påbörjats.


Rosett som ska på plats!

Optimist som jag är, så trodde jag att det skulle gå bra att resa med mitt nya pass och ha kvar viseringen till Kina i det gamla. Detta har gått bra tidigare, men inte med de nya passen.
Gick upp till ett visakontor där jag fick mitt visum i maj och frågade hur jag skulle göra och vad det kostade. (Det finns fler visakontor, men de har hand om olika ärenden.)
Fick svar på min fråga och gick därifrån. Jag saknade minst ett dokument.
På eftermiddagen skulle en kollega till mig utföra samma procedur och vi beslöt att träffas på Svenska Ambassaden tillsammans men en "allt i allo" på skolan som skulle hjälpa oss. Han kan det här med visum!
Vi fick våra papper med stämplar på och åkte till det STORA VISAKONTORET. 
Vi fick kölappar och så småningom blev det vår tur. men se, då saknades ett papper. Ett dokument som ingen sagt att vi behövde. Bara att gilla läget. 
Det gick inte bättre i en annan lucka. 
Så det hela slutade med att vi fick ta våra dokument och gå. 
På måndag ska ytterligare intyg hämtas på ambassaden och sedan gäller det "lilla visakontoret".
Och förhoppningsvis kan jag då få mitt gamla visum överflyttat till det nya passet. 

Dessa moment tog timmar att utföra och så min kollega, Lena och jag bestämde oss för att möta våra övriga arbetskamrater för att bara pusta. Mycket trevligt! Lena kom också på att lite guacamole med mjukt tortillabröd skulle smaka bra och jag upptäckte också att det var en god idé. 
Inte helt lätt att ta guacamolen utan sked, men man får vara uppfinningsrik. En drinkpinne i form av en palm gick bra att använda. 

 

Jag vandrade vidare hemåt och passerade på nytt "The Village". Det är verkligen ett stort och mycket levande shoppingcentrum, men också så mycket mer.
Här pågar ofta olika kulturevenemang, det finns mängder av restauranger, man kan bara sitta ner och titta på folk eller shoppa om man så önskar. Det finns få begränsningar här.
"The Village" är dessutom mycket smakfullt designat, i mitt tycke.


Liten del av torget i "The Village" med isbana i mitten.

 
Isshow med barn var rolig att se.

Så småningom kom jag hem, men bara för att byta kläder. Det var dags för middag.
Efter lite övervägande bestämde vi oss för något tryggt och invant. Det blev middag på "Take 5", en restaurang med finsk ägare och som man lätt når med buss 120. En resa på cirka 10 minuter från oss. 
Vi gillar att åka buss och gör det ofta. Idag kunde vi på buss tvn, liksom på tvappareten hemma se vår svenska statsminister
i full aktion. Han presenterade för fullt EU:s nya ansikten i världen. Fram till årsskiftet så är Sverige ordförandeland.
Det har nog även här i Asien/Kina satt Sverige lite på kartan.....

Med tanke på svininfluensan så följde jag för en kort stund rekommendationerna att ha näsa och mun täckta i större folksamlingar.  Detta var första gången och jag vet inte om det blir fler. Det blev varmt, fuktigt och svårt att andas.
Dessutom är jag inte alls rädd för svininfluensan. Det finns så mycket annat att vara rädd för...

 

Det blev en mycket trevlig och god middag tillsammans med maken.
Skönt att slå sig ner och ha vandrat färdigt för dagen.
Det blev buss hem också!

Ett år har gått.....

    
Ja, visst är det ett år sedan den nya skolan invigdes här i Gahood. Tänk vad tiden går fort!



Jag har inte direkt gjort någon summering av året i Gahood, men jag minns tydligt hur det var att flytta in i ett stort ombyggt klubbhus som skulle fungera som skola. Lokalerna var otroligt rymliga och det var så fint överalllt. Men visst fanns det byggnadsmässigt och konstruktionsmässigt brister...
Jag minns tydligt och många med mig, hur vi hade undervisningen för min dåvarande klass, en 5-6a, hemma hos olika familjer för att inomhusluften inte var den bästa. Ett minne för livet! Bra gick det och erfarenheter fick vi, både elever, föräldrar, Christina och jag.
Jag minns också hur det läckte vatten från olika håll när vi som bäst höll på att flytta in och inte små mängder. Men idag har jag distans till det hela och vet ju att det handlar om "att bryta ihop och gå vidare". Nu kan jag inte tänka på hur det var då utan ett stort leende på läpparna.
Den som vill läsa mer om detta kan ögna igenom min blogg för ett år sedan. Där finns tydliga beskrivningar av invigningen m.m.
Och visst var det Sveriges skolminister, Jan Björklund, som invigde SSB i Gahood för ett år sedan.
Tänk vad tiden går!


Skolinvigning för ett år sedan, Jan Björklund och jag.

Nu har vi på skolan haft en filmfestival i dagarna två. Både förskolan och skolan har fått se svenska filmer, längre och kortare, allt på initiativ av ett par mycket engagerade föräldrar. Dessa föräldrar och skolans elevråd  har bjudit oss alla på ett par fantastiskt trevliga filmdagar.
Skolans aula var omgjord till bio. Eleverna fick platsbiljetter och vi lärare blev tilldelade "lärarplatser" som var av den mer komfortabla varianten.
Popcorn serverades i pappmuggar till alla och i den nersläckta lokalen med en stor, riktig bioduk så infann sig genast stämningen som på bio. Elevrådet har verkligen gjort ett fantastiskt arbete! Många tack!!!


Min kollega Therése och jag sitter på första parkett på "lärarplatser".

Olika barn/elev/grupper såg filmer som var anpassade för respektive ålder och både små som stora fick njuta av bra film. 
Två härliga dagar att minnas med bra, svensk, filmupplevelser för alla!

 
Jättefina affischer var upptryckta.

Men visst blev det idag också en liten repris på tålmodighet. Allt vatten stängdes av klockan 12.30.
Det hade satts in stora hinkar/tunnor med vatten på alla toaletter och nu skulle barnen spola i toaletterna med hjälp av hinkvatten och en skopa. Nåja skopa var det inte, snarare en lite IKEA ask i plast eller en rund kakburk på andra ställen. 
Många barn hade aldrig gjort detta förr, så det blev att träna in hur man gör om det inte går att spola på vanligt sätt. "Man lär inte för skolan utan för livet", ett latinskt, gammalt ordspråk som håller än idag.


 På vår flicktoalett. Plasttunna med vatten och den gröna lilla IKEA burken ton i ton att ösa med. Men visst har jag fått till det färgmässigt????

Vinden viner....

    

Här i stan kan det då verkligen blåsa. Det känns som om blåsten går in över allt på kroppen. Luften är torr som fnöske och huden känns som sandpapper.
Men det är inga mörka mornar man vaknar upp till. Det är ljust när klockan är före sju.
Absolut ett plus! Och lyser sedan solen och himmlen är klar, som den nu varit några dagar, ja då känns det inte alls som höst, fastän vi är i mitten av november.
Ja, förutom att träden tappat sina blad och det är nästan nollgradigt.
Till och med några minusgrader tidigt på morgonen.
Trädens löv har frusit och fallit ner i mängder. (Bara att konstatera att sandalsäsongen här är över för i år.)
Här sopas löven upp i små högar, så de får sällan chans att fladdra fritt i vinden. Men kala träd, ja då är det riktig höst!


Fem man i gång med att räfsa löv. Sedan samlas löven ihop och transperteras bort.

Jag hämtade min nya uppsydda dunjacka i går. När jag kom i torsdags för att hämta den var jackan alltför trång över axlarna.
Jag är betydligt grövre än man kan tro vid en snabb titt. 
Bäst att vara beredd nu med en rejäl jacka om det skulle slå till att bli ännu kyligare. Tror bara att jag har ett antal förut...Men de är alla något kortare i modellen. Lite lyx kan jag ju unna mig! 
Nu passade jackan och idag då jag använt den för första gång, kunde jag lugnt konstatera att den höll värmen.
Det gick bra att bara ha en tunn skjorta under.Jackan höll värmen jättebra, lika bra som "gåsjackor".


Min nya jacka i all sin prakt!

Visst är det nu höst på allvar. Det inser även jag. Men att glädjas åt så mycket färska fina grönsaker och frukter är fantastiskt.
Jordgubbarna som kommit nu är väldgt goda och de har säsong till en bit in i februari. Bara att frossa! De är lika goda som de svenska jordgubbarna, om inte bättre.


Härligt goda jordgubbar!

"SWING" it!

    

Fredagen den 13/11, blev en lång dags färd mot natt och sömn. 
När nu flåset ändå arbetats upp med långpromenad och andra trevligheter så var det bara att fortsätta i den andan.
Maken och jag tog bussen ner till Blue Marine, en dansk resaturang, som nog serverar bland det bästa i köttväg man kan få här i stan i rimlig prisklass.....  
Det blev oxfilé med pepparsås förstås. En av våra absoluta favoriträtter här. 
Ägaren Torben var där och bjöd som alltid på "den lille".


Danskt gemyt i och miljö men också med kinesiska inslag.

Kvällen var ung när vi avslutat vår middag på Blue Marine och vi mötte upp flera av våra arbetskamrater på Lugas Villa. Här var det liveband som spelade bra musik, dans blev det också, biljard och trevligt umgänge. Jättetrevligt! Men nog höjde vi medelåldern med minst 25 år. Men vad gör väl det? 
Härifrån gick vi så småningom vidare.
Nästa stopp blev..... 


En särsklid hälsning till mina vänner som nu flyttat hem! Christina och Harm ger jag en extra hälsning!!!!!


  
Bandet; lika bra som vanligt.  

Även på SWING höjde vi medelåldern, men kanske bara med 20 år....
När vi kom fanns inga bord lediga, men se det ordnades fram bord och stolar åt oss. Säkert med tanke på vår höga ålder.......
Mer motion, dans, blev det alltså här på SWING.
Och givetvis önskade vi ABBA. Det blev "knökatjockt" både på det minimala dansgolvet och bland borden.
En låt kunde vi inte önska däremot; "Det gör ont" för vår kära vän/ idol, som brukar framföra den biten just på SWING  fanns inte till städes. Det får bli nästa gång. ( Jag menar INTE Lena Ph.)

Efter en jättetrevlig afton vandrade vi så småningom sakta hemåt i den vackra Beijingnatten.




Sanlitun, sent en fredag.

Fredagen den 13 november

    

Vilken tur! Här i Kina är inte fredagen den 13 förenad med otur. Men jag är inte så skrockfull så jag har inte funderat så mycket äver vare sig datum eller veckodag.
Ledig har jag varit, promenerat i det fina och soliga vädret har jag gjort i flera timmar. Sträckan kanske bara blev runt en mil men jag fick många upplevelser under gång. 
 Luften har nu varit riktigt hyfsad i ett par dagar, så bäst att passa på att hålla kropp och själ i gång.

Dagens lyx har hitintills varit att ha en lugn morgon;
*inte behövt gå upp 06.30 och passa skolbussens avgångstid
* ätit en god frukost som maken serverade, med hembakat bröd därtill
* läst lite nyheter och mail på datorn
* pluggat kinesiska
* långpromenad i solen

Det är både intressant och spännande att ge sig tid att stanna upp och möta människor, se vad som hänt i områden där vi promenerat så många gånger. Jag blir lika förvånad var gång över att bli igenkänd av människor i butiker och områden där vi går. Beijing är ju en stor stad. 
Men både Bosse och jag tycker om att gå i de mer kinesiska områdena strosa.

Lite foton från dagens promenad, följ med!


Ambulerande frisörer. Hår behöver klippas trots att det är kallt och lite snö. 

 
Spelhåla under bron.


"MOMA" i bakgrunden till höger. De bruna husen höll de på att bygga när vi bodde i området 2007.


Fönsterputsare på MOMAs fasad. Dessa sitter och putsar fönster 13 våningar upp!!!

 
Bosse hade lämnat in sina båtskor hos  "vår" skomakare och nu var de färdiga.
Observera hans symaskin i bakgrunden.


Vi köpte hem frukt. Här finns mycket att välja på. Nu har också jordgubbarna kommit!


Eftermiddagsgymnastik i parken.


Dagens "outfit" för hundar. Observera hundens dräkt och skor! Det var blött idag!

Mörkret har nu lagt sig över stan och klockan är 19. Middag väntar ute på restaurang i kväll. 
Hemma är klockan mitt på dagen och ni kan själva fylla den med det ni vill. Välj med omsorg!  

Musikafton

    
I kväll var det författar och musikafton på Svenska Ambassaden. Författarinnan, qinspelaren m.m. m.m. Cecilia
Lindqvist var där för att presentera sin nya bok; Qin och ge en introduktion både till boken och till detta urgamla, kinesiska, stränginstrument. 
Cecilia har ägnat omkring 50 år av sitt liv åt Kina. Redan 1961 kom hon hit första gången, visste inget om landet och kom att stanna här i två år. Då fanns det över huvudtaget inget skrivet i några svenska tidningar om Kina.
 Hon och mötte då ett Kina och Beijing som är fjärran från det som finns idag.
Cecilia har bott i Kina i flera år och i olika omgångar. Hon är mycket kunnig vad gäller kinesisk litteratur, konst, historia och musik. Härligt att få ta del av lite av hennes kunslaper.
Boken Qin är ganska nyligen översatt till kinesiska och har legat högst i flera månader på bestsellerlistorna i Taiwan. Helt fantastiskt!
Hur började då detta intresse för qin och musiken som spelas på den?
Jo, Cecilia fick en taffel innan hon började skolan så att hon hemma i Lund skulle vara sysselsatt åren innan hon fick börja skolan. I och med detta var hennes musikintresse väckt.

När Cecilia kom till Beijing och ville lära sig spela qin så fanns det inga sådana lärare. Inte i Beijing och inte i hela Kina.
Till sist fann Cecilia på egen hand ett musikaliskt institut i Beijing där det spelades qin och efter viss tvekan ordnade de så småningom så att hon fick börja spela detta instrument tillsammans med en mästare som var mycket kunnig. Till saken hör att Cecilia spelat olika stränginstrument, däribland renässansluta och studerat musik både i Italien och Tyskland innan hennes qinstudier i Beijing påbörjades.


Cecilia Lindqvist berättar om instrumentet qin och historierna bakom de musikstycken vi fick yssna till.

Vad är då qin?
* Ett ca. 2500 år gammalt, kinesiskt stränginstrument som då främst spelades för att få en inre kontakt med sig   själv.
*Det finns sju strängar som är gjorda av silke. ( Silkestråden kan sträckas till ca. 1/3 av sin längd)
*Många vibraton finns, 26 stycken.
*Mängden klart definierade grepp är 54.
*Musiken som spelas på qin har ofta ett ideologiskt innehåll och har gärna ett innehåll som också är starkt kopplat till naturen. 
* En qin är ca. 120 cm lång och bredden varierar mellan 15 och 20 cm. Den är lackad och slipad många     
   gånger och behandlad med hjorthorn. Denna behandling görs även om igen på mycket gamla instrument.

Det har nu i kina blivit en pånyttfödelse för detta urgamla instrument. Nu liksom för mycket länge sedan är det den intelektuella eliten som spelar. Då var det de av kejsaren utsända män på landsbygden som skulle upprätthålla ordning, vara domare, inspektörer och annat som spelade på kvällarna efter den långa arbetsdagens slut. Idag är det datafolk, förtagare och andra med goda inkomster som spelar. En ny qin kostar idag mellan 30 och 40000 yuan, ungefär lika mycket i svenska pengar. Då ska man veta att här tjänar en överläkare på ett vanligt sjukhus ca. 8000 yuan i månaden.... Men det finns de som har pengar....

Här i Beijing ges det nu ganska ofta konserter på olika tehus med instrumentet qin och det är alltid proppfullt med folk. 
Här säjer man nu " Vi har egen musik" och efter mer än 30 års inflytande från väst så har detta gamla instrument och den musik som hör till qin plockats fram igen. 

Cecilia Lindqvist gjorde under våren en turné, ordnad av Rikskonserter, från Luleå till Lund. Det gavs 20 konserter på 22 dagar!!! Allt var utsållt, så även i sverige finns ett stort intresse för detta instrument.
Cecilia turnerade tillsammans med två unga, kinesiskor, som i vanliga fall spelar i Beijings Nationalorkester, Deng Hong och Chen Shasha.


Deng Hong till vänster på qin och Chen Shasha med instrumentet xiao; en lång bambuflöjt med milda toner.


Givetvis kunde jag inte låta bli att köpa skivan där dessa fantastiskt duktiga musiker spelar. Tyvärr fick vi inte i kväll höra Cecilia Lindqvist spela qin, men det kanske blir en annan gång.

I ett snöigt Beijing vandrade jag hemåt i kvällen och kunde bara konstatera att det varit en bra dag idag också.

P.S Jag skulle ha hämtat min uppsydda dunjacka idag.  Men tyvärr hade inte skräddaren förstått att jag var så axelbred som jag är. Jodå, han mätte ordentligt! Han får sy nya armar och det blir hämtning på lördag i stället. Men annars var jackan jättebra!


Snön lyser vit....

"Roddig" snömorgon

    
Tisdag morgon mötte mig och alla andra här i stan med snö. Det var i och för sig bra för idag gick det att andas.
Nya luftreningar av myndigheterna kan man ju tänka sig.
Hur som helst, trafiksituationen var  på grund av snön i visst olag. Milt uttryckt!
Antar att några skulle benämna dagens väglag och trafiksituation som kaotiskt. Men, koatiskt var det i Ruwanda för ett antal år sedan och på andra hårt drabbade platser . Så att trafiken kör ihop sig på grund av snö, vare sig det är i Stockholm, Göteborg ( Anna) eller Beijing anser jag mer vara lite "roddigt".
Jag lärde mig det uttrycket av en rektor, Kia, som jag hade på Grimstaskolan i Upplands Väsby för ett antal år sedan. 
Och jag har verkligen tagit det till mig när det gäller att beskriva ett tillstånd som kan skapa ordentlig irritation.
Så idag var det alltså roddigt på vägarna både inne i stan och längs motorvägen till skolan.
Man måste ha i åtanke att det här i Beijing är sällsynt med snö och vare sig vinterdäck eller dubbdäck ens kommer i fråga.
Ingen vana finns egentligen heller för att framföra ett fordon då det finns snö på marken/vägen.
Under mina tre år här har jag bara sett mer snö, konstgjord sådan, i Nanshan, där man kan åka skidor. ( ligger 10 mil norr on Beijing) 


Snöskottning i närheten av vårt hus 07.30 på morgonen.


Bil på motorvägen till skolan.

Trafiken gick som väntat trögt denna morgon. Men jag tycker att de flesta bilister körde med gott omdöme.
Vår busschaufför var värd en extra eloge idag med säkert körande.
I vanliga fall tar det ca. 45 -50 minuter att komma ut till skolan men idag tog resan den dubbla tiden. men vi kom fram.
Flera internationella skolor i närheten av Svenska Skolan var stängda idag just på grund av att det var svårt att ta sig fram.
På dessa skolor med sina ca. 1800 elever gick det ut mass SMS som meddelade att det inte var någon skola idag. 
Men vi svenskar räds inte lite snö. Inte ens om det är i Beijing.


Trafiken på motorvägen till skolan, inte helt stopp. 


Mer snö; detta i närheten av området där skolan fanns tidigare, Legend Garden. Riktigt vackert!


Vacker snöskulptur inne i stan.


Snögubbar byggs det även här. Visst är han fin?

Att det tog lång tid för bilar att ta sig fram det såg vi.
Men det finns alternativ. Hos oss blir flera barn körda till skolan på mopeder med tre hjul och de har en lite större sits där bak med ryggstöd. Jag tycker de verkar väldigt praktiska och smidiga.
Kanske något att ta efter även hemma i Sverige både för att ta sig till affären och handla samt att köra barn.
En affärsidé??? Troligen håller den inte på grund av olika EU bestämmelser. Synd!


Vid entrén utanför vår skola vid lunchtid idag, tisdag den 10/11-09.

Vad morgondagens väder erbjuder återstår att se. Kanske ännu en överraskning?

Grått och gott

    
Måndag igen! Ny arbetsvecka och nya upplevelser!
Men det är fortfarande väldigt grått och idag väldigt dålig luft. Fastän temperaturen var runt +4 och det var snöblandat regn i luften så blixtrade och åskade det en del på förmiddagen.
Varje morgon på skolan finns en rapport som skolans vaktmästare hämtar från myndigheterna om luftens kvalité. Idag var värdena med luftföroreningar så höga att barnen INTE FICK GÅ UT PÅ RAST. Även i fredags var barnen inomhus på alla raster. Men då jobbade inte jag. 
Det är inte alls så att vi på skolan bestämmer vad som gäller, utan det sker betydligt mer "centralt". För olika uppmätta värden finns det instruktioner om vad som är tillåtet vad gäller utomhusvistelse och ansträngande aktiviteter utomhus. Undrar om man hemma ens kommit på tanken att mäta föroreningarna i luften för att skolor och förskolor ska iakttaga fösiktighet.  

I varje fall är det inte helt enkelt att hålla barn med mycket spring i benen inne och i någorlunda stillhet en hel dag. Men det finns inget alternativ!
Kanske blir luftvärdena bättre i morgon. Hoppas kan man alltid!
Jag har inte tidigare under mina tre år här varit med om så dålig luft som idag och jag känner inte av den särskilt mycket.Det sticker lite i ögonen, men det är allt. 
Men i nästa vecka när Obama kommer blir det nog bättre....


Efter en lång arbetsdag, var hemma vid 18.30 och köer på motorvägen hem, så kändes det ljuvligt att bli mött av att maken var i bakartagen.
Han har verkligen blivit duktig på att baka matbröd. Och det har inte varit under min ledning.

Detta recept fick vi av Bosses syster Maggie och det går att variera beroende på vilka mjölsorter som används.
(Maggie var med vid första baktillfället!)

Prova med detta!

*1kg mjöl och däri blandar vi vår torrjäst, 1 paket. Annan jäst har jag inte hittat här( olika sorters mjöl kan blandas beroende på hur grovt bröd man önskar) Idag hade Bosse vetemjöl och fullkornsmjöl.
Mjölet här är jättebra precis som mycket annat!

* 1 liter fingervarmt vatten

* 1 msk salt.

* allt blandas och knådas ett tag, låt jäsa ca. 30 minuter i bunken under bakduk

* gör bullar, brödkakor eller rutbröd

* låt jäsa 30 min på en plåt också under bakduk

* gräddas i ugn 225 grader ca. 15-20 min eller tills bröden ser ut att vara färdiga.


Här jäste degen ordentligt. Men har man nu, när värmen är påslagen i lägenheten, en rumstemperatur på +27 så frodas även  degar.


Här har brödet jäst färdigt på plåten och är på väg till ugnen.


Det färdiga resultatet. Jag lovar, det var jättegott!

Vi/jag tar gärna emot lätta matbrödsrecept. Ombyte kan förnöja!

"The Orchard" och brunch

    

Ohälsosam söndag morgon också, vad gäller vädret. Tur att jag inte har några problem vad gäller luftrören, åtminstone i dessa dagar, då luften verkligen är "bu hao".( dålig)
Kinesisk lektion klockan 10, i 90 minuter. Tänk vad man kan manglas under denna lektion! Men det är sååå roligt!
Tack Sofia för att jag kan ha dig att ha dig som lärare! Sedan spelar vädret ingen roll. bara jag får ha min lektion!


Min lärare Sofia, glad som alltid.

Efter kinesiskan blev det en rask promenad till en väninna för vidare transport med hennes chaufför ut till "The Orchid". Restaurangen ligger ca. 17 km nordväst om stan  och i lite "lantliga" omgivningar. 
Vi var fyra stycken "damer"( jag tycker det låter mer vad vi är) som skulle äta brunch tillsammans, prata, umgås och ha trevligt. Det hade vi också!!!

 
Lite av omgivningarna till resaturangen.

 "The Orchard" serverar brunch på söndagarna och det är nog så viktigt att boka bod i förväg. Här är ofta fullbokat!
Lunch och middag serveras var dag utom måndagar då restaurangen är stängd.
Men vi var alltså här för att äta brunch. Och vilken fantastisk sådan!
Det känns som om det är nyttig och hälsosam mat som serveras och en hel del av det, vad gäller gönsaker, frukt och kryddor odlas här ute.
Maten är klart italieninspirerad och nuvarande kock är därifrån.


Åsa och jag förser oss gärna av räkorna. ( Jag har inte färgat luggen brun!!)


Så vackert och så gott!


Rena hälsomaten! Väldigt gott och väldigt vackert!


Ett av flera bord med fantastiskt, god, mat.
Mitt lunchsällskap låter sig väl smaka. Det gjorde jag också!


Citronmarängpajen var en av de härliga efterrätterna som serverades. Äppelelkaka, chokladtårta, frukt m.m 
var andra deserter som fanns att tillgå. 

Mätta och mycket belåtna lämnade vi "The Orchard" och förflyttade oss in mot stan. Nu var det lite shopping som gällde. Helt fantastiskt att ha vänner som kan det mesta om det mesta. Tack Birgitta!
Nu passade jag på att beställa en uppsydd dunjacka. Designen bestämmer man själv eller efter mönster i en katalog. Givetvis går detta att kombinera.
Jag valde en halvlång jacka i rött tyg med blå stickningar. Skapelsen ska hämtas på torsdag och jag är spänd på resultatet.
Tänk vad en lunch kan medföra! Idel överraskningar!



 

Jakten på grönpeppar

    
Lördagen bjöd på lika disigt och "svårt att andas väder" som gårdagen.  
Inget att göra åt utan bara försöka att inte röra sig för snabbt. Temperaturen bjöd i alla fall på +15 grader så kallt var det då inte. Men inget sandalväder idag heller. 
Men vädret ska bli bättre. USAs president Obama ska komma till Beijing på klimatkonferens mellan den 12 och 15 november och då ska det vara klar luft igen. Vilken tillfällighet!
Här är det nämligen så att myndigheterna kan påverka vädret genom att skjuta upp en sorts raketer i luften så att regnmoln sprängs, det regnar och sedan blir det sol och "bra" luft igen. Så gjordes både under OS invigningen och i samband med Kinas 60 årsjubileum den 30 oktober. Tänk vad som är möjligt när det verkligen måste vara fint väder!
För min del har jag ägnat en del av dagen åt att försöka hitta inlagd grönpeppar. Inte helt lätt skulle det visa sig.
Hade jag i stället behövt purjolök eller kinakål hade det varit betydligt enklare.

 
Mängder av purjolök. Det fanns flera lass!


Mängden kinakål gick heller inte av för hackor.


Även prydnadskål finns i riklig mängd planterad runt träd längs flera gator. Blomsäsongen är slut.

Jag har provat att få tag i min grönpeppar i flera olika västerländska butiker och tillsammans med maken nog traskat en mil för att hitta de åtråvärda kornen. Men inte ens jag med min envishet lyckades frambringa några.
Grönpeppar, torkad eller inlagd, en matsked skulle det vara och detta  till den sås jag skulle laga i kväll.
Jag insåg att det fick bli pepparsås men utan grönpeppar. Inte heller lyckades jag få tag på kalvfond; en klar bristvara här. Men sås ska det bli i alla fall. Övriga ingredienser har jag.

Vi har inte ätit middag hemma på flera dagar så idag var jag verkligen sugen på att laga en tre rätters middag. Men insåg att det skulle bli alltför mäktigt med följande meny;

Tänkt förrätt;  hackade räkor, creme fraiche, hackad gräslök plus salt och peppar blandas och läggs på tunna skivor av rågbröd. Denna rätt fick alltså utgå idag.
Varmrätt; utskuren biff med pepparsås, dock ingen grönpeppar. Vit och svartpeppar som grovhackats och tillsammans med finhackad lök frästs upp i stekpannan och blandats med lite grädde, rött vin, ett par msk. whisky och lite soya. Himmelskt gott!
Efterrätt; vaniljglass med hemlagad chokladsås. Att koka upp lite grädde, hacka och smälta 80%mörk choklad, blanda ett par msk. whisky och toppa det hela med lite hackade jordnötter. Mycket gott!
Extra tillbehör; en ljummen sallad med senapsdressing gjord på på färska sockerärtor, slantade morötter och ruccolasallad, ett gott rödvin samt svensk bakgrundsmusik med Lisa Nilsson, Mario Scocco, Eva Dahlgren, Cajsa Stina Åkerström m.fl.och givetvis Bosse.


Pepparsåsen under tillagning enligt omgjort recept utan grönpeppar.


Kinesiska frukter och grönsaker att träna på vid köksarbete.


Varmrätten serverad.


Efterrätten, kaloririk men det kan man väl unna sig någon gång. Och gott var det!

Vill sända extra tankar till mina nära och kära, både döttrar och vänner med Cajsa Stina Åkerströms och Åsa Jinders jättefina ballad  "Av längtan till dig".

Nytta,flärd och samvaro

    
Denna fredag den 6/11, Gustav Adlofsdagen, så var det rena Lützendimman här i Beijing. Det var inte bara dimma orsakad av fukt utan mer "dimma" uppkommen av dålig luft.  Det var svårt med sikten i alla fall.
Solen skulle kanske tränga sig igenom för på flera uteserveringar var bord uppställda. Det var varmt i luften, +13 grader på morgonen. Så kanske skulle det kunna bli lunch utomhus om solen behagade tränga sig igenom.


Höghuset i bakgrunden, det ligger ca 400m bort är svårt att upptäcka. Visserligen är huset också grått, men det
brukar synas på långt håll.

Bosse och jag tog på morgonen, nåja, runt 11.30, en promenad upp till Svenska Ambassaden. Jag behöver så småningom ett nytt pass och tyckte att det var bekvämt att få ett här. Nåja att få är att ta i. Ett passutfärdat här kostar 1240 yuan, lika mycket idag i svenska pengar. Men det är bekvämt.
På vägen upp till ambassade passerade vi Sydafrikas Ambassad och fär har man börjat nedräkningen inför de stora fotbollsmästerskapen 2010.
Likadant gjorde Beijing inför OS.



Efter besöket på ambassaden hade solen brutit igenom molnen och det kändes väldigt lämpligt med att slå sig ner på en uteservering och njuta av lunch så här i november. Dock inga sandaler på.

 
Riktigt skönt! Väldigt trevligt att luncha med maken!

Bestämde mig sedan för att titta in och få håret tvättat och blåst på nedervåningen på Yashow. Tvekade lite först, för det var här Anna( mycket god vän och tidigare kollega) och jag var i maj och försökte använda hårvårdsprodukter från en låda hon hade. Jag skulle få betala för att använda hennes produkter, så efter visst dividerande gick vi därifrån med lådan under armen. (Jag ärvde för övrigt lådan med innehåll men har inte använt några produkter.)
Sedan dess har jag inte varit där. Men idag gick jag alltså in. Efter att ha fått håret tvättat med armanishampo och hårbotten masserad bestämde jag mig också för att klippa mig lite.
Visserligen var jag orolig över att frisören skulle börja tunna ut mitt hår, men tack vare min kinesiska lärare har jag nu lärt mig lite termer som är mycket användbara hos frisören. Det fungerade så jag blev bara klippt där jag skulle. Skönt! För mitt hår är redan tunt.
Det stod två frisörer och fnulade på hur mitt hår skulle åtgärdas. Men jag blev mycket nöjd och kan absolut tänka mig att gå tillbaka.

Nästa programpunkt för dagen var att möta upp min vän Karolinas vänner och arbetskamrater från Stockholm.
De åker hem i morgon efter en mycket intensiv vecka här med mycket shopping och mycket kultur. De har nog varit i gång och ute på äventyr 12 timmar per dygn.
Nu blev det lite skön avkoppling med manikyr för min del. De passaade på att göra lite mer när de ändå var i gång.
De var verkligen otroligt nöjda med sin resa och jag tyckte det var jättekul att få visa dem några av både Karolinas och mina smultronställen här.
Men Karolina om du läser det här; Se om det går att hitta någon som tar hand om köket och disken på förskolan under nästa vecka......


 Jag nyfriserad,  Sussie, Felicia och Kicki låter oss tas om hand på Yashow. Mycket behagligt!

Kvällen avslutades för min och Bosses del på en vegetarisk restaurang mitt emot Konfuciustemplet där vi åt en mycket god buffé. Kul att prova något nytt, även om vi fick sitta och vänta på bord i 20 minuter.


Xu Xiang Zhai vegetariska restaurang, mycket trevlig och med god mat.




Det fanns säkert omkring 100 olika rätter att välja bland. Även "hot pot" om man önskade. ( Det är som fondue men med smakrik buljong som man kokar sina grönsaker i, på andra restauranger kokar man även tunt kött i buljongen.)
Även tofu som smakade som kött i flera modeller fanns att få om det nu var vad man ville ha.

Återigen en händelserik och mycket avkopplande fredag. Jag njuter så av mina lediga och lyxiga fredagar!
Dagens lyx? Att helt bestämma innehållet i min dag, utan att behöva passa några tider.

Nytta; att skaffa pass, promenerat och ätit vegetarisk mat
Flärd; frissan och manikyr, plus ett besök hos juveleraren Fine Jewellers ( Ska göra en beställning i morgon)
Samvaro; lunch med maken och träffat flera vänner 

Att välja är också en konst

    
Här är ofta utbudet av varor så stort att det många gånger är svårt att välja.
När jag var hos Kata i tisdagsså var det också många flera tavlor som jag ville ha. Men av praktiska skäl valde jag fyra mindre. (Jag tror den totala storleken inklusive ramen är 25x25cm.)
Idag fick jag tavlorna levererade till skolan och jag kände mig både nöjd och glad över mina val. Jag tror de får följa med hem till jul.


Det vänstra motivet är ett lås till en port och det högra ett mycket typiskt kinesiskt brädspel som spelas på många ställen .


Yttreligare tavlor med motiv från gamla portar och lås.

Var idag inom vår lokala ICA butik, Jinkelong, för att köpa hem maskintvöttmedel.
Vad skulle man välja här då? Jag hade tänkt mig att köpa kulörtvättmedel, men jag är inte alls säker på att det finns speciella sådana.
När jag frågade kom jag fram till att det mest var handtvätt och maskintvätt som var gångbart. Helt enkelt smutstvätt. Lyckades få fram att jag skulle ha maskintvätt. Återstår nu för Bosse, familjens tvättmästare, att få mina jeans att behålla sin färg och inte bli blekta. Eller att en röd kofta antar en rosa ton. 
Vi får väl se så småningom hur resultatet blir. 
Jag kanske glömde att nämna att all info. på tvättmedelspaketen är på kinesiska. Och det kan jag inte läsa. Hitintills har jag kanske lärt mig 15 tecken och det räcker inte långt. Särskilt inte eftersom de måste finnas i ett sammanhang....

 
Vad ska jag välja? Visst är det en konst att ta rätt?

Vernissage

    
Igår hade min före detta kollega, Kata, vernissage hemma hos sig. Hon är konstnär och arbetar just nu med fotomotiv. Denna gång var det motiv och detaljer från Beijing som hon fotograferat och sedan gjort till tavlor.
Även i våras hade hon en utställning med fotomotiv och då var det kinesiska dörrar och portar samt detaljer från dessa som var temat.
Precis som då fanns det igår många bilder/tavlor som jag tyckte mycket om. 
Efter att ha gått runt i de olika rummen och tittat flera gånger på alla motiv som fanns, jag tror att det var ett 40 tal, så kunde jag koncentrera mig på några alster. 
Eftersom utrymmet på väggarna i lägenheten hemma i Stockholm är begränsat, så insåg jag att det fick bli tavlor i det något mindre formatet för min del.

Jag bestämde mig i alla fall för fyra stycken, som för mig är väldigt mycket Beijing.
I morgon får jag hem tavlorna och ska försöka ge en rättvis bild av dem.

 
Ett litet smakprov på Katas härliga fototavlor. Här är det lås av olika format och modeller som gäller. 
Jag gillar verkligen inramningen av tavlorna. 


Dessa motiv i svartvitt är hämtade från den mycket gamla byn Chuanxia, som ligger 13 mil från Beijing.
Det visade sig att även jag varit i huset där dessa foton togs. Men inte såg jag dessa detaljer där som Kata gjorde.


Konstnärinnan själv framför en större fototavla. Även den tyckte jag mycket om. Men, är väggutrymmet hemma begränsat så är det....


Min kollega Lena och jag försöker smälta alla intryck. Observera kudd och duktyget! Visst passar även våra skjortor in?


En del av vardagsrummet. Många tavlor fanns uppsatta här och rummets rymd gav dem verkligen rättvisa.
Katas man underhöll med lättsam musik på flygeln.

Tror jag ångrar lite att jag inte köpte fler tavlor, men jag hoppas samtidigt på fler utställningar av Kata under nästa år.
Tänk att ha ett hem där ytorna ger tavlorna full rättvisa och där man kan ha en konstutställning!!!!
 

Vad gott, eller "va gött"!!!!

    
Vad som är gott, "gött" är ju varierande. Måste ju vad gäller ordet gott, eller "gött" som de säjer på Västkusten, även tillgodose mina kära vänner där. Tänker mycket på er där i västra Sverige! 

Igår kom några av min väninna Karolinas arbetskamrater hit till Beijing på en veckas besök. (Karolina fanns här redan i januari 07 då jag kom till Beijing och jobbade då på skolan. Numer bor hon i Gamla Stan, Stockholm men är en av mina absoluta favoriter, dock 30 år yngre))
Jag mötte dem i alla fall på Yashow och vi gick igenom det de absolut "måste" hinna med här på sex dagar. Karolina hade gjort ett digert förarbete och det var bara för mig att ta vid här på plats.
Vi planerade deras vecka här i detalj, men visst utrymme lämnades för lite mer improviserade aktiviteter.....

Karolina hade frågat om jag önskade något hemifrån och jag hade önskat mig en liten påse med svenskt smågodis. Bara lite....


 Oh sååå gott! Det kom närmare ett kilo smågodis. Många tack, jag ska fördela det fram till jul.

Gott var det också att efter en sen arbetsdag komma hem till en lägenhet som doftade av nybakat bröd.
Tror min man har hittat rätt i köket bland mjö, bunkarl och jäst. Han är jätteduktig på brödbak numer.
Sänder ett stort tack till hans syster Margret som just varit här på besök och hunnit med att träna maken i bakningens konst.


Härliga frukostbröd!

Inte nog med detta! Middagen var denna måndagafton var förberedd och nästan klar då jag kom hem runt halv sju.


Maken i färd med att koka spagetti. Köttfärssåsen var redan klar.
Undrar om det blir bageri eller gatukök som blir nästa utmaning för honom. Gott blev det!!

Nästa programpunkt efter middag och lite skoljobb blev en vända till Purple Haze för att möta upp Karolinas vänner; Susanne och Felicia och deras mamma Kicki.
De hade haft en underbar shoppingdag och var fullastade med kassar fyllda av varor.


Kicki, Susanne och Felicia är väldigt nöjda efter en dags shoppande i Beijing. Och lika nöjda var de efter besöket på Purple Haze. 

" Det ska va gött o leva, annars kan det kvitta". Visst är det väl så?

I morgon är en annan dag. Spännande att se vad den har att erbjuda. Jag tar tacksamt emot!

"Bästa sättet att spara tid är att använda den".

    
Ett ordspråk som passar mig. Vet inte varifrån det kommer, men användbart är det.
Helgen är slut och en ny, rolig och blank skolvecka väntar i morgon  på att fyllas.
Jag är lika förundrad varje vecka över att tiden går så fort och jag har gjort så många trevliga saker.

Gårdagen bjöd på sol och en tur med tunnelbanan ner till den gamla antikgatan, Liulichang, var en av dagens programpunkter. Här har många, gamla, hus rivits i mitten av 1980 talet och man har byggt nya. Flera hus i området har också varsamt renoverats. Här på gatan och i närliggande områden kan man köpa konst, konstnärsmaterial, antikviteter, handgjort papper, tuschpenslar, böcker om konst, reproduktioner av klassiska konstverk och mycket annat.
Solen sken och det var riktigt skönt att strosa i dessa omgivningar. Här pågår nog livet som det alltid gjort ochstorstaden känns fjärran, trots att vi är mitt i den.
Följ med på en tur!


Vacker byggnad i början av gatan med affärer som säljer konst och antikviteter.


Renoveringar både av hus och gata på gång. Koleldningen ska bort och fjärrvärme ska in.


Rör för fjärrvärme på gång. Bara att hoppa fram i leran.


Fint torkväder!

Så småningom kom vi ut i andra klassiska kvarter, den livliga affärsgatan Dazhalan. Givetvis gick vi in på "Bion" för att se om den var sig lik. Det var den inte. Här hade skett ommöbleringar. Sände en särskild tanke till Iris m. fl. Tänk när en dubbel espresso kom in i form av två enkla koppar.....
Säker kan man inte vara på att få det man tänkt sig, men vad gör väl det. Trevligt är det i alla fall!!!
Efter vandringen här, söder om Himmelska Fridens Torg, i gamla Beijingkvarter, blev det buss nummer 120 hem.


Bion med ny möblering.

Lite kinesiska hann jag med att träna innan nästa programpunkt väntade. 
Bosse och jag var tillsammans med ett ganska stort gäng bjudna på middag av våra svenska "beijinggrannar"som varit här denna vecka. Jättetrevligt! 
I tre taxibilar åkte vi iväg till ett för mig helt nytt ställe, hotell Chongqing. Här råder devisen "more is more". Det är ett mycket flott och mycket kinesiskt hotell med flera restauranger.
Vi åt i ett eget rum och kunde njuta av otroligt god, kinesisk Sichuanmat.
Förutom jättetrevligt sällskap njöt jag av maten och att få möjlighet att besöka en restaurang och ett hotell där jag aldrig tidigare varit. 


Delar av lobbyn. observera träsniderierna i taket!

 
Ett smakprov av alla rätter; biff i chili, ( längst till vänster) jätteräkor, olika kycklingrätter, te anka, sallader, bönor i olika former, nudlar av olika slag plus många rätter som jag inte ens mins. Väldigt gott var det!


Sofia, min kinesiska lärare, var också med.

Kvällen avslutades på restaurang Pavillon; Några spelade biljard, men själv njöt jag av att bara umgås, sittandes i en härligt, stor, chesterfieldfåtölj.
Timmen blev sen innan vi bröt upp och tillsammans vandrade hem i den regniga Allhelgonanatten.

Söndag morgon, den 1 november.
Snö!!!!!!


Gongti Beilu, gatan utanför vårt hus.


Inget utesittarväder på restaurang Oliven i vårt hus.

Övrigt denna söndag:

* pluggat kinesiska
* mött några vänner till Karolina ( som jobbade på skolan tidigare) ätit lunch med dem och introducerat Yashow,   Bodhi massage, restaurang Purple Haze och April Gourmet
* ätit svenskt smågodis som jag fick av de nyanlända
* handlat lite skjortor och en kofta ( måste ha något långärmat om det nu ska bli höst/vinter på riktigt)
* haft 90 minuter kinesiska med Sofia, jätteroligt som alltid
* ätit middag på en indisk restaurang
* grovplanerat min jobbvecka
* bloggat
* skrivit och läst mail

Ja, det var den dagen det! Tycker att jag sparat tid= använt den! 

Kan med sorg i hjärtat konstatera att det inte blir sandaler i morgon om vädret håller i sig. Termometern visar nu, klockan 22.30 kinatid, på -1.3.
Jag har tyvärr inte läst fel! Bäst att se till att jag har lite tjockare kläder till i morgon, för säkerhets skull.
Men det kan ju också bli riktigt varmt.......Och då åker sandalerna på!